Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Transkript

1 Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University

2 Syfte: Analysera länken mellan socialpolitik och multipla välfärdsproblem bland befolkningen i förvärvsaktiv ålder i Sverige och andra europeiska länder. Teori och hypotes: Baserat på sociologisk, ekonomisk och socialpsykologisk teori borde sambandet mellan ersättningarna i de sociala trygghetssystemen och multipla välfärdsproblem vara negativt. Förekomsten av multipla välfärdsproblem borde således vara lägre i länder med höga och omfattande ersättningar. Data: EU-SILC 2006, SPIN (SaMip, SCIP and PAL). Metod: Deskriptiv analys och flernivåregressioner. Välfärdsproblem: Hälsa, arbetslöshet, bostadsstandard, ekonomi och grannskapets karaktär. Trygghetssystem/försörjningsprogram: Socialbidrag, arbetslöshetsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring, invaliditetsersättning (sjukersättning), föräldraförsäkring, barnbidrag och skatteförmåner.

3 Ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och utgifter (tkr) per arbetslös person i EU länderna, Ersättningsnivå Utgifter BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PT RO SI SK FI SE UK Källa: SPIN och EUROSTAT.

4 Figur 1. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder. 0,30 0,25 LV Multipla välfärdsproblem 0,20 0,15 0,10 0,05 HU SI LT SK PT CZ EL EE ES IT BE UK IE FR FI DESE AT NL DK 0,00 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

5 Tabell 1. Flernivåregressioner över multipla välfärdsproblem. Effekter av landsspecifika faktorer i 23 europeiska länder (standardfel inom parantes). Model I II III IV V VI VII Ersättningar i trygghetssystemen * * (0.561) (0.866) (0.761) Inkomstojämlikhet 0.075* (Gini) (0.028) (0.021) (0.018) Sociala tjänster * (0.040) (0.041) (0.036) BNP (ln) * * * (0.202) (0.309) (0.311) Lettland 0.821* (0.275) Polen 0.565* (0.304) Ungern (0.296) Konstant * * * 9.611* 6.586* (0.171) (0.285) (0.849) (0.334) (1.969) (2.490) (2.561) Varians Mellan länder Andel av totala *Log likelihood Antal observationer Not: *p<0.05. Regressionsmodellerna inkluderar effekter av individuella faktorer där ålder, kön, familjetyp, födelseland och utbildning ingår.

6 Figur 2. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder efter utbildningsnivå. 1,8 Multipla välfärdsproblem 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 LVSK HU Över gymnasienivå CZ Till och med gymnasienivå LT SI EE LV UK ELIT BE PT ES DE IE FI FR LT ATSE UK EE NL DE CZ HU DK ESIT SK EL BE PT IE SI NL SE FI FR AT DK 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC

7 Figur 3. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder efter födelseland. 0,35 0,30 Födelseland inom EU Födelseland utanför EU Multipla välfärdsproblem 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 LV SI EL BE DK HU SE FR ESIT LT EE PT SK CZ SI FI LTUKPT CZ SKHU IE EE EL ES IT NL AT DE IE BE UK FR FIDE SE NL AT DK 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

8 Figur 4. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder efter familjetyp. 1,8 Multipla välfärdsproblem 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Ensamstående föräldrar Barnfamilj med två föräldrar LV LV BE SKHU ES IE CZ SI LTUKPT SK EE ELIT FR LT CZ ES SI FI SE EL IT NLBE DE DK FR UK AT IE FIAT SE NL DK 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

9 Tabell 2. Flernivåregressioner över multipla välfärdsproblem. Effekter av arbetsmarknadsförankring och ersättningar i de sociala trygghetssystemen i 23 Europeiska länder (standardfel inom parantes). Födelseland inom EU Födelseland utanför EU Ensamstående föräldrar Barnfamiljer med två föräldrar Förankring på * * * * arbetsmarknaden (0.333) (0.109) (0.072) (0.0726) Ersättningar i * * * * * * * * trygghetssystemen (0.883) (0.817) (0.699) (0.805) (1.154) (1.205) (1.609) (1.500) Not: *p<0.05. Regressionsmodellerna inkluderar effekter av individuella faktorer där ålder, kön, familjetyp, födelseland och utbildning ingår. Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkringen ingår inte i dessa analyser.

10 Figur 3. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder. 0,35 0,30 Födelseland inom EU Födelseland utanför EU Multipla välfärdsproblem 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 LV SI EL BE DK HU SE FR ESIT LT EE PT SK CZ SI FI LTUKPT CZ SKHU IE EE EL ES IT NL AT DE IE BE UK FR FIDE SE NL AT DK 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

11 Figur 4. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder. 1,8 Multipla välfärdsproblem 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Ensamstående föräldrar Barnfamilj med två föräldrar LV LV BE SKHU ES IE CZ SI LTUKPT SK EE ELIT FR LT CZ ES SI FI SE EL IT NLBE DE DK FR UK AT IE FIAT SE NL DK 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

12 Slutsatser: Ersättningarna i de sociala trygghetssystemen har ett negativt samband med multipla välfärdsproblem, oberoende av ett lands ekonomiska utveckling. Inkomstojämlikhet tycks här vara en mellankommande variabel som delvis kan kopplar samman socialpolitik och ofärd. Höga och mer omfattande ersättningar minskar också den risk för multipla välfärdsproblem som vanligtvis förknippas med låg utbildning. Vi finner inte någon motsvarande reducerande effekt för ensamstående föräldrar (genus) och personer födda utanför EU (etnicitet). En möjlig förklaring är den tydliga koppling som finns mellan inkomstrelaterade ersättningar och arbete i länder med en mer utvecklad socialpolitik.

13 Tabell A1. Andel personer i befolkningen år med olika typer av välfärdsproblem i 23 europeiska länder Ohälsa Ansträngd Oroligheter i Bristfällig Arbetslöshet ekonomi grannskapet bostadsstandard Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Nederländerna Norge Österrike Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Källa: EU-SILC.

14 Multilevel logistic regressions for multiple deprivation in 23 European countries (standard errors within parenthesis) Model I II III IV V VI VII Age 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Female * 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) Single no child * 0.159* 0.158* 0.158* 0.158* 0.159* 0.158* (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) Couple no Child * * * * * * * (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) Lone parent * 0.404* 0.403* 0.404* 0.404* 0.405* 0.404* (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) Native born * * * * * * * (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) Born outside EU * 0.335* 0.336* 0.336* 0.335* 0.334* 0.332* (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) Education * * * * * * * (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) Social rights * * (0.561) (0.866) (0.761) Gini coefficient 0.075* (0.028) (0.021) (0.018) Public service * (0.040) (0.041) (0.036) GDP (ln) * * * (0.202) (0.309) (0.311) Latvia 0.821* (0.275) Poland 0.565* (0.304) Hungary (0.296) Constant * * * 9.611* 6.586* (0.171) (0.285) (0.849) (0.334) (1.969) (2.490) (2.561) Random intercept Variance CICC *Log likelihood No. of observations Note: *p<0.05, 1 Male=ref., 2 couple with children=ref., 3 EU country=ref. CICC stands for the conditional intraclass coefficient.

15 Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI)