2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren"

Transkript

1 Befolkningen 2

2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan ökade kraftigt under slutet av förra årtiondet för att sedan minska från år Minskningen kommer enligt SCB:s befolkningsprognos att fortsätta fram till år När de stora årskullarna födda runt år 1990 hade passerat genom grundskolan, ökade antalet gymnasieelever kraftigt. År 2000 fanns det cirka en halv miljon åringar i Sverige. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas denna grupp bestå av nästan personer år 2008, det vill säga en ökning med 25 procent på åtta år. Efter 2008 beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldern att minska snabbt. Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Folkmängd i tusental år 5 14 år år 200 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet Anm. Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året därpå. Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser (SSDB). 24 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Internationell utblick Eurostat rapporterar att det blivit allt färre unga i Europa sedan Fallande födelsetal sedan mitten av 1960-talet har bidragit till denna utveckling. Antalet unga personer i åldrarna 0 9, och i EU15 och de nya medlemsländerna, Tusental EU år år Befolkning under 30 år år Nya medlemsländer Antalet 0 9-åringar och åringar inom EU15 har minskat sedan 1980, medan åldersgruppen år ökat fram till 1990 för att sedan minska. Som framgår av diagrammet har de nya medlemsländernas befolkningsutveckling inte följt samma utveckling. Källa: Eurostat, Key Data on Education In Europe Det finns stora regionala skillnader i andelen unga i befolkningen. I en fjärdedel av länderna är andelen invånare under 30 år lägre än 35 procent och i mer än hälften ligger andelen mellan 35 och 39 procent. I några få länder är mer än 44 procent av befolkningen under 30 år. Prognoser över befolkningsutvecklingen till år 2015 inom EU 25, för åldersgrupperna 5 9 år och år visar på en minskning i den yngre åldersgruppen med 9 procent och i den äldre med 12 procent. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 25

4 Utbildningsnivå Utbildningsnivå Relativt hög utbildningsnivå i Sverige Befolkningens utbildningsnivå används ofta som mått på ett lands humankapital, dvs. befolkningens och arbetskraftens samlade färdigheter. Antar man att ett års utbildning är likvärdig oavsett nivå så kan den vuxna befolkningens utbildningsnivå sammanfattas av det genomsnittliga antalet skolår som utbildningen motsvarar. På detta sätt beräknar OECD den genomsnittliga utbildningsnivån för den vuxna befolkningen (25 64 år) bland medlemsländerna. För Sverige beräknades det genomsnittliga antalet studieår till 12,6 för år 2003, medan motsvarande genomsnitt för hela OECD var 11,9 år. Variationen mellan de 18 länder som låg över genomsnittet var endast två år: från 12,1 till 13,9 år. För de återstående 12 länderna, som återfanns under OECD:s genomsnitt, var spridningen något större från 8,4 år till 11,8 år. Observera att denna beräkning baseras på den teoretiska längden av nuvarande utbildningar. Den representerar därmed en uppskattning av det antal skolår som idag skulle krävas för att uppnå nuvarande humankapital, inte det verkliga antalet genomsnittliga utbildningsår som genomförts av tidigare årskullar. 26 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Genomsnittligt antal utbildningsår, Personer i åldern år Norge Danmark Nederl. Australien Tyskland Kanada Island Irland USA Sverige Storbrit. Finland Luxemburg Slovakien Japan Schweiz Tjeckien Polen Ungern Belgien Korea Österrike Frankrike Nya Zeeland Spanien Grekland Italien Turkiet Portugal Mexiko Utbildningsnivå OECD genomsnitt Antal utbildningsår Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 27

6 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (ej högskola) Högskoleutbildning (kortare än 3 år) Högskoleutbildning (3 år eller längre, inkl. forskarutbildning) På grund av att utbildningssystemen skiljer sig åt mellan länderna är det svårt att nå fullständig jämförbarhet. Skillnader finns till exempel i förekomst av lärlingsutbildningar på gymnasial nivå eller i variationer i utbildningens längd för vissa utbildningar. I ISCED 97 delas högskoleutbildningarna (ISCED 5) in efter teoretisk grad. I detta avsnitt har vi valt att benämna dem Högskoleutbildning (3 år eller längre, inklusive forskarutbildning) samt Högskoleutbildning (kortare än 3 år). Till den förra räknas utbildningar med ett teoretiskt/forskarförberedande innehåll samt utbildningar som ger tillträde till yrken med höga krav på teoretisk utbildning (läkare, tandläkare, arkitekter etc.). Till högskoleutbildning (kortare än 3 år) räknas utbildningar som är av mer praktisk/yrkesförberedande karaktär men med en sammanlagd teoretisk studietid om minst 2 år. Se Bilaga för mer information om innehållet i ISCED 97. Utbildningsnivå efter land år Personer i åldern år Kanada USA Japan Sverige Finland Norge Australien Nya Zeeland Danmark Belgien Storbrit. Island Korea Irland Nederl. Schweiz Spanien Frankrike Tyskland Grekland Luxemburg Ungern Österrike Polen Tjeckien Slovakien Italien Turkiet Portugal Mexiko Genomsnitt OECD Procent Anm: Av figuren framgår att flera länder inte redovisar Eftergymnasial utbildning (ej högskola). För Sverige gäller att denna nivå redovisas inom Högskoleutbildning (kortare än 3 år). Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 År 2003 hade 33 procent av den vuxna befolkningen (25 64 år) i Sverige högskoleutbildning, vilket är relativt högt jämfört med övriga OECD-länder. Finland hade samma andel som Sverige. Endast tre länder hade en större andel högskoleutbildade USA, Kanada och Japan. Drygt hälften av de högskoleutbildade i Sverige hade en högskoleutbildning som var 3 år eller längre. Andelen av den vuxna befolkningen med endast grundskoleutbildning var 10 procent i Sverige, lägre än i de flesta andra länder. Nästan hälften av den vuxna befolkningen hade gymnasieutbildning som högsta utbildning, vilket var en högre andel än genomsnittet för OECD. Den var dock lägre än i länder där lärlingsutbildningar är vanligt förekommande som i Polen, Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Utbildningsnivå Svenska kvinnor välutbildade I nitton OECD-länder är utbildningsnivån för kvinnor i åldern år, mätt som genomsnittligt antal skolår, densamma eller något högre än männens. Skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga antal skolår är i de flesta länder bara någon eller några tiondelar förutom i Schweiz och Korea där kvinnorna har gått ungefär ett halvår längre än männen. Stigande svensk utbildningsnivå Utbildningsnivån i Sverige har stigit markant under de senaste decennierna. År 1970 hade en tredjedel av svenskarna gymnasie- eller högskoleutbildning. År 2003 gällde detta för mer än 8 av 10 svenskar i åldern En av orsakerna till denna snabba omvandling är att äldre personer med lägre utbildningsnivå successivt lämnar denna åldersgrupp och ersätts av yngre personer med en högre genomsnittlig utbildningsnivå. Bland OECD-länderna var andelen gymnasie- eller högskoleutbildade i genomsnitt 66 procent år Ökande kunskapskrav i OECD-länderna har lett till att en examen från gymnasieskolan idag ses som ett grundkrav för att komma in på arbetsmarknaden. Detta har bidragit till att allt fler väljer och slutför en gymnasieutbildning. Skillnaderna i utbildningsnivåer mellan generationerna är stora för nästan alla länder inom OECD och den genomsnittliga utbildningsnivån för Sverige och de flesta andra länderna inom OECD kommer att fortsätta att stiga. Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 29

8 Utbildningsnivå Andel av befolkningen i olika åldersgrupper med minst gymnasieutbildning år 2003 Procent Sverige OECD Ålder Källa: OECD, Education at a Glance År 2003 hade hela 91 procent av åringarna i Sverige minst gymnasieutbildning. Motsvarande andel för åringarna var 69 procent. Genomsnittet för OECD-länderna var att 75 procent av åringarna och 51 procent av åringarna hade minst gymnasieutbildning. USA var det land som hade den i särklass minsta skillnaden mellan generationerna. Hela 85 procent av amerikanerna i åldern år hade minst gymnasieutbildning, vilket endast var två procentenheter lägre än för de amerikanska åringarna. Hög andel högskoleutbildade bland svenska åringar I Sverige hade 40 procent av alla åringar högskoleutbildning. Det är en högre andel än genomsnittet för hela OECD, där 29 procent av åringarna hade någon form av högskoleutbildning. I Kanada och Japan var andelen högskoleutbildade i dessa åldrar dock betydligt högre än i Sverige. 24 procent hade minst en treårig högskoleutbildning. Denna andel är något högre än OECD:s genomsnitt på 20 procent men betydligt lägre än andelen i exempelvis Norge, där 37 procent av åringarna har en högskoleutbildning motsvarande minst 3 år. 30 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Andel med högskoleutbildning bland åringar år 2003 Kanada Japan USA Sverige Finland Korea Belgien Australien Utbildningsnivå Norge Irland Danmark Spanien Frankrike Storbrit. Nya Zeeland Island Schweiz Nederl. Tyskland Luxemburg Grekland Ungern Österrike Polen Tjeckien Slovakien Italien Portugal Turkiet Mexiko Högskoleutbildning (kortare än 3 år) Högskoleutbildning (3 år eller längre, inkl. forskarutb.) Genomsnitt OECD Procent Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 31

10 Arbetsmarknad Arbetsmarknad Sysselsatta är personer som har ett arbete eller en anställning Arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete men kunde arbeta och aktivt sökte arbete. Stor andel sysselsatta kvinnor i Sverige Skillnaderna mellan länderna i andelen sysselsatta beror till största delen på situationen för kvinnorna. År 2003 var 78 procent av kvinnorna i Sverige sysselsatta, vilket var den högsta andelen inom OECD. Andelen sysselsatta kvinnor var lägst i Grekland, Italien, Spanien och Mexico med mindre än 50 procent. Medelvärdet inom OECD var 62 procent. För män var skillnaden i andelen sysselsatta inte så stor mellan länderna. I Sverige var 82 procent sysselsatta, vilket var i nivå med OECD-genomsnittet på 81 procent. Den lägsta andelen sysselsatta män, 67 procent, fanns i Polen. Sysselsättningen varierar kraftigt med utbildningsnivå. Framför allt gäller detta för kvinnor. De största skillnaderna i arbetskraftsdeltagande mellan Sverige och övriga länder år 2003 gällde folk- och grundskoleutbildade samt de gymnasieutbildade 1 kvinnorna. Av den förstnämnda kategorin var andelen sysselsatta 67 procent i Sverige, men genomsnittet för kvinnor inom OECD var endast 49 procent, det vill säga en skillnad på 18 procentenheter. Bland de gymnasieutbildade kvinnorna uppgick skillnaden till 16 procentenheter till Sveriges fördel. För svenska män var skillnaderna små jämfört med genomsnittet för män inom OECD. Arbetslöshet Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och utbildningsnivå. I samtliga OECD-länder har personer med längre utbildning genomsnittligt lägre arbetslöshet än personer med kortare utbildning. Andelen arbetslösa och skillnaderna i arbetslöshetstal varierar mellan länder. 1) Gymnasieutbildning motsvaras av den högre sekundärskolan i den internationella rapporteringen. 32 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

11 Andel sysselsatta kvinnor respektive män (25 64 år) efter utbildningsnivå 2003 Procent Kvinnor Procent Män Arbetsmarknad Gymn. utb. 1 Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) 0 Gymn. utb. 1 Samtliga Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) Samtliga Källa: OECD, Education at a Glance Arbetslöshet bland kvinnor respektive män (25 64 år) efter utbildningsnivå 2003 Procent 12 Kvinnor Procent 12 Män Gymn. utb. 1 Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) 0 Gymn. utb. 1 Samtliga Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) Samtliga 1) Motsvarar gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Källa: OECD, Education at a Glance År 2003 var arbetslösheten i Sverige i genomsnitt 4,3 procent för kvinnor i åldersgruppen år och 5,3 procent för män. Detta var lägre än OECD-genomsnittet på 6,6 procent för kvinnor och 5,6 procent för män. I Sverige var arbetslöshetsnivån generellt högre för män än för kvinnor oavsett utbild- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 33

12 Arbetsmarknad ningsnivå. Detta gällde exempelvis i Irland, Storbritannien och USA. Det finns länder där de med gymnasieutbildning inte har lägre arbetslöshet jämfört med dem med förgymnasial utbildning. För år 2003 gällde detta för Grekland, Korea, Portugal och Mexico. I alla andra länder hade personer med en gymnasieutbildning en lägre arbetslöshetsnivå. I de flesta länder är andelen arbetslösa lägre för dem som har en högskoleutbildning jämfört med dem som har högst gymnasieutbildning. För fyra OECD-länder, Danmark, Luxemburg, Nya Zeeland och Mexico, var dock arbetslöshetsnivån i den vuxna befolkningen år 2003 högre för dem med högskoleutbildning. Enligt OECD är detta ett nytt fenomen. Sedan år 1995 har nyttan av högskoleutbildning i form av lägre arbetslöshetsnivå minskat något. Då var arbetslöshetsnivån inom OECD för högskoleutbildade i genomsnitt 2,8 procentenheter lägre än den var för dem med gymnasieutbildning. År 2003 hade skillnaden minskat till 2,2 procentenheter. Avkastning på utbildning Om statistiken i detta avsnitt Inkomstjämförelser mellan grupper med olika utbildning förekommer i OECD:s Education at a Glance sedan OECD har valt att jämföra relativa inkomstskillnader inom respektive land för personer med arbetsinkomst oberoende av anställningstidens längd, arbetstidens längd, etc. Eftersom förvärvsintensiteten är högst bland dem med högst utbildning är de totala inkomstskillnaderna större än skillnaderna för heltidsarbetande (eller per arbetstimme). OECD:s mått visar varken hur marknaden värderar utbildningens nivå eller hur privatekonomiskt lönsamt det är att utbilda sig, men det ger en sammanvägd bild av arbetsinkomsterna före skatt för olika utbildningsgrupper. Sveriges uppgifter i denna jämförelse baseras på taxerad förvärvsinkomst, dvs. inkomst av anställning och näringsverksamhet efter allmänna avdrag (pensionspremier, periodiskt understöd och avdrag för underskott i näringsverksamhet). 34 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

13 Vid tolkning av Sveriges siffror i en internationell jämförelse är det viktigt att ha i minnet att skattepliktiga arbetsrelaterade transfereringar såsom pension, sjukersättning och arbetslöshetsersättning ingår i inkomstjämförelsen, och att Sverige har fler och större sådana transfereringar än flertalet andra länder. Dessa inkomsttransfereringar bedöms ha en utjämnade effekt vid jämförelser mellan utbildningsgrupper. progressiviteten i det svenska skattesystemet gör att skillnaderna privatekonomiskt sett är mindre än denna statistik visar, eftersom jämförelsen görs före skatteavdrag. Arbetsmarknad i många av de länder som ingår i jämförelsen baseras inkomstjämförelserna på särskilda inkomstundersökningar eller på tilläggsfrågor i arbetskraftsundersökningarna. Jämförelseperiodens längd har också betydelse för tolkningen. De som har haft inkomst endast en del av året redovisas med en oftast relativt låg inkomst i årsstatistik. I en månadsstatistik däremot ingår säsongsarbetare med relativt normala inkomster de månader de arbetat och inte alls de månader de inte haft någon inkomst. Utbildning och inkomst Bland OECD-länderna råder ett starkt positivt samband mellan utbildningsnivå och inkomst. I samtliga länder har de med högskoleutbildning betydligt högre medelinkomster än de som har högst gymnasie- eller förgymnasial utbildning. För Sveriges del var medelinkomsten år 2003 för personer med förgymnasial respektive gymnasieutbildning 68 procent respektive 74 procent av medelinkomsten för personer med högskoleutbildning. Sverige hade små inkomstskillnader jämfört med de flesta länder inom OECD. Skillnaden i medelinkomst mellan dem med gymnasial utbildning och dem med förgymnasial utbildning var bara 8 procent. Endast Finland uppvisade mindre skillnader mellan dessa grupper. Skillnaden i inkomst mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade var i genomsnitt 35 procent i Sverige. Endast ett fåtal länder, till exempel Danmark, hade mindre inkomstskillnader mellan dessa utbild- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 35

14 Arbetsmarknad ningsgrupper. Länder som Ungern, USA och Storbritannien uppvisade mycket stora inkomstskillnader mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade, procents större inkomstskillnader än Sverige mellan motsvarande grupper. Detta verkar stödja antagandet att i länder med fritt tillgänglig och kostnadsfri högre utbildning kan inkomstskillnaderna väntas vara mindre än i länder med höga studiekostnader eller starkt begränsad tillgång till högre utbildning. Medelinkomst för personer med högskoleutbildning respektive förgymnasial utbildning i procent av inkomst för personer med gymnasial utbildning år Personer år, gymnasieutbildning (Index = 100) Ungern USA Tjeckien Storbrit. Schweiz Tyskland Italien Frankrike Finland Nederl. Korea Norge Kanada Sverige Australien Belgien Spanien Nya Zeeland Danmark Högskoleutbildning Förgymnasial utbild. Gymnasial utbildning (Index = 100) Index Källa: OECD, Education at a Glance SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

15 Skillnader i inkomst Inom hela OECD-området hade kvinnor i samtliga åldersgrupper lägre medelinkomster än män på samma utbildningsnivå. Jämfört med OECD-genomsnittet var den relativa inkomstskillnaden mellan kvinnor och män något mindre i Sverige. För åldersgruppen år var de svenska kvinnornas inkomster i genomsnitt 73 procent av männens. Störst skillnad i inkomst mellan könen var det i Korea, där kvinnornas medelinkomst endast var hälftens av männens. Ungern och Luxemburg hade minst inkomstskillnader. Där var kvinnornas inkomster i genomsnitt 86 procent av männens. I Sverige tenderar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män att öka med utbildningsnivå. För svenska kvinnor med förgymnasial utbildning var inkomsterna i genomsnitt 73 procent av männens, medan kvinnor med minst 3-årig högskoleutbildning bara hade i genomsnitt 66 procent av männens medelinkomst. Arbetsmarknad Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 37

16 Arbetsmarknad Luxemburg Högskoleutbildning (3 år eller längre inkl. forskarutbildning) Belgien Gymnasial utbildning Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Medel inkomst för kvinnor i procent av medelinkomsten för män per utbildningsnivå. Personer i åldern år Spanien Korea Förgymnasial utbildning Italien Frankrike Irland Sverige Kanada Finland Storbrit. Danmark Ungern Austrailen Norge USA Schweiz Nya Zeeland Nederl. Tyskland Källa: OECD, Education at a Glance Procent 38 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

17 Ungdomars övergång från utbildning till arbetsmarknad Under de senaste årtiondena har det skett en förändring i övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ungdomar utbildar sig under en allt längre tid, vilket har medfört en fördröjning av inträdet på arbetsmarknaden. Det har också blivit allt vanligare att ungdomar kombinerar arbete och studier under en tidsperiod. OECD har räknat om befolkningens deltagande i studier under ett år till genomsnittligt antal studieår per person i åldersgruppen år. Enligt detta beräkningssätt kunde en 15-åring i Sverige år 2003 förväntas utbilda sig ytterligare 7,6 år fram till 29 års ålder. OECD-genomsnittet var 6,6 år. I ungefär hälften av OECD-länderna låg det förväntade antalet ytterligare år i utbildning mellan 5,7 och 7,7. Det var dock stora variationer mellan länderna. I Finland, Danmark, Frankrike, Island och Polen kunde en 15-åring förvänta sig ytterligare mer än 8 år i utbildning. Motsvarande antal år för Tjeckien, Mexico, Slovakien och Turkiet var däremot bara 4 4,5 år till. I Sverige, liksom i de flesta länder inom OECD, var antalet förväntade skolår högre för kvinnor än för män. I Sverige var genomsnittet 7,9 år för kvinnor och 7,4 år för män, medan genomsnittet inom OECD var 6,7 år för kvinnor och 6,4 år för män år Enbart i några länder är förhållandet det motsatta, till exempel i Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. Turkiet är det land som har störst skillnad mellan könen. Där kan en kvinna förvänta sig ett år mindre i fortsatt utbildning jämfört med en man. Arbetslösheten för ungdomar skiljer sig mycket åt mellan länderna inom OECD. Den sammanlagda förväntade tiden i arbetslöshet för ungdomar mellan 15 och 29 år, sträcker sig från 5 månader i till exempel Luxemburg till mer än två år i Polen och Slovakien. För Sveriges del var den sammanlagda förväntade tiden i arbetslöshet för denna åldersgrupp 6 månader. Arbetsmarknad I antalet förväntade skolår ingår de som går i Workstudy programs där eleverna betraktas både som studerande och anställda. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 39

18 Andelen ungdomar i utbildning år i Sverige och OECD efter åldersgrupp Procent Sverige OECD år år år år år år Källa: OECD, Education at a Glance Källor till kapitlet EU, Key Data on Education in Europe 2005 OECD, Education at a Glance 2005 SCB och SCB:s senaste befolkningsprognos Tabeller till kapitlet Tabell 2.1 Genomsnittligt antal utbildningsår Personer i åldern år 145 Tabell 2.2 Antalet unga personer i åldrarna 0 9, 10 19, i EU15 och de nya medlemsländerna åren Tabell 2.3 Utbildningsnivå efter land år Personer i åldern år 147 Tabell 2.4 Andel med högskoleutbildning bland åringar år Tabell 2.5 Andel sysselsatta efter utbildningnivå och kön år Tabell 2.6 Andel arbetslösa efter utbildningsnivå och kön år Tabell 2.7 Medelinkomst för personer med utbildning på högskolenivå respektive förgymnasial utbildning i procent av inkomst för personer med gymnasial utbildning år Personer år, Gymnasie utbildning (Index = 100) 152 Tabell 2.8 Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Medelinkomst för kvinnor i procent av medelinkomsten för män, per utbildningsnivå. Personer i åldern år SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Svensk utbildning i internationell statistik

Svensk utbildning i internationell statistik Svensk utbildning i internationell statistik 2005 Svensk utbildning i internationell statistik 2005 Statistiska centralbyrån 2005 Swedish education in international statistics 2005 Official Statistics

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Internationella jämförelser

Internationella jämförelser Internationella jämförelser Både inom Europeiska unionen och inom Förenta Nationerna har länderna enats om ett antal strategiska mål som bland annat rör utbildning. Det är en av flera anledningar till

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv Andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst två års eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt både i och i många OECD-länder. Det faktum att kvinnorna länge

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Förskolenivå. Kapitel 3

Förskolenivå. Kapitel 3 Kapitel 3 Förskolenivå Avsnittet är baserat på Key data on education in Europe (EU), utgåvorna 1999 2000 och 2000 2001 samt Starting Strong 2001 (OECD). 41 Att förbättra tillgången och kvalitén på utbildning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-11-22 2012/12 Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges Sverige har länge tillhört

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning

Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning AM 110 SM 1704 Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning 2005-2016 The labour market for persons with a lower level of education 2005-2016 I korta drag Temarapporten för tredje kvartalet 2017 beskriver

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Ungdomarnas arbetsmarknad - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Procent av arbetskraften 30 Arbetslösa 16-24 år januari 1987 - april 2013 25 20 15 10 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Många ungas vardag: vänta-på-jobb

Många ungas vardag: vänta-på-jobb Många ungas vardag: vänta-på-jobb Jonas Frycklund, Stefan Fölster September, 2006 Minst 120 000 ungdomar har ett vänta-på-jobb 1 Innehåll Sammanfattning...2 Hög ungdomsarbetslöshet...3 Vilka jobb får ungdomarna?...5

Läs mer

Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga. Sammandrag

Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga. Sammandrag Health at a Glance: OECD Indicators 2005 Edition Summary in Swedish Hälsovårdsöversikt: OECD-indikatorer 2005 års upplaga Sammanfattning på svenska Sammandrag Hälso- och sjukvårdssystemens storlek och

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer