INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

Transkript

1 INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

2

3 FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Dessutom är den svenska ökningstakten i förhållande till i viktiga konkurrentländer en avgörande faktor för hur Sveriges konkurrenskraft utvecklas. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att den svenska ökningstakten varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period och att trenden dessutom höll i sig även under Detta tillsammans med kronans utveckling har resulterat i att kostnadsläget i Sverige blivit alltför högt. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i juni 2015 Anders Rune Chefekonom

4 4

5 INNEHÅLL Sammanfattning... 7 Arbetskraftskostnadsnivåer inom industrin... 9 Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse... 9 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa...12 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader...14 Ökning av arbetskraftskostnader inom industrin Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet Varierande ökningstakter enligt olika källor...19 Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet...19 Kronans utveckling mot andra valutor...21 Svenska kronans utveckling påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad...21 En mindre stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen...23 Relativ kostnadsutveckling inom industrin...25 Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2014 jämfört med åren innan...25 I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige...27 Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat något Bilagor Förteckning över bilagor Bilaga 1-4 Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 5-7 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 8 Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

6 Kostnaden för arbetskraft i Sverige är hög jämfört med i konkurrentländerna. Den svenska kostnadsnivån var 13 procent högre än i euroområdet under I jämförelse med Västeuropa var den 7 procent högre. Ökningstakten i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period. Under 2014 blev kronan mindre stark relativt euron, efter att ha stärkts kraftigt åren efter finanskrisen. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och kronans utveckling har resulterat i det höga arbetskraftskostnadsläget. 6

7 SAMMANFATTNING Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger över nivån i många viktiga konkurrentländer. Kostnadsläget i Sverige är 7 procent högre än i Västeuropa och 13 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2014 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). En medarbetare i Sverige kostar 343 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge och Danmark, har högre kostnadsnivå än Sverige. En någon mindre stark krona 2014 har dock resulterat i att det tyska kostnadsläget nu är på ungefär samma nivå som det svenska. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Ökningstakten i Sverige var 3,2 procent per år under femårsperioden 2009 till 2013, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,5 procent per år i Västeuropa. Även i euroområdet var den 2,5 procent per år under perioden. Under 2014 var ökningstakten i Sverige 3,2 procent. Samtidigt var den 2,2 procent såväl i Västeuropa som i Euroområdet. Trenden håller alltså i sig med högre ökningstakt i Sverige än i Europa. I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär att också växelkursförändringar beaktas. Kronan har åren efter finanskrisen stärkts kraftigt inte minst mot euron. Under 2014 blev dock kronan något mindre stark relativt euron. Genomsnittskursen var 9,10 SEK per Euro. Snittkursen mot dollarn under året var 6,86 SEK per dollar. Sammantaget är det en kombination av en längre period av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och kronans utveckling som resulterat i att arbetskraftskostnadsläget är högt för svensk industri. Företagen verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten är högre än i viktiga konkurrentländer är därmed problematiskt. 7

8 8

9 ARBETSKRAFTSKOSTNADS- NIVÅER INOM INDUSTRIN HÖG SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNADSNIVÅ VID INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Arbetskraftskostnadsläget i Sverige är högt i ett internationellt perspektiv. Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Givetvis är också produktivitetsnivå och marknadsskäl m.m. av betydelse. Samtidigt har internationaliseringen av industrin inneburit att det inom ett och samma bolag i olika länder ofta finns likartade produktionsanläggningar med motsvarande produktivitetsnivå. Det är alltså inte givet att Sverige har fördelar som kan kompensera för ett högt arbetskraftskostnadsläge. Detta kapitel syftar till att ge läsaren en uppdaterad bild av kostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige i relation till i andra länder. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller samtidigt enbart kostnadsnivåer till och med 2013 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 343 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge och Danmark, har nu en högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Tyskland är ungefär på samma nivå som i Sverige. Det svenska kostnadsläget är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. Uppgifterna baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är något lägre enligt nationella statistikkällor än vad som anges ovan. Kalkylerna enligt Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2014 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) och uppgifterna avser Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2012 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 9

10 KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN MÅNGA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)* Schweiz** Norge Belgien 380 Danmark Sverige Tyskland Österrike Finland Nederländerna Frankrike Irland Italien USA Storbritannien 229 Spanien Japan Sydkorea Grekland 132 Slovakien Estland Tjeckien Polen Brasilien** Ungern Litauen*** Le4land*** Turkiet*** Mexiko Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 10

11 I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 321 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 304 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 7 procent högre än i Västeuropa och 13 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR HÖGRE ÄN DEN I VÄSTEUROPA Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)* Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. *** Euroländerna exklusive Lettland, Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 85 SEK per timme. Även i USA och Japan kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är den 253 respektive 184 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Stor skillnad mellan lön och total arbetskraftskostnad i Sverige De skuggade staplarna i figurerna i detta avsnitt anger lön per timme. Lönen för medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 239 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda år Skillnaden mellan lön och total arbetskraftskostnad är därmed jämförelsevis stor i Sverige. I Danmark utgör exempelvis lönen en betydligt större andel av den totala arbetskraftskostnaden. Det bör dock noteras 11

12 att den anställde själv betalar en stor del av de sociala avgifterna i Danmark. Lönebikostnadernas andel i Sverige är samtidigt även betydligt större än i viktiga konkurrentländer som Finland, Tyskland och Nederländerna. För industrin är det den totala arbetskraftskostnaden som främst är av betydelse. I rapportens bilagor finns dock löneuppgifter från olika källor för ett antal länder. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga uppgifter avser Teknikföretagen har tidigare gjort kalkyler över det aktuella läget utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för KOSTNADSNIVÅER I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN SKILJER SIG ÅT BEROENDE PÅ KÄLLA Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 333 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCBs arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 322 SEK per timme När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser Enligt metodbeskrivningen är undersökningen gjord på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2014 för tillverkningsindustrin i 2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012, för den senaste rapporten där vi gjorde kalkyler även för arbetare. 12

13 Sverige landar på 377 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)* Conference Board Eurostat Labour Nationalräkenskaper (tidigare BLS) Cost Survey (LCS) via Eurostat Schweiz** 443 Norge Belgien Danmark Sverige*** Tyskland Österrike Frankrike Nederländerna Finland Irland Italien USA 253 Storbritannien Spanien Japan 184 Sydkorea 163 Grekland Slovakien Estland Tjeckien Polen Ungern Lettland Litauen Turkiet 51 Mexiko 47 Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella statistikinstitutet istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 278 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 322 SEK per timme. 13

14 Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har. BETYDLIGT LÄGRE ARBETSKRAFTSKOSTNADER PÅ VÄXANDE MARKNADER Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3 Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i Sverige. Samma sak gäller för landsbygden i Kina. I mer urbana områden i Kina är kostnadsnivån enligt offentlig statistik drygt en tiondel av den svenska. Det är dessvärre svårt att anger en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån ca en femtedel av den svenska. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. 3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 14

15 ÖKNING AV ARBETS- KRAFTSKOSTNADER INOM INDUSTRIN HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland, Lettland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland och Lettland har länderna viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. *** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 15

16 Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 3,2 procent Det är återigen en relativt hög svensk ökningstakt. Under 2013 var däremot ökningstakten 1,4 procent, bland annat eftersom sociala avgifter enligt avtal sänktes under året. En slutsats av detta är att ökningstakten bäst studerar för perioder om flera år. För Västeuropa var ökningstakten 2,2 procent Den var i samma storleksordning för euroområdet. Året dessförinnan var ökningstakten i båda dessa områden någon tiondels procentenhet högre. Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa/euroområdet. Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder jämnas variationer på grund av lönerevisionstidpunkter och andra engångseffekter ut. Därmed ökar jämförbarheten länderna/områdena emellan. Under femårsperioden ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,2 procent per år. 4 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,5 procent per år. Även i euroområdet var den 2,5 procent under perioden. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har alltså varit högre än i Västeuropa och euroområdet både under 2014 och under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en hel tioårsperiod. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit högst i Norge. Den var 4 procent under perioden och 3,5 procent I Danmark var ökningstakten 1,8 procent 2014 medan den var 1,4 procent i Finland. I både Danmark och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige perioden I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden var ökningstakten 2,3 procent. Under 2014 ökade arbetskraftskostnaden med 2,2 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa sammantaget. Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit klart lägre än innan skuldkrisen eskalerade. I flera av dessa länder har ökningstakten varit negativ under flera år. Vi kan samtidigt konstatera att ökningstakten i Estland och Lettland återigen är hög. I Estland ökade arbetskraftskostnaderna med 7,9 procent 2013 och 5,8 procent Motsvarande siffra för Lettland är 5,6 procent för båda dessa år. 4 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) i skrivande stund inte presenterat statistik för Dessutom är de uppgifter som finns för 2014 i många fall fortfarande preliminära. 16

17 ÅTERIGEN EN HÖGRE ÖKNINSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROPA UNDER 2014 Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI Belgien 2,6 3,0 4,1 3,5 2,8 3,2 1,7 1,1 Danmark 3,3 2,2 2,7 2,5 2,8 1,3 1,8 1,8 Estland 14,2 4,0 0,4-0,8 4,7 7,9 7,9 5,8 Finland 4,5 2,6 6,2-1,2 2,5 4,7 1,0 1,4 Frankrike 3,2 2,3 0,4 3,9 3,8 2,6 0,9 1,2 Grekland** 0,2-2,3 3,3 1,7-5,1-7,1-4,0 1,7 Irland 4,2 1,5 7,5-1,5-1,9 3,9-0,3 1,9 Italien 3,7 3,1 7,1 1,0 2,5 3,2 1,7 0,9 Lettland 19,8 2,6 0,9-3,1 5,5 4,2 5,6 5,6 Litauen 14,8 1,1-5,1-1,9 2,8 4,4 5,7 4,4 Nederländerna** 3,4 2,0 5,7-4,2 2,9 2,3 3,5 4,8 Norge 6,5 4,0 5,1 4,1 3,5 3,3 4,0 3,5 Polen 7,5 3,6 4,6 1,2 4,4 4,5 3,4 5,6 Portugal 2,8 0,0 4,5 1,8-0,4-4,9-1,0-1,3 Spanien 4,2 2,3 5,7 0,7 1,5 2,3 1,2 0,5 Storbritannien 4,1 1,9 2,3 2,9 1,3 1,4 1,3 2,3 Sverige 3,2 3,2 4,9 2,1 2,8 4,8 1,4 3,2 Tjeckien 6,1 3,7 5,7 2,2 5,0 2,6 2,9 3,0 Tyskland 1,7 2,3 1,7 0,2 3,8 2,4 3,3 2,2 Ungern 8,3 4,0 3,3 0,1 5,9 7,3 3,6 3,4 Österrike 3,1 2,5 5,2-1,2 2,4 3,4 3,1 2,8 Västeuropa (KIX-viktat) 3,3 2,5 3,6 1,0 2,9 2,6 2,3 2,2 Euroområdet (KIX-viktat) Euroområdet (enl. Eurostat) 2,8 2,5 3,7 0,3 3,1 2,9 2,5 2,2 2,8 2,4 3,1 0,9 3,1 2,5 2,3 1,8 EU-28 (enl. Eurostat) 3,2 2,4 3,2 1,2 3,1 2,6 2,2 2,1 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2014 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter till och med Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 2,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt 2,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade inte alls under perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 17

18 KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Conference Board Australien 3,9 3,0 0,2 2,3 4,3 2,4 5,8 Brasilien 9,3 8,3 4,9 8,4 10,6 8,9 8,9 Canada 3,0 1,8-1,8 5,5 1,5 1,8 2,4 Japan 0,9 0,0-1,0-0,9 2,1-0,9 0,8 Mexiko 4,7 3,9 6,7 0,8 4,0 3,7 4,2 Schweiz 1,5 1,9 2,8-2,6 0,6 7,1 2,0 Sverige 3,2 2,6 6,0-0,8 1,3 4,7 2,0 Sydkorea 6,5 5,4 3,7 7,7 2,8 8,3 4,4 USA 2,8 2,1 4,3 1,6 2,2 0,4 2,0 Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,1 procent per år under femårsperioden enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 2,7 procent. Ökningstakten i Sverige har alltså varit högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) 18

19 VARIERANDE ÖKNINGSTAKTER ENLIGT OLIKA KÄLLOR För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartals- och årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EU-länderna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Main Economic Indicators harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FNs rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet. ÖKNINGSTAKTEN VÄNTAS FÖRBLI HÖGRE I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2014 OCH 2015 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2015 och 2016 (procent) EU-kommissionen OECD IMF (kostnad per anställd (kostnad per anställd (lön per timme inom i hela ekonomin) i privat sektor) tillverkningsindustrin) Euroområdet 1,3 1,5 1,5 2,0 1,3 1,6 Sverige 2,7 2,8 2,6 2,7 USA 1,9 2,8 2,5 3,0 2,7 3,2 Källa Europeiska kommissionen European Economy Spring 2015, OECD Economic Outlook June 2015, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2015 Uppgift saknas. 19

20 Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2015 och EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 2,7 procent för Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 2,6 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är EU-kommissionens bedömning 1,3 procent för Motsvarande uppgift från OECD är 1,5 procent. IMFs prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,3 procent. Prognoserna för USA är 1,9 procent enligt EU-kommunionen och 2,5 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna IMFs prognos för tillverkningsindustrin i USA är 2,7 procent. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. 20

21 KRONANS UTVECKLING MOT ANDRA VALUTOR SVENSKA KRONANS UTVECKLING PÅVERKAR DET RELATIVA KOSTNADSLÄGET I HÖG GRAD Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 10,00 8,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4, Källa Sveriges Riksbank På grund av en mindre stark krona under 2014 förbättrades det relativa arbetskraftskostnadsläget under året. Under 2014 kostade en euro 9,10 SEK i snitt, vilket kan jämföras med 8,65 SEK under Historiskt under 2000-talet fram till 2008 var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium var 9,31 SEK. I samband med finanskrisen under 2009 försvagades kronan kraftigt för att sedan stärktes igen 2010 och åren därefter. 21

22 Kostnadsläget för svensk industri var sammantaget mycket besvärligt under 2012 och 2013 på grund av den starka kronan. Att kronan återigen försvagades under andra halvåret 2014 har gjort det svenska arbetskraftskostnadsläget mer hanterbart för industrin. Mot den amerikanska dollarn har den svenska kronan fluktuerat mer än mot euron. Under andra halvan av 2014 stärktes dollarn kraftigt. Genomsnittskursen var 6,86 SEK per USD i snitt under året att jämföra med kursen 6,52 under Dollarn har fortsatt att stärkas under även När detta skrivs i slutet av maj 2015 är kursen drygt 8,30 SEK per USD. Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000-talet. Inte minst stärktes den kraftigt 2008 och 2009 i samband med finanskrisen, vilket både förklaras av att yenen förstärktes mot många av världens valutor samt av att kronan försvagades i samband med finanskrisen. Under 2012 och 2013 var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades sammantaget 18 procent mot kronan under dessa år. Nedgången var en konsekvens av att Japan använde alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. Under andra halvan av 2014 och hittills under 2015 har yenen återigen stärkts. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen) 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 SEK / Japanska yen (JPY) 0, Källa Sveriges Riksbank 22

23 Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under 2013 och 2014 var utvecklingen däremot den omvända, vilket innebar att den svenska kronan sammantaget under dessa år stärktes med hela 6,5 procent mot den norska. SVENSKA KRONAN HAR STÄRKTS MOT DEN NORSKA KRONAN UNDER 2013 OCH 2014 Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK) 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 SEK / NOK 0, Källa Sveriges Riksbank EN MINDRE STARK SVENSK KRONA ÄVEN MOT KIX- OCH TCW-INDEXEN Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av andra valutor. Den svenska kronan har blivit mindre stark även mot KIX- och TCW-indexen. I relation till KIXindexet försvagades den med 3,7 procent under Motsvarande mot TCW-indexet var 4,9 procent. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCW-indexet eftersom även växande marknader ingår. 23

24 KIX- OCH TCW-INDEXEN VISAR ATT KRONAN BLIVIT MINDRE STARK UNDER 2014 Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november KIX- indexet TCW- indexet Källa Sveriges Riksbank 24

25 REL ATIV KOSTNADSUTVECKLING INOM INDUSTRIN ETT NÅGOT FÖRBÄTTRAT RELATIVT KOSTNADSLÄGE 2014 JÄMFÖRT MED ÅREN INNAN En mindre stark svensk krona under 2014 har gjort att det relativa arbetskraftskostnadsläget under 2014 förbättrats jämfört med åren innan. Det svenska kostnadsläget är ändå jämförelsevis högt. Kronans utveckling i kombination med den längre period med högre ökningstakt i Sverige som beskrivits tidigare har sammantaget bidragit till det. I detta kapitel beskrivs den relativa kostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). 5 DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN LIGGER 7 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 5 För 2014 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från Conference Board. För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 25

26 SVENSK KOSTNADSNIVÅ ÄR FORTFARANDE HÖG RELATIVT EUROPEISK Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Jämfört med tidigare års rapporter är den svenska nivån i diagrammen i detta kapitel nu något lägre för hela perioden 2009 och framåt. Det beror på att Conference Board reviderat ner uppgifterna för Sverige. Som vi tidigare nämnt anser vi att Conference Board bättre än Eurostat Labour Cost Survey återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Om analysen istället skulle göras med den sistnämnda källan skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen (främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 och 2012 ökade den svenska arbetskraftskostnaden kraftigt relativt den västeuropeiska. Under 2013 förblev den därefter på en besvärande hög nivå. Under 2014 minskade den igen, men arbetskraftskostnadsnivån inom tillverkningsindustrin var ändå 7 procent högre i Sverige än i Västeuropa under året. Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter förändrade den stärkta svensk kronan bilden. Under 2012 och 2013 låg den svenska kostnadsnivån hela 18 procent över euroområdet. På grund av en mindre stark krona minskade skillnaden under Under 2014 låg den svenska kostnadsnivån 13 procent högre än i euroområdet. 26

27 Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt Europa. Den mindre starka kronan mot euron under 2014 har gjort att arbetskraftskostnaden i Tyskland nu ligger på motsvarande nivå som i Sverige. Tills 2009 var kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron bidrog därefter till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerade den tyska. För 2014 är dock alltså kostnadsnivån i Sverige och Tyskland i det närmaste identisk. DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 I USA OCH JAPAN HAR ARBETSKRAFTSKOSTNADEN MINSKAT RELATIVT SVERIGE Under 2000-talet till och med 2014 har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA minskat relativt Sverige. Den svenska kostnadsnivån för 2014 låg 36 procent över den amerikanska. Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Dock har den senaste tidens dollarförstärkning i skrivande stund resulterat i ett ökat amerikanskt kostnadsläge. Detta kommer att synas i nästa års rapport om dollarn förblir stark. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har sjunkit kraftigt i relation till i Sverige under 2013 och Detta till följd av yenens försvagning. I ett längre perspektiv under den senaste tioårsperiod har arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri varierat kraftigt mot den svenska. Orsaken är främst växelkursförändringar, men delvis även utvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 27

28 HÖGST KOSTNADSNIVÅ I NORGE MEN SKILLNADEN HAR MINSKAT NÅGOT Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och övriga Norden. Under merparten av perioden har skillnaden mellan Norge och de andra nordiska länderna dessutom ökat. Dock inte under 2013 och 2014 då skillnaden istället minskade något till följd av den norska kronans försvagning. Den danska kostnadsnivån har legat något över den svenska, förutom under finanskrisen då den låg klart över den svenska. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron följer utvecklingen för landet utvecklingen den i euroområdet. Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. DEN SVAGARE NORSKA KRONAN HAR GJORT ATT SKILLNADEN MOT ÖVRIGA NORDEN MINSKAT NÅGOT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Källa The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för

29 BILAGOR Bilagor Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer Bilaga 1 Conference Board (tidigare BLS) Arbetskraftskostnad samt kalkyl för 2014 Bilaga 2 Conference Board (tidigare BLS) Lön samt kalkyl för 2014 Bilaga 3 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Arbetskraftskostnad 2012 samt kalkyl för 2014 Bilaga 4 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Lön 2012 samt kalkyl för 2014 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 5 Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 6 Conference Board (tidigare BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 7 OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 8 EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskostnad

30 BILAGA 1 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD SAMT KALKYL FÖR 2014 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK) Arbetskraftskostnad Argentina Kalkyl för 2014 Australien Belgien Brasilien* Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Irland Israel Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2013 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK

31 BILAGA 2 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) LÖN SAMT KALKYL FÖR 2014 Lön per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK) Lön Kalkyl för 2014 Argentina Australien Belgien Brasilien* Canada Danmark Estland Filippinerna Finland Frankrike Grekland Irland Israel Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2013 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK

32 BILAGA 3 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2012 SAMT KALKYL FÖR 2014 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK) Rådata Kalkyl för Arbetskraftskostnad Belgien Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike Källa Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK