Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser"

Transkript

1 Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter. Landstingens kostnader för läkemedel inom förmånssystemet minskade under med nästan 14 procent. Minskningen kan till stor del härledas till patentutgångar på kostnadsdrivande läkemedel. Den specialiserade psykiatriska vården har sammantaget fått mer resurser. Ökningen mellan 2012 och 2013 var drygt 7 procent. Jämfört med tidigare år är det här en större ökning. Socialtjänstens kostnader ökade mest för insatser till personer med funktionsnedsättning. Äldreomsorgen är fortfarande socialtjänstens största kostnadspost även om den inte ökar. Ökade resurser ges till barn och ungdomsvården. Övriga öppna insatser, det vill säga som inte är individuellt behovsprövade har ökat mest med 32 procent sedan Resurserna för insatser till vuxna med missbruks- och beroendeproblem fortsätter att minska, och kommunerna använder nu lika lite till missbruksoch beroendevården som de gjorde Minskningen gäller främst övriga öppna insatser som inte är individuellt behovsprövade. I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, , respektive en femårsperiod, I begreppet vård och omsorg ingår hälso- och sjukvården tillsammans med tandvården och socialtjänstens alla verksamheter. Fokus ligger på den offentligt finansierade vården och omsorgen. Alla kostnader är fastprisberäknade till 2013 års prisnivå, vilket innebär att kostnaderna för olika år räknas om till en gemensam prisnivå med hjälp av ett index. Som underlag för uppräkningen används Statistiska centralbyråns (SCB:s) konsumtionsindex 2013 för respektive verksamhetsområde. Genom att fastprisberäkna kostnaderna blir det möjligt att jämföra kostnaderna för olika år eftersom de då är i samma prisnivå. De kostnadsbegrepp som används i denna rapport är: Kostnaden för den egna produktionen Den egna produktionen avser den verksamhet som kommuner och landsting utför i egen regi. I den egna produktionen ingår även kostnader för den verksamhet som de säljer till andra. Kostnaden för det egna åtagandet Kommuner och landsting har ett åtagande eller ett uppdrag enligt lagstiftning och kommunala beslut. Åtagandet kan utföras i egen regi eller köpas 170 TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

2 eller upphandlas. Det egna åtagandet avser verksamhet och tjänster som kommunen eller landstinget erbjuder de egna invånarna. Kostnaden för åtagandet är ett mått på det totala finansieringsbehovet för att utföra det egna åtagandet. Finansiering genom skatter och generella statsbidrag, nettokostnad Nettokostnaden är den kostnad som ska finansieras via skatter och generella statsbidrag. I denna rapport använder Socialstyrelsen företrädesvis kostnadsmåttet kostnad för det egna åtagandet. För landstingens kostnader för hälso- och sjukvård använder vi även kostnadsbegreppet nettokostnader. Avsnittet om ekonomiska analyser bygger till största delen på presentationer av tabeller och figurer. Den första delen av kapitlet är en beskrivning av kostnader och kostnadsutveckling. Här beskrivs övergripande hela vården och omsorgen, det vill säga hälso- och sjukvården och socialtjänstens alla verksamheter, och då räknas alla hälso- och sjukvårdskostnader inklusive kostnader för den kommunala hälso- och sjukvården in under hälso- och sjukvård. Det följer den internationella klassificeringen i systemet för hälsoräkenskaperna (se avsnittet Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling). I de övergripande tabellerna för socialtjänsten ingår därför bara de kostnader som avser verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och socialförsäkringsbalken, SFB. Den kommunala hälso- och sjukvården räknas i stället med i texten som rör de enskilda verksamheterna inom socialtjänsten. Kapitlet avslutas med förslag på indikatorer för att mäta effektivitet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vårdens och omsorgens kostnadsutveckling Kostnader för vården och omsorgen utgör en stor del av samhällsekonomin i Sverige och stod 2013 för 14,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sedan 2004 har vården och omsorgens andel av BNP ökat med 0,7 procentenheter. Hälso- och sjukvården inklusive tandvården utgjorde 9,6 procent av BNP och dess andel har ökat med 0,5 procentenheter sedan Socialtjänstens andel var 4,6 procent exklusive den kommunala hälso- och sjukvård som definieras i 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Socialtjänstens andel av BNP har under de senaste tio åren ökat med 0,2 procentenheter (tabell 8:1). Hela vård- och omsorgssektorn omsatte cirka 518 miljarder kronor I förhållande till 2004 är det en ökning med 16 procent. Hälso- och sjukvården ökade något mer än socialtjänsten, och de utgifterna beräknades 2013 uppgå till cirka 343 miljarder kronor, 69 inklusive tandvård, kommunal hälsooch sjukvård, läkemedel samt hälso- och sjukvårdens investeringar [1]. 68 De totala utgifterna för hälso- och sjukvården är skattade. 69 Uppgifter för 2013 om de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna publiceras av SCB TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 171

3 Socialtjänstens utgifter uppgick 2013 till 175 miljarder kronor, exklusive hälso- och sjukvård enligt 18 HSL (tabell 8:1). Tabell 8:1. Vårdens och omsorgens andel av BNP och kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen för hela vården och omsorgen , förändring mellan åren och andel av BNP miljoner kronor och procent, 2013 års pris. Andel av BNP Hälso- och sjukvårdens andel av BNP Socialtjänstens andel av BNP exkl. hälso- och sjukvård enligt 18 HSL Vården och omsorgens andel av BNP Hälso- och sjukvårdens utgifter totalt Socialtjänstens utgifter inkl. hälsooch sjukvård enl. 18 HSL Socialtjänstens utgifter exkl. hälsooch sjukvård enl. 18 HSL Vården och omsorgen totalt Förändring mnkr % 9,1 9,1 8,9 8,9 9,2 9,9 9,5 9,5 9,6 9,6* 0,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4,3 4,6 4,4 4,4 4,5 4,6 0,2 13,5 13,4 13,1 13,0 13,5 14,5 13,9 13,9 14,1 14,2* 0, * , , , * ,1 * Beräknade kostnader för 2013 Källa: Hälsoräkenskaper, Statistiska centralbyrån , Kommunernas räkenskapssammandrag , Statistiska centralbyrån, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån. Svensk hälso- och sjukvård ligger i mittfåran internationellt sett I OECD: s internationella jämförelser av hur stor andel av BNP som olika länder använder för hälso- och sjukvård ligger Sverige ungefär i mitten med 9,6 procent av BNP. Det är dock stora skillnader mellan ländernas hälso- och sjukvårdskostnader som andel av BNP (figur 8:1). USA utmärker sig särskilt eftersom där går 16,9 procent av BNP till hälso- och sjukvård, medan Luxemburg endast använder 7,1 procent. Att det skiljer så mycket mellan länderna beror bland annat på hur hälso-och sjukvården är organiserad och finansierad. 172 TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

4 Figur 8:1. Andel av BNP Hälso- och sjukvårdens utgifter som andel av BNP i ett urval länder Procent Luxemburg Irland Island Finland Italien Grekland Källa: OECD Health Statistics Norge Spanien Storbritannien Sverige Portugal Belgien Kanada Danmark Österrike Tyskland Schweiz Frankrike Nederländerna USA Den vanligaste finansieringsformen i de utvalda länderna är offentlig finansiering, antingen i form av finansiering från offentlig sektor genom skatteuttag eller som obligatoriska försäkringssystem. Dessa obligatoriska försäkringssystem kontrolleras och styrs av staten och i de flesta länder måste individen ansluta sig till dessa system. Av figur 8:2 framgår att de nordiska länderna har en stor andel hälso- och sjukvård som är finansierad av offentlig sektor genom skatteuttag, men det är en viss skillnad i vilken del av den offentliga sektorn som finansierar vad. I Sverige är det landstingen som finansierar den största delen av hälso- och sjukvården, medan det i Finland är den lokala nivån (kommunerna) som finansierar en stor andel av hälso- och sjukvården. Danmark och Island är länder där staten finansierar den största andelen av hälso- och sjukvårdens utgifter. Även i Norge är det i huvudsak staten och kommunerna som finansierar hälso- och sjukvården. Offentlig finansiering genom obligatoriska försäkringssystem förekommer till viss del i både Finland, Island och Norge. Länder såsom Grekland, Schweiz, Luxemburg, Belgien, Tyskland, Frankrike och även USA finansierar också sin hälso- och sjukvård till största delen genom obligatoriska försäkringssystem. USA utmärker sig med att 34 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader finansieras med privata försäkringar. Detta ska jämföras med Sverige där 0,3 procent betalas med privata försäkringar. Ett annat perspektiv är hur mycket hushållen får betala själva för hälsooch sjukvård, och då är Frankrike det billigaste landet eftersom endast 7,5 procent finansieras med hushållens egenbetalning. Det kan jämföras med Sverige där hushållen betalar 16,2 procent ur egen ficka för hälso- och sjukvård. TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 173

5 Figur 8:2. Finansiärer Hälso- och sjukvårdens utgifter fördelat efter finansiärer. Procent av totala hälso- och sjukvårdsutgifter i ett urval av länder Procent Danmark Storbritannien Sverige Italien Norge Kanada Irland Spanien Portugal Finland Island Grekland Schweiz Luxemburg Belgien Tyskland USA Frankrike Offentlig sektor exkl. sociala trygghetsfonder Privata försäkringar Hushållens ideella organisationer Sociala trygghetsfonder Hushållens utgifter ur egen ficka Bolag (ej hälsoförsäkringar) Källa: OECD Health Statistics Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling De samlade utgifterna för all hälso- och sjukvård inklusive investeringar uppgick 2012 till 343,8 miljarder kronor, i 2013 års pris. 70 Av detta finansierade landstingen 71,6 procent och den privata sektorn 18,7 procent. Kommunerna stod för 7,7 procent och staten för 2,0 procent. Det internationella systemet för hälsoräkenskaper, A System of Health Accounts (SHA), definierar hälso- och sjukvårdens utgifter utifrån den internationella klassifikationen för hälso- och sjukvårdens ändamål och funktioner samt producenter och finansiärer, ICHA. 71 Största delen av hälso- och sjukvårdens kostnader gäller den del som består av botande och rehabiliterande vård enligt SHA, med 63 procent. Av den botande och rehabiliterande vården utfördes 25 procent i slutenvården och 36 procent i öppenvården. Kommunernas hälso- och sjukvård enligt 18 HSL utgör drygt 7 procent av hälso- och sjukvårdens utgifter. En annan stor utgiftspost är läkemedel till öppenvårdspatienter, med 14 procent av kostnaderna. Kostnaderna för landstingens hemsjukvård minskar i samma takt som kommunerna övertar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Kostnaderna för läkemedel till öppenvårdspatienter fortsätter också att minska på 70 Uppgifter för 2013 om de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna publiceras av SCB ICHA International Classification for Health Accounts 174 TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

6 grund av bland annat patentutgångar (se mer under nästa avsnitt). Mellan 2009 och 2012 minskade läkemedelskostnaderna med 6 procent. Investeringarna i hälso- och sjukvården har däremot ökat sedan 2009 (tabell 8:2). Tabell 8:2. Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling (SHA) Hälso- och sjukvårdsutgifter utifrån systemet för hälsoräkenskaper (SHA), förändring mellan åren och verksamheternas andel av totala hälso- och sjukvårdsutgifter, miljoner kronor och procent, 2013 års pris Förändring Andel mnkr % % Botande och rehabiliterande hälso- och sjukvård ,3 63,0 Botande och rehabiliterande sluten vård ,0 24,8 Botande och rehabiliterande dagsjukvård ,4 2,1 Botande och rehabiliterande öppenvård ,5 35,7 varav tandvård ,0 6,9 Landstingens hemsjukvård ,8 0,4 Kommuneras hemsjukvård ,0 7,2 Laboratorier, röntgen, patienttransporter m.m ,0 4,2 Medicinska varor till öppenvårdspatienter ,2 14,4 Läkemedel ,4 11,6 varav receptförskrivna mediciner ,1 8,3 Terapeutiska hjälpmedel ,2 2,8 Prevention och folkhälsotjänster ,2 3,7 Administration av hälso- och sjukvård och ,0 1,5 sjuk(vårds)försäkringar Oidentifierade hälso- och sjukvårdsändamål ,8 0,7 Löpande hälso- och sjukvårdsutgifter ,7 94,6 Hälso- och sjukvårdens investeringar ,2 5,4 Totala hälso- och sjukvårdsutgifter ,5 100 Källa: Hälsoräkenskaper , Statistiska centralbyrån, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån. Landstingens kostnader för läkemedel minskar Landstingen stod för 71,6 procent av hälso- och sjukvårdens utgifter under Deras kostnader för det egna åtagandet för hälso- och sjukvård uppgick till 239,9 miljarder kronor, medan nettokostnaden för denna verksamhet uppgick till 221 miljarder kronor (tabell 8:3). Jämfört med 2009 har landstingens kostnader för det egna åtagandet ökat med 3,8 procent i fasta priser, medan nettokostnaderna har ökat något mindre med 3,2 procent. Nettokostnaderna har ökat olika mycket inom olika vårdområden. Den största ökningen gäller den specialiserade psykiatriska vården, följt av övrig hälso- och sjukvård. Att kostnaderna ökade för den specialiserade psykiatriska vården är ett trendbrott i förhållande till tidigare år. Kostnaden för läkemedel inom förmånssystemet har minskat mest, med nästan 14 procent i jämförelse med 2009 (tabell 8:3). Minskningen kan till stor del härledas till patentutgångar på kostnadsdrivande läkemedel. År 2012 ändrades även nivåerna för högkostnadsskyddet, vilket ledde till att patienternas egenavgifter ökade medan de offentliga kostnaderna minskade. Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) omprövningar av befintliga läkemedels subventionsstatus hade en kostnadssänkande effekt, liksom landstingens TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 175

7 kostnadskontroll. Landstingens nettokostnader för tandvård minskade även något. Den utvecklingen är dock i linje med utvecklingen av tandvårdskostnaderna totalt (tabell 8:2). Tabell 8:3. Kostnadsutveckling för landstingens hälso- och sjukvård Landstingens utgifter för det egna åtagandet och nettoutgifter per vårdområde , (inkl Gotland), förändring mellan åren och andel av landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljoner kronor och procent, 2013 års pris Förändring Andel mnkr % % Landstingens hälso- och sjukvårdskostnader för ,8 det egna åtagandet Landstingens nettokostnader för hälso- och ,2 100,0 sjukvård Primärvård ,3 17,5 Specialiserad somatisk vård ,6 53,3 Specialiserad psykiatrisk vård ,8 9,5 Tandvård ,4 2,4 Läkemedel inom förmånen ,6 9,0 Övrig hälso- och sjukvård ,5 7,8 Politisk verksamhet ,4 0,6 Källa: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling , Sveriges kommuner och landsting, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån Figur 8:3 visar hur landstingens resurstilldelning till de olika vårdområdena har utvecklats sedan Mellan 2012 och 2013 fick specialiserad psykiatrisk vård en större resursförstärkning i förhållande till både primärvården och den specialiserade somatiska vården. Övrig hälso- och sjukvård har även den fått en resursförstärkning. I övrig hälso- och sjukvård ingår ambulans, sjuktransporter och sjukresor, handikappverksamhet, social verksamhet, folkhälsofrågor, forskning och utveckling (FoU) avseende hälso- och sjukvård samt övrigt. Landstingen behöver betala allt mindre för läkemedel inom förmånen. Relativt annan hälso- och sjukvård har läkemedelskostnaden minskat mest sedan TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

8 Figur 8:3. Resursförändring Resursförändring mellan landstingens olika vårdomården Procent Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Specialiserad somatisk vård Läkemedel inom förmånen Övrig hälso- och sjukvård inkl. politisk verksamhet Källa: Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling , Sveriges Kommuner och Landsting. Socialtjänstens kostnadsutveckling Kostnaderna för socialtjänsten inklusive hälso- och sjukvård enligt 18 HSL uppgick 2013 till 200 miljarder kronor, en ökning med 5 procent sedan Mest ökade kostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning, vilket är en trend som pågått i många år. Äldreomsorgen är dock fortfarande den största kostnadsposten och svarar för över hälften av socialtjänstens kostnader (tabell 8:4). Tabell 8:4. Socialtjänstens kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen för socialtjänsten , förändring mellan åren och andel av socialtjänstens kostnader, miljoner kronor och procent, 2013 års pris Förändring Andel mnkr % % Individ och familjeomsorg inklusive familjerätt och familjerådgivning ,4 20 Insatser till personer med funktionsnedsättning ,5 28 Vård och omsorg till äldre ,2 52 Socialtjänstens totala kostnader inklusive hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ,9 100 Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag , Statistiska centralbyrån, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån. TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 177

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser I landstingen är kostnadsökningen störst inom primärvården som ökat med nästan 10 procent sedan 2007. Kostnaderna för den landstingsdrivna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2007, löpande priser, mn euro 1. Specialiserad sjukvård 2 470,1 2 595,6 2 611,6 2 738,9 2 840,4 3 055,2 3 328,9 3 622,4 3 858,3

Läs mer

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro Hälso- och sjukvårdsändamål 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Lägesrapport år Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science

Lägesrapport år Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science Lägesrapport år 2019 Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science Juni 2019 2 Copyright 2019 Forska!Sverige www.forskasverige.se @forskasverige Förord De offentliga kostnaderna

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2018 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2018 2 Copyright 2018 Forska!Sverige www.forskasverige.se De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutgifternas utveckling i Sverige

Hälso- och sjukvårdsutgifternas utveckling i Sverige Hälso- och sjukvårdsutgifternas utveckling i Sverige Katarina Gralén Frida Hjalte Ulf Persson IHE RAPPORT 2019:5 Katarina Gralén Frida Hjalte Ulf Persson IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2014 NR0109

Hälsoräkenskaper 2014 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2016-06-07 1(8) Hälsoräkenskaper 2014 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Svenska hälsoräkenskaper

Svenska hälsoräkenskaper Svenska hälsoräkenskaper Ett system framtaget inom ramen för de svenska nationalräkenskaperna 2005:02 I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som avdelningen för ekonomisk

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016 Copyright 2016 Forska!Sverige www.forskasverige.se 2 Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

HÄLSORÄKENSKAPER A System of Health Accounts (SHA)

HÄLSORÄKENSKAPER A System of Health Accounts (SHA) Slutrapport EMMA-projekt nr 33: HÄLSORÄKENSKAPER A System of Health Accounts (SHA) Januari 2009 Christina Liwendahl & Anna Skygge Avdelningen för nationalräkenskaper Sammanfattning Svenska hälsoräkenskaper,

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (11) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hälsoräkenskaper Ämnesområde Nationalräkenskaper Statistikområde Nationalräkenskaper Produktkod NR0109 Referenstid 2001-2016 Kontaktuppgifter

Läs mer

Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning. Jesper Olsson, ehälsomyndigheten

Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning. Jesper Olsson, ehälsomyndigheten Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning Jesper Olsson, ehälsomyndigheten Medverkande i framtagning av diskussionsunderlaget > E-hälsomyndigheten: Manne Andersson > Socialstyrelsen: Charlotta

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån Räkenskapssammandrag för landsting 2014 Uppgifter ska skickas in till SCB senast den 2 april 2015 Kontaktperson Telefon E-post Ekonomichef E-post E-post uls@scb.se Telefon: 0019-17 60 65 Mer information

Läs mer

Hälsoräkenskaper NR0109

Hälsoräkenskaper NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2013-12-20 1(6) Hälsoräkenskaper 2001-2008 NR0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. 165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar

Läs mer

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM Nyckeltal 2012 Nysamrapport Ekonomi Publicerad 10 april 2013 Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE-116 45 STOCKHOLM Telefon +46 (0)8 410 408 00 Hemsida www.nysam.com 1 Innehållsförteckning OM EKONOMIRAPPORTEN...3

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Regionbildning från ett vårdperspektiv

Regionbildning från ett vårdperspektiv Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.

Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database. Kapitel 2 Ds 2003:62 Diagram 2.1 och 2.2: Utveckling av real BNP, Index=100 år 1970 Sverige USA 1970 100 100 100 1971 100,6 103,4 103,3 1972 103,0 108,1 109,0 1973 107,4 114,6 115,2 1974 110,8 117,1 114,6

Läs mer

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/ Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering

Läs mer

Förändring av Hälsoräkenskaperna publicering mars 2015

Förändring av Hälsoräkenskaperna publicering mars 2015 Hälsoräkenskaperna DOKUMENT 2015-03-27 1(10) Förändring av Hälsoräkenskaperna publicering mars 2015 Hälsoräkenskaperna ger en detaljerad beskrivning av Sveriges hälso- och sjukvårdsutgifter. Beräkningarna

Läs mer

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen

Läs mer

Kostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten

Kostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten Kostnadsmått 2012 Öppna jämförelser av socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Samlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi

Samlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Samlad statistik Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Statliga anslag till medicinsk och övrig civil FoU i Sverige 2002-203 beräknade FoU medel

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2010 NR0109

Hälsoräkenskaper 2010 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2012-03-30 1(6) Hälsoräkenskaper 2010 NR0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå OE 28 SM 0801 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Sammanfattning. Utredningsuppdraget Sammanfattning Utredningsuppdraget I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen (1994:200), ML, saknas som regel avdragsrätt

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1

Läs mer

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping Lindesberg Arena Campus Trollhättan Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro Lindesberg Arena Kommuninvest 2013-05-15 Kommuninvests vision (P) Kommuninvest skall

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Bokslutskommuniké 2017

Bokslutskommuniké 2017 Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.

Läs mer

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna

Läs mer

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Euro Health Consumer Index 2013: Sverige rasar i årets ranking av EU-sjukvården Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Bryssel, den 28 november, 2013 Samtidigt som den

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet

Läs mer

Hälsoräkenskaper. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) NR0109. Innehåll

Hälsoräkenskaper. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) NR0109. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) Hälsoräkenskaper 2011 NR0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION Hälsoräkenskaper Ämnesområde Statistikområde Produktkod Referenstid

KVALITETSDEKLARATION Hälsoräkenskaper Ämnesområde Statistikområde Produktkod Referenstid 2017-03-30 1 (13) KVALITETSDEKLARATION Hälsoräkenskaper Ämnesområde Nationalräkenskaper Statistikområde Nationalräkenskaper Produktkod NR0109 Referenstid 2001-2015 2017-03-30 2 (13) Statistikens kvalitet...

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg

Hälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg Hälsovård, sjukvård 9 och social omsorg Förslag till statsbudget för 2010 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 13 2 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer