Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning. Jesper Olsson, ehälsomyndigheten

Transkript

1 Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning Jesper Olsson, ehälsomyndigheten

2 Medverkande i framtagning av diskussionsunderlaget > E-hälsomyndigheten: Manne Andersson > Socialstyrelsen: Charlotta Holm Sjögren, Birgitta Lindelius och Kalle Brandstedt > SKL: Emma Vintemon > Inera: Madeleine Marklund > Myndigheten för delaktighet: Raymond Dahlberg och Annika Streiler > Samordningskansliet för Vision e-hälsa 2025: Jesper Olsson och Karina Tellinger

3 Medverkande i framtagning av diskussionsunderlaget E-hälsomyndigheten Manne Andersson Socialstyrelsen Charlotta Holm Sjögren Birgitta Lindelius Kalle Brandstedt SKL Emma Vintemon Inera Madeleine Marklund Myndigheten för delaktighet Raymond Dahlberg Annika Streiler Samordningskansliet för Vision e-hälsa 2025 Jesper Olsson Karina Tellinger

4 Diskussionsunderlag > Första försök att följa upp utvecklingen av den nationella e-hälsan > Svårfångat område vad ska ingå och hur kan det mätas? > Fortsatt utveckling av uppföljningsmetoder behövs Samordningskansliet för Vision e-hälsa 2025

5 Hur har vi gjort? Förstudie Iterativ (~12) workshopserie Indikator inventering Indikator framtagande Extern förankring Resultat En rapport med > En svensk modell för att följa hur ekosystemet e-hälsa utvecklats med utgångspunkt i invånarna, patienterna, brukarna, närstående och medarbetarna > En första testmätning > Förslag till fortsatt utveckling > Ökat intresse för uppföljningsfrågorna Rapport

6 Uppföljningsmodellen undersöker Samhällsförutsättningar för e-hälsa: E-demografi, hälsa, akademi och forskning, näringsliv Strukturer som möjliggör e-hälsa: Regelverk, standarder och enhetligare begreppsanvändning, teknik och infrastruktur, genomförande och innovationsförmåga Behov och användning av e-hälsa: Funktioner, stöd och tjänster för individen, mötet och medarbetaren

7 Om testmätningen Totalt 47 grafer > Antal internationella 20 > Antal variabler 132 > Jämförelser över tid 37 Fördelning grafer per område > Behov och användning 7/15 > Strukturer som möjliggör 6/18 > Samhällsförutsättningar 7/14

8 Resultat: Samhällsförutsättningar > Goda förutsättningar att nå Vision e-hälsa 2025 > Sverige på tredje plats i EU uppkoppling, kompetens, internetanvändning och tillgång till digitala tjänster > Vi har hög användning av eid > Näringslivet inom e-hälsosektorn är starkt jämfört med i andra länder > Landstingen satsar allt mer på FOU och tillgången på akademiker stärks

9 Samhällsförutsättningar för e-hälsa Digital Economy and Society Index (DESI-Indextal) Danmark Finland Sverige Nederländerna Luxembourg Belgien Storbritannien Irland Estland Österrike Tyskland Malta Litauen Spanien Portugal EU-28 Frankrike Slovenien Tjeckien Lettland Slovakien Ungern Cypern Polen Kroatien Italien Grekland Bulgarien Rumänien 52,0 52,3 52,3 46,5 46,0 45,9 47,7 46,1 46,8 43,0 43,8 43,2 43,5 40,3 40,0 39,7 37,9 36,1 33,8 35,5 33,8 32,6 30,3 28,5 25,9 62,3 60,1 61,2 58,4 12,0 10,9 8,1 9,3 8,5 10,7 9,1 9,1 7,7 10,2 10,0 7,6 8,0 9,7 11,4 7,1 8,7 9,4 8,1 8,5 7,3 DESI-Indextal Källa, The Digital Economy and Society Index (DESI), EU kommissionen 8,9 8,2 7,9 12,1 8,4 7,7 6,3 8,7 0,0 25,0 50,0 75, Utveckling Indextal Sverige 43,2 EU-28 > DESI beskriver EU ländernas digitala mognad. Indexet baseras på t ex uppkoppling, kompetens, internet-användning och tillgång till digitala tjänster. 61, ,3 Tidserie 64, ,4 64, ,3 67,5 2017

10 Samhällsförutsättningar för e-hälsa Hälso- och sjukvårdskostnader som andel av BNP USA 17,2 Tyskland 11,3 Sverige 11,0 Frankrike 11,0 Nedeländerna 10,5 Norge Danmark 10,5 10,4 Tidserie Österrike Belgien 10,4 10,4 11,1 11,1 11,0 11,0 Storbritannien 9,7 Finland 9,4 Spanien 9,0 OECD average 9, Italien Polen 6,4 8,9 % Sverige 0,0 5,0 % av BNP 10,0 15,0 20,0 Källa: OECD Health expenditure and financing

11 Resultat: Strukturer som möjliggör e-hälsa > Internationellt sett har Sverige en mer heltäckande lagstiftning är flera andra länder men är den tillräckligt ändamålsenlig? > Utveckling pågår, men finns vissa luckor i de tekniska möjligheterna att kommunicera > Utveckling pågår, men finns vissa brister i användningen av standarder och begrepp > Indikationer på att landstingens satsningar på digitalisering är relativt konstanta och att utveckling främst sker i större kommuner

12 Strukturer som möjliggör e-hälsa Godkända anslutningar/informationsmängder i NPÖ per landsting: Östergötland Blekinge Örebro Skåne Kronoberg Jämtland/Härjedalen Västernorrland Västerbotten Värmland Jönköping Halland Uppsala Norrbotten Götalandsregionen Gotland Västmanland Sörmland Stockholm Kalmar Dalarna Gävleborg Diagnos Läkemedel ordinerade och förskrivna Undersöknings resultat- Bild Undersökningsresultat- Klinkem Undersökningsresultat -övriga Uppmärksamhetssignal Vård- och omsorgskontakt Vård-och omsorgsdok- ostrukturerade Antal godkända anslutningar/informationsmängder Källa: Inera - Sammanställning över godkända anslutningar/informationsmängder i NPÖ, (v0.25)

13 Strukturer som möjliggör e-hälsa Andelen kommuner där personalen i myndighetsutövningen inom socialtjänsten använder ICF i den digitala individdokumentationen (snitt av specificerade tjänster) %-andel av kommunerna Äldreomsorg 37 > ICF är en standardiserad klassifikation av funktions-tillstånd, funktionshinder och hälsa Vuxna med missbruksproblem 9 Personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning 23 Tidserie Barn och unga 19 8,8 15,3 18,8 22,0 Snitt för listade områden Snitt för listade

14 Resultat: Behov och användning av e-hälsa > Internationellt sett bland de främsta vad gäller att ge invånarna digital tillgång till information som finns i journalen > Internationellt sett finns mer att göra för att ytterligare stärka patienters och brukares ställning och möjligheter till egenvård > Patienters ordinarie mottagning är sämre informerad om patientens vård på andra enheter än i andra länder > Inom landet: stora variationer i tjänsteutbudet beroende på var man bor

15 Behov och användning av e-hälsa Individens digitala tillgång till hälso- och journalinformation Danmark Singapore Sverige UK Australien USA Kanada Finland Läkemedel / förskrivningar Labbresultat Screenings / behandlings- anteckningar Nyligen genomförda eller kommande medicinska möten Utskrivningsinformation Vaccinationer Remiss dokumentation Allergier Patient kan se vem som har tittat på patientjournalen Tandvårdsjournaler Läkarintyg / registrering av sjukskrivning Spåra personliga hälsoindikatorer Antal

16 Behov och användning av e-hälsa Andel som svarat ja på frågan "Har... [det] inträffat... under den senaste månaden [att] en patients journal eller annan relevant klinisk information var inte tillgänglig vid tidpunkten för patientens planerade besök? Nya Zeeland Norge Australien Storbritannien USA Kanada Sverige Schweiz Nederländerna Tyskland Andel positiva svar Källa: Vårdanalys, Ändamålsenliga journalsystem i primärvården lärdomar från läkarnas perspektiv. 2016

17 Behov och användning av e-hälsa Andel av kommunerna som använder följande välfärdsteknik i ordinärt boende (snitt för nedan specificerade) Vårdplanering/samordnad individuell Vårdplanering 59 Gps-larm 52 Elektroniska lås till hemtjänstens brukare 48 Trygghetskamera (nattillsyn/fjärrtillsyn med 37 Påminnelse för medicin mm. 26 Dagtillsyn med hjälp av kamera 3 Källa: Socialstyrelsen - E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 (tabell 1), 2016 (tabell 1) %-andel

18 Arbetsgruppens tankar framåt > Ta tillvara möjligheterna att utveckla en behovsmotiverad och måldriven uppföljning > Organisera för fortsatt uppföljning av visionen > Ta tillvara möjligheterna till stärkt datatillgång och förbättrade nationella och internationella jämförelser