Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna"

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning beställdes av Europaparlamentet och samordnades av generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). De åsikter som uttrycks i detta dokument är inte Europaparlamentets egna. Tolkningarna och åsikterna är enbart författarnas.

2 EUROBAROMETER 75.2 FRIVILLIGARBETE OCH SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA En undersökning utförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social 40 Avenue Herrmann Debroux 1160 Bryssel Belgien

3 Innehåll INLEDNING...4 SAMMANFATTNING FRIVILLIGARBETE Européernas frivilligverksamhet Vilken typ av frivilligaktivitet som bedrivs Områden där frivilligarbetet spelar en viktig roll Upplevda fördelar med frivilligarbetet Preferenser när det gäller en operativ ram för frivilligsektorn Stödet för frivilliga regionala räddningsteam SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA...22 SLUTSATS...24 BILAGOR Tekniska specifikationer

4 INLEDNING År 2011 har utsetts till Europaåret för frivilligarbete. Syftet är att uppmärksamma det arbete som miljontals frivilligarbetare gör över hela Europa och att uppmuntra medborgare som inte frivilligarbetar att engagera sig i detta. Europaåret för frivilligarbete är också ett tillfälle att ännu en gång bekräfta föreningarnas nyckelroll inom EU. I början av juni, under det ungerska EU-ordförandeskapet, belyste den ungerske presidenten Pál Schmitt det faktum att Lissabonfördraget uppmanar regeringar att samarbeta med frivilligorganisationer. Under 2012, som är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna, kommer fokus att vara på äldre medborgare och relationer mellan generationerna. Dessa teman har valts till följd av att Europas befolkning åldras och att antalet förvärvsarbetande förväntas minska. Enligt Eurostats demografiska prognoser beräknas antalet människor i arbetsför ålder minska med 6,8 procent fram till Det betyder att den nuvarande kvoten i EU med fyra personer i arbetsför ålder som försörjer en pensionär kommer att minska till två personer i arbetsför ålder för en pensionär. De främsta målen under 2012 är därför att bevara vitaliteten hos äldre, öka deras delaktighet i samhället och avlägsna hinder mellan generationer. Mot den här bakgrunden genomfördes en särskild Eurobarometer-undersökning mellan den 13 april och den 2 maj 2011 på uppdrag av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). I samband med undersökningen intervjuades nästan människor som bor i EU och är 15 år eller äldre. De intervjuades personligen av intervjuare från TNS Opinion & Socials nätverk som läste upp enkäten för de svarande i deras bostäder. Intervjuarna använde standardmetoden för Eurobarometer-undersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk förklaring för de intervjuer som utfördes av instituten i TNS Opinion & Social-nätverket bifogas denna rapport 1. Dessutom bifogas en redogörelse för intervjumetoderna och konfidensintervallen. Undersökningen omfattar samtliga 27 medlemsstater och ingår i Eurobarometer I det första kapitlet analyserar vi frivilligarbete i EU, och tittar på dess omfattning och inom vilka områden det förekommer. Sedan fokuserar vi på den europeiska allmänna opinionens syn på frivilligarbete. Vi inriktar oss på de områden där frivilligarbete anses spela en viktig roll samt på uppfattningen om dess huvudsakliga fördelar. Slutligen tittar vi på EU-medborgarnas främsta förväntningar på frivilligarbete. I det andra kapitalet analyserar vi den europeiska opinionen när det gäller olika åtgärder som syftar till att främja solidariteten mellan generationerna. 1 Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Det är värt att notera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överskrida 100 procent när den svarande kunnat ge flera svar på samma fråga.

5 Anmärkning I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna. FÖRKORTNINGAR EU27 DK Europeiska unionen 27 medlemsstater Vet ej BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Tjeckien Bulgarien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Förenade kungariket Webbplatsen för Eurobarometern finns på följande adress: Vi vill passa på att tacka alla svarande i hela EU som ägnat tid åt att delta i den här undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna undersökning inte ha varit möjlig.

6 SAMMANFATTNING De viktigaste slutsatserna av undersökningen är följande: Nästan en fjärdedel av de svarande deltar i någon frivilligverksamhet (antingen regelbundet eller sporadiskt). Detta engagemang skiljer sig dock märkbart mellan medlemsstaterna. De svarande som i störst utsträckning deltar i frivilligarbete gör det i idrottsklubbar och kulturföreningar. Frivilligarbete anses spela en viktig roll på en hel del områden, naturligtvis när det gäller solidaritet och humanitär hjälp, men också det sociala livet, hälsa, utbildning och miljö. Fördelarna med frivilligarbete anses vara många. Uppfattningen är att det gynnar samhället i stort (eftersom det stärker social sammanhållning och främjar solidariska värden i EU) liksom den enskilda individen (eftersom det bidrar till frivilligarbetarnas personliga utveckling och självförverkligande samt till deras professionella utveckling). De svarande var mycket positiva till förslaget om att skapa regionala frivilliga räddningsteam som ska kunna rycka ut i händelse av naturkatastrofer. De var dock inte lika eniga när det gäller att definiera en operativ ram för frivilligsektorn: 47 procent anser att medlemsstaterna och EU tillsammans bör definiera detta i en EU-stadga för frivilligarbetare medan 45 procent tycker att medlemsstaterna själva ska fastställa sina ramar. Åsikterna skiljer sig på ett betydande sätt mellan medlemsstaterna. När det gäller planerade åtgärder för att stärka solidariteten mellan generationerna är majoriteten av de svarande positiva till skapandet av arbetstillfällen för yngre inom äldreomsorgen samt för säkerställandet av lika tillgång till arbetsmarknaden och utbildning för människor i alla åldrar. Däremot är oenigheten i fråga om förslaget att uppmuntra personer över 60 att stanna kvar på arbetsmarknaden betydligt större. -6-

7 1. FRIVILLIGARBETE 1.1 Européernas frivilligverksamhet Ett av syftena med Europaåret för frivilligarbete är att uppmärksamma det arbete som utförs av miljontals européer som ägnar delar av sin fritid åt frivilligverksamhet. Nästan en fjärdedel av de svarande deltar för närvarande i någon form av frivilligverksamhet (24 procent, mot 75 procent). Av dessa deltar 11 procent regelbundet i sådan verksamhet medan 13 procent deltar sporadiskt. Variationer mellan medlemsstaterna Deltagandet i frivilligarbete varierar väsentligt från en medlemsstat till en annan och det skiljer 48 procentenheter mellan de länder där frivilligarbetet är mest utvecklat och de där det är minst utvecklat. - Deltagandet i frivilligarbete är mycket utbrett i Nederländerna, där drygt hälften av de tillfrågade är engagerade i frivilligverksamhet (57 procent), varav 31 procent regelbundet. Detta är också fallet i Danmark (43 procent, 21 procent regelbundet). Mer än en tredjedel av de svarande deltar i frivilligverksamhet i Finland (39 procent), Österrike (37 procent), Luxemburg (35 procent), Tyskland (34 procent) och Slovenien (34 procent). -7-

8 - Malta (16 procent), Spanien (15 procent), Grekland (14 procent), Rumänien (14 procent), Bulgarien (12 procent), Portugal (12 procent) och Polen (9 procent) ligger i sin tur långt under genomsnittet. -8-

9 Sociodemografisk analys En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar att kön och ålder inte påverkar deltagandet i frivilligverksamhet. Emellertid är deltagandet något högre bland svarande som är mer högutbildade (32 procent bland svarande som fortsatt att studera till 20 års ålder eller längre, men 16 procent bland dem som slutat att studera vid 16 års ålder) samt bland chefer (34 procent, jämfört med 22 procent av arbetarna) och bland dem som bor i landsbygdområden och småstäder (25 procent, jämfört med 20 procent som bor i stora tätortsområden). Pensionärers deltagande i frivilligarbete är något under genomsnittet (22 procent) medan arbetslösas engagemang är något lägre (17 procent). Slutligen tycks de svarandes politiska sympatier inte vara någon avgörande faktor: 27 procent av dem som deltar i frivilligarbete säger att de befinner sig till vänster på den politiska skalen, 25 procent svarar att de befinner sig i mitten och 24 procent att de befinner sig till höger. -9-

10 -10-

11 1.2 Vilken typ av frivilligaktivitet som bedrivs Majoriteten av de europeiska frivilligarbetarna (24 procent) deltar i frivilligarbete i en idrottsklubb eller förening för utomhusaktiviteter. Detta följs av kultur- och konstföreningar (20 procent), välgörenhetsorganisationer och sociala hjälporganisationer (16 procent), samhälls- och grannföreningar (13 procent) och religiösa organisationer (12 procent). Därefter kommer organisationer som arbetar för bland annat miljöskydd och djurrättigheter (7 procent), sammanslutningar eller klubbar för äldre (7 procent) och för ungdomar (7 procent) samt föreningar som ägnar sig åt att tillvarata patienters och/eller handikappades intressen (6 procent). Yrkessammanslutningar, fackföreningar och politiska partier förekommer minst i dessa sammanhang (5 procent eller mindre). Grundval: Européer som deltar i en frivilligverksamhet (24 procent av det totala urvalet) -11-

12 Variationer mellan medlemsstaterna Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller denna fråga. Vårt fokus är på de organisationer och sammanslutningar som nämndes av mer än 10 procent av de europeiska frivilligarbetarna: - Idrottsklubbar nämndes oftast på Irland (37 procent), i Danmark (35 procent) och Tyskland (34 procent). - Kulturföreningar nämndes mest i Italien (31 procent), Grekland (29 procent), Frankrike (28 procent), Österrike (27 procent) och Portugal (27 procent). Med undantag för Österrike kännetecknas dessa länder av en nivå av frivilligverksamhet som ligger nära det europeiska genomsnittet (Italien och Frankrike) eller väsentligt under detta (Grekland och Portugal). - Välgörenhetsorganisationer nämndes av drygt en fjärdedel av de svarande som frivilligarbetar i Spanien (34 procent), Luxemburg (28 procent) och Polen (28 procent). - Samhälls- och grannföreningar fick de högsta resultaten i Slovenien (26 procent), Bulgarien (25 procent), Danmark (22 procent) och på Irland (21 procent). - Religiösa organisationer nämndes oftast i Rumänien (27 procent), Malta (24 procent) och Slovakien (22 procent). Sociodemografisk analys En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar inga betydande skillnader. Svarande med högre utbildning, har ju visat sig vara mer delaktiga i frivilligarbete, och är mer benägna att uppge kulturföreningar (24 procent, jämfört med 20 procent i genomsnitt) medan svarande som slutade skolan före 16 års ålder i större utsträckning nämner sammanslutningar för äldre (13 procent, jämfört med 7 procent i genomsnitt). -12-

13 1.3 Områden där frivilligarbetet spelar en viktig roll På frågan om inom vilka områden de anser att frivilligarbete spelar en viktig roll placerar de svarande solidaritet och humanitär hjälp på första plats (37 procent), följt av hälsovård (32 procent), utbildning (22 procent), miljö (22 procent), skydd av mänskliga rättigheter (21 procent), social integration av missgynnade medborgare (21 procent) samt ett aktivt åldrande, sysselsättning och sport (15 procent vardera). Kultur (10 procent), dialog mellan olika kulturer och religioner (9 procent), dialog mellan olika generationer (9 procent) och konsumentskydd (9 procent) identifieras också som områden där frivilligarbete kan ha en viktig roll. Längre ned på listan hamnar det demokratiska livet (7 procent) och skapandet av en europeisk identitet (3 procent). -13-

14 Uppfattningarna om frivilligarbetets inverkan har ändrats på ett betydande sätt sedan den senaste undersökningen genomfördes i Standard Eurobarometer EB73 under våren Fler svarande menar nu att hälsovård är ett område där frivilligarbete spelar en viktig roll (+8 procentenheter). Detta gäller även utbildning (+8) samt sysselsättning (+5) och miljö (+4). Dessa två kategorier har nu gått om skydd av mänskliga rättigheter och social integration av missgynnade medborgare, som har legat kvar på en stabil nivå sedan EN73. Variationer mellan medlemsstaterna Det råder stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller inom vilka områden frivilligarbete anses spela en viktig roll: - Vikten av frivilligarbete för solidaritet och humanitär hjälp framhålls i synnerhet på Cypern (68 procent), i Sverige (58 procent) och i Frankrike (57 procent). Däremot nämndes detta område i betydligt mindre utsträckning på Irland (14 procent) och Storbritannien (9 procent). - Vikten av frivilligarbete inom hälsovården nämns ofta i Polen (55 procent), Nederländerna (47 procent), Portugal (47 procent) och Österrike (46 procent). - Utbildning nämns oftast i Storbritannien (39 procent), Estland (31 procent) och på Irland (30 procent). Detta är i själva verket det område som nämns i första hand i Storbritannien och påirland. - Svarande i Grekland (50 procent), Estland (36 procent) och Slovakien (34 procent) anser att frivilligarbete spelar en särskilt viktig roll för miljön. Som vi har sett har rangordningen av områden där frivilligarbete anses spela en viktig roll förändrats sedan EB73-undersökningen våren Detta är särskilt tydligt i vissa medlemsstater. - Hälsovårdssystemet nämns mycket oftare, särskilt i Österrike (+21 procentenheter), Polen (+19), Portugal (+18) och Grekland (+14). - Utbildning har gått framåt i stor utsträckning, inte minst i Storbritannien (+16), Irland (+14) och Sverige (+13). -14-

15 Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys lyfter fram några viktiga trender. Unga européer är benägna att tillskriva frivilligarbetet en betydelsefull roll i fråga om utbildning (26 procent av åringarna, jämfört med 18 procent av de svarande i åldern 55 år och äldre) och miljön (27 procent, jämfört med 19 procent). Svarande i åldern 55 och äldre understryker betydelsen av frivilligarbete för hälsovården (36 procent, jämfört med 30 procent av de svarande i åldern 15-24).Som vi har sett deltar mer högutbildade svarande i större utsträckning i frivilligverksamhet och är mer benägna än genomsnittet att tillskriva frivilligarbetet en viktig roll när det gäller solidaritet och humanitär hjälp (41 procent) medan svarande som avslutade sina studier före 16 års ålder är mer benägna att nämna hälsovård (35 procent). * Enbart de alternativ som nämndes av mer än 20 procent av befolkningen finns med i den här tabellen -15-

16 1.4 Upplevda fördelar med frivilligarbetet När de svarande tillfrågades om de två främsta fördelarna med frivilligarbete i EU nämnde de i första hand att upprätthålla och förbättra den sociala sammanhållningen (34 procent) och att förstärka EU:s grundläggande solidariska värden (25 procent). Fördelarna för frivilligarbetarna själva är dock också viktiga. Intervjudeltagarna menar att frivilligarbetet bidrar till självförverkligande och personlig utveckling hos frivilligarbetarna (25 procent) och att det gör det lättare att ta till sig nya kunskaper och färdigheter som främjar delaktigheten i yrkeslivet (22 procent). Dessutom understryker man att det ger européerna en möjlighet att utveckla sitt medborgardeltagande (20 procent). Frivilligarbetets betydelse för en hållbar utveckling och skydd av miljön erkänns i något mindre utsträckning (18 procent), liksom dess roll i EU:s ekonomi (12 procent). -16-

17 Variationer mellan medlemsstaterna Det finns flera skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller uppfattningen om de främsta fördelarna med frivilligarbete. - Frivilligarbetets betydelse för att stärka den sociala sammanhållningen framhålls i synnerhet av de svarande i Tyskland (50 procent), Österrike (48 procent) och Finland (47 procent). - Frivilligarbetarnas personliga självförverkligande är av stor vikt i Danmark (52 procent) och Nederländerna (41 procent), som är de två länder där frivilligverksamheten är mest utvecklad, liksom i Belgien (38 procent), Estland (35 procent) och på Irland (35 procent). - Mer än en tredjedel av de svarande på Cypern (46 procent), i Slovenien (38 procent), på Malta (35 procent) och i Italien (34 procent) svarade att förstärka EU:s grundläggande solidariska värden. - Fler än genomsnittet i Sverige (33 procent) och Storbritannien (32 procent) betonade att frivilligarbetet bidrar till frivilligarbetarnas utbildning och professionella delaktighet. - Fler än genomsnittet av de svarande i Storbritannien och på Irland erkänner den viktiga roll som frivilligarbetet spelar för EU:s ekonomi (20 procent i båda länderna). -17-

18 Sociodemografisk analys Variationerna mellan de sociodemografiska grupperna i den här frågan är mycket små. Det är värt att notera att synen på frivilligarbetets fördelar inte skiljer sig i någon större utsträckning mellan de svarande som är delaktiga i frivilligverksamhet och de som inte är det. De svarande som har erfarenhet av frivilligarbete är dock mer benägna att framhålla dess roll när det gäller att stärka social sammanhållning (39 procent och 42 procent för de som regelbundet deltar i frivilligarbete). En sociodemografisk analys visar också att chefer, som enligt vad vi sett är mer engagerade i frivilligarbete, är mer benägna än genomsnittet att nämna förstärkning av den sociala sammanhållningen (41 procent). -18-

19 1.5 Preferenser när det gäller en operativ ram för frivilligsektorn Frivilligverksamheten skiljer sig för närvarande mellan olika medlemsstater. Detta gäller ibland också ramen för frivilligsektorn och sättet den fungerar på. Åsikterna bland de svarande skiljer sig åt i fråga om att skapa en operativ ram för frivilligsektorn: 47 procent föredrar att medlemsstaterna och EU gemensamt utarbetar en EU-stadga för frivilligarbetare medan 45 procent hellre ser att deras eget land fastställer enskilda ramar. Variationer mellan medlemsstaterna Majoriteten av medlemsstaterna (totalt 16) stöder tanken på ett europeiskt samarbete. Meningsskiljaktigheterna är dock stora i denna fråga, och det skiljer 62 procentenheter mellan det största och det minsta stödet för en EU-stadga. - De länder som i störst utsträckning stöder skapandet av en nationell operativ ram för frivilligsektorn är Danmark (84 procent) och Österrike (65 procent) som tillsammans med Nederländerna är de länder där frivilligarbetet är mest utvecklat. Merparten av de svarande i Nederländerna stöder också det här alternativet (59 procent). Så är emellertid också fallet i Lettland (60 procent) och Storbritannien (60 procent), där mindre än en fjärdedel av de svarande deltar i frivilligarbete. - De länder som stöder en EU-stadga för frivilligarbetare som fastställs gemensamt av medlemsstaterna och EU är Spanien (68 procent), Cypern (65 procent), Belgien (60 procent), Grekland (58 procent), Italien (57 procent) och Portugal (56 procent). Med undantag för Belgien och Italien är detta länder där frivilligverksamheten inte är särskilt utbredd (12-15 procent). -19-

20 Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys belyser några intressanta skillnader mellan olika grupper. Svarande i åldern stöder skapandet av en operativ ram för frivilligsektorn på EU-nivå (55 procent, jämfört med 38 procent för den nationella nivån) medan de som är 55 år eller äldre har en svag preferens för nationellt fastställda operativa ramar (46 procent jämfört med 44 procent för en ram som fastställs på EU-nivå). Svaren skiljer sig också något åt på grund av den svarandes yrke: chefer föredrar nationellt fastställda ramar (50 procent, jämfört med 43 procent) medan åsikterna hos andra tjänstemän och arbetare är mer jämnt fördelade (46/48 respektive 47/47). Slutligen är de svarande som säger att de deltar i frivilligarbete marginellt mer benägna att föredra nationellt fastställda ramar för frivilligsektorn (49 procent, jämfört med 45 procent som är för en EU-ram). Skillnaden är dock mer påtaglig bland svarande som regelbundet deltar i frivilligarbete (53 procent, jämfört med 41 procent). -20-

21 1.6 Stödet för frivilliga regionala räddningsteam Europaparlamentet vill att EU-medlemsstaterna och deras lokala och regionala myndigheter skapar frivilliga räddningsteam i varje region som ska kunna rycka ut i händelse av naturkatastrofer eller olyckor. De svarande reagerade mycket positivt på detta förslag: 88 procent ansåg att det skulle vara till nytta (jämfört med 9 procent som inte ansåg att det skulle vara till nytta) och nästan hälften svarade att det skulle vara till stor nytta (48 procent). Variationer mellan medlemsstaterna Huvuddelen av de svarande på Cypern (79 procent) och Malta (70 procent) samt i Ungern (65 procent), Grekland (62 procent) och Slovenien (62 procent) anser att åtgärderna skulle vara till stor nytta. Stödet är dock svagare i Finland (37 procent), Portugal och Nederländerna (40 procent). Det fanns inget egentligt motstånd till förslaget i något av länderna: Nederländerna hade det lägsta resultatet, och ändå uppgav 78 procent av de svarande att förslaget skulle vara till nytta. Sociodemografisk analys Variationerna mellan sociodemografiska grupper är marginella när det gäller den här frågan. Alla grupper ser i hög grad positivt på förslaget att skapa frivilliga räddningsteam i alla regioner som ska rycka ut i händelse av naturkatastrofer eller olyckor. -21-

22 2. SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA Eftersom 2012 är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna ombads de svarande att rangordna effektiviteten hos tre åtgärder som syftar till att stärka solidariteten mellan generationer (och i synnerhet mellan unga och gamla). Majoriteten av de svarande stöder åtgärden att främja skapandet av jobb för unga människor inom omsorgen av äldre och vårdbehövande personer: 89 procent anser att den här åtgärden är effektiv, varav 45 procent anser att den skulle vara mycket effektiv. Den åtgärd som går ut på att se till att européer i alla åldrar har tillgång till arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter rankades också mycket högt: 83 procent av de svarande menar att det skulle vara en effektiv åtgärd, och av dessa anser 38 procent att det skulle vara mycket effektivt. Däremot var de svarande mindre eniga i fråga om det sista förslaget som går ut på att uppmuntra människor över 60 år att stanna kvar på arbetsmarknaden för att förmedla sin kunskap och erfarenhet till yngre generationer. Trots att en majoritet av de svarande var för det här förslaget (59 procent menar att det skulle vara effektivt, varav 23 procent anser att det skulle vara mycket effektivt) förkastades det av drygt en tredjedel (37 procent anser inte att det skulle vara effektivt, och av dessa menar 13 procent att det inte skulle vara effektivt alls). -22-

23 Variationer mellan medlemsstaterna Innan vi analyserar variationerna mellan medlemsstaterna är det värt att notera att stödet för den tredje åtgärden var större i medlemsstater före 2004 (63 procent) än i medlemsstater efter 2004/2007 (51 procent). Mellan de två första förslagen fanns inga påtagliga skillnader. - Förslaget att främja skapandet av arbetstillfällen för unga människor inom omsorgen av äldre och vårdbehövande personer välkomnades i alla medlemsstater och stödet varierade mellan 76 procent och 95 procent. I åtta länder anser drygt hälften av de intervjuade att åtgärden skulle vara mycket effektiv: Slovenien (63 procent), Spanien (60 procent), Bulgarien (58 procent), Cypern (58 procent), Malta (55 procent), Rumänien (55 procent), Tyskland (53 procent) och Luxemburg (52 procent). Förslaget att se till att européer i alla åldrar har lika tillgång till arbetsmarknaden och till utbildning välkomnades också i alla medlemsstater och stödet varierade mellan 73 procent och 93 procent. Det största stödet kom från Spanien (93 procent), Bulgarien (89 procent) och Malta (89 procent), där mer än hälften av de svarande betraktar åtgärden som mycket effektiv (54 procent, 55 procent respektive 51 procent) och från Slovakien (91 procent). I Belgien, Estland och Frankrike ansåg man också att åtgärden skulle vara mycket fördelaktig (87 procent positiva svar). - Åsikterna gick isär mer när det gäller den sista åtgärden som syftar till att uppmuntra personer på 60 år eller äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden för att kunna förmedla sina kunskaper och erfarenheter till yngre generationer. Skillnaden mellan det land som var mest stöttande och det land som var mest motvilligt var 43 procentenheter. Nederländerna (76 procent), Danmark (75 procent), Estland (70 procent) och Sverige (70 procent) var särskilt positivt inställda till denna åtgärd. I följande tre medlemsstater stöds förslaget däremot endast av en dryg tredjedel av de svarande: Slovenien (37 procent), Ungern (34 procent) och Cypern (33 procent). I dessa länder anser omkring en fjärdedel av de svarande att detta förslag inte alls skulle vara effektivt. Sociodemografisk analys En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar på mycket få skillnader för de första två åtgärderna, som det i princip råder samförstånd om. När det gäller det sista förslaget om att uppmuntra européer att fortsätta att arbeta efter det att de fyllt 60 år var svarande i åldern 55 och äldre mer positiva (64 procent) än yngre svarande (58 procent i åldergruppen år) medan fler chefer (66 procent) än arbetare (54 procent) var för. -23-

24 SLUTSATS Denna särskilda Eurobarometer-undersökning som genomfördes mellan den 13 april och den 2 maj 2011 ger oss en uppfattning om EU-medborgarnas delaktighet och förväntningar när det gäller två högaktuella EU-frågor, nämligen frivilligarbete med anledning av Europaåret för frivilligarbete 2011 och solidaritet mellan generationerna med anledning av Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna De viktigaste slutsatserna av undersökningen är följande: - Nästan en fjärdedel av EU-medborgarna är engagerade i en frivilligverksamhet, antingen regelbundet eller sporadiskt. - De flesta EU-medborgare som deltar i någon frivilligaktivitet gör det i idrottsklubbar, kultur- och konstföreningar samt välgörenhetsorganisationer. Beroende på land är frivilligverksamheten också vanligare i grannföreningar och religiösa organisationer. - EU-medborgarna anser att frivilligarbete spelar en viktig roll på många områden, och solidaritet och humanitär hjälp ligger kvar på första plats (37 procent). Hälsovård (32 procent, +8), utbildning (22 procent, +8) och miljö (22 procent, +6) har ökat väsentligt sedan 2010 vilket tyder på att frivilligarbetare engagerar sig i frågor som påverkar det dagliga livet för merparten av EU-medborgarna. - Det råder delade åsikter bland EU-medborgarna när det gäller att definiera en operativ ram för frivilligsektorn: 47 procent vill att medlemsstaterna och EU gemensamt utarbetar en EU-stadga för frivilligarbete medan 45 procent föredrar nationella ramar som fastställs av deras eget land. Åsikterna mellan medlemsstaterna skiljer sig stort, även om dessa skillnader inte tycks ha någon koppling till graden av erfarenhet av frivilligarbete eller i vilken mån man deltar i sådan verksamhet. - Av de tre åtgärder som förutses främja solidaritet mellan generationerna anser en majoritet av EU-medborgarna att två är effektiva: att främja skapandet av arbetstillfällen för unga inom omsorgen av äldre och vårdbehövande (89 procent) och att se till att européer i alla åldrar har lika tillgång till arbetsmarknaden och till utbildning (83 procent). -24-

25 - EU-medborgarna är dock inte lika entusiastiska över effektiviteten i det sista förslaget som syftar till att försöka få personer över 60 år att stanna kvar på arbetsmarknaden så att de kan förmedla sina kunskaper och erfarenheter till yngre generationer (59 procent). Reaktionerna på denna åtgärd varierar stort mellan medlemsstaterna där stödet är större i de länder som blev medlemsstater innan 2004 (63 procent) än i de länder som blev medlemsstater efter 2004/2007 (51 procent). -25-

26 TEKNISKA SPECIFIKATIONER -26-

27 Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET SÄRSKILD EUROBAROMETER Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna TEKNISK SPECIFIKATION Mellan den 13 april och den 2 maj 2011 utförde TNS Opinion & Social, ett konsortium mellan TNS plc och TNS opinion, serie 75.2 av Eurobarometern på begäran av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation, enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen. Den särskilda Eurobarometern om frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna ingår i serie 75.2 och omfattar den del av befolkningen i EU:s medlemsstater som är minst 15 år gammal och bosatt i en EU-medlemsstat. Den grundläggande urvalsmetod som använts i alla länder är ett slumpmässigt (sannolikhets)urval i flera steg. I varje land drogs ett antal urvalsområden, med en sannolikhet i proportion till befolkningsstorleken (för en fullständig täckning av landet) och befolkningstätheten. I detta syfte drogs urvalsområdena systematiskt inom var och en av de administrativa regionala enheterna, efter stratifiering utifrån enskild enhet och typ av område. De motsvarar således hela territoriet i respektive land enligt Eurostat NUTS II (eller motsvarande) och i överensstämmelse med befolkningens fördelning över storstads-, stads- och landsbygdsområden. I varje urvalsområde drogs en startadress slumpmässigt. Ytterligare adresser (var N:te adress) drogs genom standardmetoden random route från startadressen. I varje hushåll drogs den svarande slumpmässigt (i enlighet med regeln närmaste födelsedag ). Alla intervjuer genomfördes personligen i hemmen och på lämpligt nationellt språk. Vad gäller datainsamlingen användes datastödda personliga intervjuer (Computer Assisted Personal Interview, CAPI) i de länder där denna teknik är tillgänglig. 27

28 EUROPAPARLAMENTET FÖRKORTNINGAR LÄNDER INSTITUT ANTAL INTERVJUER FÄLTARBETSPERIODER POPULATION 15+ BE Belgien TNS Dimarso /04/ /05/ BG Bulgarien TNS BBSS /04/ /04/ CZ Tjeckien TNS Aisa /04/ /04/ DK Danmark TNS Gallup DK /04/ /05/ DE Tyskland TNS Infratest /04/ /05/ EE Estland Emor /04/ /05/ IE Irland Ipsos MRBI /04/ /04/ EL Grekland TNS ICAP /04/ /05/ ES Spanien TNS Demoscopia /04/ /05/ FR Frankrike TNS Sofres /04/ /05/ IT Italien TNS Infratest /04/ /05/ CY Cypern Synovate /04/ /05/ LV Lettland TNS Latvia /04/ /05/ LT Litauen TNS Gallup Lithuania /04/ /05/ LU Luxemburg TNS ILReS /04/ /04/ HU Ungern TNS Hungary /04/ /05/ MT Malta MISCO /04/ /04/ NL Nederländerna TNS NIPO /04/ /05/ AT Österrike Österreichisches Gallup-Institut /04/ /05/ PL Polen TNS OBOP /04/ /05/ PT Portugal TNS EUROTESTE /04/ /05/ RO Rumänien TNS CSOP /04/ /04/ SI Slovenien RM PLUS /04/ /05/ SK Slovakien TNS Slovakia /04/ /05/ FI Finland TNS Gallup Oy /04/ /05/ SE Sverige TNS GALLUP /04/ /05/ UK Storbritannien TNS UK /04/ /05/ TOTALT EU /04/ /05/

29 EUROPAPARLAMENTET För varje land gjordes en jämförelse mellan urvalet och totalpopulationen. Beskrivningen av totalpopulationen grundades på Eurostats befolkningsuppgifter eller från de nationella statistikbyråerna. För varje land tillämpades en nationell viktningsmetod, med hjälp av metoderna marginal weighting och intercellular weighting, på grundval av denna beskrivning av totalpopulationen. I samtliga länder ingick kön, ålder, region och samhällets storlek i urvalsförfarandet. För den internationella viktningen (dvs. genomsnittet i EU) har TNS Opinion & Social tillämpat de officiella uppgifterna från Eurostat eller de nationella statistikbyråerna. De totala befolkningssiffror som använts för denna efterhandsviktning anges i tabellen ovan. Obs: Undersökningsresultaten består av uppskattningar vars riktighet, under i övrigt oförändrade förhållanden, beror på urvalets storlek och den observerade procentandelen. Med urvalsundersökningar bestående av cirka intervjuer kan de verkliga procentsatserna variera inom följande konfidensintervall: Observerad procentandel 10 % eller 90 % 20 % eller 80 % 30 % eller 70 % 40 % eller 60 % 50 % Konfidensgränser ± 1,9 procentenheter ± 2,5 procentenheter ± 2,7 procentenheter ± 3,0 procentenheter ± 3,1 procentenheter 29

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, 40 1160 Bryssel Belgien

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

SKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning

SKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning SKV 278 utgåva 2 Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT Kvartalsredovisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Hur redovisningen görs... 2 2.1 Tidpunkter m.m... 2 2.2 Rättelse

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter EUROPEISKA UNIONEN Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter Läs noggrant igenom följande upplysningar innan ansökan om bindande klassificeringsbesked fylls i. 1. Närmare vägledning

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

Européerna och krisen

Européerna och krisen EUROPAPARLAMENTET Européerna och krisen Rapport Undersökningsperiod: Augusti september 2010 Publicering: November 2010 Särskild Eurobarometer 74.1 TNS Opinion & Social Eurobaromètre spécial / Vague 74.1

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! pernilla.jourde@ep.europarl.eu DG COMM, Enheten för besök och seminarier ETT PARLAMENT PÅ FLERA ORTER 2 EU:S SYFTEN 3 Fred Stabilitet Hållbarhet Rättvisa, frihet och säkerhet

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA567 Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL334 - European's Attitudes towards Tourism - FIS D Hur gammal är ni?

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Fjärde rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Fjärde rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2014 COM(2014) 353 final PART 2/2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Fjärde rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet Undersökningen har samordnats av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden ZA887 Flash Eurobarometer 70 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 0) Country Questionnaire Sweden Tourism - SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA ALLA) Q

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

SOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni

SOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni SOM Malmö 2004 Tabellrapport April 2006 Lennart Nilsson & Rudolf Antoni s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehållsförteckning Service, utveckling och livstillfredsställelse i Malmö SOM-undersökningen

Läs mer

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA68 Flash Eurobarometer (Preferences of Europeans towards Tourism, 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL TourismFIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet IP/08/605 Bryssel den 18 april 2008 Rapport från kommissionen visar att över 2 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet Över hälften av EU:s befolkning använder nu Internet regelbundet. 80

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

SCHENGEN. Din inkörsport till fri rörlighet i Europa. Europeiska unionens råd

SCHENGEN. Din inkörsport till fri rörlighet i Europa. Europeiska unionens råd SCHENGEN Din inkörsport till fri rörlighet i Europa Europeiska unionens råd Meddelande Denna publikation har tagits fram av rådets generalsekretariat i informationssyfte. Den medför inte något ansvar för

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer