Förskolenivå. Kapitel 3

Transkript

1 Kapitel 3 Förskolenivå Avsnittet är baserat på Key data on education in Europe (EU), utgåvorna och samt Starting Strong 2001 (OECD).

2 41 Att förbättra tillgången och kvalitén på utbildning på förskolenivå är policyfrågor som fått mycket uppmärksamhet under det senaste decenniet, inte bara i Sverige. Inom eu och oecd ser man mer och mer de tidiga åren som ett första steg i livslångt lärande. Alltmer vikt har lagts vid det tidiga lärandets betydelse för barnets utveckling (kunskapsmässigt, beteendemässigt och socialt). Länder har infört olika strategier för att utveckla det tidiga lärandet dessa skiljer sig åt och är starkt bundna till kulturella och sociala mönster och uppfattningar om t.ex. familjens betydelse och syftet med tidigt lärande Ansvaret för förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen i Sverige överfördes 1996 från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Anledningen var att förskolan, skolan och fritidshemmet ska integreras och att all pedagogisk verksamhet för barn och unga ska ses som en helhet bildades en ny skolform för sexåringar, förskoleklass, inom det offentliga skolväsendet. Organisation I internationella sammanhang redovisas förskolan som pre-primary education. Enligt den internationella utbildningsnomenklaturen isced (International Standard Classification of Education), som är till för att kunna göra jämförelser mellan länder, klassificeras utbildning på förskolenivå som isced 0. Definitionen på isced 0 är att verksamheten ska vara skol- alternativt centerbaserad och vara pedagogiskt inriktad med högskoleutbildad personal. Vidare ska barnen som deltar vara minst 3 år gamla. För

3 42 Kapitel 3 Förskolenivå Sveriges del ingår inte familjedaghem (dagmammor) i statistikredovisningen enligt isced 0. Se Bilaga b för en mer utförlig beskrivning av vad som ingår i isced 0. Förskolan och annan verksamhet som barn kan delta i innan de börjar den obligatoriska skolan skiljer sig åt på flera vis mellan länderna. Bland eu och oecd-länderna finns skillnader både vad gäller nivå på utbudet och hur man betraktar och organiserar åren i förskolan. I Sverige och de nordiska länderna lägger man tyngdpunkten vid barnets sociala och personliga utveckling. Andra länder, t.ex. usa and Storbritannien, lägger mer vikt vid kunskap och vill i första hand förbereda barnet för skolan. Länderna skiljer sig också åt när det gäller policy för barnomsorg i allmänhet somliga satsar på att stärka denna i hemmiljön medan andra, som Sverige, främst främjar barnomsorg och förskola i en institutionell miljö, som dels ska ge föräldrarna möjlighet att studera eller arbeta, dels stimulera barnens utveckling. I internationella sammanhang brukar den kombination av omsorg, service och utbildning som karaktäriserar den svenska förskolemodellen kallas för edu-care. Sverige, Danmark, Finland och Norge har infört liknande system, där förskolan organiseras utanför skolsystemet men är pedagogiskt inriktad och där det finns personal med pedagogisk utbildning. Barnen finns i förskolan från runt ett års ålder upp till sex år. I Sverige, liksom i Danmark, Finland och Slovenien, börjar barnen förskoleklass när de är sex år. Många andra länder följer ett system där barnen fram till tre eller fyra års ålder går i t.ex. day nurseries, playgroups, daycare centres osv. som inte är pedagogiskt inriktade och där lärarna oftast saknar pedagogisk utbildning. Vid tre eller fyra års ålder börjar de sedan i en förskola som är del av skolsystemet. oecd rapporterar att det finns en trend bland länderna att försöka nå full täckning bland tre- till sexåringarna och en vision om att alla barn ska få tillgång till två års fri förskola innan de börjar den obligatoriska skolan. 1 I Sverige är t.ex. en förändring på gång som innebär att alla fyra- och femåringar från januari 2003 skall erbjudas fri förskola. 1. Starting strong early childhood education and care, oecd (2001)

4 Kapitel 3 Förskolenivå 43 Källa: eu, Key data on Education in Europe, Bara minimiålder för deltagande visas. Detta säger ingenting om det faktiska deltagandet. Det finns landsspecifika kommentarer i källan avseende Tyskland, Spanien, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Finland, Storbritannien (e/w/ni), Storbritannien (sc).

5 44 Kapitel 3 Förskolenivå Elever Deltagande oecd utförde en studie (Thematic Review of Early Childhood Education and Care Policy) som bland annat visar att det bland länderna fanns en betydande efterfrågan på barnomsorg och förskola som inte var tillgodosedd. Deltagandet bland treåringar t.ex. skiljde sig mycket åt mellan länderna och belyste skillnader i policy och praktik. Samma mönster gäller om man begränsar sig till eu. I Frankrike, Belgien och Italien deltar nästan alla treåringar i förskoleaktiviteter medan andelen i vissa andra länder ligger runt några få procent (Irland, Nederländerna). Diagrammet visar att knappt 70 procent av alla treåringar i Sverige fanns i förskolan 1999/2000. Dessa andelar måste dock tolkas med försiktighet eftersom data bara täcker verksamheter som är formella och centerbaserade. Nivån på deltagandet skulle i flera länder vara högre om alla barnomsorg- och förskoleaktiviteter ingick i redovisningen. I statistiken avseende Sverige ingår t.ex. inte barn i familjedaghem (dagmammor) eftersom denna omsorgsform inte inräknas i isced 0. Cirka 12 procent av alla svenska barn i åldrarna 1 5 år fanns i familjedaghem år Deltagandet i förskolan ökar med barnens ålder och variationen mellan länderna minskar. eu särredovisar andelen fyraåringar i förskolan och rapporterar att i genomsnitt 9 av 10 fyraåringar var inskrivna i preprimary education 1999/2000. Andelen överstiger 70 procent i alla eu och ees länder med undantag av Grekland, Finland och Irland (där många fyraåringar redan finns i skolan). I ett tiotal länder är deltagandet till och med över 90 procent. För Sveriges del ligger andelen fyraåringar i förskolan på strax över 70 procent. Det har skett en markant ökning under de senaste decennierna. eu visar att Sverige relativt sett hade en låg andel fyraåringar i förskola 1980 men att denna andel har mer än fördubblats under de två senaste decennierna.

6 Kapitel 3 Förskolenivå 45 Källa: eu, Key data on Education in Europe, Det finns landsspecifika kommentarer i källan avseende Irland, Italien, Luxemburg, Finland, Sverige, Storbritannien och Norge.

7 46 Kapitel 3 Förskolenivå Bland sexåringarna är variationen mellan länderna ännu mindre och de flesta barn i Sverige liksom i eu och oecd finns i förskoleutbildning enligt isced 0. I Sverige var 93 procent bland sexåringarna inskrivna i förskoleklass och 4 procent i grundskolans klass 1 år Det är först vid sex års ålder, d.v.s. i förskoleklass, som nästan alla svenska barn återfinns i isced 0 pre-primary education. I ett internationellt perspektiv är detta senare än i många andra länder där massdeltagande på över 80 procent inträffar redan vid tre eller fyra års ålder. Som redan nämnts skulle deltagandet i de yngre åldrarna vara högre i Sverige om familjedaghemmen ingick i statistiken. Inom både oecd och eu finns luckor när det gäller kvalitén på och tillgången till förskola, speciellt bland grupper som låginkomsttagare, barn i glesbygd och barn med speciella behov. oecd menar att Early Childhood Education and Care is one of the biggest unfinished items on the agenda for implementing lifelong learning. Situationen i Sverige är annorlunda i och med att så gott som alla barn har tillgång till förskola, oberoende av ekonomiska eller sociala villkor.

8 Kapitel 3 Förskolenivå 47 Andel elever i privat förskola Omfattningen av privata förskolor varierar stort mellan eu:s länder. De privata förskolorna kan vara offentligt finansierade, som i Sverige, eller bygga verksamheten helt eller delvis på privata medel. Om man studerar deltagandet, oberoende av finansieringsform, finner man att några länder har en mycket hög andel elever i privat preprimary education ; runt 50 procent eller mer (Belgien, Tyskland, Portugal). I en annan grupp länder finns mellan procent av eleverna i privata förskolor (Spanien, Italien, Österrike). Om man för Sveriges del begränsar sig till den förskoleverksamhet som ingår i internationella jämförelser (d.v.s. isced 0, barn från tre år samt förskoleklass) så finns 11,7 procent av barnen i denna grupp i förskolor i enskild regi. Detta är relativt lågt om man jämför med många eu-länder. Det finns dock ett fåtal länder där bara några få procent av eleverna går i privata förskolor (Danmark, Grekland, Luxemburg). Vid en närmare granskning av svenska förhållanden framkommer att allt fler svenska barn finns i förskolor som bedrivs i enskild regi, d.v.s. verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman, t.ex. föräldrakooperativ eller bolagsdrivna förskolor. År 2000 gick drygt 15 procent av alla inskrivna barn i privata förskolor (denna andel avser alla barn oavsett ålder till skillnad från internationella jämförelser där bara barn från tre år ingår). Andelen elever i förskoleklass vid fristående grundskolor var 4,6 procent år 2000; också denna andel ökar.

9 48 Kapitel 3 Förskolenivå Lärare Andel kvinnlig personal Arbete inom barnomsorg och förskola är i allmänhet mycket könssegregerat. Andelen kvinnor bland personalen ligger över 90 procent i alla oecd-länder (som det finns data för) utom Kanada (67,7 procent) och Frankrike (77,7 procent). En del länder försöker på olika sätt utmana det traditionella rollmönstret inom förskolan. I Danmark har man t.ex. ökat rekryteringen av män de senaste åren och andelen män inom förskoleutbildning på högskolenivå är nu 25 procent. Norge hade som mål att 20 procent av personalen inom barnomsorg och förskola skulle vara manlig år 2000 och använde sig av positiv diskriminering till fördel för män. Storbritannien har satt som mål att ha 6 procent män bland förskolepersonalen år 2004, jämfört med 2 procent år1998. Dessa åtgärder speglar en politiska vilja att få fler män att arbeta i förskolan; de två anledningar som brukar citeras är jämställdhet mellan könen och barns rätt och behov av att ha både män och kvinnor i sina liv. I Sverige är en väldigt liten andel av de anställda inom barnomsorg och förskola män underskottet är särskilt stort i förskolan där andelen män bara är 2 procent. I förskoleklass var andelen män 5,3 procent år 2000/01 vilket var en minskning mot föregående år då andelen var 5,8 procent.

10 Kapitel 3 Förskolenivå 49 Antal barn per årsarbetare De flesta europeiska länder har normer för maximalt och/eller minimalt antal barn i en klass eller grupp. Dessa normer skiljer sig vanligen åt, även inom ett land, beroende på barnens ålder. eu inriktar sig därför på fyraåringar i sin jämförelse mellan länder och närmare bestämt det maximala antalet fyraåringar som varje vuxen är ansvarig för. Jämförelsen visar att normerna är relativt höga i många länder; mellan 20 och 25 barn per vuxen. Sverige ingår inte i jämförelsen eftersom det inte finns lagstadgade normer om antalet barn per vuxen i förskolan. oecd:s speciella rapport om barnomsorg och förskola visar också föreskrifter för proportionen barn per vuxen. 1 I oecd:s rapport finns jämförelsetal för Sverige som baseras på den faktiska barntätheten. Rapporten redovisar att det vanligen går fler barn per vuxen i länder där förskolan är Föreskrivet antal barn per lärare år 3 6 år Australien 5 (0 2 år) 10 8 (2 3 år) Belgien (Fl.) 7 18 (max) Belgien (Fr. ) 7 (centre based ECEC) 19 (max) Danmark 3 6 Finland 4 7 Italien Nederländerna (endast "bassischool") Norge Portugal 10 (max) 15 Storbritannien 4 (offentlig) 8 (privat) 8 ("playgroup") 13 ("nursery class") 30 ("reception class") Sverige 6 6 Tjeckien m 12 USA 4 6 (varierar mellan staterna) (varierar mellan staterna) Källa: Starting strong early childhood education and care, oecd (2001) m: data saknas 1. Starting strong early childhood education and care, oecd (2001) 2. Jämförelser mellan länder enbart enligt dessa kvoter kan vara missvisande då det i olika länder finns olika krav på utbildning hos personalen.

11 50 Kapitel 3 Förskolenivå en del av skolsystemet (Belgien, Nederländerna, Portugal och Storbritannien) medan det går färre barn per vuxen i länder där förskolan organiseras utanför skolsystemet. Sverige, Danmark och Finland hör till den senare kategorin och normerna (eller praxis) ligger där runt sex eller sju barn per vuxen. Om man tittar närmare på Sverige ser man att antalet barn per årsarbetare ökade under 90-talet men visade en viss stabilisering under slutet av decenniet. År 1990 fanns det 4,4 barn per årsarbetare och 1999 och 2000 gick det 5,4 barn per årsarbetare i förskolan. 1 I förskoleklass var personaltätheten 7,8 årsarbetare per 100 elever år 2000/01 (eller som oecd uttrycker det, i genomsnitt 13 barn per vuxen). Andel lärare med pedagogisk utbildning Personal som jobbar inom barnomsorg och förskola har en stor inverkan på barns utveckling och lärande och en av de viktigaste förutsättningarna för kvalité i förskolan är utbildningsnivån bland personalen. I oecd:s rapport om barnomsorg och förskola definierar man två olika modeller när det gäller bemanningen inom förskolan. I länder där barnomsorg (upp till ca tre år) ligger under sociala myndigheter och förskolan för barn över tre år ligger inom utbildningsmyndigheters ansvar, har man utvecklat ett delat system när det gäller personal. Detta innebär att högutbildad personal arbetar som lärare med barnen från ca tre års ålder medan personalen bland de yngre barnen vanligtvis har en lägre utbildningsnivå. En annan modell förekommer i de nordiska länderna, där det under hela den integrerade förskoletiden från 0 sex år finns personal med pedagogisk högskoleutbildning. Det finns en trend bland länderna att utbildningsnormen för personal som arbetar med barn från tre års ålder skall vara tre års högre utbildning. 1. Effekten på barntätheten i förskolan i samband med införandet av maxtaxan utreds av Skolverket.

12 Kapitel 3 Förskolenivå 51 Personalen inom den svenska förskolan är välutbildad och endast några procent saknar utbildning för arbete med barn. Andelen personal inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning var ca 54 procent år I förskoleklass (kommunal verksamhet) hade 85 procent av personalen pedagogisk högskoleutbildning.