Resultattavla för innovationsunionen 2014

Transkript

1 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry

2 Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen 2014: den ekonomiska krisens effekter blev mildare än väntat. Skillnaderna i resultaten vad gäller innovation blir mindre igen, fastän ganska långsamt. Förra årets resultattavla visade effekterna av krisen som ledde till störningar i tillnärmningen mellan medlemsstaterna vad gäller innovation. Årets resultat visar att det finns positiva tecken igen i medlemsstaterna allt eftersom innovationsresultaten blir bättre och de mindre innovativa länderna börja komma ifatt. Åtta innovationsdimensioner och 25 indikatorer analyserar EU:s innovationssystem... I den ram för mätning som används för innovationsunionens resultattavla skiljer man mellan tre huvudtyper av indikatorer och åtta innovationsdimensioner med totalt 25 olika indikatorer. Förutsättningarna fångar in de viktigaste pådrivarna av innovationsresultat utanför företaget och täcker tre innovationsdimensioner: Mänskliga resurser, Öppna och attraktiva forskningssystem i världsklass samt Finansiering och stöd. Företagens verksamhet noterar innovationsinsatserna på företagsnivå som samlas i tre innovationsdimensioner: Företagens investeringar, Samarbete och entreprenörskap samt Immateriella tillgångar. Resultat täcker effekterna av företagens innovationsverksamhet inom två innovationsdimensioner: Innovatörer och Ekonomiska verkningar. och medlemsstaterna delas in i fyra resultatgrupper på grundval av sina genomsnittliga innovationsresultat. På grundval av sina genomsnittliga innovationsresultat delas medlemsstaterna in i fyra resultatgrupper: Danmark (DK), Finland (FI), Tyskland (DE) och Sverige (SE) utgör innovationstoppen med innovationsresultat som ligger klart över EUgenomsnittet. Österrike (AT), Belgien (BE), Cypern (CY), Estland (EE), Frankrike (FR), Irland (IE), Luxemburg (LU), Nederländerna (NL), Slovenien (SI) och Förenade kungariket (UK) är innovationsföljarna med innovationsresultat som ligger över eller nära EU-genomsnittet. Resultaten för Kroatien (HR), Tjeckien (CZ), Grekland (EL), Ungern (HU), Italien (IT), Litauen (LT), Malta (MT), Polen (PL), Portugal (PT), Slovakien (SK) och Spanien (ES) ligger under EU-genomsnittet. Dessa länder är måttliga innovatörer. Bulgarien (BG), Lettland (LV) och Rumänien (RO) är blygsamma innovatörer vars innovationsresultat ligger långt under EU-genomsnittet. Sveriges innovationssystem är åter på första plats i EU och den allmänna rangordningen förblir relativt stabil Sverige hart återigen ett innovationssystem med de bästa resultaten i EU, följt av Danmark, Tyskland och Finland. Allmänt sett förblir medlemmarna i de olika resultatgrupperna relativt stabila jämfört med förra resultattavlan för innovationsunionen, där Polen var det enda landet som gick upp från de blygsamma till de måttliga innovatörerna. men med vissa förändringar inuti resultatgrupperna. 2

3 Som varje år sker det fler upp- och nedflyttningar inuti varje resultatgrupp. Danmark och Tyskland bytte plats i innovationstoppen. Bland innovationsföljarna ersatte Luxemburg Nederländerna på första plats, och Irland bytte plats med Österrike, samt Estland med Cypern. Bland de måttliga innovatörerna är Italien på första plats, följt av Tjeckien som har gått om Spanien och Portugal. Ungern och Slovakien samt Malta och Kroatien har bytt plats. Bland de blygsamma innovatörerna har Rumänien och Lettland bytt plats. Diagram 1: Innovationsresultat för EU:s medlemsstater BG LV RO PL LT HR MT SK HU EL PT ES CZ IT CY EE SI EU FR AT IE UK BE NL LU FI DE DK SE MODEST INNOVATORS MODERATE INNOVATORS INNOVATION FOLLOWERS INNOVATION LEADERS De mest innovativa länderna har balanserade innovationssystem med starka sidor inom alla dimensioner. De mest innovativa länderna har de bästa resultaten inom alla dimensionerna: från forsknings- och innovationsunderlag, via företagsinnovation till innovationsprodukter och ekonomiska effekter, vilket återspeglar ett balanserat nationellt forsknings- och innovationssystem. Innovationstoppen, följd av innovationsföljarna, har ständigt den minsta variationen i resultaten i alla åtta innovationsdimensionerna. Detta innebär att innovationstoppen (Sverige, Danmark, Tyskland och Finland) inte skiljer sig mycket åt i någon av dimensionerna. Innovationstoppen håller sig oftast på första plats och klart över EU-genomsnittet. Det är bara i den andra dimensionen, Öppna och attraktiva forskningssystem i världsklass, som Tyskland ligger något under EU-genomsnittet. men somliga länder får toppoäng i enskilda dimensioner Några andra länder får emellertid toppoäng när man ser på enskilda dimensioner. Sverige, Finland, Irland och Förenade kungariket får högst poäng inom Mänskliga resurser; Danmark, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket hamnar på toppen inom Öppna och attraktiva forskningssystem i världsklass; Estland, Finland, Sverige och Danmark kommer först inom Finansiering och stöd; Sverige, Tyskland, Finland och Sloveninen får högst poäng vad gäller Företagens investeringar; Danmark, Förenade kungariket, Belgien och Sverige har bäst resultat inom Samarbete och entreprenörskap; Danmark, Österrike, Tyskland och Sverige hamnar på toppen vad gäller Immateriella tillgångar; Tyskland, Luxemburg, Sverige och Irland har bäst resultat inom dimensionen Innovatörer och Irland, Tyskland, Luxemburg och Danmark kommer i topp inom Ekonomiska verkningar. 3

4 Allmänt sett förbättrar EU sina innovationsresultat med Portugal, Estland och Lettland som leder inom innovationstillväxt Allmänt taget uppnådde EU:s genomsittliga tillväxt för innovationsresultat 1,7 % under den analyserade åttaårsperioden , under vilken alla medlemsstater förbättrade sina innovationsresultat. Portugal, Estland och Lettland är ledare inom innovationstillväxt. Den lägsta innovationstillväxten registrerades i Sverige, Förenade kungariket och Kroatien. men det finns också skillnader i innovationstillväxt inom grupperna. Inom innovationstoppen förbättrade Tyskland bäst sina innovationsresultat, medan Sveriges resultat förbättrades i mest långsam takt i denna grupp. Estlands tillväxt är högst bland innovationsföljarna, medan Förenade kungariket har den lägsta. Inom de måttliga innovatörerna förbättrade Portugal sina resultat mest, medan Kroatiens framsteg var långsammast. Bland de blygsamma innovatörerna var det Lettland som gjorde störst framsteg. Innovationsklyftan minskar dock långsamt Årets resultat visar att medlemsstaternas innovationsresultat närmar sig varandra men att denna process har saktat ned. Följaktligen återgick tillnärmningsnivån för innovationsresultat till 2009 års nivå. och det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna, särskilt vad gäller spetskunskap och internationalisering, samt samarbete inom företagsinnovation. Skillnaderna i resultat mellan medlemsstaterna är minst vad gäller Mänskliga resurser, där landet med bäst resultat (Sverige) har över tre gånger bättre resultat än landet med sämst resultat (Malta). Emellertid noterar man särskilt stora skillnader i den internationella konkurrenskraften hos den vetenskapliga basen (Öppna och attraktiva forskningssystem i världsklass) och samarbete inom företagsinnovation som mäts inom Samarbete och entreprenörskap. Inom båda dimensionerna har landet på topposition (Danmark) mer än nio respektive sju gånger bättre resultat än de länder som har sämst resultat, nämligen Lettland och Rumänien. Medan Mänskliga resurser och öppenhet i de europeiska forskningssystemen har ökat mest vad gäller innovationsresultat När man ser på enskilda dimensioner har Öppna och attraktiva forskningssystem i världsklass mest bidragit till de sammanlagda innovationsresultaten under de senaste åtta åren, följda av ökningen i Mänskliga resurser. Om man ser på enskilda indikatorer har gemenskapsvarumärken mest bidragit till ökningen i innovationsresultat, och därefter Doktorsexamina utanför EU och Internationella vetenskapliga sampublikationer. Man noterar också relativ goda förbättringar i resultaten i Innovationssamarbete mellan små och medelstora företag och kommersialisering av kunskap, mätt av inkomster från utlandet för licenser och patent. noterades negativ tillväxt i investeringar för företagsinnovation och finansiellt stöd till innovation. Inom två dimensioner var den allmänna ändringen av resultaten negativ, nämligen i Företagens investeringar och Finansiering och stöd. I synnerhet uppvägdes den positiva ökningen av offentliga utgifter till forskning och utveckling (1,8 %) av en konstant nedgång i riskkapitalinvesteringar (-2,8 %). Dessutom uppvägdes en förbättring i företagens utgifter till forskning och utveckling (2,0 %) av en minskning i företagens övriga innovationsutgifter (-4,7 %). 4

5 På europeisk nivå bekräftar Schweiz sin toppställning och slår alla EU:s medlemsstater Om man beaktar europeiska länder utanför EU är Schweiz även i år det ledande innovationslandet genom att ständigt ha bättre resultat än alla EU:s medlemsstater och ha de bästa resultaten i så många som nio indikatorer. Island återfinns bland innovationsföljarna med ett resultat som överskrider EU:s genomsnitt, Norge och Serbien är måttliga innovatörer och före detta jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet är blygsamma innovatörer. och på det internationella planet försvarar Sydkorea och USA sina ställningar som världens ledande innovatörer. När man ser på innovationssystemens resultat ute i hela världen överträffar Sydkorea, USA och Japan EU. USA och Sydkorea slår båda EU med 17 % och Japan gör det med 13 %. Medan klyftan mellan USA och Japan minskar blir den allt större med Sydkorea. De ledande innovatörerna, USA, Japan och Sydkorea, är i synnerhet överlägsna EU i de indikatorer som gäller företagens verksamhet mätt i utgifter för forskning och utveckling i företagssektorn, offentligt-privata sampublikationer och PCT-patent, men också utbildningsresultat mätt i andel av befolkningen som avslutat eftergymnasial utbildning. Jämfört men andra viktiga internationella partner har EU alltjämt bättre resultat än Australien och Kanada som ligger på 62 % respektive 79 % av EU-nivån. Ledningen är ännu större jämfört med Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Denna ledning är stabil, eller till och med tilltagande, i förhållande till alla dessa länder utom Kina. Kinas aktuella innovationsresultat ligger på 44 % av EU-nivån, och landet fortsätter att minska klyftan genom en snabbare och högre takt än EU. Kommentar om metoden Resultattavlan för innovationsunionen för 2014 använder de senaste tillgängliga uppgifterna från Eurostat och andra internationellt erkända källor med uppgifter för 2012 för 11 indikatorer, för 2011 för 4 indikatorer, 2010 för 9 indikatorer och 2009 för 1 indikator. Resultattavlan för innovationsunionen för 2014 ger en jämförelse av innovationsresultaten hos EU:s medlemsstater och de relativa starka och svaga sidorna i deras system för forskning och innovation. Den registrerar innovationstendenser i alla medlemsstater, inbegripet Kroatien, som från och med i år är den 28:e medlemsstaten, samt Island, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Norge, Serbien, Schweiz och Turkiet. Den omfattar också jämförelser mellan EU och tio konkurrenter ute i världen. Det genomsnittliga innovationsresultatet mäts genom att man lägger ihop resultat i 25 indikatorer med lika vikt i en sammansatt indikator: sammanfattande innovationsindex. I år åtföljs resultattavlan för innovationsunionen för 2014 av den regionala resultattavlan för innovation