Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Transkript

1 Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014

2

3 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att det svenska arbetskraftskostnadsläget i jämförelse med omvärlden är fortsatt besvärande högt. Under en längre period har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i Västeuropa och euroområdet, vilket tillsammans med kronans förstärkning har resulterat i det höga kostnadsläget. Att kostnadsnivån i Sverige blivit så hög relativt kostnaden i konkurrentländerna är mycket bekymmersamt. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i maj 2014 Anders Rune Chefekonom 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin... 7 Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet under en längre period Varierande ökningstakter enligt olika källor Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet Kronans utveckling mot andra valutor En stark krona bidrar till det besvärligt höga kostnadsläget En stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Europa under senare år I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat något Bilagor Förteckning över bilagor Bilaga 1-2: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 3-5: Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 6: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

6 Kostnaden för arbetskraft i Sverige är fortsatt bekymmersamt högt jämfört med i konkurrentländerna. Den svenska kostnadsnivån var hela 22 procent högre än i euroområdet under I jämförelse med Västeuropa var den 15 procent högre. Ökningstakten i Sverige (räknat i lokal valuta) har varit högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre period. Under femårsperioden var ökningstakten i Sverige 3,7 procent per år. Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,8 procent. Ökningstakten i euroområdet var ytterligare något lägre. Den svenska kronan har stärkts kraftigt mot euron sedan finanskrisen. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stark svensk krona har resulterat i det höga arbetskraftskostnadsläget. 4

7 Sammanfattning Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger nu långt över nivån i de flesta konkurrentländer. Kronans förstärkning, inte minst mot euron, är främsta förklaringen till detta. I Sverige är nu kostnaden 15 procent högre än i Västeuropa och 22 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2013 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). En medarbetare i Sverige kostar 342 SEK per timme. Det kan jämföras med kostnaden i Tyskland som är 317 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har högre kostnadsnivå än Sverige. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Ökningstakten i Sverige var 3,7 procent per år under femårsperioden 2008 till 2012, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,8 procent per år i Västeuropa. I euroområdet var den ytterligare något lägre än i Västeuropa. Under 2013 var ökningstakten i Sverige 1,3 procent. Den låga ökningstakten detta år beror till stor del på att sociala avgifter enligt avtal sänktes under året. Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,2 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning som i Västeuropa under I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär att även växelkursförändringar beaktas. Kronan har åren efter finanskrisen stärkts kraftigt inte minst mot euron. Sammantaget under 2011 och 2012 stärktes den med 8,8 procent mot euron och under 2013 med ytterligare 0,7 procent. En euro kostade 8,65 SEK i snitt under Kombinationen av en längre period av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och en stärkt svensk krona har sammantaget resulterat i att arbetskraftskostnadsläget för svensk industri är besvärande högt. I jämförelse med Västeuropa har kostnadsläget ökat med 10,5 procent mellan 2010 och Jämfört med euroområdet har våra kostnader ökat med 10,8 procent. Svensk industri verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna. Att kostnadsnivån i Sverige ökat kraftigt relativt i konkurrentländerna är mycket bekymmersamt. 5

8 6

9 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse Arbetskraftskostnadsläget i Sverige är besvärande högt. Det är slutsatsen av en analys av arbetskraftkostnader inom tillverkningsindustrin internationellt. Detta är problematiskt för den internationellt konkurrensutsatta svenska exportindustri. Verksamheten i många företag finns sedan länge inte bara i Sverige utan runt om i världen. Internationaliseringen av industrin innebär att likartade produktionsanläggningar inom ett och samma företag ofta finns i flera länder. Därmed kan produktion snabbt flyttas mellan olika anläggningar. I tider med låg efterfrågan måste företagen därtill hantera problem med överkapacitet. I vissa fall motsvarar företagens överkapacitet hela produktionsanläggningar. Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna. Jämförelser av arbetskraftskostnader är alltså viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller samtidigt i dagsläget enbart kostnadsnivåer till och med 2012 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 342 SEK per timme. Det kan jämföras med nivån i Tyskland som är 317 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har nu högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Danmark är ungefär på samma nivå som i Sverige, medan det är lägre i Finland. Det svenska kostnadsläget är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2013 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) och uppgifterna avser Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2008 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7

10 KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR KLART HÖGRE ÄN I TYSKLAND Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2013, samtliga anställda (SEK per timme)* Norge 425 Schweiz 384 Belgien Sverige Danmark Tyskland Österrike Finland Nederländerna Frankrike Irland USA Italien Storbritannien Japan Spanien Sydkorea 146 Grekland 120 Slovakien Portugal Tjeckien Estland Brasilien Ungern Polen Mexiko Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 8

11 Uppgifterna i den tidigare texten baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är något lägre enligt nationella statistikkällor än vad som anges ovan. Kalkylerna enligt Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 297 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 280 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 15 procent högre än i Västeuropa och hela 22 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR KLART HÖGRE ÄN DEN VÄSTEUROPEISKA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2013, samtliga anställda (SEK per timme)* Sverige Västeuropa** Euroområdet*** Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. *** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 76 SEK per timme. Även i USA och Japan kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är den 235 respektive 190 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. 9

12 Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga uppgifter avser Teknikföretagen har tidigare gjort kalkyler över det aktuella läget utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 320 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 312 SEK per timme Motsvarande enligt Eurostat är 290 SEK per timme. När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Den nivå som redovisas för USA framstår samtidigt som relativt låg vid jämförelse med exempelvis nationalräkenskaper. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2013 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 388 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön 2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012, för den senaste rapporten där vi gjorde kalkyler även för arbetare. 10

13 samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2013, samtliga anställda (SEK per timme)* Bureau of Labor Statistics (BLS) 2013 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) 2013 Nationalräkenskaper via Eurostat 2013 Norge Schweiz** 384 : : Belgien Sverige*** Danmark Tyskland Frankrike Finland Österrike Nederländerna Irland USA 235 : : Italien Storbritannien Japan 190 : : Spanien Sydkorea 146 : : Grekland Tjeckien Portugal Slovakien Estland Turkiet : 66 : Ungern Polen Lettland : Litauen : Mexiko 44 : : Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts : Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella statistikinstitutet istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 290 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 312 SEK per timme. 11

14 Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har. Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3 Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i Sverige. Samma sak gäller för landsbygden i Kina. I urbana områden i Kina är kostnadsnivån enligt offentlig statistik högre än en tiondel av den svenska. Det är dessvärre svårt att anger en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån knappt en fjärdedel av den svenska. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. 3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12

15 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet under en längre period Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* 7,0 6,0 5,0 Sverige Västeuropa (KIX viktat)* Euroområdet (KIX viktat)** Euroområdet (enl. Eurostat)*** 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. *** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 13

16 Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 1,3 procent 2013 Den låga ökningstakten för Sverige 2013 beror till stor del på att sociala avgifter enligt avtal sänktes under året. 4 Under 2012 var ökningstakten hela 4,8 procent. En slutsats av detta är att ökningstakten bäst studerar för perioder om flera år. För Västeuropa var ökningstakten 2,2 procent Den var i samma storleksordning för euroområdet. Året dessförinnan var ökningstakten i båda dessa områden ca en halv procentenhet högre än under Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa/euroområdet. Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder jämnas variationer på grund av lönerevisionstidpunkter och andra engångseffekter ut. Därmed ökar jämförbarheten länderna/områdena emellan. Under femårsperioden ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,7 procent per år. 5 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,8 procent per år. I euroområdet var den 2,7 procent (både KIX-viktat och enligt Eurostats sammanvägning). Även om ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige var lägre än i Västeuropa och euroområdet under 2013 har den varit högre under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en tioårsperiod. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit högst i Norge. Den var över 4 procent under perioden och 4,0 procent I Danmark var ökningstakten 1,8 procent 2013 medan den var 1,1 procent i Finland. I både Danmark och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige perioden I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden var ökningstakten 2,2 procent. Under 2013 ökade däremot arbetskraftskostnaden med jämförelsevis höga 2,8 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa sammantaget. Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit klart lägre än innan skuldkrisen eskalerade. I flera av dessa länder har ökningstakten varit negativ. Både i Grekland och Portugal har arbetskraftskostnaderna minskat alla de tre åren 2011, 2012 och Vi kan samtidigt konstatera att ökningstakten i Estland och Lettland återigen är hög, efter en period med minskande eller oförändrade arbetskraftskostnader direkt efter finanskrisen. 4 Motsvarande ökningstakt för enbart lönen var 1,8 procent under Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) i skrivande stund inte presenterat statistik för Dessutom är de uppgifter som finns för 2013 i många fall fortfarande preliminära. 14

17 TILLFÄLLIGT FÖRHÅLLANDEVIS LÅG ÖKNINGSTAKT I SVERIGE UNDER 2013 Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI Belgien 2,2 3,4 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 1,7 Danmark 3,4 2,6 4,1 2,7 2,5 2,8 1,2 1,8 Estland 13,5 4,9 12,9 0,3-0,4 4,9 7,6 7,8 Finland 4,7 2,9 2,5 6,2-1,2 2,5 4,7 1,1 Frankrike 3,9 2,9 4,0 0,4 3,8 3,9 2,4 0,8 Grekland** 0,4-0,9 3,4 3,3 1,7-5,1-7,1-8,2 Irland 4,2 2,8 6,2 7,7-1,8-1,9 4,1-0,7 Italien 3,2 3,8 5,2 7,1 1,0 2,5 3,2 1,9 Lettland 17,2 5,5 21,5 0,8-3,1 5,4 4,3 5,7 Litauen 11,9 3,7 19,8-4,7-2,1 2,9 4,3 6,0 Nederländerna** 3,3 2,4 4,3 2,4 1,5 1,8 2,3 3,7 Norge 5,9 4,4 6,3 5,1 4,1 3,5 3,3 4,0 Polen 6,3 5,0 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 3,4 Portugal** 2,7 0,8 2,6 4,9 1,8-0,7-4,2-2,3 Spanien 4,3 3,0 4,8 5,7 0,7 1,5 2,3 1,2 Storbritannien 4,3 2,5 4,2 2,3 2,9 1,3 1,6 1,2 Sverige 3,3 3,7 4,2 4,9 2,1 2,8 4,8 1,3 Tjeckien 5,9 4,7 7,6 5,6 1,7 5,0 3,5 1,9 Tyskland 1,7 2,2 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 2,8 Ungern 8,5 4,7 6,8 3,3 0,0 6,0 7,3 2,8 Österrike 2,1 3,1 5,6 5,2-1,2 2,4 3,5 3,0 Västeuropa (KIX-viktat) 3,3 2,8 3,8 3,2 1,6 2,8 2,6 2,2 Euroområdet (KIX-viktat) 2,8 2,7 3,5 3,2 1,1 3,0 2,8 2,3 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,6 2,7 3,6 3,1 1,2 3,1 2,5 2,1 EU-27 (enl. Eurostat) 3,2 2,9 4,2 3,2 1,4 3,1 2,6 2,0 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2013 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EUländerna. I skrivande stund finns uppgifter till och med Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,2 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt klart lägre, eller 2,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 15

18 KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Conference Board Australien 4,4 3,0 5,8 0,2 2,3 4,3 2,3 : Brasilien 8,9 9,6 11,8 5,0 8,5 10,8 12,2 : Canada 3,4 1,7 1,8-1,8 5,5 1,5 1,8 : Japan 0,8 0,2 1,7-1,0-0,9 2,1-0,9 : Mexiko 4,5 4,4 7,0 6,7 0,8 4,0 3,8 : Schweiz 1,5 0,7 1,9 3,1-2,9 0,4 1,2 : Sverige 3,8 3,2 1,7 7,0 0,1 1,8 5,6 : Sydkorea 7,1 5,3 2,5 3,7 7,7 3,1 9,5 : USA 3,2 2,1 2,2 4,3 1,8 2,0 0,4 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,3 procent per år under femårsperioden enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 3,1 procent. Ökningstakten i Sverige har alltså varit klart högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 5,0 4,0 Sverige OECD 3,0 2,0 1,0 0, Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) 16

19 Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Vi har valt att använda de uppgifter som Conference Board sammanställer från arbetsmarknadsundersökningar. Main Economic Indicators (MEI) från OECD harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Underlaget till Main Economic Indicators är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet. Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2014 och EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 2,7 procent för Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 2,1 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är EU-kommissionens bedömning 1,6 procent för Motsvarande uppgift från OECD är 1,3 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,1 procent. Prognoserna för USA är 2,3 procent enligt EU-kommunionen och 1,9 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i USA är 1,6 procent. 17

20 För Norden indikerar prognoserna lägre ökningstakt i Danmark och Finland än i Sverige. Ökningstakten kommer samtidigt fortsätta att vara högre i Norge än i Sverige. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2014 OCH 2015 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2014 och 2015 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) Euroområdet 1,6 1,9 1,3 1,8 1,1 1,2 Sverige 2,7 3,0 2,1 3,1 : : USA 2,3 2,9 1,9 2,9 1,6 3,3 Källa: Europeiska kommissionen European Economy Spring 2014, OECD Economic Outlook May 2014, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2014 : Uppgift saknas. 18

21 Kronans utveckling mot andra valutor En stark krona bidrar till det besvärligt höga kostnadsläget 2013 Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. Den starka svenska kronan är en avgörande orsak till det besvärligt höga svenska arbetskraftskostnadsläget. Under merparten av 2000-talet fram till 2008 när finanskrisen eskalerade var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Särskilt under 2009 försvagades sedan kronan. Den stärktes åter 2010 och fortsatte sedan att stärkas åren därefter. Sammantaget under 2011 och 2012 stärktes den med 8,8 procent mot euron. Den stärktes dock ytterligare bara med 0,7 procent mot euron under Under 2013 kostade en euro 8,65 SEK i snitt, vilket kan jämföras med 8,71 SEK under KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 5, Källa: Sveriges Riksbank 19

22 Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium var 9,31 SEK. När detta skrivs i mitten av maj 2014 har kronan försvagats något mot euron och kursen är i skrivande stund 8,99 SEK per euro. Mot den amerikanska dollarn har svenska kronan trendmässigt stärkts under mer än ett decennium. Samtidigt har kronan historiskt fluktuerat mer mot dollarn än mot euron. Under 2012 försvagades kronan drygt 4 procent mot dollarn, men förstärktes åter nästan 4 procent under Genomsnittskursen var 6,52 SEK per USD under YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen) 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 SEK / Japanska yen (JPY) 0, Källa: Sveriges Riksbank Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000-talet. Inte minst stärktes den kraftigt 2008 och 2009 i samband med finanskrisen, vilket både förklaras av att yenen förstärktes mot många av världens valutor samt av att kronan försvagades i samband med finanskrisen. Under 2012 och 2013 var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades sammantaget 18 procent mot kronan under dessa år. Nedgången är en konsekvens av att Japan använder alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under 2013 var utvecklingen däremot den omvända, vilket innebar att den svenska kronan stärktes med hela 4,7 procent mot den norska. 20

23 SVENSKA KRONAN HAR STÄRKTS MOT DEN NORSKA UNDER 2013 Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK) 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 SEK / NOK 0, Källa: Sveriges Riksbank En stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en ENLIGT KIX-INDEXET ÄR KRONAN NÄSTAN LIKA STARK SOM INNAN DEN BLEV FLYTANDE 1992 Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november KIX indexet TCW indexet Källa: Sveriges Riksbank 21

24 korg av andra valutor. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCW-indexet eftersom även växande marknader ingår. Mot både KIX- och TCW-indexen har kronan stärkts relativt kraftigt under senare år. I relation till KIX-indexet stärktes den med 1,4 procent under 2012 och med ytterligare 2,9 procent under Motsvarande mot TCW-indexet var 1,1 respektive 3,1 procent. Datumet 18 november 1992 används som bas (index = 100) för dessa serier. Det är nämligen dagen före då kronan släpptes att flyta fritt mot andra valutor. Ända tills en bit in på 2013 hade indexserierna värden högre än 100. Under 2013 hade däremot KIX-indexet vid några tillfällen värden under 100, vilket indikerar att kronan dessa dagar var något starkare än när den gjordes flytande år Motsvarande har ännu inte inträffat för TCW-indexet. 22

25 Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Europa under senare år Den starka svensk kronan i kombination med den längre period med högre ökningstakt i Sverige som beskrivits tidigare har gjort att arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige hamnat på en alltför hög nivå relativt viktiga konkurrentländer. Det är en viktig slutsats i detta kapitel där denna relativa kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin studeras, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). 6 Om analysen istället skulle göras med hjälp av DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR 15 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) Sverige relativt Västeuropa* Sverige relativt Euroområdet** Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 6 För 2013 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från Conference Board. För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 23

26 SVENSK KOSTNADSNIVÅ HAR ÖKAT KRAFTIGT RELATIVT EUROPEISK UNDER SENARE ÅR Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa* Euroområdet** Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Eurostat Labour Cost Survey skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som vi tidigare nämnt anser vi att Conference Board bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen (främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 och 2012 ökade den svenska arbetskraftskostnaden relativt den västeuropeiska med sammantaget 10 procent. Under 2013 förblev den däremot på en tämligen oförändrat hög nivå jämfört med 2012 (den ökade med 0,4 procent). Under 2013 var arbetskraftskostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige hela 15 procent högre än i Västeuropa. Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter har stärkt svensk krona förändrat bilden. Under 2011 och 2012 ökade den svenska arbetskraftskostnaden relativt euroområdet med sammantaget drygt 11 procent. Även mot euroområdet förblev kostnadsnivån på en tämligen oförändrat hög nivå 2013 jämfört med 2012 (den minskade med 0,4 procent). Under 2013 låg den svenska kostnadsnivån hela 22 procent över euroområdet, räknat i gemensam valuta. 24

27 Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt Europa. Som vi konstaterat var ökningstakten i lokal valuta i Tyskland något högre än i Sverige under Den något stärkta euron motverkade delvis effekten av detta. Sammantaget minskade skillnaden mot Tyskland med 1 procent under Kostnadsnivån i Sverige är trots detta 8 procent högre än i Tyskland, vilket är mycket problematiskt. Tills 2009 var kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron har därefter bidragit till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerat den tyska. Från och med 2010, när kostnadsnivån i Sverige och Tyskland var nästan identisk, har den svenska nivån relativt den tyska ökat med nästan 9 procent. DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Tyskland Frankrike USA Japan Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013 I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige Under 2000-talet har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA minskat relativt Sverige. I början av 2000-talet var anställda i amerikansk tillverkningsindustri bland de bäst betalda i världen. Den svenska kostnadsnivån för 2013 ligger nu hela 45 procent över den amerikanska. Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Både den succesiva minskningen under perioden och svängningarna beror främst på växelkursförändringar. I tillverkningsindustrin i Japan har arbetskraftskostnaden sjunkit kraftigt i relation till i Sverige under Detta till följd av yenens kraftiga försvagning. Även i ett längre perspektiv under den senaste tioårsperiod har arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri varierat kraftigt mot den svenska. Detta främst till följd av växelkursförändringar, men delvis även till följd av utvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 25

28 Högst kostnadsnivå i Norge men skillnaden har minskat något Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och övriga Norden. Under merparten av perioden har skillnaden mellan Norge och de andra nordiska länderna dessutom ökat. Dock inte under 2013 då skillnaden minskade något till följd av den norska kronans försvagning. I Danmark har kostnadsnivån i det närmaste motsvarat den svenska, förutom under finanskrisen. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron stärktes den mot den svenska under 2008 och 2009, vilket påverkade den relativa kostnadsnivån. Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. Den svenska arbetskraftskostnaden är nu högre än både den danska och finska i huvudsak på grund av den starka svenska kronan. ARBETSKRAFTSKOSTNADEN I NORGE HAR ÖKAT RELATIVT ÖVRIGA NORDEN Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Danmark Norge Finland Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för

29 ARBETSKOSTNADEN I SVERIGE HAR BLIVIT HÖG RELATIVT FLERA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa* Euroområdet** Frankrike Japan Tyskland USA Danmark Norge Finland Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 27

30 28

31 Bilagor Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 1: Conference Board (tidigare BLS) Uppgifter för samt kalkyl för 2013 Bilaga 2: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Uppgifter för 2008 samt kalkyl för 2013 Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 4: Conference Board (tidigare BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 5: OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 6: EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskost

32 BILAGA 1 CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) UPPGIFTER FÖR SAMT KALKYL FÖR 2013 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2013 (SEK) Kalkyl för 2013 Argentina : Australien Belgien Brasilien* Canada Danmark Estland Filippinerna : Finland Frankrike Grekland Irland Israel : Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz* Singapore : Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan : Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. : Uppgift saknas. Uppgifter från Conference Board för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK. 30