INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT"

Transkript

1 INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

2

3 FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Dessutom är den svenska ökningstakten i förhållande till i viktiga konkurrentländer en avgörande faktor för hur Sveriges konkurrenskraft utvecklas. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att den svenska ökningstakten varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period och att trenden dessutom höll i sig även under Detta tillsammans med kronans utveckling har resulterat i att kostnadsläget i Sverige blivit alltför högt. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i juni 2015 Anders Rune Chefekonom

4 4

5 INNEHÅLL Sammanfattning... 7 Arbetskraftskostnadsnivåer inom industrin... 9 Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse... 9 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa...12 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader...14 Ökning av arbetskraftskostnader inom industrin Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet Varierande ökningstakter enligt olika källor...19 Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet...19 Kronans utveckling mot andra valutor...21 Svenska kronans utveckling påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad...21 En mindre stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen...23 Relativ kostnadsutveckling inom industrin...25 Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2014 jämfört med åren innan...25 I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige...27 Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat något Bilagor Förteckning över bilagor Bilaga 1-4 Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 5-7 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 8 Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

6 Kostnaden för arbetskraft i Sverige är hög jämfört med i konkurrentländerna. Den svenska kostnadsnivån var 13 procent högre än i euroområdet under I jämförelse med Västeuropa var den 7 procent högre. Ökningstakten i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period. Under 2014 blev kronan mindre stark relativt euron, efter att ha stärkts kraftigt åren efter finanskrisen. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och kronans utveckling har resulterat i det höga arbetskraftskostnadsläget. 6

7 SAMMANFATTNING Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger över nivån i många viktiga konkurrentländer. Kostnadsläget i Sverige är 7 procent högre än i Västeuropa och 13 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2014 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). En medarbetare i Sverige kostar 343 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge och Danmark, har högre kostnadsnivå än Sverige. En någon mindre stark krona 2014 har dock resulterat i att det tyska kostnadsläget nu är på ungefär samma nivå som det svenska. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Ökningstakten i Sverige var 3,2 procent per år under femårsperioden 2009 till 2013, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,5 procent per år i Västeuropa. Även i euroområdet var den 2,5 procent per år under perioden. Under 2014 var ökningstakten i Sverige 3,2 procent. Samtidigt var den 2,2 procent såväl i Västeuropa som i Euroområdet. Trenden håller alltså i sig med högre ökningstakt i Sverige än i Europa. I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär att också växelkursförändringar beaktas. Kronan har åren efter finanskrisen stärkts kraftigt inte minst mot euron. Under 2014 blev dock kronan något mindre stark relativt euron. Genomsnittskursen var 9,10 SEK per Euro. Snittkursen mot dollarn under året var 6,86 SEK per dollar. Sammantaget är det en kombination av en längre period av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och kronans utveckling som resulterat i att arbetskraftskostnadsläget är högt för svensk industri. Företagen verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten är högre än i viktiga konkurrentländer är därmed problematiskt. 7

8 8

9 ARBETSKRAFTSKOSTNADS- NIVÅER INOM INDUSTRIN HÖG SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNADSNIVÅ VID INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Arbetskraftskostnadsläget i Sverige är högt i ett internationellt perspektiv. Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Givetvis är också produktivitetsnivå och marknadsskäl m.m. av betydelse. Samtidigt har internationaliseringen av industrin inneburit att det inom ett och samma bolag i olika länder ofta finns likartade produktionsanläggningar med motsvarande produktivitetsnivå. Det är alltså inte givet att Sverige har fördelar som kan kompensera för ett högt arbetskraftskostnadsläge. Detta kapitel syftar till att ge läsaren en uppdaterad bild av kostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige i relation till i andra länder. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller samtidigt enbart kostnadsnivåer till och med 2013 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 343 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge och Danmark, har nu en högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Tyskland är ungefär på samma nivå som i Sverige. Det svenska kostnadsläget är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. Uppgifterna baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är något lägre enligt nationella statistikkällor än vad som anges ovan. Kalkylerna enligt Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2014 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) och uppgifterna avser Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2012 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 9

10 KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN MÅNGA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)* Schweiz** Norge Belgien 380 Danmark Sverige Tyskland Österrike Finland Nederländerna Frankrike Irland Italien USA Storbritannien 229 Spanien Japan Sydkorea Grekland 132 Slovakien Estland Tjeckien Polen Brasilien** Ungern Litauen*** Le4land*** Turkiet*** Mexiko Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 10

11 I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 321 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 304 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 7 procent högre än i Västeuropa och 13 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR HÖGRE ÄN DEN I VÄSTEUROPA Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)* Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. *** Euroländerna exklusive Lettland, Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 85 SEK per timme. Även i USA och Japan kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är den 253 respektive 184 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Stor skillnad mellan lön och total arbetskraftskostnad i Sverige De skuggade staplarna i figurerna i detta avsnitt anger lön per timme. Lönen för medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 239 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda år Skillnaden mellan lön och total arbetskraftskostnad är därmed jämförelsevis stor i Sverige. I Danmark utgör exempelvis lönen en betydligt större andel av den totala arbetskraftskostnaden. Det bör dock noteras 11

12 att den anställde själv betalar en stor del av de sociala avgifterna i Danmark. Lönebikostnadernas andel i Sverige är samtidigt även betydligt större än i viktiga konkurrentländer som Finland, Tyskland och Nederländerna. För industrin är det den totala arbetskraftskostnaden som främst är av betydelse. I rapportens bilagor finns dock löneuppgifter från olika källor för ett antal länder. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga uppgifter avser Teknikföretagen har tidigare gjort kalkyler över det aktuella läget utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för KOSTNADSNIVÅER I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN SKILJER SIG ÅT BEROENDE PÅ KÄLLA Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 333 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCBs arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 322 SEK per timme När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser Enligt metodbeskrivningen är undersökningen gjord på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2014 för tillverkningsindustrin i 2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012, för den senaste rapporten där vi gjorde kalkyler även för arbetare. 12

13 Sverige landar på 377 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)* Conference Board Eurostat Labour Nationalräkenskaper (tidigare BLS) Cost Survey (LCS) via Eurostat Schweiz** 443 Norge Belgien Danmark Sverige*** Tyskland Österrike Frankrike Nederländerna Finland Irland Italien USA 253 Storbritannien Spanien Japan 184 Sydkorea 163 Grekland Slovakien Estland Tjeckien Polen Ungern Lettland Litauen Turkiet 51 Mexiko 47 Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella statistikinstitutet istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 278 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 322 SEK per timme. 13

14 Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har. BETYDLIGT LÄGRE ARBETSKRAFTSKOSTNADER PÅ VÄXANDE MARKNADER Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3 Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i Sverige. Samma sak gäller för landsbygden i Kina. I mer urbana områden i Kina är kostnadsnivån enligt offentlig statistik drygt en tiondel av den svenska. Det är dessvärre svårt att anger en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån ca en femtedel av den svenska. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. 3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 14

15 ÖKNING AV ARBETS- KRAFTSKOSTNADER INOM INDUSTRIN HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland, Lettland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland och Lettland har länderna viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. *** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 15

16 Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 3,2 procent Det är återigen en relativt hög svensk ökningstakt. Under 2013 var däremot ökningstakten 1,4 procent, bland annat eftersom sociala avgifter enligt avtal sänktes under året. En slutsats av detta är att ökningstakten bäst studerar för perioder om flera år. För Västeuropa var ökningstakten 2,2 procent Den var i samma storleksordning för euroområdet. Året dessförinnan var ökningstakten i båda dessa områden någon tiondels procentenhet högre. Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa/euroområdet. Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder jämnas variationer på grund av lönerevisionstidpunkter och andra engångseffekter ut. Därmed ökar jämförbarheten länderna/områdena emellan. Under femårsperioden ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,2 procent per år. 4 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,5 procent per år. Även i euroområdet var den 2,5 procent under perioden. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har alltså varit högre än i Västeuropa och euroområdet både under 2014 och under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en hel tioårsperiod. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit högst i Norge. Den var 4 procent under perioden och 3,5 procent I Danmark var ökningstakten 1,8 procent 2014 medan den var 1,4 procent i Finland. I både Danmark och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige perioden I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden var ökningstakten 2,3 procent. Under 2014 ökade arbetskraftskostnaden med 2,2 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa sammantaget. Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit klart lägre än innan skuldkrisen eskalerade. I flera av dessa länder har ökningstakten varit negativ under flera år. Vi kan samtidigt konstatera att ökningstakten i Estland och Lettland återigen är hög. I Estland ökade arbetskraftskostnaderna med 7,9 procent 2013 och 5,8 procent Motsvarande siffra för Lettland är 5,6 procent för båda dessa år. 4 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) i skrivande stund inte presenterat statistik för Dessutom är de uppgifter som finns för 2014 i många fall fortfarande preliminära. 16

17 ÅTERIGEN EN HÖGRE ÖKNINSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROPA UNDER 2014 Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI Belgien 2,6 3,0 4,1 3,5 2,8 3,2 1,7 1,1 Danmark 3,3 2,2 2,7 2,5 2,8 1,3 1,8 1,8 Estland 14,2 4,0 0,4-0,8 4,7 7,9 7,9 5,8 Finland 4,5 2,6 6,2-1,2 2,5 4,7 1,0 1,4 Frankrike 3,2 2,3 0,4 3,9 3,8 2,6 0,9 1,2 Grekland** 0,2-2,3 3,3 1,7-5,1-7,1-4,0 1,7 Irland 4,2 1,5 7,5-1,5-1,9 3,9-0,3 1,9 Italien 3,7 3,1 7,1 1,0 2,5 3,2 1,7 0,9 Lettland 19,8 2,6 0,9-3,1 5,5 4,2 5,6 5,6 Litauen 14,8 1,1-5,1-1,9 2,8 4,4 5,7 4,4 Nederländerna** 3,4 2,0 5,7-4,2 2,9 2,3 3,5 4,8 Norge 6,5 4,0 5,1 4,1 3,5 3,3 4,0 3,5 Polen 7,5 3,6 4,6 1,2 4,4 4,5 3,4 5,6 Portugal 2,8 0,0 4,5 1,8-0,4-4,9-1,0-1,3 Spanien 4,2 2,3 5,7 0,7 1,5 2,3 1,2 0,5 Storbritannien 4,1 1,9 2,3 2,9 1,3 1,4 1,3 2,3 Sverige 3,2 3,2 4,9 2,1 2,8 4,8 1,4 3,2 Tjeckien 6,1 3,7 5,7 2,2 5,0 2,6 2,9 3,0 Tyskland 1,7 2,3 1,7 0,2 3,8 2,4 3,3 2,2 Ungern 8,3 4,0 3,3 0,1 5,9 7,3 3,6 3,4 Österrike 3,1 2,5 5,2-1,2 2,4 3,4 3,1 2,8 Västeuropa (KIX-viktat) 3,3 2,5 3,6 1,0 2,9 2,6 2,3 2,2 Euroområdet (KIX-viktat) Euroområdet (enl. Eurostat) 2,8 2,5 3,7 0,3 3,1 2,9 2,5 2,2 2,8 2,4 3,1 0,9 3,1 2,5 2,3 1,8 EU-28 (enl. Eurostat) 3,2 2,4 3,2 1,2 3,1 2,6 2,2 2,1 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2014 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter till och med Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 2,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt 2,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade inte alls under perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 17

18 KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Conference Board Australien 3,9 3,0 0,2 2,3 4,3 2,4 5,8 Brasilien 9,3 8,3 4,9 8,4 10,6 8,9 8,9 Canada 3,0 1,8-1,8 5,5 1,5 1,8 2,4 Japan 0,9 0,0-1,0-0,9 2,1-0,9 0,8 Mexiko 4,7 3,9 6,7 0,8 4,0 3,7 4,2 Schweiz 1,5 1,9 2,8-2,6 0,6 7,1 2,0 Sverige 3,2 2,6 6,0-0,8 1,3 4,7 2,0 Sydkorea 6,5 5,4 3,7 7,7 2,8 8,3 4,4 USA 2,8 2,1 4,3 1,6 2,2 0,4 2,0 Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,1 procent per år under femårsperioden enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 2,7 procent. Ökningstakten i Sverige har alltså varit högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) 18

19 VARIERANDE ÖKNINGSTAKTER ENLIGT OLIKA KÄLLOR För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartals- och årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EU-länderna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Main Economic Indicators harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FNs rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet. ÖKNINGSTAKTEN VÄNTAS FÖRBLI HÖGRE I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2014 OCH 2015 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2015 och 2016 (procent) EU-kommissionen OECD IMF (kostnad per anställd (kostnad per anställd (lön per timme inom i hela ekonomin) i privat sektor) tillverkningsindustrin) Euroområdet 1,3 1,5 1,5 2,0 1,3 1,6 Sverige 2,7 2,8 2,6 2,7 USA 1,9 2,8 2,5 3,0 2,7 3,2 Källa Europeiska kommissionen European Economy Spring 2015, OECD Economic Outlook June 2015, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2015 Uppgift saknas. 19

20 Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2015 och EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 2,7 procent för Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 2,6 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är EU-kommissionens bedömning 1,3 procent för Motsvarande uppgift från OECD är 1,5 procent. IMFs prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,3 procent. Prognoserna för USA är 1,9 procent enligt EU-kommunionen och 2,5 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna IMFs prognos för tillverkningsindustrin i USA är 2,7 procent. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. 20

21 KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR SVENSKA KRONANS UTVECKLING PÅVERKAR DET RELATIVA KOSTNADSLÄGET I HÖG GRAD Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 10,00 8,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4, Källa Sveriges Riksbank På grund av en mindre stark krona under 2014 förbättrades det relativa arbetskraftskostnadsläget under året. Under 2014 kostade en euro 9,10 SEK i snitt, vilket kan jämföras med 8,65 SEK under Historiskt under 2000-talet fram till 2008 var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium var 9,31 SEK. I samband med finanskrisen under 2009 försvagades kronan kraftigt för att sedan stärktes igen 2010 och åren därefter. 21

22 Kostnadsläget för svensk industri var sammantaget mycket besvärligt under 2012 och 2013 på grund av den starka kronan. Att kronan återigen försvagades under andra halvåret 2014 har gjort det svenska arbetskraftskostnadsläget mer hanterbart för industrin. Mot den amerikanska dollarn har den svenska kronan fluktuerat mer än mot euron. Under andra halvan av 2014 stärktes dollarn kraftigt. Genomsnittskursen var 6,86 SEK per USD i snitt under året att jämföra med kursen 6,52 under Dollarn har fortsatt att stärkas under även När detta skrivs i slutet av maj 2015 är kursen drygt 8,30 SEK per USD. Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000-talet. Inte minst stärktes den kraftigt 2008 och 2009 i samband med finanskrisen, vilket både förklaras av att yenen förstärktes mot många av världens valutor samt av att kronan försvagades i samband med finanskrisen. Under 2012 och 2013 var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades sammantaget 18 procent mot kronan under dessa år. Nedgången var en konsekvens av att Japan använde alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. Under andra halvan av 2014 och hittills under 2015 har yenen återigen stärkts. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen) 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 SEK / Japanska yen (JPY) 0, Källa Sveriges Riksbank 22

23 Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under 2013 och 2014 var utvecklingen däremot den omvända, vilket innebar att den svenska kronan sammantaget under dessa år stärktes med hela 6,5 procent mot den norska. SVENSKA KRONAN HAR STÄRKTS MOT DEN NORSKA KRONAN UNDER 2013 OCH 2014 Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK) 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 SEK / NOK 0, Källa Sveriges Riksbank EN MINDRE STARK SVENSK KRONA ÄVEN MOT KIX- OCH TCW-INDEXEN Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av andra valutor. Den svenska kronan har blivit mindre stark även mot KIX- och TCW-indexen. I relation till KIXindexet försvagades den med 3,7 procent under Motsvarande mot TCW-indexet var 4,9 procent. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCW-indexet eftersom även växande marknader ingår. 23

24 KIX- OCH TCW-INDEXEN VISAR ATT KRONAN BLIVIT MINDRE STARK UNDER 2014 Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november KIX- indexet TCW- indexet Källa Sveriges Riksbank 24

25 REL ATIV KOSTNADSUTVECKLING INOM INDUSTRIN ETT NÅGOT FÖRBÄTTRAT RELATIVT KOSTNADSLÄGE 2014 JÄMFÖRT MED ÅREN INNAN En mindre stark svensk krona under 2014 har gjort att det relativa arbetskraftskostnadsläget under 2014 förbättrats jämfört med åren innan. Det svenska kostnadsläget är ändå jämförelsevis högt. Kronans utveckling i kombination med den längre period med högre ökningstakt i Sverige som beskrivits tidigare har sammantaget bidragit till det. I detta kapitel beskrivs den relativa kostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). 5 DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN LIGGER 7 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 5 För 2014 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från Conference Board. För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 25

26 SVENSK KOSTNADSNIVÅ ÄR FORTFARANDE HÖG RELATIVT EUROPEISK Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Jämfört med tidigare års rapporter är den svenska nivån i diagrammen i detta kapitel nu något lägre för hela perioden 2009 och framåt. Det beror på att Conference Board reviderat ner uppgifterna för Sverige. Som vi tidigare nämnt anser vi att Conference Board bättre än Eurostat Labour Cost Survey återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Om analysen istället skulle göras med den sistnämnda källan skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen (främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 och 2012 ökade den svenska arbetskraftskostnaden kraftigt relativt den västeuropeiska. Under 2013 förblev den därefter på en besvärande hög nivå. Under 2014 minskade den igen, men arbetskraftskostnadsnivån inom tillverkningsindustrin var ändå 7 procent högre i Sverige än i Västeuropa under året. Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter förändrade den stärkta svensk kronan bilden. Under 2012 och 2013 låg den svenska kostnadsnivån hela 18 procent över euroområdet. På grund av en mindre stark krona minskade skillnaden under Under 2014 låg den svenska kostnadsnivån 13 procent högre än i euroområdet. 26

27 Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt Europa. Den mindre starka kronan mot euron under 2014 har gjort att arbetskraftskostnaden i Tyskland nu ligger på motsvarande nivå som i Sverige. Tills 2009 var kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron bidrog därefter till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerade den tyska. För 2014 är dock alltså kostnadsnivån i Sverige och Tyskland i det närmaste identisk. DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 I USA OCH JAPAN HAR ARBETSKRAFTSKOSTNADEN MINSKAT RELATIVT SVERIGE Under 2000-talet till och med 2014 har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA minskat relativt Sverige. Den svenska kostnadsnivån för 2014 låg 36 procent över den amerikanska. Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Dock har den senaste tidens dollarförstärkning i skrivande stund resulterat i ett ökat amerikanskt kostnadsläge. Detta kommer att synas i nästa års rapport om dollarn förblir stark. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har sjunkit kraftigt i relation till i Sverige under 2013 och Detta till följd av yenens försvagning. I ett längre perspektiv under den senaste tioårsperiod har arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri varierat kraftigt mot den svenska. Orsaken är främst växelkursförändringar, men delvis även utvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 27

28 HÖGST KOSTNADSNIVÅ I NORGE MEN SKILLNADEN HAR MINSKAT NÅGOT Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och övriga Norden. Under merparten av perioden har skillnaden mellan Norge och de andra nordiska länderna dessutom ökat. Dock inte under 2013 och 2014 då skillnaden istället minskade något till följd av den norska kronans försvagning. Den danska kostnadsnivån har legat något över den svenska, förutom under finanskrisen då den låg klart över den svenska. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron följer utvecklingen för landet utvecklingen den i euroområdet. Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. DEN SVAGARE NORSKA KRONAN HAR GJORT ATT SKILLNADEN MOT ÖVRIGA NORDEN MINSKAT NÅGOT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för

29 BILAGOR Bilagor Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 1 Conference Board (tidigare BLS) Arbetskraftskostnad samt kalkyl för 2014 Bilaga 2 Conference Board (tidigare BLS) Lön samt kalkyl för 2014 Bilaga 3 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Arbetskraftskostnad 2012 samt kalkyl för 2014 Bilaga 4 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Lön 2012 samt kalkyl för 2014 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 5 Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 6 Conference Board (tidigare BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 7 OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 8 EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskostnad

30 BILAGA 1 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD SAMT KALKYL FÖR 2014 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK) Arbetskraftskostnad Argentina Kalkyl för 2014 Australien Belgien Brasilien* Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Irland Israel Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2013 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK

31 BILAGA 2 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) LÖN SAMT KALKYL FÖR 2014 Lön per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK) Lön Kalkyl för 2014 Argentina Australien Belgien Brasilien* Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Irland Israel Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2013 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK

32 BILAGA 3 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2012 SAMT KALKYL FÖR 2014 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK) Rådata Kalkyl för Arbetskraftskostnad Belgien Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike Källa Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2017 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor vid beslut om var i världen industriföretagen

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Löner för industriarbetare i olika länder

Löner för industriarbetare i olika länder LÖNER/AVTAL Löner för industriarbetare i olika länder Löner och löneutveckling år 2000 2008 för industriarbetare i 33 länder Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 =

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Q3 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Innehåll Q3/6 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 1 Internationella jämförelser Nord- och Sydamerika

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer