Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk"

Transkript

1 Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto på resultatet av utfört arbete/bidrag till verksamheten Ersättning för utförd tjänst Ersättning för bidrag med kunskap/kompetens Lön består av Samtliga av stapelns delar kan påverkas via kollektivavtalen. För att få en permanent uppvärdering av löneläget kan dock inte toppen av stapeln det vill säga rörliga lönedelar användas. Utan snarare är det så att både grundlön och individuell del som måste användas i dessa lägen. Vårdförbundets politik bygger starkt på den individuella delen, vilket gör att en modell där denna används är att föredra framför andra. Förhållandet mellan dessa olika lönedelar kan växla, men vanligast är att största delen är grundlön och den minsta är rörliga lönedelar. Detta gäller för nästan alla medlemmar i Vårdförbundet. Extrema ackordslönesystem (t ex säljare) eller bonussystem (t ex VD eller rekryterare) kan dock göra att rörliga lönedelar blir störst. Rörliga lönedelar Särskilda ersättningar Prestationslön (Ackord/bonus etc) Individuell del Mitt bidrag till verksamheten Min specifika kunskap/erfarenhet Grundlön Marknadsvärde Erfarenhet/Ålder 1 (11)

2 Lönen bestäms av Individuella faktorer Marknadsfaktorer Skicklighet Utbildning Erfarenhet Personliga egenskaper Svårighetsgrad Marknadsläge värdering Kollektivavtal Lön i samhällsekonomiskt perspektiv Lön Efterfrågan Utbud Lönereglering Marknadslön Efterfrågan vid lönereglering Arbetslöshet Antal Arbetare Utbud vid lönereglering Lönen påverkar arbetslösheten. Ju högre löneläge desto mindre efterfrågan och högre utbud på arbetskraft. Det vill säga att arbetsgivarna försöker hålla nere antalet tjänster, men många söker sig till de som finns, det blir arbetslöshet. Tvärtom kan också en brist på arbetskraft (lågt utbud) driva på lönen. Detta genom att företagen då vill locka till sig arbetskraften. När det råder balans, kallas detta marknadslön. Kollektivavtalen kan ibland reglera lönen, t ex via minimilöner. Lön Kostnad för företagen Påverkar pris på varor och tjänster Påverkar inflation Påverkar reallön Förutom arbetslösheten, kan lönen vara en faktor som påverkar inflationen. 2 (11)

3 Lönebildning Det måste skiljas mellan begreppen lönebildning och lönesättning. Lönebildningen i Sverige regleras genom avtalsförhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Medan lönesättning är arbetsgivarens process att bestämma lönenivå för sina anställda. Det svenska kollektivavtalssystemet innebär att löner och allmänna anställnings- villkor bestäms av parter på arbetsmarknaden, det vill säga arbetsgivarna och arbetstagarna, utan inblandning av staten. Avtalsförhandlingarna kan ske på central och på lokal nivå. Lönebildningen i avtalen har delats upp i sju olika löneavtalskonstruktioner; från individanpassad lönebildning med sifferlösa avtal utan angivet löneutrymme till en generell summa där alla får lika mycket i lön. Avtalskonstruktioner I. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme Sifferlösa avtal där avtalen sluts helt på lokal nivå utan central inblandning. II. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Avtal som sluts på lokal nivå men som innehåller centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens, en så kallad stupstock. III. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti samma avtalskonstruktion som ovan med tillägget att om de lokala parterna inte kommer överens så innefattar de centralt tvingande bestämmelserna även en individgaranti, det vill säga en garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare, eller en generell löneökning. IV. Lönepott utan individgaranti centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet i form av en lönepott men de lokala parterna bestämmer fördelningen av potten. V. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet medan fördelning sker på lokal nivå men med en centralt avtalad individgaranti, det vill säga en garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare eller en stupstock om individgaranti som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens. VI. Generell höjning och lönepott centrala avtal som innehåller både en i förhand bestämd generell lönehöjning samt en i förhand bestämd lönepott som fördelas på lokal nivå. VII. Generell höjning centrala avtal som bestämmer en generell lönehöjning. 3 (11)

4 Lokalt Individuellt Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme Kollektivt Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Centralt Lönepott utan individgaranti Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning Märket - löneökning Den nominella löneökningen säger hur mycket lönen ökar i procent från ett år till ett annat. Drar man bort inflationen från detta får man fram den reala löneökningen. Om lönen ökar med tre procent och inflationen är en procent blir den reala löneökningen två procent. Ur löntagarens perspektiv är det förstås den reala löneökningen som är mest intressant eftersom det är den som säger något om hur mycket bättre hon eller han får det till följd av den höjda lönen. Löneutvecklingen under de senaste 40 åren kan beskrivas utifrån flera olika perspektiv. Ett sätt är att dela upp perioden i två delar; före och efter 1995, då vi fick ett uttalat inflationsmål på 2 procent. Under perioden var de nominella löneökningarna ofta väldigt höga. I genomsnitt uppgick de till 8,4 procent om året för arbetare och 8,1 procent för tjänstemän. Samtidigt bidrog de höga löneökningarna till att driva upp inflationen, som under dessa år låg på hela 7,8 procent i genomsnitt per år. Med så hög inflation blev reallöneökningarna väldigt små: endast 0,6 procent om året för arbetare och 0,3 procent för tjänstemän. Under perioden var de nominella löneökningarna väsentligt lägre: 3,2 procent för arbetare och 4,3 procent för tjänstemän. Men eftersom även inflationen var betydligt lägre, och heller inte drevs upp av höga nominella löneökningar, blev reallöneökningarna väsentligt högre än under den tidigare perioden. För arbetare ökade reallönerna i genomsnitt med 2 procent om året, och för tjänstemän ökade reallönen med 3,1 procent. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/loner/loneutveckling-ochinflation/) 4 (11)

5 Avtalens fördelning Avtalskonstruktionernas fördelning på hela arbetsmarknaden i andel av samtliga anställda på arbetsmarknaden. Avtalskonstruktion Privat Stat SKL Samtliga 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 7. Generell utläggning Löneavtalskonstruktion samtliga på arbetsmarknaden 7. Generell utläggning 6. Generell utläggning och lönepott Lönepott med individgaranti alt 4. Lönepott utan individgaranti 3. Lok löneb m stupstock o utrymmets 1 2. Lok löneb m stupstock o utrymmets SKL Privat Stat 1. Lok löneb u centralt angivet utrymme (11)

6 Avtalskontruktion fördelad efter sektor i andel av anställda i procent. Avtalskonstruktion 2010 Privat Stat SKL Samtliga 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott Generell utläggning Avtalskonstruktion per sektor 2010 SKL Stat Privat % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 5. Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 7. Generell utläggning 6 (11)

7 Vårdförbundets avtal Avtalskonstruktion Privat Stat SKL 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet KFO HÖK (2011) utrymme KFS 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Vårdföretagarna & Bemanningsbranschen (komb. mellan 1-2) OFR 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti Arbetsgivaralliansen 5. Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 7. Generell utläggning De sju avtalskonstruktionerna Avtalsrörelsen 2010 Löneavtalskonstruktioner 2010 Generell höjning Lönepott + generell höjning Lönepott m stupstock om indgar/gen Lönepott Lok löneb m stupstock om utrymme o Lok löneb m stupstock om utrymme Sifferlösa avtal Tjänstemän Arbetare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme För drygt 6 procent av de anställda inom privat sektor, för 38 procent av de anställda inom staten samt för 5 procent inom kommun- och landstingssektorn bestäms lönerna helt genom lokal lönebildning, d.v.s. utan något centralt fastställt utrymme och utan någon individgaranti. Vid lönerevisionen sätts den nya lönen antingen av de lokala parterna eller i samband med samtal mellan chef och medarbetare (s.k. lönesamtalsmodell). Detta kan gälla även avtalskonstruktionerna 2 och 3. Inom privat sektor är det främst Ledarna som har denna avtalskonstruktion, men även avtal med framför allt akademikerförbund liksom i några fall med Unionen och Fackförbundet SKTF. KFS har träffat avtal med denna konstruktion med sina motparter på tjänstemannasidan. 7 (11)

8 Inom statlig sektor omfattas avtalen med Saco-S av denna konstruktion och på den kommunala sektorn avtalet med AkademikerAlliansen. 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek För cirka 9 procent av de anställda inom privat sektor är utgångspunkten att lönerevisionen ska ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som dess fördelning på individer. Om de lokala parterna inte kan enas gäller en stupstock som fastställer det totala löneutrymmet. Även denna avtalskonstruktion förekommer enbart inom tjänstemannaområdet. Det är framför allt tjänstemannaavtal med Sveriges Ingenjörer och andra akademikerförbund inom Almegas områden som har denna avtalskonstruktion. Bland övriga områden kan nämnas avtalet mellan Industri- och KemiGruppen och Sveriges Ingenjörer. Även Arbetsgivaralliansens avtal med tjänstemannaorganisationerna avseende Folkhögskolor och Skola, utbildning tillhör den här gruppen. Även några överenskommelser mellan KFS och Svenska Kommunalarbetareförbundet tillhör kategori 2. Avtalskonstruktionen gäller för överenskommelserna inom den kommunala sektorn med undantag för avtalen med AkademikerAlliansen (som tillhör kategori 1) och med Svenska Kommunalarbetareförbundet (som tillhör kategori 5). På den statliga sektorn hänförs överenskommelserna med SEKO Facket för Service och Kommunikation och med OFR:s förbundsområden till den här kategorin. 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti För cirka 1 procent av de anställda inom privat sektor ska lönerevisionen i första hand ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som fördelning på individer. Vid lokal oenighet utlöses, förutom en stupstock som bestämmer utrymmets storlek, även en stupstock om individgaranti alternativt andel av löneutrymmet som ska läggas ut generellt. På tjänstemannaområdet återfinns bland annat Unionens avtal med Byggnadsämnesförbundet i den här gruppen. Bland större avtal inom arbetarområdet kan nämnas Industri- och KemiGruppens avtal med Industrifacket Metall för Allokemisk industri och Kemisk industri. Avtalskonstruktionen förekommer inte inom den offentliga sektorn. 4. Lönepott utan individgaranti Cirka 12 procent av de anställda inom privat sektor omfattas av avtal där löneutrymmet anges som en lönepott för lokal fördelning. Bland större avtalsområden inom arbetarområdet kan nämnas Industrifacket Metalls avtal med Stål och Metall Arbetsgivareförbundet respektive Gruvornas Arbetsgivareförbund. Teknikarbetsgivarnas avtal med Sveriges Ingenjörer hör likaledes hit. KFS har ett flertal avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet som innehåller den här avtalskonstruktionen. Även Arbetsgivarföreningen KFO har ett par avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet som tillhör kategori 4. Avtalskonstruktionen förekommer inte på den offentliga sektorn. 8 (11)

9 5. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti Inom privat sektor är detta den avtalskonstruktion som enskilt omfattar störst andel anställda. För cirka 43 procent av de privatanställda anges löneutrymmet som en lönepott för lokal fördelning kompletterad med en individgaranti alternativt en stupstock om individgaranti. I den här gruppen återfinns Teknikarbetsgivarnas avtal med Industrifacket Metall och Grafiska Företagens Förbunds Civil- och Förpackningsavtal med GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch. Inom Unionens område återfinns bl.a. avtalen med Teknikarbetsgivarna, Svensk Handel, byggsektorn samt avtalen för handeln och tjänste- och medieföretagen. Avtalskonstruktionen förekommer på den kommunala sektorn i avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Avtalskonstruktionen förekommer inte på den statliga sektorn. 6. Generell höjning och lönepott Inom privat sektor omfattas drygt 18 procent av avtal där löneutrymmet består av en generell höjning plus en lönepott för lokal fördelning. Avtalskonstruktionen förekommer nästan enbart inom arbetarområdet bl.a. för detalj och partihandeln, hotelloch restauranganställda, träindustri, sågverksindustri, massa- och pappersindustri och glasindustri. Avtalskonstruktionen förekommer inte inom den offentliga sektorn. 7. Generell höjning För 11 procent av de anställda inom privat sektor läggs hela löneutrymmet ut som en generell höjning. Denna avtalskonstruktion förekommer huvudsakligen inom arbetarområdet. Bland större avtal återfinns jordbruksavtalet, byggavtalet och VVSinstallationsavtalet. Inom tjänstemannaområdet återfinns bl.a. vissa avtal inom flyget i denna grupp. Samtliga avtal inom sjöfartens område återfinns här. Avtalskonstruktionen finns i ett enstaka avtal på den kommunala sektorn men finns inte inom den statliga sektorn. Sammanfattning Inom den privata sektorn har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och/eller dess fördelning för 89 procent av de anställda (avtalskonstruktionerna 1 6 ovan). Andelen är högre inom tjänstemannaområdet än inom arbetarområdet. En stor del av dessa avtal har någon form av individgaranti vilket begränsar de lokala parternas handlingsfrihet vad gäller fördelning av löneutrymmet. Individgarantin inom några områden är konstruerad som en avstämning i efterhand, vilket innebär att de lokala parterna inom dessa områden har frihet att fördela löneutrymmet vid lönerevisionstillfället. För resterande 11 procent inom privat sektor har de lokala parterna ingen möjlighet att påverka fördelningen av löneutrymmet. Hela löneutrymmet läggs ut som en generell lönehöjning, lika för alla. 9 (11)

10 Inom offentlig sektor har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och dess fördelning för nästan samtliga anställda. Som ett resultat av 2010 års förhandlingar har ett antal avtal flyttats mellan de sju grupperna. Det har medfört ett ökat inflytande för de lokala parterna och en minskad grad av centralisering. Ordförklaring Lokal lönebildning Centrala avtal utan en angiven siffra ( Sifferlösa ), där avtal sluts helt på lokal nivå utan central inblandning. En lönebildning som bygger på att lönerna bestäms på arbetsplatsen utifrån de enskilda medarbetarnas prestationer. Lokal lönebildning är alltså att utgående löner helt fastställs i företaget/myndigheten/organisationen, det vill säga utan centralt angivna normer om lönehöjningarnas storlek, medan riktlinjer och principer för lönesättning, löneprocessen i företagen samt förhandlingsordning finns i centrala avtal på förbundsnivå. Lokal lönebildning kan även beskrivas som hela den process som leder fram till en enskild individs lön - förhandlingarnas genomförande, principer för lönesättningen, företagets lönepolicy - hela lönebildningsprocessen i företagen med förhandlingar fram till utbetalning av den enskilda medarbetarens nya lön. Högt individinflytande Centralt angivet utrymme En fastställd siffra för löneökningsutrymmets storlek i det centrala avtalet, uttrycks ofta i procent. Har inget samband med arbetsplatsens verksamhet. Bestäms ofta utav märket det vill säga det centralt angivna utrymme som förhandlats fram inom ramen för Industriavtalen inom den konkurrensutsatta industrin. Fördelningen av utrymmet kan bestämmas antingen i centrala eller lokala avtal. Neutralt individinflytande Stupstock Centralt tvingande bestämmelser som anger en siffra för löneökningsutrymmet, som endast träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens. Fördelningen av utrymmet kan bestämmas antingen i centrala eller lokala avtal. Neutralt individinflytande Individgaranti En garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare. Oftast uttryckt i X kr/månad. Inget individinflytande Lönepott Centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet i form av en lönepott. Genereras ofta genom en procentuell siffra som ett visst datum, baserat på lönen för X antal anställda det datumet, blir potten. Inom LO kollektivet kan potten genereras genom en 10 (11)

11 fast summa gånger X antal anställda ett visst datum. Fördelningen av utrymmet kan bestämmas antingen i centrala eller lokala avtal. Neutralt individinflytande Generell höjning Centrala avtal som bestämmer en generell lönehöjning. Kombineras ofta med Lönepott. Inget individinflytande Referenser: Medlingsinstitutet: Ekonomifakta: Svenskt Näringsliv: Wikipedia: 11 (11)

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. 080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Urval av överenskommelser avtalsåret 2015 om lägstlöner/minimilöner

Urval av överenskommelser avtalsåret 2015 om lägstlöner/minimilöner Urval av överenskommelser avtalsåret 15 om lägstlöner/minimilöner Arbetsgivarorganisation/ arbetstagarorganisation/ avtalsnamn Ålder Krav på utbildning/ / stid Avtalsår 15 Almega Tjänsteförbunden./. Fackförbundet

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION

LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION LÖN OCH LEDARSKAP - LÖNEBILDNING Helena Hedlund Förhandlingschef BAKGRUND Ledarna har i 20 års tid verkat för en modell med lokal lönebildning som sätter individen och

Läs mer

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar En ny väg till jobb för ungdomar För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar Varför yrkesintroduktionsanställning? Du får möjlighet att säkra kompetensförsörjningen på längre sikt Att anställa

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Medarbetarinformation Lönesättande samtal

Medarbetarinformation Lönesättande samtal Medarbetarinformation Lönesättande samtal 2014 Syftet med informationen idag Vad lönesättande samtal innebär Hur du kan förbereda dig Faktorer som påverkar vid lönerevisionen Varför lönesättande samtal?

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Butiksavtalet Augusti Avtal 2013 Butiksavtalet

Arbetsgivarfrågor. Butiksavtalet Augusti Avtal 2013 Butiksavtalet Arbetsgivarfrågor Butiksavtalet Augusti 2013 Avtal 2013 Butiksavtalet Nytt Butiksavtal har äntligen träffats med Handelsanställdas förbund. Avtalet är, liksom Livsmedelsavtalet, på tre år och gäller från

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Avtal om lönebildning

Avtal om lönebildning Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2014

Fakta om löner och arbetstider 2014 MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Avtal om löner m m 1 Löner 1.1 Regler för lönesättning Gemensamma utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Lönekonferens Program

Lönekonferens Program Välkomna! Lönekonferens 2012 Göteborg 18 januari Malmö 19 januari Stockholm 20 januari Sundsvall 30 januari Växjö 31 januari Luleå 1 februari Program 10.00 13.00 Avtal 2012 13 Processavtal v/s Pottavtal

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

Ordlista för avtalsrörelsen

Ordlista för avtalsrörelsen Ordlista för avtalsrörelsen A Ackord Löneform som innebär att den ackordsarbetande får betalt i relation till en viss prestation. Allmän visstidsanställning En tidsbegränsad anställning på maximalt två

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Lön Nytt avtal med Finansförbundet

Lön Nytt avtal med Finansförbundet Nytt avtal med Finansförbundet Gäller från och med den 1 januari 2015 och tills vidare Tillämpning Medlemmar i Finansförbundet avtalet tillämpas i sin helhet Oorganiserade som följer Finansförbundets avtal

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Den 29 april 2016 enades parterna om en ny Huvudöverenskommelse, HÖK 16, för Kommunal. Denna redogörelse

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 10 med Svenska Kommunalarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 10 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 10 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 10 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Hög tid för en modern arbetsmarknad Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Innehållsförteckning Lönesättning i takt

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen. Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Lokal lönebildning i praktiken. Oktober Håkan Regnér Lena Granqvist

Lokal lönebildning i praktiken. Oktober Håkan Regnér Lena Granqvist Lokal lönebildning i praktiken Oktober 2009 Håkan Regnér Lena Granqvist Omslag: Cecilia Sundberg är utbildad byggnadsingenjör och arbetar som konsult och projektledare hos Tyréns AB. Hon har haft möjligheten

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen. Sveriges Byggindustrier Löneavtal Sveriges Byggindustrier och Unionen är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Unionens medlemmar vid dessa. Avtalet gäller för

Läs mer

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor

Läs mer

Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011

Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011 Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under 0 Karin Stenberg Oktober 0 Förord Förord Företag och medarbetare är överens. De vill att lönen ska sättas efter en dialog mellan

Läs mer

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Närvarande: För arbetsgivaren: Anders Pettersson Victoria Ödlund (2014-12-09) Patrik Kjällgren (2014-12-17) För arbetstagarna:

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum 429, 2010-05-27 kl 13:15 15:45. Förh.chef Per Sundelius Sekr Kersthin Berggren

Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum 429, 2010-05-27 kl 13:15 15:45. Förh.chef Per Sundelius Sekr Kersthin Berggren 1 Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum 429, 2010-05-27 kl 13:15 15:45 Beslutande: Bo Lager Ordf ( M ) Lennart Nilsson ( C ) Bengt Sävström ( S ) Esa Jääskeläinen ( M ) Eva Kullenberg ( FP ) Övriga

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Riktlinjer för lokal lönesättning och löneutveckling

Riktlinjer för lokal lönesättning och löneutveckling Riktlinjer för lokal lönesättning och löneutveckling Gemensamma utgångspunkter Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets/organisationens ekonomiska förutsättningar.

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Allmänna förutsättningar VVS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen och

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund Den 8 maj enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Läkare. Denna redogörelse omfattar

Läs mer

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande

Läs mer

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag.

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Dessa partsgemensamma anvisningarna utgår från löneavtalet mellan IT&Telekomföretagen och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer,

Läs mer

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information. Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger

Läs mer

Lön. Lön 2013-09-14. Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp

Lön. Lön 2013-09-14. Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp 2013-09-14 Lön Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp Facklig grundkurs 2013/14 - Lön 3 1 2013-09-14 Vad tjänar en lärare? En

Läs mer

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna)

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) Förordning om stöd för yrkesintroduktionsanställningar (2013:1157) sanställning 15 Unga personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa och inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Fackförbund

Läs mer

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Bilaga A Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Unionen samt AiF är ense om följande löneavtal från den 1 april 2016 till den 31 mars 2019. 1 Lönebildning

Läs mer

aktuellt EXTRA Arbetsgivar 24 FEBRUARI 2015 Innehåll Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Bakgrund Endast till medlemmar inom bransch Idrott

aktuellt EXTRA Arbetsgivar 24 FEBRUARI 2015 Innehåll Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Bakgrund Endast till medlemmar inom bransch Idrott Arbetsgivar aktuellt EXTRA 24 FEBRUARI 2015 Endast till medlemmar inom bransch Idrott Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Förhandlingarna om ett nytt avtal för bransch Idrott är avslutade avseende både

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

aktuellt EXTRA Arbetsgivar

aktuellt EXTRA Arbetsgivar Arbetsgivar aktuellt 3/9 Endast till medlemmar inom bransch Utbildning och Folkbildning avtal Folkhögskola och Skola/Utbildning EXTRA 2014 Nytt kollektivavtal för bransch Utbildning och Folkbildning Arbetsgivaralliansens

Läs mer

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy BOTKYRKA KOMMUN 1 [5] Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy Beskrivning av löneöversynsprocessen i Botkyrka kommun Löneöversynen är en årlig process som

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte är att göra Unionens

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Bilaga 1 till HÖK 01 Löneavtal 01 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till

Läs mer

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta

Läs mer

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet och Unionen Kompletterande förhandlingsstöd till löneavtalet och de partsgemensamma tillämpningsanvisningarna

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

En företagsnära lönebildning

En företagsnära lönebildning En företagsnära lönebildning Effekter av en företagsnära lönebildning på företag och samhällsekonomi red. Fabian Wallen och Christina Ekdahl Rapporten är skriven av Fabian Wallen och Christina Ekdahl.

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun

Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun Hofors kommun fastställd av, KS 2008-03-03, 34 Lönepolicyn gäller från och med faställningsdatum Revideras 2016-08-31 2 (9) Hofors kommuns lönepolicy

Läs mer

2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér. Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner. En del av akademikernas arbetsmarknad

2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér. Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner. En del av akademikernas arbetsmarknad 2016 Lena Granqvist och Håkan Regnér Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner En del av akademikernas arbetsmarknad Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner En del av akademikernas arbetsmarknad

Läs mer

PM nr 3 inför löneöversyn 2016

PM nr 3 inför löneöversyn 2016 PM nr 3 inför löneöversyn 2016 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2016. Varje förvaltningschef och HR konsult ansvarar för att lönesättande

Läs mer