FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/lena Wirkkala Direkttel: E-post: lena.wirkkala@tco.se Näringsdepartementet STOCKHOLM FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober TCO har tidigare framfört principiell kritik av det förslag till förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som den borgerliga alliansen lade fram före valet. Vi står fast vid vår kritik men vill samtidigt bidra till en konstruktiv dialog kring genomförandet och utformningen av de förslag som regeringen nu har mandat att genomföra. TCO riktar också stark kritik mot regeringen för den extremt korta remisstiden. En vecka är orimligt kort tid för att vi skall hinna göra den analys och sammanfatta våra förbunds synpunkter på det sätt som är grundtanken med hela remissförfarandet. Vi vill dessutom påpeka det omöjliga i kassornas uppgift att genomföra så omfattande förändringar i systemen under tiden mellan riksdagens beslut i december och den första januari. Ett problem är också att övergångsregler helt saknas i förslaget. Arbetslöshetsförsäkringen har stor betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt och har också en avgörande betydelse för många medborgares försörjning. Genomgripande förändringar av försäkringen förutsätter att dessa är väl utredda och genomlysta. Risken är uppenbar att en forcerad omläggning medför oönskade effekter. Exempel på frågor som TCO anser kräver en fördjupad beredning är förslaget att göra försäkringen obligatorisk, att differentiera avgifterna mellan kassorna utifrån arbetslöshetsnivån samt att införa en differentiering mellan arbetslösa och inte arbetslösa. Av budgetpropositionen framgår att en utredning skall tillsättas för att föreslå hur obligatoriet skall utformas. Detta välkomnas av TCO. Vi anser dock att även frågorna kring differentieringarna måste föras till en sådan utredning. De förslag till provisoriska lösningar på dessa områden som regeringen föreslår i den nu aktuella lagrådsremissen är förenade med så stora brister och problem att det vare sig är rimligt eller möjligt att genomföra förändringarna till den 1 januari Ett bidragande motiv för det forcerade genomförandet synes vara att regeringen vill säkerställa en stor del av finansieringen av de skattesänkningar som föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt. Men detta är inget argument för att sjösätta det föreslagna provisoriet när det gäller differentieringarna. Ett illa berett förslag på dessa områden ställer till stor skada samtidigt som de differentierade avgifterna mellan olika arbetslöshetskassor inte i sig innebär någon budgetförstärkning. Det medför endast en omfördelning mellan kassorna. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se C:\Documents and Settings\ika\Desktop\Yfinansieringavarbetslöshetsförsäkringen.doc/IA/

2 2 (5) För TCO är det också svårt att se logiken i att hämta pengarna till skattesänkningarna från arbetslöshetsförsäkringen eftersom detta system idag är fullt ut finansierat genom arbetsmarknadsavgifter och arbetslöshetskassornas nuvarande medlemsavgifter. Att höja avgiften innebär därför att systemet blir kraftigt överfinansierat och avgiftshöjningen därmed snarast ett sätt att öka skatteuttaget. Genom att man nu föreslår en höjning och differentieringar av avgifterna inom ett fortsatt frivilligt system är det sannolikt att en del individer som inte har råd, eller som har låg risk för arbetslöshet, väljer att ställa sig utanför systemet. Därmed inbringas inte heller de inkomster till statskassan som är syftet med regeringens förslag. Höjningen och differentieringarna borde därför utredas och genomföras samtidigt som ett eventuellt obligatorium införs. Ur jämställdhetssynpunkt är förslaget mycket otillfredsställande. Definitionen av vem som skall eller inte skall betala den förhöjda avgiften drabbar kvinnor hårdast. I lagrådsremissen nöjer man sig med att konstateras att så är fallet. TCO menar att förslaget inte kan genomföras utan en grundlig konsekvensbeskrivning av jämställdhetsaspekterna och att man i den slutliga utformningen av förslaget tar hänsyn till detta. När det gäller det förslag som finns i lagrådsremissen vill TCO peka på följande problem. Motiv för differentierade avgifter I lagrådsremissen finns en mycket kortfattad motivering av förslaget till differentierade avgifter. Utöver det allmänna argumentet att högre arbetslöshetsrisk bör synliggöras genom en högre egenfinansiering, redovisas två mer konkreta motiv. Det ena är att skapa ett motiv för kassorna att skärpa kontrollen så att ersättningen inte felaktigt betalas ut. Det andra är att kopplingen mellan fackförbund och arbetslöshetskassa ger fackförbunden incitament att medverka till att arbetslösheten hålls tillbaka och minskar. När det gäller motivet att skärpa kontrollen så att ersättningen inte felaktigt betalas ut finns anledning att erinra om att alla kassor lyder under samma regelverk, vilket fastställts av regering och riksdag, att arbetslöshetskassornas kontroll i dessa avseenden bygger på ett samarbete med arbetsförmedlingen samt att kassorna står under tillsyn av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Såvitt TCO är bekant finns inte något belägg för att kassorna genom en slapp kontroll av ersättningsrätten skulle orsaka högre kostnader för arbetslöshetsförsäkringen än vad som följer av de regelverk som de har att tillämpa. Kassorna bedriver sin verksamhet under offentlig tillsyn och med en hög grad av professionalism. Det är anmärkningsvärt att regeringen i en lagrådsremiss riktar denna typ av svepande kritik mot arbetslöshetskassorna och deras personal. Vad gäller det andra motivet, att de fackliga organisationerna genom kopplingen till arbetslöshetskassorna skulle hålla tillbaka sina lönekrav så att arbetslösheten minskar, är detta en komplex fråga. TCO har i andra sammanhang redovisat att detta motiv bygger på en 2

3 3 (5) förenklad syn på hur lönebildningen fungerar och detta ska inte upprepas här. TCO vill ändå peka på att om motivet för de differentierade avgifterna är att påverka de fackliga organisationernas lönepolitik så är den typ av differentiering som här föreslås ett mycket trubbigt instrument. Det finns helt enkelt inte det raka samband mellan kassorna och olika avtalsområden som modellen förutsätter. Det finns dessutom i praktiken ett betydande utrymme för den enskilde individen att välja kassatillhörighet, även om detta varierar på olika delar av arbetsmarknaden. De differentierade avgifter man nu vill införa får därigenom mer karaktären av ett konkurrensmedel om medlemmar mellan olika kassor, än ett instrument för att påverka lönebildningen. Om man vill åstadkomma ett direkt samband mellan avgiften till arbetslöshetsförsäkringen och lönebildningen inom olika avtalsområden krävs sannolikt ett lagstyrt system där individen inte har möjlighet att välja, eller välja bort, en kassatillhörighet. Sådana förändringar kräver ett obligatorium och bör i så fall utredas tillsammans med detta. Man bör då också pröva hur arbetsgivarna skall medverka i ett sådant system. Den förhöjda finansieringsavgiften Förslaget om den förhöjda finansieringsavgiften är ett tydligt uttryck för ett provisoriskt hastverk. Förslaget till lagtext är så tekniskt komplicerat att dess förståelse förutsätter att man tar del av det räkneexempel och den matematiska beräkningsmodell som redovisas i lagrådsremissen. Förslaget kommer också att innebära en helt ny och omfattande administration av medlemsavgiftshanteringen som kommer att innebära ökade kostnader och som vi inte tror är möjligt att införa från den 1 januari Risken är stor för att kassorna inte kommer att hinna ställa om system och rutiner för att hinna leverera in pengarna till statskassan inom utsatt tid. Flertalet arbetslöshetskassor inom TCO-området har i dag en medlemshantering som innebär att medlemmarna betalar samma avgift till kassan varje månad under året. Förslaget innebär emellertid att kassorna månadsvis måste kontrollera huruvida medlemmen uppfyller kraven för att kassan ska erlägga den förhöjda finansieringsavgiften till staten och om kassorna därmed ska avkräva medlemmen denna avgift. Detta blir ett mycket komplicerat system som ställer orimliga krav både på individen och på kassorna. På områden där det är vanligt förekommande att individen växlar mellan arbete och att helt eller delvis vara arbetslös under olika månader, innebär det att medlemsavgiften ändras varje kalendermånad. Många kassor kommer att få ökade administrativa kostnader enbart till följd av det provisoriska systemet kostnader som kommer att avspeglas i medlemmens avgift utöver den förhöjda finansieringsavgiften. Ett exempel från HTF:s arbetslöshetskassas beräkningar visar att den administrativa kostnaden ökar med ca 3 mkr/år. Därutöver lyfter kassan upp risken för att de tillfälligt kan komma att behöva ta in en extraavgift från medlemmarna för att klara omställningen till det nya systemet. 3

4 4 (5) I ett provisoriskt system bör utjämningssystemet behållas Av förslagen i lagrådsremissen framgår att nuvarande utjämningsavgifter och utjämningsbidrag mellan kassorna avskaffas. Av lagrådsremissen kan man få intrycket att detta system spelar en begränsad roll och att en avveckling inte medför några större konsekvenser. Även om utjämningssystemet sett för alla kassor uppgår till mindre än 2 kronor per medlem och månad, spelar det en stor roll för vissa mindre kassor med hög arbetslöshet. För exempelvis Teaterverksammas a-kassa uppgår kostnaderna för ett slopat utjämningsbidrag till 47 kr per medlem och månad. Ett slopande av utjämningsbidraget kommer för denna och andra kassor i motsvarande situation att få ett direkt genomslag på medlemsavgiften med höjningar som kommer att ligga utöver effekterna av den förhöjda finansieringsavgiften. I lagrådsremissen motiveras avvecklingen av utjämningsbidraget med att regeringens avsikt är att arbetslösheten i den enskilda kassan ska få genomslag på medlemsavgiften. Samtidigt sägs att det ska finnas ett tak för den förhöjda finansieringsavgiften på 300 kr per medlem och månad. För kassor som både får en förhöjd finansieringsavgift på närmare 300 kr och som tvingas höja medlemsavgifterna för att kompensera det slopade utjämningsbidraget, kommer den sammanlagda avgiftshöjningen att ligga långt över 300 kr per medlem och månad. Detta står i strid med regeringspartiernas utfästelser före valet om att ingen kassa skulle drabbas av avgiftshöjningar över 300 kronor. TCO avvisar bestämt förslaget att ta bort utjämningssystemet. Differentierad avgift för arbetslösa Utvecklingen på arbetsmarknaden kännetecknas av en ökad rörlighet där individerna kan ha många former av korttidsanställningar hos olika arbetsgivare. Syftet med en omställningsförsäkring är att individen på olika sätt ska ta initiativ till att bryta sin arbetslöshet. Den föreslagna modellen för avgiftsbefrielse för arbetslösa bygger på en statisk syn på arbetsmarknaden där arbetslöshet och arbete ses som slutna system. Förslaget ger dessutom upphov till tröskeleffekter för inträde på arbetsmarknaden vilket motverkar arbetslinjen. Avgiftsdifferentieringen bygger på en helt ny och till synes godtycklig definition av vem som är arbetslös. Den innebär att bara den som under månaden före den senast förflutna kalendermånaden enbart erhållit arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd definieras som arbetslös. Den som under denna månad arbetat en dag ska betraktas som icke arbetslös och därmed betala den förhöjda finansieringsavgiften. Detsamma gäller för den deltidsarbetslöse medlemmen. När det gäller bestämmelserna för den som är sjuk är förslaget mycket svårtolkat. TCO emotser här ett förtydligande. Ex. på otydligheter i förslaget finns också i författningskommentarerna där uttryck som större delen av månaden används, vilket skapar onödig förvirring. Reglerna kring vilka som skall befrias från avgift innebär, vilket vi påpekat ovan, att stora grupper som har låg inkomst eftersom de inte jobbar heltid hela månaden, ändå får betala den förhöjda finansieringsavgiften. Främst drabbar den nuvarande definitionens utformning kvinnor eftersom kvinnor i större utsträckning än män är föräldralediga, studerar eller är deltidsarbetslösa. Vi vill peka på att förslaget därmed uppvisar stora brister ur jämställdhetssynpunkt. 4

5 5 (5) Utformningen innebär även att den som inte uppfyller medlemsvillkoret för rätten till inkomstrelaterad ersättning och därför endast har rätt till grundbeloppet från kassan, ska betala den förhöjda finansieringsavgiften. Det är uppenbart att tillämpningen av dessa regler, förutom att den innebär ett avsevärt merarbete för kassorna, också kommer att innebära stora tillämpningsproblem och skapa en rättsosäkerhet för den enskilde medlemmen. Vi förutser stora svårigheter för kassorna att förklara och motivera dessa regler. TCO vill också peka på att den föreslagna modellen för avgiftsdifferentiering mellan arbetslös och icke arbetslös innebär speciella problem på områden där det finns särskilda branschregler inom försäkringen. För konstnärligt arbete finns t ex en branschtillämpning som bygger på en omräkningstabell av lön för tillfälligt konstnärligt arbete. En sådan ersättning kan enligt omräkningstabellen omvandlas till arbete under upp till fyra veckor. Detta innebär att en medlem kan behöva deklarera arbete i två olika kalendermånader trots att arbetet i praktiken utförts under en viss månad. Också denna typ av frågor måste redas ut innan man genomför de aviserade förändringarna. Sammanfattning Större förändringar av arbetslöshetsförsäkringen förutsätter att dessa är väl utredda och genomlysta. De förslag som läggs fram i lagrådsremissen tillgodoser inte detta grundläggande krav och vare sig bör eller kan genomföras från den 1 januari TCO har tidigare pekat på både principiella och praktiska svårigheter med att införa höjda och differentierade avgifter. Dessutom ser vi allvarliga negativa konsekvenser av förslaget ur jämställdhetssynpunkt. Enligt TCO:s uppfattning är det helt nödvändigt med en mer omfattande konsekvensanalys om förslaget skall bli verklighet. Om regeringen trots detta väljer att gå vidare med den nu aktuella lagrådsremissen så bör de frågor som rör utformningen av differentieringarna av avgifterna föras till och ingå i den utredning som regeringen aviserat kring obligatoriet. Detsamma gäller förslaget att inom det provisoriska systemet ta bort det nuvarande utjämningssystemet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Sture Nordh Lena Wirkkala 5