Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industrins arbetskraftskostnader internationellt"

Transkript

1 Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013

2

3 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till omvärldens. Därför publicerar Teknikföretagen årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen är att det svenska arbetskraftskostnadsläget i jämförelse med omvärlden blivit besvärande högt. Under en längre period har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i Västeuropa och euroområdet. Detta tillsammans med kronans förstärkning har resulterat i det höga kostnadsläget. En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Att kostnadsnivån i Sverige ökat så kraftigt relativt kostnaden i konkurrentländerna är därmed mycket bekymmersamt. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i april 2013 Anders Rune Chefekonom 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin... 7 Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Varierande ökningstakter enligt olika källor Högre ökningstakt väntas i Sverige än i USA och euroområdet Kronans utveckling mot andra valutor Kronans förstärkning mot euron försämrar konkurrensförutsättningarna Stärkt krona även mot KIX- och TCW-indexen Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Västeuropa och euroområdet I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna Det svenska kostnadsläget har blivit besvärande högt Bilagor Förteckning över bilagor Bilaga 1-2: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 3-5: Utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 6: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

6 Kostnaden för arbetskraft i Sverige har ökat och blivit besvärande hög jämfört med i konkurrentländerna. Den svenska kostnadsnivån var hela 22 procent högre än i euroområdet under I jämförelse med Västeuropa var den 13 procent högre. Ökningstakten i Sverige var 4,3 procent under 2012 (räknat i lokal valuta). Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,6 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning. Även under femårsperioden har ökningstakten i Sverige varit klart högre än i Västeuropa och euroområdet. Under 2011 och 2012 sammantaget har den svenska kronan stärkts 8,8 procent mot euron. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stärkt svensk krona har resulterat i det höga arbetskraftskostnadsläget. Enbart under de senaste två åren har våra kostnader ökat med 8,7 procent mot Västeuropa (räknat i gemensam valuta). Mot euroområdet har de ökat med 10,6 procent. En hittills i år fortsatt allt starkare svensk krona har dessutom ytterligare försvårat läget. 4

7 Sammanfattning Den svenska kostnadsnivån för arbetskraft har ökat och ligger nu långt över nivån i de flesta konkurrentländer. Kronans förstärkning mot exempelvis euron är främsta förklaringen till detta. I Sverige är nu kostnaden 13 procent högre än i Västeuropa och 22 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2012 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics. En medarbetare i Sverige kostar 332 SEK per timme. Det kan jämföras med kostnaden i Tyskland som är 303 SEK per timme. Den svenska kostnadsnivån är alltså nästan 10 procent högre än den tyska. Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har högre kostnadsnivå än Sverige. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Ökningen var 4,3 procent i Sverige under 2012, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,6 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning som i Västeuropa under Under femårsperioden 2007 till 2011 var ökningstakten i Sverige 3,8 procent per år. Motsvarande ökningstakt var 3,0 procent per år i Västeuropa. I euroområdet var den ytterligare något lägre än i Västeuropa. I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär att även växelkursförändringar beaktas. Kronan har under senare år stärkts kraftigt inte minst mot euron. Under 2011 stärktes den med 5,4 procent mot euron och under 2012 med ytterligare 3,6 procent. Sammantaget dessa två år stärktes den med 8,8 procent mot euron. En euro kostade 8,71 SEK i snitt under Därefter har kronan stärkts ännu mer och när detta skrivs i början av april 2013 är kursen under 8,50. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stärkt svensk krona har sammantaget resulterat i att arbetskraftskostnadsläget för svensk industri blivit besvärande högt. I jämförelse med Västeuropa har kostnadsläget ökat med 8,7 procent mellan 2010 och Jämfört med euroområdet har våra kostnader ökat med 10,6 procent. Den fortsatt allt starkare svenska krona har därefter ytterligare försvårat läget. Svensk industri verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna. Att kostnadsnivån i Sverige ökat kraftigt relativt i konkurrentländerna är mycket bekymmersamt. 5

8 6

9 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Växelkursförändringar gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stärkt svensk krona har resulterat i att kostnadsläget jämfört med i omvärlden blivit besvärande högt. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller i dagsläget kostnadsnivåer till och med 2011 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 332 SEK per timme. Det kan jämföras med nivån i Tyskland som är 303 SEK per timme. Den svenska kostnadsnivån är alltså nästan 10 procent högre än den tyska. Uppgifterna avser samtliga anställda år Traditionellt har Tyskland legat över Sverige i denna typ av studier, men sedan 2011 har förhållandet varit det omvända. Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har nu högre kostnadsnivå än Sverige. Oljelandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Danmark är ungefär på samma nivå som i Sverige, medan det är lägre i Finland. Det är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. Uppgifterna ovan baseras på data från Bureau of Labor Statistics. Enligt svensk statistik är kostnaden i Sverige något lägre än vad som anges ovan. Kalkylerna enligt BLS (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2012 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Bureau of Labor Statistics (BLS) och uppgifterna avser Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2008 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7

10 KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR KLART HÖGRE ÄN I TYSKLAND Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2012, samtliga anställda (SEK per timme)* Norge 441 Schweiz** 398 Belgien Sverige Danmark Tyskland Finland Österrike Frankrike Nederländerna Irland USA Japan Italien Storbritannien Spanien 182 Sydkorea Grekland Tjeckien Portugal Slovakien Brasilien** Estland Turkiet*** Ungern Polen Lettland*** Litauen*** Mexiko Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt BLS saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 8

11 I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 293 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 272 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 13 procent högre än i Västeuropa och hela 22 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeuropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR KLART HÖGRE ÄN DEN VÄSTEUROPEISKA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2012, samtliga anställda (SEK per timme)* Sverige Västeuropa** Euroområdet*** Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. *** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 70 SEK per timme. Även i länder som Sydkorea och Mexiko, som är stora producenter av teknikprodukter, är kostnadsnivån betydligt lägre. Där är den 134 respektive 43 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska 9

12 Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga uppgifter avser I förra årets rapport gjorde vi en kalkyl för 2011 utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för Istället hänvisar vi till förra årets rapport eller till BLS hemsida för den som vill fördjupa sig i arbetskraftskostnader för enbart arbetare. 2 RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2012, samtliga anställda (SEK per timme)* Bureau of Labor Statistics (BLS) 2012 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) 2012 Nationalräkenskaper via Eurostat 2012 Norge Schweiz** 398 : : Belgien Sverige*** Danmark Tyskland Finland Österrike Frankrike Nederländerna Irland USA 243 : : Japan 242 : : Italien Storbritannien Spanien Sydkorea 134 : : Grekland Tjeckien Portugal Slovakien Estland Turkiet : 65 : Ungern Polen Lettland : Litauen : Mexiko 43 : : Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts : Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella statistikinstitutet istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 280 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 301 SEK per timme. 2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012, för rapporten om arbetskraftskostnader internationellt som publicerades av Teknikföretagen under

13 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 300 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI) ger kostnaden 302 SEK per timme. Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 301 SEK per timme Motsvarande enligt Eurostat är 280 SEK per timme. När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Den nivå som redovisas för USA framstår samtidigt som relativt låg vid jämförelse med exempelvis nationalräkenskaper. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av BLS ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2012 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 382 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad BLS och Eurostat har. 11

14 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3 I beräkningarna har vi utgått från att kostnadsnivån i Sverige och Västeuropa grovt räknat är 300 SEK per timme. Arbetskraftskostnaden i Kina är ungefär en tiondel av vad den är i Sverige och Västeuropa. I de industrialiserade kustområdena kan den förvisso vara betydligt högre än så, medan den är lägre på landsbygden. I Indien är arbetskraftskostnaden ännu något lägre än i Kina. I Brasilien är den ungefär en fjärdedel av den svenska och västeuropeiska. Samma sak gäller för östra Europa men där är samtidigt skillnaden stor mellan de enskilda nya EU-länderna. Exempelvis är kostnaden fortfarande bara omkring en tiondel av den svenska (eller västeuropeiska) i Bulgarien och Rumänien medan den är ca en fjärdedel i Estland, vilket redovisats tidigare i detta kapitel. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR BETYDLIGT LÄGRE ÄN DEN ÄR I SVERIGE Arbetskraftskostnad i nya konkurrentländer i relation till kostnad i Sverige/Västeuropa 1/1 1/4 1/4 1/7 1/10 <1/10 Sverige och Västeuropa Brasilien Östra Europa* Mexiko Kina Indien Källa: Teknikföretagen * Med östra Europa avses här de nya EU-länderna i östra Europa. 3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12

15 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Hur konkurrenskraften i Sverige utvecklas i förhållande till i viktiga konkurrentländer avgörs i stor utsträckning av arbetskraftskostnadernas utveckling. Internationella jämförelser är därför viktiga. Vi gör först en analys av ökningstakt i lokal valuta. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. Inte minst effekterna av de nivåökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna framgår tydligare i dessa siffror än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET OCH VÄSTEUROPA Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)* 7,0 6,0 5,0 Sverige Västeuropa (KIX viktat)* Euroområdet (KIX viktat)** Euroområdet (enl. Eurostat)*** 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. *** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 13

16 Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 4,3 procent under Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,6 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning som i Västeuropa. Precis som i förra kapitlet har konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa/euroområdet. Ökningstakten i euroområdet var 2,4 procent enligt den siffra som presenteras av Eurostat. 4 KIX-viktat var den 2,7 procent. Arbetskraftskostnaderna ökade alltså med drygt 1,5 procentenheter mer i Sverige än i Västeuropa och euroområdet under Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet även när längre perioder betraktas. 5 Under femårsperioden ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,8 procent per år. Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 3,0 procent per år. I euroområdet var den ytterligare något lägre än i Västeuropa. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska har ökningstakten varit högst i Norge. Den var över 5 procent både 2012 och under perioden I Danmark var ökningstakten låga 1,2 procent under 2012 medan den var 4,7 procent i Finland. I både Danmark och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige perioden I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre period. Arbetskraftskostnaden i landet ökade förvisso med 3,9 procent 2011, men ökningstakten föll därefter åter tillbaka. Under 2012 var den 2,4 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa. I de sydeuropeiska länderna som drabbats hårt av skuldkrisen var ökningstakten under 2011 och 2012 klart lägre än åren dessförinnan. I Grekland minskade arbetskraftskostnaden med över 5 procent Detta för andra året i rad. I flera av EU:s nya medlemsländer i östra Europa har ökningstakterna samtidigt åter nått höga nivåer under För att väga samman Labour Cost Index (LCI) för respektive land till aggregat använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 5 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för Dessutom är de uppgifter som finns för 2012 i många fall fortfarande preliminära. 14

17 HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER EN LÄNGRE PERIOD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI Belgien 2,5 3,2 2,3 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 Danmark 3,4 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9 1,2 Estland 11,1 7,6 21,4 12,9 0,2-0,2 5,0 7,3 Finland 4,1 3,5 8,0 2,5 6,2-1,2 2,4 4,7 Frankrike 3,9 3,2 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9 2,3 Grekland** 2,2 1,4 4,1 3,4 3,3 1,7-5,1-5,4 Irland 4,1 2,3 4,8 6,3 3,2-1,4-1,3 2,6 Italien 3,2 3,7 3,4 5,2 7,1 0,4 2,4 3,1 Lettland 12,5 10,3 30,5 21,4 0,9-3,1 5,4 4,3 Litauen 7,7 7,1 23,2 19,8-5,3-2,1 2,9 4,9 Nederländerna** 3,8 2,7 3,0 4,3 2,3 1,7 2,3 0,8 Norge 5,6 5,3 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 5,4 Polen 5,7 6,2 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 Portugal** 2,1 2,8 6,2 2,6 3,4 2,2-0,5 2,6 Spanien 4,5 3,4 4,3 4,9 5,6 0,8 1,4 2,3 Storbritannien 4,7 2,8 3,1 4,2 2,3 2,9 1,3 1,4 Sverige 3,0 3,8 5,1 4,2 4,9 2,1 2,8 4,3 Tjeckien 6,3 5,4 7,6 7,0 6,1 1,8 4,8 3,4 Tyskland 2,0 1,8 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 Ungern 8,6 5,1 10,0 6,7 3,3 0,1 5,9 7,7 Österrike 2,1 3,1 3,5 5,6 5,2-1,2 2,4 3,6 Västeuropa (KIX-viktat) 3,4 3,0 3,4 3,8 3,2 1,6 2,9 2,6 Euroområdet (KIX-viktat) 3,0 2,7 2,9 3,5 3,1 1,1 3,1 2,7 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,8 2,7 2,4 3,6 3,0 1,2 3,1 2,4 EU-27 (enl. Eurostat) 3,3 2,9 3,0 4,2 3,1 1,5 3,0 2,6 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2012 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt BLS och OECD Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter till och med Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,4 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt BLS. I USA var motsvarande ökningstakt lägre, eller 3,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under perioden. Uppgifter från BLS för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 15

18 KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT BLS Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) BLS Australien 5,9 3,0 2,7 5,8 0,2 2,3 3,9 : Brasilien 8,8 8,4 6,2 11,8 5,0 9,2 9,8 : Canada 3,3 2,2 3,6 1,8-1,2 5,5 1,5 : Japan 0,5 0,4-0,1 1,7-1,0-0,9 2,1 : Mexiko 4,9 4,7 5,2 7,0 6,7 0,8 3,9 : Schweiz 1,6 0,9 1,9 1,9 3,1-2,9 0,4 : Sverige 3,5 3,4 6,8 1,7 7,0 0,0 1,7 : Sydkorea 7,4 4,8 8,9 2,5 3,7 6,8 2,2 : USA 3,1 3,1 5,2 2,2 4,3 1,8 2,1 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,5 procent per år under femårsperioden enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 3,1 procent. Även om statistiken är osäker indikerar uppgifterna att löneökningstakten i Sverige varit klart högre än för OECD-området. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) 5,0 4,0 Sverige OECD 3,0 2,0 1,0 0, Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) 16

19 Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid, vilket gör att det är bättre att studera utvecklingen under en period på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Vi har valt att använda de uppgifter som BLS sammanställer från arbetsmarknadsundersökningar. Main Economic Indicators (MEI) från OECD harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Underlaget till Main Economic Indicators är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med osäkerhet. Högre ökningstakt väntas i Sverige än i USA och euroområdet Flera organisationer däribland EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och det faktiska utfallet kan bli något helt annat än det förväntade. Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2013 och EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 3,1 procent för Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 2,2 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är bedömningen 1,8 procent för 2013, enligt EUkommissionen. Motsvarande uppgift från OECD är 1,4 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,6 procent. 17

20 Prognoserna för USA är 0,9 procent enligt EU-kommunionen och 2,2 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna Samtidigt prognostiserar IMF en något högre ökningstakt för USA än de två förstnämnda källorna. För Norden indikerar prognoserna att ökningstakten kommer fortsätta att vara högre i Norge än i Sverige, medan den blir något lägre i Danmark. För Finland indikerar siffrorna en motsvarande utveckling som i Sverige. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2013 OCH 2014 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2013 och 2014 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) Euroområdet 1,8 1,9 1,4 1,6 1,6 1,6 Sverige 3,1 3,5 2,2 3,1 : : USA 0,9 1,9 2,2 2,9 2,4 2,9 Källa: Europeiska kommissionen European Economy Winter 2013, OECD Economic Outlook November 2012, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2013 : Uppgift saknas. 18

21 Kronans utveckling mot andra valutor Kronans förstärkning mot euron försämrar konkurrensförutsättningarna Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. Under merparten av 2000-talet fram till 2008 när finanskrisen eskalerade var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Särskilt under 2009 försvagades sedan kronan, men stärktes igen under Därefter har kronan fortsatt att stärkas. Under 2011 stärktes den med 5,4 procent mot euron och under 2012 stärktes den med ytterligare 3,6 procent. Sammantaget dessa två år stärktes den med 8,8 procent mot euron. Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 5, Källa: Sveriges Riksbank 19

22 PUNDET HAR FÖRSVAGATS MOT KRONAN DET SENASTE DECENNIET Valutakursutveckling för brittiska pund i förhållande till SEK (SEK per pund) 16,00 14,00 12,00 10,00 SEK / Pund (GBP) 8, Källa: Sveriges Riksbank var 9,31 SEK. Under 2011 var motsvarande genomsnittskurs 9,03 och under 2012 kostade en euro 8,71 SEK i snitt. Kronan har därefter stärkts ytterligare och när detta skrivs i mitten av april 2013 är kursen under 8,50. Det brittiska pundet har försvagats mot svenska kronan under en tioårsperiod. Mot den amerikanska dollarn är kronan nu stark jämfört med medelnivån det senaste decenniet. Samtidigt har kronan fluktuerat mer mot dollarn än mot euron. Under 2011 stärktes kronan nästa 10 procent mot dollarn, men försvagades åter drygt 4 procent under Genomsnittskursen var 6,78 SEK per dollar under Under senare delen av 2012 och under 2013 har kronan stärkts mot dollarn. Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000-talet. Inte minst stärktes den kraftigt 2008 i samband med finanskrisen, vilket både förklaras av att yenen förstärktes mot många av världens valutor samt av att kronan försvagades i samband med finanskrisen. Under 2012 var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades 18 procent mot kronan. Nedgången är en konsekvens av att Japan använder alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. Bland våra nordiska grannländer är det mest relevant att särskilt beskriva valutakursutvecklingen mot Norge. Finland är som bekant ett euroland medan Danmark har sin valuta knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan utvecklas på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under delar av 2012 och hittills under 2013 har samtidigt den svenska kronan stärkts mot den norska. 20

23 YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen) 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 SEK / Japanska yen (JPY) 0, Källa: Sveriges Riksbank Stärkt krona även mot KIX- och TCW-indexen Växelkursutvecklingen kan även mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av ENLIGT KIX-INDEXET ÄR KRONAN NU LIKA STARK SOM INNAN DEN BLEV FLYTANDE 1992 Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november KIX indexet TCW indexet Källa: Sveriges Riksbank 21

24 andra valutor. När indexvärdena ökar försvagas kronan. Även mot dessa index har kronan stärkts relativt kraftigt sammantaget under 2011 och Kronan har dock inte stärkts lika mycket mot dessa index som mot euron. Datumet 18 november 1992 används som bas (index = 100) för dessa serier. Det är nämligen dagen före då kronan släpptes att flyta fritt mot andra valutor. Ända tills nu en bit in på 2013 har indexserierna haft värden högre än 100, vilket indikerar att kronan varit svagare än vid tillfället när den släpptes fri. Under 2013 har däremot KIX-indexet vid några tillfällen haft värden under 100, vilket indikerar kronan dessa dagar varit något starkare än när den gjordes flytande år Motsvarande har ännu inte inträffat för TCW-indexet. 22

25 Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Västeuropa och euroområdet För den globalt konkurrensutsatta exportindustrin är det viktigt att veta hur den svenska arbetskraftskostnaden utvecklas relativt kostnaden i viktiga konkurrentländer. I detta kapitel visar vi därför denna relativa kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS). 6 Om analysen istället skulle göras med hjälp av Eurostat Labour Cost Survey skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som vi tidigare nämnt anser vi BLS bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige. SVENSK KOSTNADSNIVÅ HAR ÖKAT KRAFTIGT RELATIVT EUROPEISK UNDER SENARE ÅR Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) Sverige relativt Västeuropa* Sverige relativt Euroområdet** Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 6 För 2012 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från BLS. För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 23

26 DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR 13 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa* Euroområdet** Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Stärkt svensk krona i kombination med den högre ökningstakten som beskrivits tidigare har gjort att arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige ökat kraftigt relativt omvärlden. Under första halvan av 2000-talet följde den svenska arbetskraftskostnaden nivån i Västeuropa relativt väl. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen (främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 ökade den svenska arbetskraftskostnaden relativt den västeuropeiska med 4,3 procent och under 2012 ökade den med ytterligare drygt 4 procent. Sammantaget har kostnaden relativt Västeuropa ökat med 8,7 procent under dessa två år. Kombinationen av stärkt krona och hög svensk ökningstakt innebar att arbetskraftskostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige var hela 13 procent högre än i Västeuropa under Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter har stärkt svensk krona förändrat bilden. Under 2011 ökade den svenska arbetskraftskostnaden relativt euroområdet med 4,9 procent och under 2012 ökade den med ytterligare 5,4 procent. Kostnaden relativt euroområdet har därmed ökat med 10,6 procent under dessa två år sammantaget. Under 2012 låg den svenska nivån hela 22 procent över euroområdet, räknat i gemensam valuta. 24

27 Att ökningstakten i Tyskland (i lokal valuta) det senaste decenniet varit klart lägre än i Sverige har resulterat i att den svenska arbetskraftskostnaden ökat jämfört med den tyska. Till och med 2009 var ändå kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron har därefter bidragit till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerat den tyska. Från och med 2010, när kostnadsnivån i Sverige och Tyskland var nästan identisk, har den svenska nivån relativt den tyska ökat med över 10 procent. Under 2012 låg kostnadsnivån i Sverige nästan 10 procent över den tyska. Relativt den franska arbetskraftskostnaden har den svenska i stor utsträckning varierat i enlighet med växelkursen. DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Tyskland Frankrike USA Japan Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige Under 2000-talet har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA minskat relativt Sverige. I början av 2000-talet var anställda i amerikansk tillverkningsindustri bland de bäst betalda i världen. Den amerikanska kostnadsnivån för 2012 ligger nu hela 37 procent under den svenska. Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Både den succesiva minskningen under perioden och svängningarna beror främst på växelkursförändringar. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har varierat kraftigt mot den svenska under den senaste tioårsperioden. Förändringen relativt Japan beror till stor del på växelkursförändringar, men även på utvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 25

28 Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och övriga Norden. Skillnaden mellan Norge och de andra nordiska länderna har dessutom ökat. I Danmark har kostnadsnivån i det närmaste motsvarat den svenska, förutom under finanskrisen. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron stärktes den mot den svenska under 2008 och 2009, vilket påverkade den relativa kostnadsnivån. Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. Den svenska arbetskraftskostnaden är nu högre än både den danska och finska på grund av den starka svenska kronan. ARBETSKRAFTSKOSTNADEN I NORGE HAR ÖKAT RELATIVT ÖVRIGA NORDEN Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Danmark Norge Finland Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för

29 KOSTNADEN I SVERIGE HAR ÖKAT RELATIVT FLERA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER UNDER 2012 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa* Euroområdet** Frankrike Japan Tyskland USA Danmark Norge Finland Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Det svenska kostnadsläget har blivit besvärande högt Svensk industri verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Verksamheten i många företag finns sedan länge inte bara i Sverige utan runt om i världen. Internationaliseringen av industrin innebär att likartade produktionsanläggningar inom ett och samma företag ofta finns i flera länder. Därmed kan produktion snabbt flyttas mellan olika anläggningar. I tider med låg efterfrågan måste företagen därtill hantera problem med överkapacitet. I vissa fall motsvarar företagens överkapacitet hela produktionsanläggningar. Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna. Därmed är det mycket bekymmersamt att kombinationen av stärkt svensk krona och högre ökningstakt (än i exempelvis Västeuropa och euroområdet) har resulterat i att kostnadsläget i Sverige nu är besvärande högt. En hittills i år fortsatt allt starkare svensk krona har dessutom ytterligare försvårat läget. 27

30 28

31 Bilagor Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 1: Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgifter för samt kalkyl för 2012 Bilaga 2: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Uppgifter för 2008 samt kalkyl för 2012 Utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 4: Bureau of Labor Statistics (BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 5: OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 6: EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskost

32 BILAGA 1 BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UPPGIFTER FÖR SAMT KALKYL FÖR 2012 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt BLS samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 (SEK) Kalkyl för 2012 Argentina : Australien Belgien Brasilien* Canada Danmark Estland Filippinerna : Finland Frankrike Grekland Irland Israel : Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore : Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan : Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. : Uppgift saknas. BLS-uppgifter för 2011 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK. 30

33 BILAGA 2 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) UPPGIFTER 2008 SAMT KALKYL FÖR 2012 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 (SEK) Rådata Kalkyl för Belgien Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike Källa: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2008 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK. 31

34 BILAGA 3 (sid 1 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) Belgien 3,6 1,5 2,7 2,2 2,3 2,3 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 Bulgarien 2,8 2,5 4,4 6,3 3,9 17,4 20,3 11,4 6,4 7,8 3,7 Cypern 6,0 6,3 4,0 3,5 4,3 1,0 6,3 2,7 1,9 2,3 1,2 Danmark 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9 1,2 Estland 8,8 9,2 8,0 12,8 16,7 21,4 12,9 0,2-0,2 5,0 7,3 Finland 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 6,2-1,2 2,4 4,7 Frankrike 3,5 3,4 4,1 4,2 4,0 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9 2,3 Grekland* 14,3 4,3 5,4-12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7-5,1-5,4 Irland 4,6 6,0 4,9 4,1 1,1 4,8 6,3 3,2-1,4-1,3 2,6 Italien 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,4 5,2 7,1 0,4 2,4 3,1 Lettland 6,0 9,1 11,1 12,8 24,1 30,5 21,4 0,9-3,1 5,4 4,3 Litauen 1,5 5,5 3,4 8,9 20,2 23,2 19,8-5,3-2,1 2,9 4,9 Luxemburg 2,9 3,9 2,5 3,8 4,2 3,3 2,2 3,6-0,5 2,0 1,6 Malta 0,1 8,6 4,9 1,6-3,5 3,0 7,5 3,5 4,5-2,2 2,0 Nederländerna* 5,4 5,0 4,1 1,6 2,9 3,0 4,3 2,3 1,7 2,3 0,8 Norge 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 5,4 Polen 7,6 4,5 3,9 5,9 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 Portugal* 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,2-0,5 2,6 Rumänien 23,2 13,4 16,9 15,6 19,0 19,3 20,5 14,1 6,7 7,1 7,0 Slovakien 13,0 11,2 4,1 10,6 6,9 7,5 6,2 4,6 0,0 7,0 3,9 Slovenien 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 1,9 2,9 Spanien 5,2 5,2 3,6 4,5 4,0 4,3 4,9 5,6 0,8 1,4 2,3 Storbritannien 5,1 5,0 5,6 3,5 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,3 1,4 Sverige 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,8 4,3 Tjeckien 9,1 6,5 6,2 2,9 6,8 7,6 7,0 6,1 1,8 4,8 3,4 Tyskland 2,4 2,3 0,9 0,9 3,6 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 Ungern 10,3 8,0 10,0 6,9 7,7 10,0 6,7 3,3 0,1 5,9 7,7 Österrike 3,3 0,8 1,3 3,1 2,0 3,5 5,6 5,2-1,2 2,4 3,6 Västeuropa (KIX-viktat) 4,0 3,4 3,4 2,6 3,6 3,4 3,8 3,2 1,6 2,9 2,6 Euroområdet (KIX-viktat) 3,6 3,1 2,7 2,2 3,2 2,9 3,5 3,1 1,1 3,1 2,7 Euroområdet (enl. Eurostat) 3,3 3,1 2,4 2,1 3,2 2,4 3,6 3,0 1,2 3,1 2,4 EU-27 (enl. Eurostat) 3,8 3,5 3,2 2,5 3,6 3,0 4,2 3,1 1,5 3,0 2,6 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2012 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 32

35 BILAGA 3 (sid 2 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) (femårsperiod) (femårsperiod) (tioårsperiod) Belgien 2,5 3,2 2,8 Bulgarien 4,0 12,5 8,2 Cypern 4,8 2,8 3,8 Danmark 3,4 3,2 3,3 Estland 11,1 7,6 9,3 Finland 4,1 3,5 3,8 Frankrike 3,9 3,2 3,5 Grekland 2,2 1,4 1,8 Irland 4,1 2,3 3,2 Italien 3,2 3,7 3,4 Lettland 12,5 10,3 11,4 Litauen 7,7 7,1 7,4 Luxemburg 3,4 2,1 2,8 Malta 2,3 3,2 2,7 Nederländerna 3,8 2,7 3,2 Norge 5,6 5,3 5,5 Polen 5,7 6,2 6,0 Portugal 2,1 2,8 2,4 Rumänien 17,6 13,4 15,5 Slovakien 9,1 5,0 7,1 Slovenien 6,6 5,2 5,9 Spanien 4,5 3,4 3,9 Storbritannien 4,7 2,8 3,7 Sverige 3,0 3,8 3,4 Tjeckien 6,3 5,4 5,9 Tyskland 2,0 1,8 1,9 Ungern 8,6 5,1 6,8 Österrike 2,1 3,1 2,6 Västeuropa (KIX-viktat) 3,4 3,0 3,2 Euroområdet (KIX-viktat) 3,0 2,7 2,8 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,8 2,7 2,7 EU-27 (enl. Eurostat) 3,3 2,9 3,1 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) 33

36 BILAGA 4 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) Argentina 11,5 15,0 24,5 21,2 26,7 22,8 26,8 20,2 31,2 31,4 : Australien 10,3 8,3 4,6 3,1 3,4 2,7 5,8 0,2 2,3 3,9 : Belgien 1,9 5,3 3,9 2,5 2,7 2,4 5,7 2,5 2,0 2,8 : Brasilien 5,5 10,2 12,6 9,3 6,6 6,2 11,8 5,0 9,2 9,8 : Canada 2,8 4,2 4,3 3,3 1,9 3,6 1,8-1,2 5,5 1,5 : Danmark 4,7 3,9 2,5 4,0 2,3 6,4 4,6 3,0 3,6 2,6 : Estland 10,4 10,2 7,6 13,6 18,1 21,6 13,2-2,0 0,5-93,3 : Filippinerna 5,9 5,6 10,4 7,5 4,7 6,5 5,5 4,3 4,5 2,9 : Finland 4,8 3,8 5,1 3,5 3,8 1,9 4,2 4,8-0,7 2,2 : Frankrike 2,8 2,7 2,8 1,5 2,7 2,8 2,4 2,2 1,8 2,5 : Grekland 16,9 2,9 5,5-4,2 7,9 9,0 9,1 3,8 3,4-7,3 : Irland 5,1 4,6 4,6 5,3 5,2 6,6 6,6 4,4 0,5-1,0 : Island 2,1 1,7 1,0 2,6 1,4 2,8 6,5 3,6 2,4 4,6 : Italien 4,7 5,1 5,3 2,1 2,0 2,2 2,8 3,3 2,8 2,5 : Japan -1,4 0,9 0,7 1,7 0,5-0,1 1,7-1,0-0,9 2,1 : Mexiko 6,9 6,0 3,6 3,1 4,8 5,2 7,0 6,7 0,8 3,9 : Nederländerna 4,1 4,4 1,3 0,8 2,3 2,1 4,8 1,5 0,4 1,7 : Norge 6,0 4,3 5,2 1,9 5,2 6,6 5,6 3,9 3,8 4,1 : Nya Zeeland 3,6 3,0 2,7 3,7 5,1 5,5 4,7 2,6 3,0 4,3 : Polen 3,7 2,9 2,7 3,4 5,9 10,1 9,5 4,2 3,9 4,5 : Portugal 4,8 2,0 2,7 3,1 3,5 3,2 4,7 3,2 1,6 3,4 : Schweiz 2,0 2,2-1,0 2,0 2,6 1,9 1,9 3,1-2,9 0,4 : Singapore -0,7 2,2 0,5-1,2-0,8 8,2 12,8-4,4 2,0 9,1 : Spanien 5,0 5,0 3,6 4,5 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 1,5 : Storbritannien 2,2 4,0 1,6 5,0 3,8 3,9 4,8 2,0 0,1 1,8 : Sverige 5,5 4,8 1,8 3,6 1,9 6,8 1,7 7,0 0,0 1,7 : Sydkorea 10,2 5,4 7,2 4,9 9,2 8,9 2,5 3,7 6,8 2,2 : Taiwan -2,5 1,5 1,4 4,9 2,7 2,7 1,9-6,3 2,7 4,1 : Tjeckien 5,9 5,6 6,0 3,6 5,4 8,1 4,8 4,3 1,8 4,9 : Tyskland 3,4 2,8 1,0 0,7 2,6 1,2 1,8 1,8 0,6 2,9 : Ungern 11,8 7,9 7,5 7,1 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 5,6 : USA 4,4 4,4 2,6 2,8 1,1 5,2 2,2 4,3 1,8 2,1 : Österrike 2,1 1,3 0,0 3,7 3,0 3,9 4,7 5,1-1,4 2,7 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. 34

37 BILAGA 4 (sid 2 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) (femårsperiod) (femårsperiod) (tioårsperiod) Argentina 19,7 26,4 23,0 Australien 5,9 3,0 4,4 Belgien 3,3 3,1 3,2 Brasilien 8,8 8,4 8,6 Canada 3,3 2,2 2,7 Danmark 3,5 4,0 3,7 Estland 11,9-38,1-16,8 Filippinerna 6,8 4,7 5,8 Finland 4,2 2,5 3,3 Frankrike 2,5 2,3 2,4 Grekland 5,6 3,4 4,5 Irland 5,0 3,4 4,2 Island 1,8 4,0 2,9 Italien 3,8 2,7 3,3 Japan 0,5 0,4 0,4 Mexiko 4,9 4,7 4,8 Nederländerna 2,6 2,1 2,3 Norge 4,5 4,8 4,7 Nya Zeeland 3,6 4,0 3,8 Polen 3,7 6,4 5,0 Portugal 3,2 3,2 3,2 Schweiz 1,6 0,9 1,2 Singapore 0,0 5,4 2,6 Spanien 4,5 3,3 3,9 Storbritannien 3,3 2,5 2,9 Sverige 3,5 3,4 3,5 Sydkorea 7,4 4,8 6,1 Taiwan 1,6 1,0 1,3 Tjeckien 5,3 4,7 5,0 Tyskland 2,1 1,6 1,9 Ungern 8,4 5,0 6,7 USA 3,1 3,1 3,1 Österrike 2,0 3,0 2,5 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. 35

38 BILAGA 5 (sid 1 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) Australien* 9,2 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 3,9 2,0 Belgien* 3,4 1,5 2,6 2,6 2,3 2,0 3,3 3,7 3,5 2,8 3,2 Canada 1,2 4,2 3,2 2,7-0,3 5,4 1,7-5,0 4,8 3,2 2,9 Danmark 4,0 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 2,3 1,9 Estland* 9,6 10,8 6,8 13,2 17,9 21,8 11,8-1,4 0,7 5,0 8,2 Finland 3,9 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,7 2,2 3,5 Frankrike* 3,3 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 2,4 2,6 Irland 5,8 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,6 0,5-1,0 2,1 Israel 1,3 2,3 1,6 2,8 2,4 4,1 4,4 2,6 3,7 4,1 3,3 Italien 2,7 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 2,5 2,4 Japan -1,0 2,1 1,8 0,6 1,1-0,3 0,3-7,1 4,1 1,6-0,1 Luxemburg 1,4 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,5-3,9 3,0 3,1-1,3 Mexiko 7,0 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 6,0 4,7 3,4 3,6 4,5 Nederländerna 3,6 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 1,4 1,9 Norge 5,6 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,6 4,5 4,4 Nya Zeeland 3,6 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 3,8 3,5 Polen 3,1 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 5,4 4,5 Portugal 0,4-2,3-0,3-0,7 1,0 2,2 2,3-5,3-0,7-0,3-3,7 Slovakien 7,1 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 3,7 4,1 Slovenien 10,2 7,8 7,0 7,2 5,4 6,5 8,0 4,2 6,4 3,9 2,3 Spanien* 5,1 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,4 2,7 2,3 Storbritannien 3,6 3,6 4,9 3,6 3,9 4,0 3,0 1,2 4,0 1,5 1,8 Sverige 3,4 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 2,8 3,6 Sydkorea 12,0 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9-1,3 2,1 9,1 1,7 6,3 Tjeckien* 6,1 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 4,1 3,1 1,9 Turkiet* 32,1 17,3 10,2 12,8 11,0 9,5 11,6 9,9 11,8 10,1 10,8 Tyskland* 1,7 2,4 2,0 1,1 0,8 1,3 2,8 1,7 2,1 2,5 2,9 Ungern 12,5 9,0 10,0 7,1 8,5 9,2 5,9 4,0 5,1 6,3 8,2 USA 3,6 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 1,7 0,8 Österrike* 2,3 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 3,0-0,6 2,8 3,6 2,6 OECD - Europa* 3,9 3,4 3,3 2,9 3,0 3,4 4,0 2,5 2,9 2,8 2,8 OECD - Totalt 3,5 3,4 3,1 2,7 2,3 3,0 2,9 1,1 3,1 2,3 2,0 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) * För 2012 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 36

39 BILAGA 5 (sid 2 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) (femårsperiod) (femårsperiod) (tioårsperiod) Australien 5,6 3,3 4,5 Belgien 2,5 3,1 2,8 Canada 2,2 2,0 2,1 Danmark 3,6 3,2 3,4 Estland 11,6 7,3 9,4 Finland 3,7 3,1 3,4 Frankrike 2,9 2,5 2,7 Irland 4,6 2,7 3,7 Israel 2,1 3,8 2,9 Italien 2,9 2,9 2,9 Japan 0,9-0,3 0,3 Luxemburg 1,9 1,2 1,6 Mexiko 5,3 4,5 4,9 Nederländerna 2,1 2,2 2,1 Norge 4,4 4,9 4,6 Nya Zeeland 3,5 3,8 3,6 Polen 3,9 6,4 5,2 Portugal -0,4-0,4-0,4 Slovakien 7,8 5,1 6,4 Slovenien 7,5 5,8 6,6 Spanien 4,4 3,6 4,0 Storbritannien 3,9 2,7 3,3 Sverige 3,0 3,1 3,1 Sydkorea 8,8 3,6 6,2 Tjeckien 6,3 4,7 5,5 Turkiet 16,4 10,6 13,4 Tyskland 1,6 2,1 1,9 Ungern 9,4 6,1 7,7 USA 2,6 2,4 2,5 Österrike 2,6 2,3 2,5 OECD - Europa 3,3 3,1 3,2 OECD - Totalt 3,0 2,5 2,7 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 37

40 BILAGA 6 EU-KOMMISSIONEN, OECD OCH IMF PROGNOSER FÖR UTVECKLING AV LÖN/ARBETSKRAFTSKOST Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2013 och 2014 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) Australien : : 4,6 4,4 : : Belgien 2,4 1,4 2,3 2,2 : : Bulgarien 5,1 5,5 : : : : Canada : : 2,3 2,8 3,0 2,8 Danmark 1,5 1,6 1,6 1,8 : : Estland 5,4 6,1 : : : : Finland 3,3 3,4 2,7 3,1 : : Frankrike 1,6 1,7 1,9 1,7 1,0 1,0 Grekland -7,0-2,0-5,8-2,4 : : Irland 0,3 0,2 0,2 1,5 : : Italien 1,3 1,2 0,8 0,5 1,0 1,3 Japan 0,9 0,9 0,4 0,9 0,1 3,1 Lettland 2,7 3,4 : : : : Litauen 4,3 3,5 : : : : Luxemburg 2,2 2,9 1,6 2,0 : : Mexiko : : 3,2 4,2 : : Nederländerna 1,6 2,2 1,6 2,2 : : Norge : : 3,9 4,6 : : Polen 2,5 3,1 3,5 3,6 : : Portugal 1,6 0,5-1,9-0,3 : : Schweiz : : 0,5 1,1 : : Slovakien 2,5 2,5 2,8 3,0 : : Slovenien 0,1 1,0 0,4 1,2 : : Spanien 1,4 0,1-1,2-0,7 2,3 0,4 Storbritannien 2,7 2,9 2,3 2,9 2,3 2,3 Sverige 3,1 3,5 2,2 3,1 : : Sydkorea : : 4,0 4,6 : : Tjeckien 1,8 2,7 1,7 2,5 : : Tyskland 2,4 3,1 3,0 3,3 3,2 3,4 Ungern 0,9 4,9 3,5 3,8 : : USA 0,9 1,9 2,2 2,9 2,4 2,9 Österrike 2,1 1,9 2,4 1,9 : : Euroområdet 1,8 1,9 1,4 1,6 1,6 1,6 EU 2,0 2,2 : : : : OECD : : 2,0 2,6 : : Källa: Europeiska kommissionen European Economy Winter 2013, OECD Economic Outlook November 2012, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2013 : Uppgift saknas. 38

41

42 TRYCK: EO Grafiska,

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2017 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2018 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor vid beslut om var i världen industriföretagen

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder

Läs mer

19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin

19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin 19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER

GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Tillverkningsindustrin 1998 2014 17 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet

Läs mer

21 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin Augusti 201 9

21 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin Augusti 201 9 21 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-201 8 Augusti 201 9 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2018 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader

Läs mer

20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin

20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin 2 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-217 September 218 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-217 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader

Globala arbetskraftskostnader Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet

Läs mer

April 2014 prel. uppgifter

April 2014 prel. uppgifter Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Internationella löner för industriarbetare

Internationella löner för industriarbetare Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000 2004 för industriarbetare i 31 länder Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Inledning...5 2 Dataunderlag

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Ekonomiska bedömningar

Ekonomiska bedömningar Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.

Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database. Kapitel 2 Ds 2003:62 Diagram 2.1 och 2.2: Utveckling av real BNP, Index=100 år 1970 Sverige USA 1970 100 100 100 1971 100,6 103,4 103,3 1972 103,0 108,1 109,0 1973 107,4 114,6 115,2 1974 110,8 117,1 114,6

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera

Läs mer

Syftet med denna rapport är att ge en överblick av industrins utveckling under Industriavtalets tid.

Syftet med denna rapport är att ge en överblick av industrins utveckling under Industriavtalets tid. Syftet med denna rapport är att ge en överblick av industrins utveckling under Industriavtalets tid. Maj 2017 Facken inom industrin (FI) är samarbeten mellan de fackförbund inom industrin som omfattas

Läs mer

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma 239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Löner för industriarbetare i olika länder

Löner för industriarbetare i olika länder LÖNER/AVTAL Löner för industriarbetare i olika länder Löner och löneutveckling år 2000 2008 för industriarbetare i 33 länder Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 =

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela

Läs mer

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller

Läs mer

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller

Läs mer