Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Transkript

1 Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, Framtidsfokus, Kulturhuset, Stockholm

2 Johan Fritzell, Olof Bäckman och Veli-Matti Ritakallio: Income inequality and poverty: do the Nordic countries still constitute a family of their own? ; i Changing Social Equality, Policy Press

3 Bakgrund och forskningsfrågor Två centrala utfallsegenskaper i den Nordiska välfärdsmodellen En jämn inkomstfördelning Låga fattigdomsrisker Gäller detta fortfarande? Likheter och skillnader Mer eller mindre distinkta från andra länder Gamla och nya utsatta grupper

4 I. Årliga förändringar av inkomstskillnaderna från mitten/slutet av 198-talet för de nordiska länderna Trender och orsaker II. Nedslag i tiden: fattigdomsrisker - mitten av 199-talet och mitten av 2-talet Övergripande jämförelser med andra västliga länder III. Fattigdomsrisker bland gamla och nya riskgrupper Barn äldre visavi unga vuxna och invandrade IV. Fattigdomsdynamik och persistens

5 Datakällor, och inkomst och fattigdomsmätning Datakällor: Nationella datakällor The Luxembourg Income Study EU-SILC Inkomst: Hushållens disponibla inkomster justerade för hushållsstorlek och sammansättning Fattigdom: Inkomstbaserad Inkomster lägre än 6 procent av medianinkomsten

6 Övergripande trender i de nordiska länderna

7 GINI 1995 = 1 Inkomstfördelningens (Gini) förändring i de nordiska länderna Ginikoefficienten = 1 år 1995 för respektive land. Källa Fritzell, Bäckman, Ritakallio, 211; Data från nationella inkomstfördelningsundersökningar Denmark Finland Iceland Sweden Finland 1 Sweden Denmark Norway 75 Norway Iceland

8 1 Toppinkomster. Inkomstandelen för den procent med högst inkomster i Sverige mellan 1991 and 28. Ekvivalerade disponibla inkomster. Källa Fritzell 211 Fattig och rik i Sverige. Datakälla: SCB

9 Procent 3 Fattigdomsandelar 1995 och 25 Datakälla: The Luxembourg Income Study

10 Socialbidragens generositet (% av medianinkomsten) Källa: Kuivalainen och Nelson, kap. 4 i Changing social equality 1

11 Fattigdomsrisken bland gamla och nya utsatta grupper Gamla riskgrupper: barn, flerbarnsföräldrar, ensamstående föräldrar och äldre. Nya riskgrupper: unga ensamstående vuxna och invandrade

12 Procent 5 Fattigdomstal bland barn, flerbarnsfamiljer (3+), ensamstående föräldrar och äldre (65+) Datakälla: EU-SILC Danmark Finland Island Norge Sverige Holland Italien Storbritannien Tyskland EU 17 medelvärde Barn Flerbarnsfamiljer (3+) Ensamstående föräldrar Äldre (65+)

13 Procent 6 Fattigdomsandelar bland unga ensamstående vuxna, och invandrade (födda inom resp utom EU). Datakälla: EU-SILC Danmark Finland Island Norge Sverige Holland Italien Storbritannien Tyskland EU 17 medelvärde Ensamstående unga vuxna Invandrare födda inom EU Invandrare födda utanför EU

14 Fattigdomsrisken för invandrade födda utanför EU i jämförelse med landets befolkning i stort (=1) Källa: Fritzell, Bäckman & Ritakallio 211; Data: EU-SILC ,5 2 1,5 1 Belgien Finland Sverige Luxemburg Holland Norge Danmark Frankrike Österrike Grekland Irland Italien Spanien Storbritannien Portugal,5

15 Fattigdomens persistens. Andelen fattiga 28 som också var fattiga 26 eller 27. Källa: EU-SILC Barn Äldre Unga vuxna Totalt 5 Finland Norge Sverige Italien Nederländerna Storbritannien EU1

16 Sammanfattningsvis Frapperande likheter inom de nordiska länderna i övergripande trender och i resultaten av många delanalyser Ökande relativ fattigdom och inkomstojämlikhet i de nordiska länderna också under senare tid. De nordiska länderna i minskad utsträckning annorlunda. De nordiska länderna tycks ha speciellt svårt att bekämpa fattigdom i nya sociala riskgrupper. Permanent fattigdom tycks fortfarande påtagligt lägre i de nordiska länderna

17 Tack för er uppmärksamhet! Johan Fritzell