SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte"

Transkript

1 SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

2 2

3 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur parterna på arbetsmarknaden i praktiken förhåller sig till de differentierade a-kasseavgifter som regeringen införde under Det primära syftet med denna reform är att det rakare sambandet mellan arbetslöshet och a-kasseavgift antas påverka de fackliga lönekraven nedåt. Genom de lägre lönekraven förväntas arbetslösheten bli lägre än vad som annars hade varit fallet. Undersökningen tar sin utgångspunkt i intervjuer med förhandlingschefer och avtalssekreterare verksamma inom arbetstagar- och arbetsgivarsidan. De viktigaste resultaten är följande: De differentierade avgifterna till a-kassan har ingen dämpande effekt på lönekraven. Ingen gör kopplingen till att lägre lönekrav ger lägre arbetslöshet och därmed lägre avgift till a-kassan. Möjligen driver differentierade a-kasseavgifter i stället på mot högre lönekrav eftersom fackförbunden vill lönekompensera de medlemmar som tvingas betala en hög avgift. Fackliga organisationer och arbetsgivare verkar vara överens om att differentierade a-kasseavgifter är orättvisa. Regeringen borde omedelbart avskaffa systemet med differentierade a-kasseavgifter. Det är en reform som bygger på en felaktig föreställning om hur svensk arbetsmarknad fungerar. Dessutom leder den inte till det som regeringen vill uppnå lägre fackliga lönekrav. Det kan därför inte finnas något skäl till att behålla det nuvarande systemet. 3

4 Att avskaffa de differentierade a-kasseavgifterna är ett utmärkt första steg mot att modernisera arbetslöshetsförsäkringen och därmed att förbättra omställningsförmågan i svensk ekonomi. Ett sådant reformarbete bör innehålla följande komponenter: Höj taket och ersättningsnivån i a-kassan. Långsiktigt ska 80 procent av de yrkesverksamma få 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Begränsa det yrkes- och utbildningsmässiga sökområdet under en första period. Förändra arbetsvillkor, förläng den överhoppningsbara tiden och återinför studerandevillkoret. Det måste bli lättare att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Rapporten är framtagen av Carin Hallerström på Enheten för politik, opinion och påverkan. För mer information kontakta Mats Engström, samhällspolitisk chef, Unionen. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 5 1. Inledning 6 2. Om undersökningen 7 3. Kritik mot teorin bakom differentierade a-kasseavgifter 8 4. Undersökningsresultat Kommer den relativa nivån på a-kasseavgiften att ha någon betydelse när ni fastställer era avtalskrav? Vilka har i någon mån tagit hänsyn till den relativa nivån på a-kasseavgiften när avtalskraven fastställs? På vilket sätt har den relativa nivån på a-kasseavgiften påverkat de fackliga avtalskraven? De differentierade a-kasseavgifterna uppfattas som orättvisa Slutsatser: parterna är överens om att systemet inte fungerar Avslutning 14 5

6 1. Inledning Finansieringsavgiften som a-kassorna tidigare betalade till staten ersattes från och med den första juli 2008 av en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgiften betalas av icke-arbetslösa a-kassemedlemmar och bestäms upp till ett tak om 300 kronor per medlem och månad av hur stora kassornas utbetalningar av arbetslöshetsersättning är till sina medlemmar. 1 Det innebär att a-kasseavgifterna differentieras i meningen att kassor med högre arbetslöshet betalar en högre arbetslöshetsavgift och att kassor med lägre arbetslöshet betalar en lägre arbetslöshetsavgift. 2 Det primära syftet med denna differentiering är att det rakare sambandet mellan arbetslöshet och avgift antas påverka de fackliga lönekraven nedåt. Genom de lägre lönekraven förväntas arbetslösheten bli lägre än vad som annars hade varit fallet. En konsekvens av differentieringen är en omfattande medlemsflykt från a-kassorna. 3 Sedan de differentierade a-kasseavgifterna infördes har successivt allt fler framfört principiell kritik mot den nuvarande konstruktionen. Ett genomgående tema har varit att den teori som ligger till grund för reformen inte fungerar i verkligheten och att reformen därmed inte kommer att leda till det som lagstiftaren vill uppnå. Den här rapporten syftar till att fylla en kunskapslucka. Genom att direkt tillfråga ledande avtalspersoner verksamma inom arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer blir den här rapporten den första som på ett systematiskt sätt undersöker om, och i så fall hur, de differentierade a-kasseavgifterna påverkar de avtalsslutande parterna. 1 Den här reformen följde efter att regeringen under 2007 generellt höjde a-kassornas avgifter till staten. Argumentet för detta var att arbetslöshetsförsäkringen skulle bli mer försäkringsmässig och att detta borde uppnås genom att den statliga subventionsgraden minskas och att försäkringstagarna får bära en större del av kostnaderna. Samtidigt slopade regeringen skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan (40%) och facket (25%). 2 Unionens a-kasseavgift har förändrats vid ett flertal tillfällen som en konsekvens av de differentierade avgifterna. Från första juli 2011 sänktes arbetslöshetsavgiften till 65 kronor (från tidigare 80 kronor). Det ger en total avgift på 162 kronor. Detta kan då jämföras med medlemmar i AEA som från och med juli 2009 endast betalar medlemsavgiften på 90 kronor och ingen arbetslöshetsavgift alls. 3 Endast omkring 30 procent av de arbetslösa bedöms i dag ha rätt till den inkomstrelaterade ersättningen i a-kassan. 6

7 2. Om undersökningen För att få en heltäckande bild av hur arbetsmarknadens parter har och kommer att agera i löneförhandlingssammanhang har Unionen låtit Novus Opinion genomföra en intervjuundersökning bland förhandlingschefer och avtalssekreterare verksamma inom arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Förbund inom LO, TCO och Saco har tillfrågats. Undersökningen berör både den senaste och den nu pågående avtalsrörelsen. 21 telefonintervjuer har genomförts under mitten av september Det ger en svarsfrekvens på 67 procent. Av bruttourvalet har 13 av 18 fackförbund och 8 av 13 arbetsgivarorganisationer deltagit i undersökningen. Novus Opinion gör bedömningen att de som har besvarat enkäten på ett bra sätt representerar sina respektive kollektiv. Både stängda och öppna frågor har använts. Novus Opinion gör också bedömningen att undersökningen har hög validitet och de upplever att studien har gett ett tydligt utfall. 7

8 3. Kritik mot teorin bakom differentierade a-kasseavgifter Det finns flera argument som med lite olika infallsvinklar visar att det finns goda skäl att misstänka att teorin bakom differentierade a-kasseavgifter inte fungerar i verkligheten, att den lägre löneökningstakten inte uppnås. De viktigaste av dessa är: 1.Bristande överensstämmelse mellan a-kassor och fackförbund. Om en a-kassa täcker flera fackförbund innebär det att varje enskilt förbunds löner har liten påverkan på arbetslösheten i kassan. Därmed blir också effekten på a-kasseavgiften liten. Det tydligaste exemplet är akademikernas a-kassa (AEA). I den får alla akademiskt utbildade vara medlemmar oberoende av om de arbetar i privat eller offentlig sektor. På liknande sätt kan nästan alla tjänstemän i det privata näringslivet söka sig till Unionens a-kassa. 2. Bristande överensstämmelse mellan a-kassor och avtalsområden. Unionen har ungefär 80 branschavtal. Inom vissa av dessa avtalsområden kan risken för arbetslöshet vara hög, i andra är den låg. Trots detta betalar alla medlemmar i Unionens a-kassa samma avgift. Teorin bakom differentierade avgifter förutsätter att Unionen går fram med lika många lönekrav som vi har branschavtal. 3. Samordningen i avtalsrörelsen. Facken inom industrin samordnar sina avtalskrav. Utifrån en analys av hur höga löneökningar hela ekonomin kan bära enas de om gemensamma krav på löneökningar riktade till arbetsgivarna. Detta sker trots att arbetslöshetsrisken i FI-förbunden skiljer sig markant åt. De differentierade a- kasseavgifterna utgår från synsättet att löneökningstakten ska bestämmas utifrån arbetslöshetsrisken i de enskilda a-kassorna. 4. Förekomsten av sifferlösa avtal. Om kollektivavtal inte anger några centralt fastställda löneökningar bestäms löneökningstakten helt i lokala förhandlingar. I en sådan situation får varje individuellt löneförhandlingsbeslut endast en försumbar effekt på den totala lönenivån i den a-kassa som just den personen tillhör. Därmed blir också effekten på arbetslösheten i det närmaste obefintlig. 5. Långtidsarbetslösa tillhör inte a-kassan. Efter 300 dagars arbetslöshet (450 dagar om det föreligger försörjningsansvar för barn) flyttas finansieringen av de arbetslösas ersättning från a-kassan till Försäkringskassan. Det innebär att a-kasseavgiften 8

9 kan minska om antalet långtidsarbetslösa ökar. Detta innebär att de fackliga lönekraven skulle kunna bli högre än om de långtidsarbetslösa stannade kvar i a-kassan och bidrog till att höja avgifterna. 6. Avgiftstaket på 300 kronor begränsar incitamenten. Som systemet fungerar i dag tillåts inte avgiften överstiga 300 kronor per medlem och månad. Detta minskar möjligheten att genom högre differentierade avgifter tvinga fackförbunden att vara mer återhållsamma i sina lönekrav. Mot bakgrund av dessa sex punkter finns det goda skäl att misstänka att det nuvarande systemet inte är ändamålsenligt konstruerat om avsikten är att utifrån arbetslösheten i a-kassorna pressa de fackliga organisationerna att hålla tillbaka sina lönekrav. Unionen anser därvidlag att teorin bakom de differentierade a-kasseavgifterna bygger på en felaktig problembeskrivning vi har inte något problem med för höga löneökningar i svensk ekonomi. Sedan mitten av talet har vi en lönebildning som väl svarar upp mot företagens behov av förbättrad konkurrenskraft och löntagarnas rättmätiga krav på reallöneökningar och andra materiella förbättringar i kollektivavtalen. 9

10 4. Undersökningsresultat 4.1 Kommer den relativa nivån på a-kasseavgiften att ha någon betydelse när ni fastställer era avtalskrav? Den sista september överlämnade facken inom industrin sina gemensamma avtalskrav till arbetsgivarna. Det var startskottet på förhandlingsfasen i den avtalsrörelse som nu pågår. Eftersom undersökningen genomfördes innan detta överlämnande ställdes frågan utifrån hur organisationerna kommer att agera. Svaret från diagram 1 är otvetydigt: en överväldigande majoritet svarar att de differentierade a-kasseavgifterna inte kommer att ha någon betydelse när parterna fastställer sina avtalskrav i den pågående avtalsrörelsen. I förhållande till 2010 års avtalsrörelse har också andelen ja-svar minskat. Därmed har hänsynstagandet till de differentierade a-kasseavgifterna vid fastställandet av avtalskraven blivit än mindre. Diagram 1. Andel som har svarat att den relativa nivån kommer eller inte kommer att ha någon betydelse för avtalskraven i den pågående avtalsrörelsen. 10

11 4.2 Vilka har i någon mån tagit hänsyn till den relativa nivån på a-kasseavgiften när avtalskraven fastställs? Diagram 2 visar att det är fackförbunden som i någon mån har tagit hänsyn till a-kasseavgifterna i sina avtalskrav. Bland arbetsgivarna har ingen svarat att differentieringen har haft någon betydelse vid fastställandet av avtalskraven. Diagram 2. Andel fackförbund respektive arbetsgivare som svarat att den relativa a-kassenivån kommer eller inte kommer att ha någon betydelse för avtalskraven i den pågående avtalsrörelsen. 11

12 4.3 På vilket sätt har den relativa nivån på a-kasseavgiften påverkat de fackliga avtalskraven? I undersökningen ställs frågor till de fackförbund som har svarat att a-kasseavgifterna har haft betydelse för fastställandet av avtalskraven. De svar som då ges visar att de differentierade a-kasseavgifterna, om något, har bidragit till att höja avtalskraven eftersom fackförbunden vill kompensera sina medlemmar för de högre avgifterna. Inget av fackförbunden som har svarat att den relativa nivån på a-kasseavgiften har haft betydelse refererar till den teori som ligger bakom införandet av de differentierade a-kasseavgifterna att avtalskraven justeras nedåt när många medlemmar i en a-kassa är arbetslösa. Novus Opinion sammanfattar sin analys av den här frågan på följande sätt: Ingen gör kopplingen att lägre lönekrav ger lägre arbetslöshet och därmed lägre avgift till a-kassan. Undersökningen visar också att närmare 90 procent av respondenterna har svarat att de differentierade a-kasseavgifterna inte hade någon betydelse alls (76%) eller endast i mycket liten utsträckning (10%) var en fråga i de faktiska avtalsförhandlingarna mellan parterna under 2010 års avtalsrörelse. Av dem som uppfattade att a-kasseavgifterna var en del av förhandlingarna dominerar arbetsgivarna. I detta fall vet vi att de fackliga argumenten handlade om lönekompensation för de höga avgifterna. 12

13 4.4 De differentierade a-kasseavgifterna uppfattas som orättvisa I en öppen fråga där respondenterna fick möjlighet att fritt kommentera införandet av de differentierade a-kasseavgifterna och deras koppling till parternas avtalskrav, visar det sig att det verkar finnas en samstämmighet om att det nuvarande systemet upplevs som orättvist. Novus Opinion sammanfattar sin analys av den här frågan på följande sätt: Det verkar finnas en samstämmighet bland fack och arbetsgivare om att modellen upplevs som orättvis. 4.5 Slutsatser: parterna är överens om att systemet inte fungerar Den här undersökningen har gett tydliga resultat. De viktigaste bland dessa kan sammanfattas i följande punkter: De differentierade avgifterna till a-kassan har ingen dämpande effekt på lönekraven. Ingen gör kopplingen till att lägre lönekrav ger lägre arbetslöshet och därmed lägre avgift till a-kassan. Detta innebär att syftet med de differentierade a-kasseavgifterna inte har uppnåtts att sänka de fackliga lönekraven. Möjligen driver differentierade a-kasseavgifter i stället på mot högre lönekrav eftersom fackförbunden vill lönekompensera de medlemmar som tvingas betala en hög avgift. Fackliga organisationer och arbetsgivare verkar vara överens om att differentierade a-kasseavgifter är orättvisa. 13

14 5. Avslutning Regeringen borde omedelbart avskaffa systemet med differentierade a-kasseavgifter. Till att börja med bygger detta system på en felaktig föreställning om hur svensk arbetsmarknad fungerar. Det finns inget behov av att regeringen ingriper i lönebildningen i syfte att hålla tillbaka de fackliga lönekraven. Lönebildningen i Sverige fungerar väl och är en av den svenska ekonomins viktigaste konkurrensfördelar. För det andra bygger systemet med differentierade a-kasseavgifter på en för enkel teori om hur svensk lönebildning och a-kassesystem fungerar. Det innebär att det i praktiken inte går att uppnå det regeringen önskar den enkla teorin stämmer av flera skäl inte överens med en komplex verklighet. För det tredje visar den här undersökningen genom att intervjua förhandlingschefer och avtalssekreterare på arbetstagar- och arbetsgivarsidan att de differentierade a-kasseavgifterna inte heller i praktiken har någon dämpande effekt på de fackliga organisationernas lönekrav. Partssystemet fungerar helt enkelt inte enligt den teori som har väglett regeringen i sina reformer av avgifterna till a-kassan. Dessutom upplevs de differentierade a-kasseavgifterna av parterna som orättvisa. Ett slopande av de differentierade a-kasseavgifterna är ett utmärkt första steg mot att modernisera arbetslöshetsförsäkringen och därmed att förbättra omställningsförmågan i svensk ekonomi. 14

15 Ett sådant reformarbete bör innehålla följande komponenter: Höj taket och ersättningsnivån i a-kassan. Långsiktigt ska 80 procent av de yrkesverksamma få 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Begränsa det yrkes- och utbildningsmässiga sökområdet under en första period. Den arbetslöse bör ges rätt att begränsa sitt arbetssökande till det egna yrkes- och utbildningsområdet under en första period av arbetslöshet. Detsamma bör gälla det geografiska sökområdet. Förändra arbetsvillkor, förläng den överhoppningsbara tiden och återinför studerandevillkoret. Det måste bli lättare att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! 15

16 Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur parterna på arbetsmarknaden i praktiken förhåller sig till de differentierade a-kasseavgifter som regeringen införde under Undersökningen tar sin utgångspunkt i intervjuer med förhandlingschefer och avtalssekreterare verksamma inom arbetstagar- och arbetsgivarsidan. SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Olof Palmes gata Stockholm Tnr: 1538:1 ISBN: Upplaga: 2000 ex Produktion och tryck: Unionen

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

A-kassan. frågor och svar

A-kassan. frågor och svar A-kassan frågor och svar Ett material om arbetslöshetskassan och vad den borgerliga regeringens förändringar av den kan få för konsekvenser. Materialet är i första hand avsett att användas av fackligt

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/lena Wirkkala 2006-10-23 Direkttel: 08-782 91 54 E-post: lena.wirkkala@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Sverige behöver ett nytt arbetarparti!

Sverige behöver ett nytt arbetarparti! Dom sa: Sverige behöver ett nytt arbetarparti! Nu säger de att ungdomsarbetslösheten är en synvilla! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Regeringen har misslyckats med jobben Den 19 september står

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté):

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Stora behov av kompetensutveckling och utbildning Behoven av kompetensutveckling och utbildning är stora och växande. För individen handlar det om

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

50% 50% 49% 43% 49% 59% 45% 42% 54% 46%

50% 50% 49% 43% 49% 59% 45% 42% 54% 46% I den pågående avtalsrörelsen kräver fackförbundet Handels en månatlig löneökning på 860 kronor samt 100kr i. Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel 50% 50% 49% 43% 49% 59% 45% 42% 54% 46% 21% 27% 15%

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Published in: OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program Produktionsnummer

Published in: OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program Produktionsnummer Facket och A-kassan Kjellberg, Anders Published in: OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program 9760. Produktionsnummer 5234-09-1115 Published: 2009-03-13 Link to publication Citation for published

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

En human och konkurrenskraftig

En human och konkurrenskraftig VAL 2010 En human och konkurrenskraftig arbetslinje Inriktningen är antagen av Förbundsstyrelsen våren 2010 I syfte att uppnå hög sysselsättning, hög produktivitet, trygghet i omställning och goda arbetsvillkor

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Ekonomigranskning 2015

Ekonomigranskning 2015 2015:32 Ekonomigranskning 2015 Granskning initierad av IAF Ekonomigranskning 2015 Granskning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har granskat arbetslöshetskassornas årsredovisningar

Läs mer

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 MOTION AKA 1 Byggnads MellanNorrland Då A-kassans regelverk p.g.a. den s.k. alliansens arbetarfientliga politik stramats åt, kan vi inte ens neka ett jobb i ett företag

Läs mer

Byggnads inkomstförsäkring

Byggnads inkomstförsäkring Byggnads inkomstförsäkring www.byggnads.se ditt skyddsnät när det gäller Från den 1 juli 2008 har alla medlemmar, som även är med i a-kassan och har en ersättningsgrundande inkomst* mellan 18 700 kr och

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Fakta om dina medlemsförsäkringar

Fakta om dina medlemsförsäkringar Fakta om dina medlemsförsäkringar Seko ger dig bästa försäkringsskyddet 1 Som medlem i Seko får du det bästa försäkringsskyddet Nedan ser du några jämförelser mellan Seko, ST och Unionen på vilka försäkringar,

Läs mer

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb Unionens inkomstförsäkring Trygg även utan jobb SNABBFAKTA Den obligatoriska inkomstförsäkringen ingår i avgiften och gäller dig som: är yrkesverksam medlem eller egenföretagare är med i svensk a-kassa

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Medlemsavgift DAGORDNINGSPUNKT. nr 25

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Medlemsavgift DAGORDNINGSPUNKT. nr 25 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Medlemsavgift DAGORDNINGSPUNKT nr 25 Sid 2 Medlemsavgifter HEM Innehåll Dagordningspunkt 25... 3 Motion nr 16 Angående avgiftsklasser för medlemsavgifter... 3 Motion nr 17 Angående

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 2016 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017 MELLAN JOBB Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Industrin ska sätta märket varför då? Vad är märket? Vem sätter märket? Kan någon annan sätta märket? Varför just industrin? Hur sätts märket?

Industrin ska sätta märket varför då? Vad är märket? Vem sätter märket? Kan någon annan sätta märket? Varför just industrin? Hur sätts märket? Avtalsskolan Innehåll Industrin ska sätta märket varför då?... 4 Avtalsprocessen så växer den fram... 5 Så växer avtalskraven fram... 6-7 Vad innebär samarbetet mellan industrins fackförbund... 8 Förhandlingsprocessen

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer