Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser
|
|
- Ann-Christin Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter. Landstingens kostnader för läkemedel inom förmånssystemet minskade under med nästan 14 procent. Minskningen kan till stor del härledas till patentutgångar på kostnadsdrivande läkemedel. Den specialiserade psykiatriska vården har sammantaget fått mer resurser. Ökningen mellan 2012 och 2013 var drygt 7 procent. Jämfört med tidigare år är det här en större ökning. Socialtjänstens kostnader ökade mest för insatser till personer med funktionsnedsättning. Äldreomsorgen är fortfarande socialtjänstens största kostnadspost även om den inte ökar. Ökade resurser ges till barn och ungdomsvården. Övriga öppna insatser, det vill säga som inte är individuellt behovsprövade har ökat mest med 32 procent sedan Resurserna för insatser till vuxna med missbruks- och beroendeproblem fortsätter att minska, och kommunerna använder nu lika lite till missbruksoch beroendevården som de gjorde Minskningen gäller främst övriga öppna insatser som inte är individuellt behovsprövade. I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, , respektive en femårsperiod, I begreppet vård och omsorg ingår hälso- och sjukvården tillsammans med tandvården och socialtjänstens alla verksamheter. Fokus ligger på den offentligt finansierade vården och omsorgen. Alla kostnader är fastprisberäknade till 2013 års prisnivå, vilket innebär att kostnaderna för olika år räknas om till en gemensam prisnivå med hjälp av ett index. Som underlag för uppräkningen används Statistiska centralbyråns (SCB:s) konsumtionsindex 2013 för respektive verksamhetsområde. Genom att fastprisberäkna kostnaderna blir det möjligt att jämföra kostnaderna för olika år eftersom de då är i samma prisnivå. De kostnadsbegrepp som används i denna rapport är: Kostnaden för den egna produktionen Den egna produktionen avser den verksamhet som kommuner och landsting utför i egen regi. I den egna produktionen ingår även kostnader för den verksamhet som de säljer till andra. Kostnaden för det egna åtagandet Kommuner och landsting har ett åtagande eller ett uppdrag enligt lagstiftning och kommunala beslut. Åtagandet kan utföras i egen regi eller köpas 170 TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
2 eller upphandlas. Det egna åtagandet avser verksamhet och tjänster som kommunen eller landstinget erbjuder de egna invånarna. Kostnaden för åtagandet är ett mått på det totala finansieringsbehovet för att utföra det egna åtagandet. Finansiering genom skatter och generella statsbidrag, nettokostnad Nettokostnaden är den kostnad som ska finansieras via skatter och generella statsbidrag. I denna rapport använder Socialstyrelsen företrädesvis kostnadsmåttet kostnad för det egna åtagandet. För landstingens kostnader för hälso- och sjukvård använder vi även kostnadsbegreppet nettokostnader. Avsnittet om ekonomiska analyser bygger till största delen på presentationer av tabeller och figurer. Den första delen av kapitlet är en beskrivning av kostnader och kostnadsutveckling. Här beskrivs övergripande hela vården och omsorgen, det vill säga hälso- och sjukvården och socialtjänstens alla verksamheter, och då räknas alla hälso- och sjukvårdskostnader inklusive kostnader för den kommunala hälso- och sjukvården in under hälso- och sjukvård. Det följer den internationella klassificeringen i systemet för hälsoräkenskaperna (se avsnittet Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling). I de övergripande tabellerna för socialtjänsten ingår därför bara de kostnader som avser verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och socialförsäkringsbalken, SFB. Den kommunala hälso- och sjukvården räknas i stället med i texten som rör de enskilda verksamheterna inom socialtjänsten. Kapitlet avslutas med förslag på indikatorer för att mäta effektivitet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vårdens och omsorgens kostnadsutveckling Kostnader för vården och omsorgen utgör en stor del av samhällsekonomin i Sverige och stod 2013 för 14,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sedan 2004 har vården och omsorgens andel av BNP ökat med 0,7 procentenheter. Hälso- och sjukvården inklusive tandvården utgjorde 9,6 procent av BNP och dess andel har ökat med 0,5 procentenheter sedan Socialtjänstens andel var 4,6 procent exklusive den kommunala hälso- och sjukvård som definieras i 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Socialtjänstens andel av BNP har under de senaste tio åren ökat med 0,2 procentenheter (tabell 8:1). Hela vård- och omsorgssektorn omsatte cirka 518 miljarder kronor I förhållande till 2004 är det en ökning med 16 procent. Hälso- och sjukvården ökade något mer än socialtjänsten, och de utgifterna beräknades 2013 uppgå till cirka 343 miljarder kronor, 69 inklusive tandvård, kommunal hälsooch sjukvård, läkemedel samt hälso- och sjukvårdens investeringar [1]. 68 De totala utgifterna för hälso- och sjukvården är skattade. 69 Uppgifter för 2013 om de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna publiceras av SCB TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 171
3 Socialtjänstens utgifter uppgick 2013 till 175 miljarder kronor, exklusive hälso- och sjukvård enligt 18 HSL (tabell 8:1). Tabell 8:1. Vårdens och omsorgens andel av BNP och kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen för hela vården och omsorgen , förändring mellan åren och andel av BNP miljoner kronor och procent, 2013 års pris. Andel av BNP Hälso- och sjukvårdens andel av BNP Socialtjänstens andel av BNP exkl. hälso- och sjukvård enligt 18 HSL Vården och omsorgens andel av BNP Hälso- och sjukvårdens utgifter totalt Socialtjänstens utgifter inkl. hälsooch sjukvård enl. 18 HSL Socialtjänstens utgifter exkl. hälsooch sjukvård enl. 18 HSL Vården och omsorgen totalt Förändring mnkr % 9,1 9,1 8,9 8,9 9,2 9,9 9,5 9,5 9,6 9,6* 0,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4,3 4,6 4,4 4,4 4,5 4,6 0,2 13,5 13,4 13,1 13,0 13,5 14,5 13,9 13,9 14,1 14,2* 0, * , , , * ,1 * Beräknade kostnader för 2013 Källa: Hälsoräkenskaper, Statistiska centralbyrån , Kommunernas räkenskapssammandrag , Statistiska centralbyrån, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån. Svensk hälso- och sjukvård ligger i mittfåran internationellt sett I OECD: s internationella jämförelser av hur stor andel av BNP som olika länder använder för hälso- och sjukvård ligger Sverige ungefär i mitten med 9,6 procent av BNP. Det är dock stora skillnader mellan ländernas hälso- och sjukvårdskostnader som andel av BNP (figur 8:1). USA utmärker sig särskilt eftersom där går 16,9 procent av BNP till hälso- och sjukvård, medan Luxemburg endast använder 7,1 procent. Att det skiljer så mycket mellan länderna beror bland annat på hur hälso-och sjukvården är organiserad och finansierad. 172 TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
4 Figur 8:1. Andel av BNP Hälso- och sjukvårdens utgifter som andel av BNP i ett urval länder Procent Luxemburg Irland Island Finland Italien Grekland Källa: OECD Health Statistics Norge Spanien Storbritannien Sverige Portugal Belgien Kanada Danmark Österrike Tyskland Schweiz Frankrike Nederländerna USA Den vanligaste finansieringsformen i de utvalda länderna är offentlig finansiering, antingen i form av finansiering från offentlig sektor genom skatteuttag eller som obligatoriska försäkringssystem. Dessa obligatoriska försäkringssystem kontrolleras och styrs av staten och i de flesta länder måste individen ansluta sig till dessa system. Av figur 8:2 framgår att de nordiska länderna har en stor andel hälso- och sjukvård som är finansierad av offentlig sektor genom skatteuttag, men det är en viss skillnad i vilken del av den offentliga sektorn som finansierar vad. I Sverige är det landstingen som finansierar den största delen av hälso- och sjukvården, medan det i Finland är den lokala nivån (kommunerna) som finansierar en stor andel av hälso- och sjukvården. Danmark och Island är länder där staten finansierar den största andelen av hälso- och sjukvårdens utgifter. Även i Norge är det i huvudsak staten och kommunerna som finansierar hälso- och sjukvården. Offentlig finansiering genom obligatoriska försäkringssystem förekommer till viss del i både Finland, Island och Norge. Länder såsom Grekland, Schweiz, Luxemburg, Belgien, Tyskland, Frankrike och även USA finansierar också sin hälso- och sjukvård till största delen genom obligatoriska försäkringssystem. USA utmärker sig med att 34 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader finansieras med privata försäkringar. Detta ska jämföras med Sverige där 0,3 procent betalas med privata försäkringar. Ett annat perspektiv är hur mycket hushållen får betala själva för hälsooch sjukvård, och då är Frankrike det billigaste landet eftersom endast 7,5 procent finansieras med hushållens egenbetalning. Det kan jämföras med Sverige där hushållen betalar 16,2 procent ur egen ficka för hälso- och sjukvård. TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 173
5 Figur 8:2. Finansiärer Hälso- och sjukvårdens utgifter fördelat efter finansiärer. Procent av totala hälso- och sjukvårdsutgifter i ett urval av länder Procent Danmark Storbritannien Sverige Italien Norge Kanada Irland Spanien Portugal Finland Island Grekland Schweiz Luxemburg Belgien Tyskland USA Frankrike Offentlig sektor exkl. sociala trygghetsfonder Privata försäkringar Hushållens ideella organisationer Sociala trygghetsfonder Hushållens utgifter ur egen ficka Bolag (ej hälsoförsäkringar) Källa: OECD Health Statistics Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling De samlade utgifterna för all hälso- och sjukvård inklusive investeringar uppgick 2012 till 343,8 miljarder kronor, i 2013 års pris. 70 Av detta finansierade landstingen 71,6 procent och den privata sektorn 18,7 procent. Kommunerna stod för 7,7 procent och staten för 2,0 procent. Det internationella systemet för hälsoräkenskaper, A System of Health Accounts (SHA), definierar hälso- och sjukvårdens utgifter utifrån den internationella klassifikationen för hälso- och sjukvårdens ändamål och funktioner samt producenter och finansiärer, ICHA. 71 Största delen av hälso- och sjukvårdens kostnader gäller den del som består av botande och rehabiliterande vård enligt SHA, med 63 procent. Av den botande och rehabiliterande vården utfördes 25 procent i slutenvården och 36 procent i öppenvården. Kommunernas hälso- och sjukvård enligt 18 HSL utgör drygt 7 procent av hälso- och sjukvårdens utgifter. En annan stor utgiftspost är läkemedel till öppenvårdspatienter, med 14 procent av kostnaderna. Kostnaderna för landstingens hemsjukvård minskar i samma takt som kommunerna övertar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Kostnaderna för läkemedel till öppenvårdspatienter fortsätter också att minska på 70 Uppgifter för 2013 om de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna publiceras av SCB ICHA International Classification for Health Accounts 174 TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
6 grund av bland annat patentutgångar (se mer under nästa avsnitt). Mellan 2009 och 2012 minskade läkemedelskostnaderna med 6 procent. Investeringarna i hälso- och sjukvården har däremot ökat sedan 2009 (tabell 8:2). Tabell 8:2. Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling (SHA) Hälso- och sjukvårdsutgifter utifrån systemet för hälsoräkenskaper (SHA), förändring mellan åren och verksamheternas andel av totala hälso- och sjukvårdsutgifter, miljoner kronor och procent, 2013 års pris Förändring Andel mnkr % % Botande och rehabiliterande hälso- och sjukvård ,3 63,0 Botande och rehabiliterande sluten vård ,0 24,8 Botande och rehabiliterande dagsjukvård ,4 2,1 Botande och rehabiliterande öppenvård ,5 35,7 varav tandvård ,0 6,9 Landstingens hemsjukvård ,8 0,4 Kommuneras hemsjukvård ,0 7,2 Laboratorier, röntgen, patienttransporter m.m ,0 4,2 Medicinska varor till öppenvårdspatienter ,2 14,4 Läkemedel ,4 11,6 varav receptförskrivna mediciner ,1 8,3 Terapeutiska hjälpmedel ,2 2,8 Prevention och folkhälsotjänster ,2 3,7 Administration av hälso- och sjukvård och ,0 1,5 sjuk(vårds)försäkringar Oidentifierade hälso- och sjukvårdsändamål ,8 0,7 Löpande hälso- och sjukvårdsutgifter ,7 94,6 Hälso- och sjukvårdens investeringar ,2 5,4 Totala hälso- och sjukvårdsutgifter ,5 100 Källa: Hälsoräkenskaper , Statistiska centralbyrån, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån. Landstingens kostnader för läkemedel minskar Landstingen stod för 71,6 procent av hälso- och sjukvårdens utgifter under Deras kostnader för det egna åtagandet för hälso- och sjukvård uppgick till 239,9 miljarder kronor, medan nettokostnaden för denna verksamhet uppgick till 221 miljarder kronor (tabell 8:3). Jämfört med 2009 har landstingens kostnader för det egna åtagandet ökat med 3,8 procent i fasta priser, medan nettokostnaderna har ökat något mindre med 3,2 procent. Nettokostnaderna har ökat olika mycket inom olika vårdområden. Den största ökningen gäller den specialiserade psykiatriska vården, följt av övrig hälso- och sjukvård. Att kostnaderna ökade för den specialiserade psykiatriska vården är ett trendbrott i förhållande till tidigare år. Kostnaden för läkemedel inom förmånssystemet har minskat mest, med nästan 14 procent i jämförelse med 2009 (tabell 8:3). Minskningen kan till stor del härledas till patentutgångar på kostnadsdrivande läkemedel. År 2012 ändrades även nivåerna för högkostnadsskyddet, vilket ledde till att patienternas egenavgifter ökade medan de offentliga kostnaderna minskade. Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) omprövningar av befintliga läkemedels subventionsstatus hade en kostnadssänkande effekt, liksom landstingens TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 175
7 kostnadskontroll. Landstingens nettokostnader för tandvård minskade även något. Den utvecklingen är dock i linje med utvecklingen av tandvårdskostnaderna totalt (tabell 8:2). Tabell 8:3. Kostnadsutveckling för landstingens hälso- och sjukvård Landstingens utgifter för det egna åtagandet och nettoutgifter per vårdområde , (inkl Gotland), förändring mellan åren och andel av landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljoner kronor och procent, 2013 års pris Förändring Andel mnkr % % Landstingens hälso- och sjukvårdskostnader för ,8 det egna åtagandet Landstingens nettokostnader för hälso- och ,2 100,0 sjukvård Primärvård ,3 17,5 Specialiserad somatisk vård ,6 53,3 Specialiserad psykiatrisk vård ,8 9,5 Tandvård ,4 2,4 Läkemedel inom förmånen ,6 9,0 Övrig hälso- och sjukvård ,5 7,8 Politisk verksamhet ,4 0,6 Källa: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling , Sveriges kommuner och landsting, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån Figur 8:3 visar hur landstingens resurstilldelning till de olika vårdområdena har utvecklats sedan Mellan 2012 och 2013 fick specialiserad psykiatrisk vård en större resursförstärkning i förhållande till både primärvården och den specialiserade somatiska vården. Övrig hälso- och sjukvård har även den fått en resursförstärkning. I övrig hälso- och sjukvård ingår ambulans, sjuktransporter och sjukresor, handikappverksamhet, social verksamhet, folkhälsofrågor, forskning och utveckling (FoU) avseende hälso- och sjukvård samt övrigt. Landstingen behöver betala allt mindre för läkemedel inom förmånen. Relativt annan hälso- och sjukvård har läkemedelskostnaden minskat mest sedan TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
8 Figur 8:3. Resursförändring Resursförändring mellan landstingens olika vårdomården Procent Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Specialiserad somatisk vård Läkemedel inom förmånen Övrig hälso- och sjukvård inkl. politisk verksamhet Källa: Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling , Sveriges Kommuner och Landsting. Socialtjänstens kostnadsutveckling Kostnaderna för socialtjänsten inklusive hälso- och sjukvård enligt 18 HSL uppgick 2013 till 200 miljarder kronor, en ökning med 5 procent sedan Mest ökade kostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning, vilket är en trend som pågått i många år. Äldreomsorgen är dock fortfarande den största kostnadsposten och svarar för över hälften av socialtjänstens kostnader (tabell 8:4). Tabell 8:4. Socialtjänstens kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen för socialtjänsten , förändring mellan åren och andel av socialtjänstens kostnader, miljoner kronor och procent, 2013 års pris Förändring Andel mnkr % % Individ och familjeomsorg inklusive familjerätt och familjerådgivning ,4 20 Insatser till personer med funktionsnedsättning ,5 28 Vård och omsorg till äldre ,2 52 Socialtjänstens totala kostnader inklusive hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ,9 100 Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag , Statistiska centralbyrån, Konsumtionsindex 2013 Statistiska centralbyrån. TILLSTÅNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 177
Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser
Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.
Läs merSocialstyrelsens sammanfattande iakttagelser
Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser I landstingen är kostnadsökningen störst inom primärvården som ökat med nästan 10 procent sedan 2007. Kostnaderna för den landstingsdrivna
Läs merKostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010
Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9
Läs merLandstingens ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet
Läs merTabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro
Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2007, löpande priser, mn euro 1. Specialiserad sjukvård 2 470,1 2 595,6 2 611,6 2 738,9 2 840,4 3 055,2 3 328,9 3 622,4 3 858,3
Läs merTabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro
Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro Hälso- och sjukvårdsändamål 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Läs merKostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada
Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merLägesrapport år Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science
Lägesrapport år 2019 Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science Juni 2019 2 Copyright 2019 Forska!Sverige www.forskasverige.se @forskasverige Förord De offentliga kostnaderna
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merLägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning
Lägesrapport 2018 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2018 2 Copyright 2018 Forska!Sverige www.forskasverige.se De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merHälso- och sjukvårdsutgifternas utveckling i Sverige
Hälso- och sjukvårdsutgifternas utveckling i Sverige Katarina Gralén Frida Hjalte Ulf Persson IHE RAPPORT 2019:5 Katarina Gralén Frida Hjalte Ulf Persson IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merHälsoräkenskaper 2014 NR0109
Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2016-06-07 1(8) Hälsoräkenskaper 2014 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merFINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer
MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av
Läs merHälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader
Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida
Läs merSJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014
SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merSvenska hälsoräkenskaper
Svenska hälsoräkenskaper Ett system framtaget inom ramen för de svenska nationalräkenskaperna 2005:02 I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som avdelningen för ekonomisk
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merEn god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merLägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning
Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016 Copyright 2016 Forska!Sverige www.forskasverige.se 2 Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merFORSKNINGSFINANSIERING
FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).
Läs merHÄLSORÄKENSKAPER A System of Health Accounts (SHA)
Slutrapport EMMA-projekt nr 33: HÄLSORÄKENSKAPER A System of Health Accounts (SHA) Januari 2009 Christina Liwendahl & Anna Skygge Avdelningen för nationalräkenskaper Sammanfattning Svenska hälsoräkenskaper,
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (11) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hälsoräkenskaper Ämnesområde Nationalräkenskaper Statistikområde Nationalräkenskaper Produktkod NR0109 Referenstid 2001-2016 Kontaktuppgifter
Läs merUppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning. Jesper Olsson, ehälsomyndigheten
Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning Jesper Olsson, ehälsomyndigheten Medverkande i framtagning av diskussionsunderlaget > E-hälsomyndigheten: Manne Andersson > Socialstyrelsen: Charlotta
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merKöp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010
Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merStatistiska centralbyrån
Räkenskapssammandrag för landsting 2014 Uppgifter ska skickas in till SCB senast den 2 april 2015 Kontaktperson Telefon E-post Ekonomichef E-post E-post uls@scb.se Telefon: 0019-17 60 65 Mer information
Läs merHälsoräkenskaper NR0109
Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2013-12-20 1(6) Hälsoräkenskaper 2001-2008 NR0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merInfrastrukturskulden hur finansierar vi den?
JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat
Läs merBokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merNyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM
Nyckeltal 2012 Nysamrapport Ekonomi Publicerad 10 april 2013 Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE-116 45 STOCKHOLM Telefon +46 (0)8 410 408 00 Hemsida www.nysam.com 1 Innehållsförteckning OM EKONOMIRAPPORTEN...3
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merMed egenavgifter menas avgifter som
Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller
Läs merVad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015
Läs merRegionbildning från ett vårdperspektiv
Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merKapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.
Kapitel 2 Ds 2003:62 Diagram 2.1 och 2.2: Utveckling av real BNP, Index=100 år 1970 Sverige USA 1970 100 100 100 1971 100,6 103,4 103,3 1972 103,0 108,1 109,0 1973 107,4 114,6 115,2 1974 110,8 117,1 114,6
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merFörändring av Hälsoräkenskaperna publicering mars 2015
Hälsoräkenskaperna DOKUMENT 2015-03-27 1(10) Förändring av Hälsoräkenskaperna publicering mars 2015 Hälsoräkenskaperna ger en detaljerad beskrivning av Sveriges hälso- och sjukvårdsutgifter. Beräkningarna
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merKostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten
Kostnadsmått 2012 Öppna jämförelser av socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merKöp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012
Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452
Läs merSOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson
SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8
Läs merPeriodrapport OKTOBER
Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merSamlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi
Samlad statistik Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Statliga anslag till medicinsk och övrig civil FoU i Sverige 2002-203 beräknade FoU medel
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merAvgiftshandboken Kortversion - sommarlathund
Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein
Läs merHälsoräkenskaper 2010 NR0109
Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2012-03-30 1(6) Hälsoräkenskaper 2010 NR0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merUppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå
OE 28 SM 0801 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merBefolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD
Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merSammanfattning. Utredningsuppdraget
Sammanfattning Utredningsuppdraget I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen (1994:200), ML, saknas som regel avdragsrätt
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1
Läs merLouis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest
Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping Lindesberg Arena Campus Trollhättan Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro Lindesberg Arena Kommuninvest 2013-05-15 Kommuninvests vision (P) Kommuninvest skall
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merHögre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen
Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merBokslutskommuniké 2017
Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.
Läs merVi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Läs merFortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter
Euro Health Consumer Index 2013: Sverige rasar i årets ranking av EU-sjukvården Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Bryssel, den 28 november, 2013 Samtidigt som den
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
Läs merHälsoräkenskaper. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) NR0109. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) Hälsoräkenskaper 2011 NR0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merKVALITETSDEKLARATION Hälsoräkenskaper Ämnesområde Statistikområde Produktkod Referenstid
2017-03-30 1 (13) KVALITETSDEKLARATION Hälsoräkenskaper Ämnesområde Nationalräkenskaper Statistikområde Nationalräkenskaper Produktkod NR0109 Referenstid 2001-2015 2017-03-30 2 (13) Statistikens kvalitet...
Läs merVallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga
Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet
Läs merHälsovård, sjukvård. 9 och social omsorg
Hälsovård, sjukvård 9 och social omsorg Förslag till statsbudget för 2010 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 13 2 Hälsovård, sjukvård och social
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs mer