INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

Transkript

1 INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2017 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

2

3 FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Dessutom är den svenska ökningstakten i förhållande till i viktiga konkurrentländer en avgörande faktor för hur Sveriges konkurrenskraft utvecklas. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att det svenska relativa arbetskraftskostnadsläget mot euroområdet dessvärre försämrats något 2016 jämfört med åren innan. Detta trots att den svenska kronan försvagades marginellt mot euron. Orsaken är den högre ökningstakten i Sverige. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Stockholm i oktober 2017 Anders Rune Chefekonom

4 2

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 ARBETSKRAFTSKOSTNADS-NIVÅER INOM INDUSTRIN... 7 Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader ÖKNING AV ARBETSKRAFTSKOSTNADER INOM INDUSTRIN Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet Varierande ökningstakter enligt olika källor Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i euroområdet KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR Växelkursförändringar påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad Endast marginella förändringar mot KIX- och TCW-indexen UTVECKLING AV INDUSTRINS RELATIVA KOSTNADSLÄGE Ett något försämrat relativt kostnadsläge 2016 jämfört med åren innan Högre relativ arbetskraftskostnadsnivå i USA på grund av dollarförstärkningen Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat BILAGOR Förteckning över bilagor Bilaga 1-4 Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 5-7 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 8 Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

6 En medarbetare inom tillverkningsindustrin i Sverige kostade 363 SEK per timme 2016, vilket är mer än i många viktiga konkurrentländer. Den svenska kostnadsnivån var 12 procent högre än i euroområdet under I jämförelse med Västeuropa var den 6 procent högre. Den årliga ökningstakten i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period. Under 2016 blev kronan något svagare mot såväl euron som den amerikanska dollarn. Den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna har resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge trots att kronan är jämförelsevis svag. 4

7 SAMMANFATTNING Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger över nivån i många viktiga konkurrentländer. Kostnadsläget i Sverige är 6 procent högre än i Västeuropa och 12 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2016 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Conference Board. En medarbetare i Sverige kostar 363 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge, Danmark och Tyskland, har högre kostnadsnivå än Sverige. Det tyska kostnadsläget är nu alltså något högre än det svenska. Till och med år 2014 låg det under eller i nivå med det svenska, men en svagare krona har resulterat i att det nu ligger över det svenska. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Under 2016 var ökningstakten i Sverige 3,3 procent, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Samtidigt var den 1,7 procent i Västeuropa och 1,9 procent i Euroområdet. Ökningstakten i Sverige var 2,9 procent per år under femårsperioden 2011 t.o.m Motsvarande ökningstakt var 2,3 procent per år i Västeuropa. I euroområdet var den 2,4 procent per år under perioden. Trenden håller sammantaget alltså i sig med högre ökningstakt i Sverige än i Europa. I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad. Det innebär att även växelkursförändringar beaktas när utvecklingen studeras. Kronan blev ytterligare något mindre stark mot euron under Genomsnittskursen var 9,46 SEK per Euro. Trenden med succesivt något svagare krona har därmed hållit i sig. Även mot den amerikanska dollarn fortsatte kronan att försvagas jämfört med året innan. Samtidigt försvagades det brittiska pundet mot kronan (och mot de flesta andra valutor) under Sammantaget har den över tid högre svenska ökningstakten för arbetskraftskostnaderna resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge, jämfört med i viktiga konkurrentländer. Detta trots att den svenska kronan nu är jämförelsevis svag. Företagen verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten fortsätter att vara högre än i viktiga konkurrentländer bidrar negativt till svensk konkurrenskraft. 5

