Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industrins arbetskraftskostnader internationellt"

Transkript

1 Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011

2

3 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till förutsättningarna i omvärlden. Denna typ av analyser brukar ibland också användas i argumentationen i samband med avtalsrörelser. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att uppgifterna är behäftade med betydande osäkerhet och att olika källor och beräkningsmodeller ger varierande resultat. I denna rapport presenterar vi uppgifter över både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Några av våra slutsatser utifrån uppgifterna i rapporten är att arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i euroområdet och flera OECD-länder under senare år. Prognoser indikerar även en relativt blygsam ökningstakt under 2011 i viktiga konkurrentländer. Vi kan även konstatera att uppgifterna för 2009 är svårtolkade på grund av olika krisåtgärder runt om i världen. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius i samarbete med Anders Rune och Bengt Lindqvist. Stockholm i april 2011 Anders Rune Chefekonom 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustri... 7 Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer... 7 Varierande ökningstakter enligt olika källor Låg löneökningstakt 2011 i flera viktiga konkurrentländer Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustri Växelkurser har stor betydelse vid kostnadsjämförelser internationellt Svenska arbetskraftskostnader ligger högt vid internationell jämförelse Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Bilagor Förteckning över bilagor Bilaga 1-3 Utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 4-6 Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 7-9 Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad

6 Sammanfattning Svenska arbetskraftskostnader har ökat något snabbare än i flera viktiga konkurrentländer under senare år. Enligt Eurostats Labour Cost Index (LCI) var ökningstakten inom tillverkningsindustrin i Sverige 3,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden Under motsvarande period var ökningstakten i euroområdet 2,8 procent. Begränsade kostnadsökningar i Tyskland har bidragit till detta. Under 2010 var ökningstakten 2,0 procent i Sverige medan den var 1,1 procent i euroområdet enligt LCI. Olika källor med internationell statistik skiljer sig väsentligt åt i synnerhet för enskilda länder och år. Det gör att analyser bör göras med försiktighet. Finanskrisen och systemen för korttidsarbete i olika länder har dessutom påverkat siffrorna som redovisas i både LCI och andra källor för åren 2009 och Vår bedömning är att LCI i första hand bör användas för internationell jämförelse av arbetskraftskostnadernas ökningstakt inom EU. Som komplement kan även ökningstakt analyseras med hjälp av amerikanska Bureau of Labour Statistics och via uppgifter från OECD. Dessa källor indikerar en något snabbare ökningstakt i Sverige än i USA och övriga OECD-området under perioden 2005 till Prognoser pekar på en låg ökningstakt i flera av våra konkurrentländer även fortsättningsvis. IMF uppskattar att lön per timme för industrin i euroområdet kommer att öka med 0,7 procent 2011 och 1,8 procent För Tyskland är motsvarande siffror 0,0 respektive 1,6 procent. Låga ökningstakter indikeras även av prognoser från EU-kommissionen och OECD, men dessa prognoser gäller ökningstakter per anställd i hela ekonomin respektive privat sektor. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och utfallet kan bli ett helt annat. Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta det svenska kostnadsläget i relation till kostnadsläget i omvärlden. Relativt kraftiga växelkursförändringar gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Dessutom skiljer sig även uppgifter om kostnadsnivå beroende på val av källa. Enligt Teknikföretagens kalkyl av läget 2010 kan vi konstatera att den svenska arbetskraftskostnadsnivån för både arbetare och samtliga anställda ligger över medelnivån vid jämförelse med andra euro- och OECD-länder. Kostnaden för en medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 310 SEK per timme enligt vår kalkyl. Uppgiften avser samtliga anställda. Motsvarande kostnad för en arbetare är 247 SEK per timme. Därmed är arbetskraftskostnaden i Sverige högre än i exempelvis USA, Storbritannien och Frankrike men lägre än i Belgien, Danmark och Norge. På nya växande marknader som Kina och Indien är kostnaden betydligt lägre än den är i Sverige. 4

7 Arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare i Sverige än i euro- och OECD-området under senare år. Prognoser indikerar fortsatt låg löneökningstakt i de flesta konkurrentländer under Den svenska arbetskraftskostnadsnivån för både arbetare och samtliga anställda ligger över medelnivån vid jämförelse med andra euro- och OECD-länder. På nya växande marknader är arbetskraftskostnaderna betydligt lägre än de är i Sverige. Olika källor med internationell statistik skiljer sig väsentligt åt, vilket gör att analyser bör göras med försiktighet. Krisåtgärder i olika länder gör att uppgifterna om arbetskraftskostnadsökningar under 2009 och 2010 är svårtolkade. 5

8 6

9 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustri Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Jämförelser av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt görs bl.a. för att säkerställa att svenska kostnadsökningar inte försämrar landets konkurrenskraft i förhållande till viktiga konkurrentländer. Denna typ av analyser är vanliga inför avtalsförhandlingar. De görs vanligtvis i lokal valuta eftersom växelkurser förändras snabbt. Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat snabbare än i euroområdet Eurostats Labour Cost Index (LCI) är den mest använda källa vid jämförelser av ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige ökat med 3,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden Under motsvarande period var ökningstakten i euroområdet 2,8 procent. Begränsade kostnadsökningar i Tyskland har bidragit till lägre ökningstakt i euroområdet än i Sverige. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sverige Euroområdet Källa Eurostat Labor Cost Index (LCI) 1 Vid analys av ökningstakten över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport och dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för 2010 samt för att de uppgifter som finns för 2010 i många fall är preliminära. 7

10 HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) Eurostat LCI Belgien* 3,1 3,6 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5 Danmark 4,0 3,2 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 Estland 10,3 12,8 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4-0,8 Finland 4,3 4,8 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8 Frankrike 3,7 2,6 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9 Italien* 3,1 4,2 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6 Lettland 6,6 17,7 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9-3,6 Litauen 1,2 13,0 9,7 20,5 22,8 19,2-4,9-2,3 Nederländerna* 4,7 2,8 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4 Norge 5,7 6,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 Polen 6,7 7,3 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3 Spanien 4,4 4,7 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4 Storbritannien 5,1 3,3 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5 Sverige 4,0 3,6 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0 Tjeckien 8,5 6,1 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7 Tyskland 2,8 1,9 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4 Ungern 11,2 6,9 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2-0,3 Euroområdet 3,3% 2,8% 2,0% 2,9% 2,3% 3,6% 3,3% 1,1% EU (27 länder) 3,8% 3,2% 2,3% 3,4% 3,0% 4,2% 3,3% 1,4% Källa Eurostat Labor Cost Index (LCI) * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Samtidigt som arbetskraftskostnaderna ökat långsammare i bl.a. Nederländerna, Frankrike och Tyskland än i Sverige har de ökat något snabbare i exempelvis Italien och Spanien under femårsperioden Även i Norge och Finland har ökningstakten varit högre än i Sverige medan den varit något lägre i Danmark. Under 2010 var ökningstakten 2,0 procent i Sverige medan den var 1,1 procent i euroområdet. I samband med finanskrisen växlade löneökningstakten ner snabbt i många länder. Den svenska löneökningstakten minskade samtidigt relativt lite under 2009 och 2010 och mindre än i exempelvis euroområdet. Åren innan finanskrisen ökade arbetskraftskostnaderna snabbt i de nya EU-länderna. I flera av dessa länder har nu arbetskraftskostnaderna minskat eftersom ökningarna åren före krisen inte motsvarades av produktivitetsökningar. Finanskrisen och olika system för korttidsarbete har påverkat siffrorna i både LCI och annan statistik för åren 2009 och Den ekonomiska krisen drabbade EUländerna olika vilket innebar att antal arbetade timmar minskade mer i vissa länder än i andra. Dessutom har även minskningen av antalet arbetade timmar hanterats på olika sätt i statistiken i olika länder. 2 I flera fall registrerades minskad arbetstid under 2009 som en tilltagande ökningstakt av arbetskraftskostnad per timme. Motsatt effekt inträffade när antal arbetade timmar återigen ökade under Se Medlingsinstitutets årsrapport för en mer detaljerad genomgång av detta, d.v.s. Medlingsinstitutet (2011) Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010, Medlingsinstitutet, Stockholm. 8

11 STORA SKILLNADER MELLAN BLS OCH EUROSTAT FÖR ENSKILDA LÄNDER OCH ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) BLS Australien 3,8% 5,7% 6,4% 6,9% 4,4% 1,3% 9,5% Belgien 2,5% 3,8% 1,8% 3,2% 4,0% 3,3% 6,5% Canada 3,4% 2,4% 4,4% 3,9% 3,6% 0,2% -0,2% Danmark 4,3% 4,0% 5,7% 3,8% 5,5% 2,3% 2,8% Finland 3,9% 3,9% 4,4% 3,5% 2,8% 4,5% 4,2% Frankrike 3,9% 2,9% 3,6% 3,9% 2,6% 2,7% 1,8% Italien 3,2% 3,4% 3,2% 2,2% 2,8% 3,4% 5,3% Japan 0,0% -0,2% 0,8% -1,1% -1,5% 1,9% -1,0% Nederländerna 4,6% 3,0% 1,5% 2,8% 3,1% 3,8% 3,6% Norge 5,0% 5,3% 4,7% 6,1% 4,6% 5,7% 5,5% Singapore 2,6% -1,1% -0,7% -1,1% -0,2% 1,0% -4,3% Spanien 3,4% 4,7% 4,8% 4,8% 6,3% 5,4% 2,0% Storbritannien 5,2% 3,9% 5,8% 5,5% 3,5% 2,0% 2,7% Sverige 4,2% 3,8% 3,4% 2,9% 5,3% 3,2% 4,0% Sydkorea 8,6% 7,7% 16,2% 9,7% 6,7% 0,8% 5,8% Taiwan 2,7% 2,4% 5,9% 6,0% 1,0% 2,5% -3,1% Tjeckien 8,2% 3,8% 3,1% 5,4% 7,1% 5,0% -1,1% Tyskland 2,7% 2,8% 1,3% 4,1% 1,0% 2,6% 5,1% USA 5,1% 3,5% 3,3% 2,0% 3,3% 4,0% 5,2% Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgift saknas. För svensk del har inte krisavtalen inom industrin påverkat LCI i någon större utsträckning. 3 Den låga svenska ökningstakten 2006 enligt LCI förklaras i stor utsträckning av tillfälligt sänkt avgift till avtalsförsäkringen för arbetarna detta år. Högre ökningstakt i Sverige än i USA och övriga OECD-området Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakt för arbetskraftskostnader i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter t.o.m via BLS. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,8 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt BLS. I USA var motsvarande ökningstakt 3,5 procent d.v.s. något lägre än i Sverige. De japanska arbetskraftskostnaderna har inte alls ökat under perioden. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,4 procent per år under femårsperioden Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 3,1 procent. Även om statistiken är osäker indikerar uppgifterna att löneökningstakten i Sverige varit några tiondedels procentenheter högre än i OECD-området. Bl.a. låg löneökningstakt i Tyskland och löneminskningar i Japan har bidragit till detta. 3 SCB presenterar en detaljerad beskrivning av de svenska krisåtgärdernas effekter på lönestatistik och nationalräkenskaper i en av publikationerna Sveriges ekonomi. Se SCB (2010) Sveriges Ekonomi Statistiskt perspektiv, nummer , SCB Stockholm. 9

12 HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I FLERA OECD-LÄNDER Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) OECD MEI Australien 5,1 3,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 Belgien 2,3 2,4 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 Canada 2,4 0,8 2,7-0,3 5,4 1,7-5,1 4,9 Danmark 3,8 3,6 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 Finland 4,3 3,6 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,9 Frankrike* 3,6 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 Italien 2,3 3,1 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 Japan 0,9-1,1 0,6 1,1-0,2 0,3-7,1 3,8 Mexico 9,4 5,5 3,7 5,1 5,0 7,5 6,0 2,9 Nederländerna 3,1 2,2 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 Norge 4,6 4,8 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,7 Polen 5,6 6,1 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 Spanien* 4,1 4,5 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,0 Storbritannien* 3,9 3,4 3,7 5,1 3,5 3,0 1,8 5,2 Sverige 3,1 3,1 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 Sydkorea 9,1 3,4 7,8 5,6 6,9-3,5 0,9 6,3 Tjeckien* 6,6 5,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,0 Turkiet 29,1 11,0 12,5 10,9 9,8 11,7 9,9 10,8 Tyskland* 2,1 1,8 1,1 0,8 2,4 2,8 1,7 2,2 Ungern 12,4 6,9 7,1 8,5 8,7 6,3 4,0 5,3 USA 3,1 2,5 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 OECD Europa* 3,9 3,3 2,9 3,2 3,6 3,9 2,6 2,9 OECD - Totalt 3,6 2,4 2,7 2,5 3,1 2,8 1,1 2,9 Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över längre tidsperioder. Speciellt uppgifterna för 2009 framstår som osäkra när man betraktar flera källor. En viktig slutsats är alltså att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostats Labor Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. I rapportens bilagor redovisas uppgifter för fler länder och år från de olika källorna. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch årsdata för ökningstakt av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. Nationalräkenskaper används av vissa länders statistikinstitut som utgångspunkt för LCI medan andra länder använder lönestatistik. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. 10

13 Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) använder nationalräkenskaper som underlag för att beskriva arbetskraftskostnadernas ökningstakt, enligt metodbeskrivningen. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnaders ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FNs rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med osäkerhet. RELATIVT LÅG LÖNEÖKNINGSTAKT I EUROOMRÅDET 2011 OCH 2012 ENLIGT IMFS PROGNOS Prognos för utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (procent) Canada 3,0 3,3 Frankrike 2,6 3,1 Italien -0,6 1,9 Japan 0,6 1,3 Spanien 1,2 1,7 Storbritannien 1,1 2,3 Tyskland 0,0 1,6 USA 2,8 3,2 Euroområdet 0,7 1,8 Avancerade ekonomier 2,2 2,8 Källa International Monetary Fund World Economic Outlook April 2011 Låg löneökningstakt 2011 i flera viktiga konkurrentländer Prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling görs av flera organisationer däribland EU-kommissionen, OECD och International Monetary Fund (IMF). I de flesta fall prognostiseras utvecklingen för näringslivet eller hela ekonomin. Oftast är det dessutom ökningstakt per anställd och inte per timme som prognostiseras. I IMFs senaste World Economic Outlook (WEO) finns däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin prognostiserad. Inga uppgifter finns däremot för Sverige. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och utfallet kan bli ett helt annat. Prognosen från IMF indikerar relativt låg ökningstakt i flera viktiga konkurrentländer framöver. Prognosen för euroområdet är 0,7 procent 2011 och 1,8 procent För Tyskland är motsvarande siffror 0,0 respektive 1,6 procent. Löneökningstakten förväntas vara fortsatt låg i Japan medan den beräknas bli något högre i en del andra euro och OECD-länder. Andra källor indikerar motsvarande löneökningstakter i viktiga konkurrentländer. I rapportens bilagor finns prognoser för hela ekonomin respektive privat sektor från EU-kommissionen och OECD. 11

14 12

15 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustri Växelkurser har stor betydelse vid kostnadsjämförelser internationellt Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Kraftiga växelkursförändringar under senare år gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Förändringar mellan olika år beror alltså snarare på växelkursförändringar än på kostnadsökningstakt i lokal valuta. Mellan 2008 och 2009 försvagades kronan mot euron med drygt 10 procent för att sedan stärkas ungefär lika mycket under Kronkursen för helåret 2010 mot både euron och dollarn låg ganska nära genomsnittet de senaste tio åren. Under slutet av 2010 och början av 2011 har kronan däremot stärkts rejält, vilket gör att de svenska arbetskraftskostnaderna i dagsläget skulle hamna högre än vad som redovisas i denna studie. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar)* 12 Euro Dollar Källa Europeiska Centralbanken (ECB) * Senaste månadsuppgiften i diagrammet avser mars

16 Svenska arbetskraftskostnader ligger högt vid internationell jämförelse Uppgifter som erhålls via källor med internationell statistik visar i dagsläget endast kostnadsnivå fram till 2008 eller Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan aktuell kostnadsnivå kalkyleras. En sådan kalkyl presenteras i detta avsnitt. Uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) med basår 2009 används som utgångspunkt för beräkningarna. 4 Läsaren rekommenderas samtidigt att bilda sig en egen uppfattning utifrån flera källor genom att studera rapportens bilagor. 310 SEK i timmen är arbetskraftskostnaden i svensk tillverkningsindustri En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 310 SEK per timme enligt vår kalkyl. Uppgiften avser samtliga anställda. Arbetskraftskostnaden är därmed högre i Sverige än i de flesta andra länder i Europa och OECD-området, däribland Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och USA. Den finska kostnadsnivån är närmast identisk med den svenska medan kostnaden är högre i Tyskland, Belgien, Danmark och Norge. Oljelandet Norge hamnar alltid högt medan Sverige traditionellt brukar hamna ungefär i mitten i denna typ av jämförelser. En kombination av relativt hög ökningstakt i Sverige och stark krona har nu placerat Sverige högt. Senare års strukturomvandling som innebär att en allt större del av medarbetarna inom industrin är tjänstemän har också bidragit till att kostnaden för samtliga anställda ökat. Detta eftersom tjänstemännens lönesumma utgör en större del av den totala lönesumman inom industrin än tidigare. Den svenska kostnaden för en arbetare i tillverkningsindustrin är 247 SEK per timme enligt vår kalkyl. Därmed är kostnaden högre i Sverige än i Tyskland. Tidigare har förhållandet vanligtvis varit det motsatta. I Tyskland är kostnaden för en industriarbetare 239 SEK per timme. Den svenska arbetarkostnaden är samtidigt lägre än i de övriga nordiska länderna men högre än i södra Europa och i de anglosaxiska länderna. Även nya konkurrentländer som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland har betydligt lägre arbetskraftskostnader inom industrin än Sverige, vilket vi återkommer till på nästa uppslag. Den sammanvägda kostnaden i konkurrentländerna är klart lägre än i Sverige För att jämföra svenska arbetskraftskostnader med de nivåer som presenteras i diagrammen på nästa uppslag, kan olika typer av viktningar göras. Vi har valt att använda Riksbankens TCW-index för att väga samman arbetskraftskostnaderna. Även andra modeller kan användas med liknande nivåer som följd. Den sammanvägda kostnaden för samtliga anställda i de aktuella konkurrentländerna är 274 SEK per timme, vid viktning med Riksbankens TCW-index. Motsvarande kostnad för arbetare är 222 SEK per timme. Dessa kostnadsnivåer är alltså klart lägre än motsvarande nivåer i Sverige. Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivå ger olika resultat beroende på val av källa. Det gör att uppgifterna bör användas med eftertanke och försiktighet. Utöver amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) används ofta Eurostat till denna typ av jämförelser. Eurostats Labour Cost Survey (LCS) görs vart fjärde år och 4 För kalkylering av arbetskraftskostnad 2010 utifrån uppgifterna från Bureau of Labor Statistics med basår 2009 har i första hand Eurostats Labor Cost Index (LCI) använts. När detta inte varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken. 14

17 SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNAD I TOPP BLAND EU- OCH OECD-LÄNDERNA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2010 (SEK per timme)* 500 Samtliga anställda 2010 tillverkningsindustrin Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. KOSTNADEN FÖR EN ARBETARE I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN I TYSKLAND Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2010 (SEK per timme)* 500 Arbetare 2010 tillverkningsindustrin Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. 15

18 RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2008 enligt olika källor (SEK per timme) Bureau of Labor Statistics 2008 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) 2008 Nationalräkenskaper 2008 Belgien* Danmark Finland Frankrike 276 Italien Japan 182 Mexico 40 Nederländerna Norge Polen Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea* Tjeckien Tyskland Ungern USA 211 Källa Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD, bearbetning Teknikföretagen Uppgift saknas. * Nationalräkenskapsdata för dessa länder är hämtade från OECD STAN Database medan övriga uppgifter är från Eurostat. de senaste uppgifterna avser Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån som resovisas i LCS för tillverkningsindustri i Sverige under 2008 är 332 SEK per timme. Vi anser att denna nivå är aningen hög jämfört med andra källor. Uppgifterna i LCS känns samtidigt rimliga för de flesta andra europeiska länderna. Amerikanska Bureau of Labor Statistics gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik. Kostnadsnivån inom svensk tillverkningsindustri var 283 SEK per timme 2008 enligt BLS. Det stämmer bra överens med Teknikföretagens egna bedömningar samt med uppgifter från andra källor. Såväl Teknikföretagen som Facken inom industrin brukar använda denna källa vid internationella kostnadsjämförelser, inte minst för att uppgifter redovisas för både arbetare och samtliga anställda. Som ett komplement till BLS och LCS kan även nationalräkenskaper användas. Arbetskraftskostnad per timme utifrån nationalräkenskaper beräknas genom att årlig arbetskraftskostnad divideras med årligt antal arbetade timmar. Enligt svenska nationalräkenskaper var arbetskraftskostnaden inom industrin 277 SEK per timme Motsvarande enligt Eurostat var 262 SEK per timme. Statistiska centralbyrån presenterar även sitt så kallade arbetskraftsindex med tillhörande kostnadsnivå. Enligt detta var arbetskraftskostnaden per timme under 2008 några kronor lägre än enligt de svenska nationalräkenskaperna. 16

19 Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än BLS och Eurostat. Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina, Mexico, Ryssland och östra Europa är minst lika relevanta att betrakta vid kostnadsjämförelser som de gamla industriländerna. Dessvärre är tillgången till statistik för dessa nya konkurrentländer ofta begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 5 Arbetskraftskostnaden i Kina är knappt en tiondel av vad den är i västra Europa och Sverige. I Indien är den ännu något lägre än i Kina. I Brasilien är arbetskraftskostnaden ungefär en fjärdedel av den västeuropeiska och samma sak gäller för östra Europa. I östra Europa är samtidigt skillnaden stor mellan de enskilda nya EUländerna. Exempelvis är kostnaden fortfarande bara omkring en tiondedel av den västeuropeiska i Bulgarien och Rumänien. I Ryssland är kostnaden ungefär en femtedel av den väseuropeiska medan den är ca 1/7 i Mexico. På växande marknader är skillnaderna överlag stora mellan olika områden och företag. I urbana områden är lönerna vanligtvis högre än på landsbygden. KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR MINDRE ÄN EN TIONDEL AV VAD DEN ÄR I SVERIGE Arbetskraftskostnad per timme i relation till kostnaden i västra Europa 1/1 1/4 1/4 1/5 1/7 <1/10 <1/10 Västra Europa Östra Europa* Brasilien Ryssland Mexico Kina Indien Källa Teknikföretagen * Med östra Europa avses här de nya EU-länderna i östra Europa. 5 Vår uppskattning bygger både på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 17

20 18

21 Bilagor Förteckning över bilagor Utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 1 Eurostat Labor Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 2 Bureau of Labor Statistics (BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 3 OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 4 Teknikföretagens kalkyl Arbetskraftskostnad per timme 2010 Bilaga 5 Bureau of Labor Statistics (BLS) Arbetskraftskostnad per timme Bilaga 6 Eurostats årliga kostnadsstatistik (LCS) Arbetskraftskostnad per timme 2008 Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 7 IMF World Economic Outlook (WEO) Prognos för utveckling av lön per timme Bilaga 8 OECD Economic Outlook Prognos för kostnadsutveckling per anställd (privat sektor) Bilaga 9 EU-kommissionens prognoser Prognos för kostnadsutv. per anställd (hela ekonomin)

22 BILAGA 1 (sid 1 av 2) EUROSTAT LABOR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) Belgien* 1,5 4,8 4,8 2,0 2,3 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5 Bulgarien 6,6 4,5 2,9 2,2 4,3 6,4 4,9 16,9 20,1 11,8 6,0 Cypern 5,3 3,9 6,0 6,3 4,0 3,6 4,4 0,9 6,3 2,6 1,9 Danmark 3,8 4,3 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 Estland 15,2 10,6 9,1 9,8 7,0 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4-0,8 Finland 3,6 5,4 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8 Frankrike 3,7 3,5 3,5 3,3 4,3 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9 Grekland 6,0-1,8 14,3 4,3 5,4-12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7 Irland 6,6 8,0 3,4 5,9 4,8 4,4 2,8 6,5 2,9 7,3-1,8 Italien* 1,4 3,6 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6 Lettland 0,8 6,1 6,6 9,5 10,1 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9-3,6 Litauen -4,0 0,6 1,5 5,2 3,0 9,7 20,5 22,8 19,2-4,9-2,3 Luxemburg 2,1 4,0 3,0 3,9 2,4-0,4 3,1 3,5 4,1 6,8-0,2 Malta 5,8 6,5 2,3 8,1 4,9 2,0 6,2 0,6 2,2 5,9-1,1 Nederländerna* 3,8 5,1 5,5 4,9 4,1 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4 Norge 5,4 6,1 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 Polen 3,2 23,0 1,5 3,5 3,6 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3 Portugal 5,3 5,9 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,3 Rumänien 42,5 49,0 23,1 13,2 18,0 15,2 18,9 19,4 21,1 13,6 7,4 Slovakien 9,1 5,7 15,2 9,2 2,5 11,0 6,9 7,7 5,5 3,9 1,0 Slovenien 11,0 14,2 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 Spanien 3,7 4,8 5,0 5,4 3,1 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4 Storbritannien 5,4 4,1 5,8 4,7 5,6 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5 Sverige 4,7 4,5 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0 Tjeckien 7,1 12,5 9,2 6,5 7,4 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7 Tyskland 4,5 2,9 2,4 2,3 1,7 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4 Ungern 13,9 14,1 10,2 8,0 10,0 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2-0,3 Österrike 1,6 2,9 3,1 0,9 1,2 3,1 2,1 3,4 5,6 5,2-1,4 Euroområdet 3,6 3,5 3,4 3,1 2,7 2,0 2,9 2,3 3,6 3,3 1,1 EU (27 länder) 4,1 4,1 4,0 3,4 3,4 2,3 3,4 3,0 4,2 3,3 1,4 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 20

23 BILAGA 1 (sid 2 av 2) EUROSTAT LABOR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustri i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Belgien 3,1 3,6 3,3 Bulgarien 4,1 11,9 7,9 Cypern 5,1 3,5 4,3 Danmark 4,0 3,2 3,6 Estland 10,3 12,8 11,5 Finland 4,3 4,8 4,6 Frankrike 3,7 2,6 3,2 Grekland 5,5-0,2 2,6 Irland 5,7 4,8 5,2 Italien 3,1 4,2 3,7 Lettland 6,6 17,7 12,0 Litauen 1,2 13,0 6,9 Luxemburg 3,1 3,4 3,2 Malta 5,5 3,4 4,4 Nederländerna 4,7 2,8 3,7 Norge 5,7 6,1 5,9 Polen 6,7 7,3 7,0 Portugal 3,8 2,9 3,3 Rumänien 28,4 17,6 22,9 Slovakien 8,2 7,0 7,6 Slovenien 9,2 6,6 7,9 Spanien 4,4 4,7 4,6 Storbritannien 5,1 3,3 4,2 Sverige 4,0 3,6 3,8 Tjeckien 8,5 6,1 7,3 Tyskland 2,8 1,9 2,3 Ungern 11,2 6,9 9,0 Österrike 1,9 3,9 2,9 Euroområdet 3,3 2,8 3,1 EU (27 länder) 3,8 3,2 3,5 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) 21

24 BILAGA 2 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) Australien -1,0 6,1 4,2 6,0 3,9 6,4 6,9 4,4 1,3 9,5 Belgien 1,9 3,3 3,8 2,2 1,3 1,8 3,2 4,0 3,3 6,5 Canada 3,3 2,7 3,4 4,0 3,8 4,4 3,9 3,6 0,2-0,2 Danmark 2,0 4,7 4,3 6,8 3,8 5,7 3,8 5,5 2,3 2,8 Finland 4,1 6,9 1,9 2,8 3,8 4,4 3,5 2,8 4,5 4,2 Frankrike 5,3 2,7 6,0 2,3 3,1 3,6 3,9 2,6 2,7 1,8 Italien 2,6 3,3 2,9 3,8 3,5 3,2 2,2 2,8 3,4 5,3 Japan -0,6 1,3 0,7-2,2 1,0 0,8-1,1-1,5 1,9-1,0 Korea 7,2 4,5 12,4 5,5 13,9 16,2 9,7 6,7 0,8 5,8 Nederländerna 4,8 4,3 5,5 4,0 4,2 1,5 2,8 3,1 3,8 3,6 Norge 5,7 6,1 5,9 4,1 3,3 4,7 6,1 4,6 5,7 5,5 Singapore 5,2 3,0 4,0 0,6 0,6-0,7-1,1-0,2 1,0-4,3 Spanien 1,5 4,0 2,9 5,0 3,5 4,8 4,8 6,3 5,4 2,0 Storbritannien 5,7 4,9 5,7 5,0 4,5 5,8 5,5 3,5 2,0 2,7 Sverige 3,9 4,7 5,4 4,5 2,7 3,4 2,9 5,3 3,2 4,0 Taiwan 1,7 6,4-1,0 3,1 3,2 5,9 6,0 1,0 2,5-3,1 Tjeckien 5,9 11,7 9,2 8,1 6,0 3,1 5,4 7,1 5,0-1,1 Tyskland 5,2 3,1 2,5 2,2 0,6 1,3 4,1 1,0 2,6 5,1 USA 7,7 3,8 5,5 8,0 0,8 3,3 2,0 3,3 4,0 5,2 Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgift saknas. 22

25 BILAGA 2 (sid 2 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustri i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Australien 3,8 5,7 4,7 Belgien 2,5 3,8 3,1 Canada 3,4 2,4 2,9 Danmark 4,3 4,0 4,2 Finland 3,9 3,9 3,9 Frankrike 3,9 2,9 3,4 Italien 3,2 3,4 3,3 Japan 0,0-0,2-0,1 Korea 8,6 7,7 8,2 Nederländerna 4,6 3,0 3,8 Norge 5,0 5,3 5,2 Singapore 2,6-1,1 0,8 Spanien 3,4 4,7 4,0 Storbritannien 5,2 3,9 4,5 Sverige 4,2 3,8 4,0 Taiwan 2,7 2,4 2,5 Tjeckien 8,2 3,8 6,0 Tyskland 2,7 2,8 2,7 USA 5,1 3,5 4,3 Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) 23

26 BILAGA 3 (sid 1 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) Australien 1,9 2,4 9,2 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 Belgien 2,1 2,8 2,5 1,9 2,2 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 Canada 2,6 0,5 1,3 4,2 3,2 2,7-0,3 5,4 1,7-5,1 4,9 Danmark 3,5 4,3 4,0 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 Finland 4,5 4,8 3,9 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,9 Frankrike* 4,9 4,4 3,3 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 Irland* 5,5 8,7 5,8 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,7 1,4 Island* 9,6 8,9 7,5 2,8 8,9 Italien 2,1 1,5 2,7 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 Japan 1,8-0,1-1,0 2,1 1,7 0,6 1,1-0,2 0,3-7,1 3,8 Korea 8,6 6,4 12,0 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9-3,5 0,9 6,3 Luxemburg 5,2 5,5 1,4 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,2-3,6 3,0 Mexico 16,0 13,5 7,0 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 7,5 6,0 2,9 Nederländerna 3,6 3,9 3,6 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 Norge 4,1 4,7 5,6 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,7 Nya Zeeland 2,8 3,1 3,6 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 Polen 11,3 6,4 3,1 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 Portugal 4,7 0,4-2,3-0,3-0,7 1,0 2,2 2,3-5,3-0,3 Slovakien 8,8 10,2 7,1 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 Spanien* 2,9 4,1 5,1 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,0 Storbritannien* 4,6 4,3 3,5 3,6 3,6 3,7 5,1 3,5 3,0 1,8 5,2 Sverige 3,4 2,9 3,4 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 Tjeckien* 7,4 7,1 6,1 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,0 Turkiet 55,6 35,1 32,1 17,3 10,2 12,5 10,9 9,8 11,7 9,9 10,8 Tyskland* 2,7 1,5 1,7 2,4 2,0 1,1 0,8 2,4 2,8 1,7 2,2 Ungern 15,5 14,8 12,5 9,0 10,0 7,1 8,5 8,7 6,3 4,0 5,3 USA 3,4 3,1 3,6 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 Österrike 2,4 3,2 2,3 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 OECD-Europa* 5,0 4,2 3,9 3,4 3,1 2,9 3,2 3,6 3,9 2,6 2,9 OECD - Totalt 4,2 3,5 3,5 3,6 3,0 2,7 2,5 3,1 2,8 1,1 2,9 Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) Uppgift saknas. * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 24

27 BILAGA 3 (sid 2 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Australien 5,1 3,3 4,2 Belgien 2,3 2,4 2,3 Canada 2,4 0,8 1,6 Danmark 3,8 3,6 3,7 Finland 4,3 3,6 4,0 Frankrike 3,6 2,7 3,2 Irland 5,9 4,4 5,2 Island Italien 2,3 3,1 2,7 Japan 0,9-1,1-0,1 Korea 9,1 3,4 6,2 Luxemburg 3,1 0,9 2,0 Mexico 9,4 5,5 7,4 Nederländerna 3,1 2,2 2,6 Norge 4,6 4,8 4,7 Nya Zeeland 3,1 4,0 3,5 Polen 5,6 6,1 5,9 Portugal Slovakien 8,7 6,2 7,5 Spanien 4,1 4,5 4,3 Storbritannien 3,9 3,4 3,7 Sverige 3,1 3,1 3,1 Tjeckien 6,6 5,8 6,2 Turkiet 29,1 11,0 19,7 Tyskland 2,1 1,8 1,9 Ungern 12,4 6,9 9,6 USA 3,1 2,5 2,8 Österrike OECD-Europa 3,9 3,3 3,6 OECD - Totalt 3,6 2,4 3,0 Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) Uppgift saknas. Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 25

28 BILAGA 4 TEKNIKFÖRETAGENS KALKYL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) Samtliga anställda Arbetare Australien Belgien Canada Danmark Estland 67 Finland Frankrike Grekland 134 Irland Italien Japan Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Slovakien 78 Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts Uppgift saknas. Uppgifter från Bureau of Labor Statistics med basår 2009 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts i kalkylerna. 26

29 BILAGA 5 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME SAMTLIGA ANSTÄLLDA Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) Samtliga anställda Argentina Australien Belgien Brasilien Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Hong Kong Irland Israel Italien Japan Luxemburg Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Singapore Slovakien Spanien Sri Lanka Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa Bureau of Labor Statistics Uppgift saknas. Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 27

30 BILAGA 5 (sid 2 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME ARBETARE Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) Arbetare Argentina Australien Belgien Brasilien Canada Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Hong Kong Irland Israel Italien Japan Luxemburg Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland Filippinerna Polen Portugal Schweiz Singapore Slovakien Spanien Sri Lanka Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa Bureau of Labor Statistics Uppgift saknas. Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 28

31 BILAGA 6 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) 2008 Belgien 353 Bulgarien 21 Cypern 119 Danmark 334 Estland 69 Finland 290 Grekland 152 Irland 269 Island 195 Lettland 50 Litauen 53 Luxemburg 272 Malta 109 Nederländerna 291 Norge 354 Polen 66 Portugal 95 Rumänien 32 Slovakien 70 Slovenien 119 Spanien 195 Storbritannien 207 Sverige 332 Tjeckien 84 Tyskland 321 Ungern 72 Österrike 288 Källa Eurostat Labor Cost Survey (LCS) Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 29

32 BILAGA 7 IMF WORLD ECONOMIC OUTLOOK (WEO) PROGNOS FÖR LÖNEUTVECKLING Prognos för utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (procent) Canada 3,0 3,3 Frankrike 2,6 3,1 Italien -0,6 1,9 Japan 0,6 1,3 Spanien 1,2 1,7 Storbritannien 1,1 2,3 Tyskland 0,0 1,6 USA 2,8 3,2 Euroområdet 0,7 1,8 Avancerade ekonomier 2,2 2,8 Stora avancerade ekonomier 1,9 2,6 Övriga avancerade ekonomier 4,3 4,5 Nyligen industrialiserade asiatiska ekonomier 5,6 5,4 Källa International Monetary Fund World Economic Outlook April

33 BILAGA 8 OECD ECONOMIC OUTLOOK PROGNOS FÖR KOSTNADSUTVECKLING (PRIVAT SEKTOR) Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad per anställd i privat sektor (procent) Australien 4,8 5,0 Belgien 2,5 2,6 Canada 2,6 3,9 Danmark 1,7 3,2 Finland 2,2 1,7 Frankrike 2,2 2,5 Grekland 0,9 0,9 Irland -1,0-0,5 Island 5,9 5,2 Israel 2,9 3,7 Italien 2,8 2,0 Japan 1,2 1,3 Luxemburg 3,3 2,9 Mexico 4,9 4,9 Nederländerna 2,6 2,2 Norge 3,9 4,6 Polen 6,0 6,6 Portugal 0,8 1,6 Schweiz 1,1 1,2 Slovakien 3,7 4,7 Slovenien 3,7 3,4 Spanien 0,8 0,7 Storbritannien 2,4 3,3 Sverige 2,6 2,8 Sydkorea 6,4 7,3 Tjeckien 3,1 4,0 Tyskland 2,6 2,3 Ungern 2,2 4,4 USA 2,5 2,6 Österrike 1,9 2,1 Euroområdet 2,1 2,0 OECD-området 2,8 3,0 Källa OECD Economic Outlook November

34 BILAGA 9 EU-KOMMISSIONEN PROGNOS FÖR KOSTNADSUTVECKLING (HELA EKONOMIN) Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad per anställd i hela ekonomin (procent) Belgien 2,3 2,3 Bulgarien 5,7 5,5 Cypern 3,1 3,2 Danmark 3,1 3,1 Estland 2,2 3,5 Finland 2,7 2,8 Frankrike 1,7 1,8 Grekland -0,2 0,1 Irland 0,5 0,1 Island 2,5 2,9 Italien 1,5 1,8 Japan 1,1 1,2 Kroatien 0,4 0,6 Lettland 0,7 1,8 Litauen 1,2 4,4 Luxemburg 2,0 2,5 Makedonien 3,4 5,1 Malta 2,0 3,0 Nederländerna 2,3 2,1 Polen 4,0 5,9 Portugal -1,3 0,7 Rumänen 3,3 4,2 Slovakien 3,7 4,5 Slovenien 2,8 3,3 Spanien 0,7 1,3 Storbritannien 2,8 4,0 Sverige 2,6 3,0 Tjeckien 2,9 4,7 Turkiet 7,0 4,9 Tyskland 2,6 2,8 Ungern 3,1 4,8 USA 1,0 0,5 Österrike 2,2 2,1 Euroområdet (17-länder) 1,8 2,1 Euroområdet (12-länder) 1,8 2,0 EU (27-länder) 2,1 2,5 EU (15-länder) 2,0 2,4 Källa Europeiska kommissionen European Economy Autumn

35

36 Form Tagg, Stockholm TRYCK EO Grafiska,

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor vid beslut om var i världen industriföretagen

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2017 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2018 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin

19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin 19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader

Läs mer

21 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin Augusti 201 9

21 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin Augusti 201 9 21 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-201 8 Augusti 201 9 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2018 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader

Läs mer

20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin

20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin 2 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-217 September 218 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-217 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader

Läs mer

GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER

GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Tillverkningsindustrin 1998 2014 17 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet

Läs mer

April 2014 prel. uppgifter

April 2014 prel. uppgifter Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader

Globala arbetskraftskostnader Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Internationella löner för industriarbetare

Internationella löner för industriarbetare Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000 2004 för industriarbetare i 31 länder Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Inledning...5 2 Dataunderlag

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1

Läs mer

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma 239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Löner för industriarbetare i olika länder

Löner för industriarbetare i olika länder LÖNER/AVTAL Löner för industriarbetare i olika länder Löner och löneutveckling år 2000 2008 för industriarbetare i 33 länder Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 =

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens 14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2010:1

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Ekonomiska bedömningar

Ekonomiska bedömningar Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension

Läs mer