8 6

9 ARBETSKRAFTSKOSTNADS- NIVÅER INOM INDUSTRIN Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse Arbetskraftskostnaderna är en viktig faktor när företag beslutar om var i världen produktion ska ske. Ökad världshandel och digitalisering har bidragit till mer internationell konkurrens. Företagens globala närvaro innebär dessutom att det inom ett och samma bolag i olika länder ofta finns likartade produktionsanläggningar med motsvarande produktivitetsnivå. Detta innebär att arbetskraftskostnaderna blir extra tydliga för bolagen. Det är sammantaget inte givet att Sverige har fördelar som kan kompensera för ett högt arbetskraftskostnadsläge. Detta kapitel syftar till att ge läsaren en uppdaterad bild av kostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige i relation till i andra länder. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller i skrivande stund samtidigt enbart kostnadsnivåer till och med 2015 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Conference Board har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad är hög jämfört med andra EU- och OECD-länder En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 363 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år Ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge, Danmark och Tyskland har en högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. I årets jämförelse hamnar Schweiz med god marginal högst eftersom schweizerfrancen har stärkts kraftigt under senare år. Det tyska kostnadsläget är nu alltså något högre än det svenska. Till och med 2014 låg det under eller i nivå med det svenska, men en svagare krona har resulterat i att det nu ligger över det svenska. Kostnadsläget i Sverige är samtidigt högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Uppgifterna ovan baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är något lägre enligt nationella statistikkällor. Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå en utmärkt källa för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2016 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Conference Board och uppgifterna avser Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2012 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7

10 KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN I MÅNGA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2016, samtliga anställda (SEK per timme)* Schweiz** 521 Norge Belgien Danmark Tyskland Sverige Österrike USA Finland Frankrike Nederländerna Irland Italien Storbritannien Japan Spanien Sydkorea Grekland 131 Slovakien Estland Portugal Tjeckien Ungern Polen Le land*** Lettland*** Litauen*** Turkiet Mexiko Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons, Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för detta land, har ökningstakt från nationellt statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 8

11 I Västeuropa sammantaget är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 342 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 325 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 6 procent högre än i Västeuropa och 12 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeuropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR HÖGRE ÄN DEN I VÄSTEUROPA Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2016, samtliga anställda (SEK per timme)* Sverige Västeuropa* Euroområdet** Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons, Eurostat och OECD använts * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Lettland, Litauen, Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 100 SEK per timme. I USA är kostnadsnivån 338 SEK per timme. Tidigare har den amerikanska kostnadsnivån legat klart under den svenska, men på grund av dollarförstärkningen har nu kostnadsläget närmat sig det svenska. I Japan är kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är kostnaden 227 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Stor skillnad mellan lön och total arbetskraftskostnad i Sverige De skuggade staplarna i figurerna i detta avsnitt anger lön per timme. Lönen för medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 249 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda år Skillnaden mellan lön och total arbetskraftskostnad är därmed jämförelsevis stor i Sverige. I Danmark utgör exempelvis lönen en betydligt större andel av den totala arbetskraftskostnaden. Det bör dock noteras att den anställde själv betalar en stor del av de sociala avgif- 9

12 terna i Danmark. Lönebikostnadernas andel i Sverige är samtidigt även betydligt större än i viktiga konkurrentländer som Finland, Tyskland och Nederländerna. För industrin är det den totala arbetskraftskostnaden som främst är av betydelse. I rapportens bilagor finns dock löneuppgifter från olika källor för ett antal länder. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 350 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCBs arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 337 SEK per timme När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Conference Board gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser Enligt metodbeskrivningen är undersökningen gjord på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2016 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 398 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. 10

13 RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2016, samtliga anställda (SEK per timme) The Conference Board 2016 Eurostat Labour Cost Survey (LCS)* 2016 Nationalräkenskaper via Eurostat 2016 Schweiz** 521 Norge Belgien Danmark Tyskland Sverige*** Österrike Finland USA 338 Frankrike Nederländerna Irland Italien Storbritannien Spanien Japan 227 Sydkorea 198 Grekland Slovakien Portugal Estland Tjeckien Polen Ungern Lettland Litauen Mexiko 35 Turkiet Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons Eurostat och OECD använts Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för detta land, har ökningstakt från nationellt statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 287 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 337 SEK per timme. Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har. 11

14 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 2 Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i Sverige. I Kina är den högre än i Indien särskilt i mer urbana områden. Det är dessvärre svårt att ange en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån ca en femtedel av den svenska. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. I Kina är kostnaden för högre tjänstemän i vissa fall högre än i Sverige. 2 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12

15 ÖKNING AV ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INOM INDUSTRIN Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* 7,0 6,0 Sverige Västeuropa (KIX viktat)* Euroområdet (KIX viktat)** 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland, Lettland, Litauen och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland, Lettland och Litauen har länderna viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 13

16 Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 3,3 procent I Västeuropa var ökningstakten 1,7 procent 2016 samtidigt som den var 1,9 procent i euroområdet. För Sverige är en delförklaring till den höga siffran ökade arbetsgivaravgifter (inte minst pga. att lägre arbetsgivaravgifter för unga upphörde i maj 2016). Motsvarande siffra för Sverige för enbart löneökningstakt är 2,2 procent. Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa respektive euroområdet. Ökningstakter studeras dock bäst för perioder om flera år. Såväl tidpunkter för lönerevisioner som andra engångseffekter bl.a. kopplat till sociala avgifter enligt avtal gör att det kan vara missvisande att jämföra uppgifter för enskilda år mellan länder. Värt att notera är också att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder ökar jämförbarheten länderna/områdena emellan. Under femårsperioden ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 2,9 procent per år. 3 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,3 procent per år. I euroområdet var den 2,4 procent under perioden. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har alltså varit högre än i Västeuropa och euroområdet både under 2016 och under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en hel tioårsperiod. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. I Norge var ökningstakten 3,1 procent per år under perioden och 2,3 procent I Danmark var ökningstakten 1,9 per år under den aktuella perioden , medan den var 2,4 procent i Finland. I Tyskland har ökningstakten växlat upp något efter att ha varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden var den 2,9 procent per år. Under 2016 ökade arbetskraftskostnaden med 3,1 procent i Tyskland. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa sammantaget. Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit låg eller negativ efter att skuldkrisen eskalerade. Så var fallet även under Eftersom dessa länder sammantaget är stora bidrar även det till att hålla nere de sammanviktade ökningstakterna för såväl Västeuropa som Euroområdet. Det kan samtidigt konstateras att ökningstakterna i de baltiska länderna är hög och har varit det under en längre period. Detta efter en tillfälligt negativ ökningstakt i samband med finanskrisen. I Estland ökade arbetskraftskostnaderna med 6,4 procent per år Motsvarande siffror för Lettland och Litauen är 6,0 respektive 5,0 procent. 3 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att de uppgifter som finns för 2016 i många fall fortfarande preliminära. 14

17 ÅTERIGEN EN HÖGRE ÖKNINSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROPA UNDER 2016 Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI Belgien 3,2 1,8 2,8 3,2 1,7 1,2 0,1 0,2 Danmark 3,3 1,9 2,8 1,3 1,8 2,0 1,6 2,7 Estland 9,9 6,5 5,0 7,5 7,8 5,6 6,3 5,9 Finland 3,7 2,4 2,5 4,7 1,0 1,9 2,0 0,8 Frankrike 2,6 2,1 4,1 2,7 1,0 1,4 1,5 1,5 Grekland 2,8-3,0-5,1-4,9-5,3 0,8-0,6-0,6 Irland 3,6 0,4-1,8 4,1-0,6 2,0-1,2 2,2 Italien 3,7 1,7 2,5 3,1 1,8 0,7 0,3-1,2 Lettland 14,0 6,0 5,4 4,3 6,0 5,6 8,8 7,7 Litauen 10,4 5,0 2,9 4,8 5,5 4,2 7,5 9,7 Nederländerna 2,5 2,3 2,9 3,5 1,3 3,3 0,1 1,4 Norge 5,9 3,1 3,4 3,3 4,0 3,6 1,0 2,3 Polen 7,2 4,1 4,1 4,5 3,3 4,7 3,8 3,9 Portugal 3,0-0,7-0,4-4,9-1,1-1,2 4,3 1,1 Spanien 3,9 1,0 1,6 2,2 1,1 0,6-0,5 0,4 Storbritannien 3,4 1,8 1,4 1,3 1,4 2,1 3,0 1,7 Sverige 3,4 2,9 2,8 4,8 1,4 2,7 2,9 3,3 Tjeckien 5,9 3,4 5,0 2,8 2,4 3,6 3,2 3,0 Tyskland 1,8 2,8 3,5 1,9 3,0 2,7 3,3 3,1 Ungern 5,5 4,9 5,9 7,3 3,6 3,4 4,0 5,6 Österrike 3,0 2,8 2,4 3,6 3,1 2,8 2,1 1,5 Västeuropa (KIX-viktat) 3,0 2,3 2,8 2,6 2,0 2,2 1,7 1,7 Euroområdet (KIX-viktat) 2,7 2,4 3,0 2,9 2,1 2,2 1,9 1,9 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,7 2,3 3,0 2,4 2,1 2,0 1,9 1,8 EU-28 (enl. Eurostat) 3,0 2,4 3,0 2,5 2,1 2,1 2,3 2,0 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD Amerikanska Conference Board redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 2,7 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt 1,6 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 15

18 KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Conference Board Australien 2,9 3,6 4,4 2,4 6,2 4,4 0,9 Brasilien 7,6 8,6 10,4 8,6 8,2 8,7 7,1 Canada 2,2 2,2 1,7 2,2 2,3 1,4 3,5 Japan 0,0 0,5 2,1-1,2 0,1 1,4 0,1 Mexiko 4,9 3,8 4,0 3,7 3,9 3,5 4,0 Sverige 3,1 2,7 1,4 5,3 2,1 2,6 2,2 Sydkorea 6,4 4,4 2,8 8,3 5,0 3,5 2,5 USA 2,9 1,6 2,2 0,5 2,2 1,5 1,8 Källa The Conference Board Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,3 procent per år under femårsperioden enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 2,7 procent. Ökningstakten i Sverige har alltså varit något högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a. Sydeuropa, USA, och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 5,0 4,0 Sverige OECD 3,0 2,0 1,0 0, Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) 16

19 Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartals- och årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EU-länderna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Conference Board tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Main Economic Indicators harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FNs rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet. Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i euroområdet EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET 2017 OCH 2018 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2017 och 2018 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) Euroområdet 1,8 2,1 1,8 2,1 1,8 2,9 Sverige 2,5 2,6 3,0 3,0 USA 3,5 4,0 2,5 3,3 3,5 1,9 Källa Europeiska kommissionen European Economy Spring 2017, OECD Economic Outlook June 2017, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2017 Uppgift saknas. Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2017 och EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 2,5 procent för Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 3,0 procent. Som vi 17

20 nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är såväl EU-kommissionens som OECDs bedömningar 1,8 procent för IMFs prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är också 1,8 procent. Prognoserna för USA är 3,5 procent enligt EU-kommunionen och 2,5 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna IMFs prognos för tillverkningsindustrin i USA är 3,5 procent. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. 18

21 KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR Växelkursförändringar påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. En något ytterligare försvagad krona mot euron och dollarn under 2016 jämfört med året innan hade allt annat lika resulterat i ett något förbättrat kostnadsläge jämfört med euroområdet och USA. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 10,00 8,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4, Källa Sveriges Riksbank En euro kostade 9,46 SEK i snitt under 2016, vilket kan jämföras med 9,35 SEK under Därmed försvagades kronan ca 1,5 procent mot euron mellan de båda åren. Trenden med succesivt något svagare krona har därmed hållit i sig. När detta skrivs under hösten 2017 kostar en euro drygt 9,57 SEK. Mot den amerikanska dollarn har den svenska kronan fluktuerat mer än mot euron. Dollarn har dessutom stärkts kraftigt sedan andra halvan av Genomsnittskursen var 8,56 SEK per USD i snitt under 2016 vilket kan jämföras med kursen 8,43 under Dollarn stärktes kraftigt under andra halvan av 2016 men försvagades återigen under första halvan av I skrivande stund är kursen ca 8,14 SEK per USD. 19

22 FÖRSVAGAT BRITTISKT PUND SEDAN FOLKOMRÖSTNINGEN OM UTTRÄDE UR EU Valutakursutveckling för det brittiska pundet i förhållande till SEK (SEK per GBP) 16,00 14,00 12,00 10,00 SEK / Pund (GBP) 8, Källa Sveriges Riksbank Det brittiska pundet har försvagats mot kronan (och mot de flesta andra valutor) under 2016 samt även under första halvan av Detta inte minst på grund av utfallet av den brittiska folkomröstningen i juni 2016 om utträder ur EU. Genomsnittskursen var 11,58 GBP per SEK under 2016 vilket kan jämföras med kursen 12,88 under SVENSKA KRONAN HAR TRENDMÄSSIGT STÄRKTS MOT DEN NORSKA UNDER SENARE ÅR Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK) 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 SEK / NOK 0, Källa Sveriges Riksbank 20

23 Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under talet. Från 2012 och en bit in på 2014 försvagades Yenen kraftigt mot den svenska kronan. Detta som en konsekvens av att Japan använde alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. Under andra halvan av 2014 och därefter har yenen återigen stärkts. Under 2016 stärktes den med drygt 13 procent. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Sedan 2013 har utvecklingen däremot varit den omvända. Genomsnittskursen var 1,02 NOK per SEK under 2016 vilket kan jämföras med kursen 1,05 under Endast marginella förändringar mot KIX- och TCW-indexen Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av andra valutor. Den svenska kronan är i det närmaste oförändrad 2016 jämfört med året innan enligt TCWindexet. Enligt KIX-indexet har den stärkts marginellt. I relation till KIX-indexet stärktes den med knappt 1 procent Motsvarande mot TCW-indexet var en försvagning med 0,1 procent. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCWindexet eftersom även växande marknader ingår. FÖRHÅLLANDEVIS OFÖRÄNDRAD KRONA 2016 ENLIGT KIX- OCH TCW-INDEXEN Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november KIX indexet TCW indexet Källa Sveriges Riksbank 21

24 22

25 UTVECKLING AV INDUSTRINS RELATIVA KOSTNADSLÄGE Ett något försämrat relativt kostnadsläge 2016 jämfört med åren innan Trots att den svenska kronan försvagades marginellt mot euron 2016 har det relativa arbetskraftskostnadsläget mot euroområdet försämrats något jämfört med åren innan. Orsaken är därmed den högre kostnadsökningstakten i Sverige räknat i lokal valuta. Mot Västeuropa har det svenska relativa arbetskraftskostnadsläget försämrats mer än mot euroområdet. Det brittiska pundets försvagning samtidigt som kostnadsökningstakten i Storbritannien varit klart lägre än i Sverige är den viktigaste förklaringen till detta. En högre svensk ökningstakt över tid jämfört med i viktiga konkurrentländer har trots att kronan nu är jämförelsevis svag resulterat i ett högt svenskt kostnadsläge. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten i lokal valuta fortsätter att vara högre än i viktiga konkurrentländer bidrar negativt till svensk konkurrenskraft. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN LIGGER 6 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) Sverige relativt Västeuropa* Sverige relativt Euroområdet** Källa The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2016 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Litauen, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 23

26 SVENSK KOSTNADSNIVÅ ÄR FORTSATT HÖG RELATIVT EUROPEISK Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa* Euroområdet** Källa The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2016 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Litauen, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I detta kapitel beskrivs den relativa kostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board. 4 Om analysen istället skulle göras med Eurostat Labour Cost Survey som källa så skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som tidigare nämnts anser vi dock att Conference Board bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Den svenska arbetskraftskostnadsnivån har ökade relativt den västeuropeiska 2016 efter att ha minskat två år dessförinnan. Den var 6 procent högre än den västeuropeiska under I samband med finanskrisen och skuldkrisen skedde relativt stora svängningar på grund av växelkursförändringar. Blickar man däremot tillbaka ytterligare så var den svenska kostnadsnivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska under 2000-talet fram till och med Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2016 låg den svenska kostnadsnivån 12 procent högre än i euroområdet. Det kan jämföras med att den var i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet under 2000-talet fram till och med Därefter följde fluktuationerna på grund av finanskrisen och den efterföljande skuldkrisen. 4 För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 24

27 Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt Europa. Den mindre starka kronan mot euron har gjort att arbetskraftskostnaden i Tyskland låg drygt 2 procent över nivå i Sverige under Även 2015 var den tyska kostnadsnivån något högre än den svenska. Under några år dessförinnan bidrog samtidigt kronans kraftiga förstärkning mot euron till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal låg över den tyska medan förhållandet var det omvända under finanskrisen. Dessförinnan under hela 2000-talet var kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. DET AMERIKANSA KOSTNADSLÄGET HAR NÄRMAT SIG DET SVENSKA UNDER 2015 OCH 2016 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige USA Tyskland 100 Japan Frankrike Källa The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för 2016 Högre relativ arbetskraftskostnadsnivå i USA på grund av dollarförstärkningen Under 2015 steg arbetskraftskostnadsnivån i USA kraftigt relativt Sverige. Detta på grund av att den amerikanska dollarn stärktes kraftigt under året. I viss mån höll trenden i sig Den svenska kostnadsnivån för 2016 låg 7 procent över den amerikanska att jämföra med 35 procent över den amerikanska två år dessförinnan. Arbetskraftskostnadsnivån i USA har sammantaget varierat relativt kraftigt mot den svenska främst på grund av växelkursförändringar. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har varierat kraftigt i relation till i Sverige det senaste decenniet. Orsaken är främst de växelkursförändringar som beskrivits i föregående kapitel. Utvecklingen har dock delvis även påverkats av arbetskraftskostnadsutvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre ökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 25

28 Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat Arbetskrafskostnadsnivån i Norge fortsatte att sjunka relativt Sverige under 2016, dock inte lika kraftigt som året dessförinnan. Detta till följd av den norska kronans försvagning. Det norska kostnadsläget är ändå 15 procent högre än det svenska. Under hela den studerade perioden har det norska kostnadsläget legat över det svenska. Fram till 2013 ökade skillnaden dessutom trendmässigt. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron följer utvecklingen för landet utvecklingen den i euroområdet. Den danska kostnadsnivån har legat något över den svenska under hela den studerade perioden, förutom under skuldkrisen då kronans förstärkning innebar att kostnadsnivån i de båda länderna var på en motsvarande nivå. Eurolandet Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Däremot inte under finanskrisen då kronans försvagades kraftigt. DEN SVAGARE NORSKA KRONAN HAR GJORT ATT SKILLNADEN MOT ÖVRIGA NORDEN MINSKAT NÅGOT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Danmark Norge Finland Källa The Conference Board samt Teknikföretagens kalkyl för

29 BILAGOR Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 1 Conference Board Arbetskraftskostnad Bilaga 2 Conference Board Lön Bilaga 3 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Arbetskraftskostnad 2012 samt kalkyl för 2016 Bilaga 4 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Lön 2012 samt kalkyl för 2016 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 5 Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 6 Conference Board Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 7 OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 8 EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskostnad

30 BILAGA 1 CONFERENCE BOARD ARBETSKRAFTSKOSTNAD Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin, inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2016 (SEK) Arbetskraftskostnad Kalkyl för 2016 Argentina Australien Belgien Brasilien Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Irland Israel Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa The Conference Board, International Labor Comparisons * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2015 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna nivån Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 28

31 BILAGA 2 CONFERENCE BOARD LÖN Lön per timme inom tillverkningsindustrin, inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2016 (SEK) Lön Kalkyl för 2016 Argentina Australien Belgien Brasilien Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Irland Israel Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa The Conference Board, International Labor Comparisons * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2015 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna nivån Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 29

32 BILAGA 3 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2012 SAMT KALKYL FÖR 2016 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2016 (SEK) Rådata Kalkyl för Arbetskraftskostnad Belgien Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike Källa Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 30