Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)"

Gunnel Karlsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1

2 är ett innovativt land Livsmedelssektorn haltar efter Bloombergs innovationsranking (Europa) Tyskland Schweiz Finland Frankrike Österrike Irland Belgien Norge Storbritannien Italien Polen Livsmedelsfokuserad innovationsranking Irland Schweiz Norge Island Belgien Finland Frankrike Storbritannien Österrike Slovenien Spanien 14 Källa: Bloomberg, Eurostat, Roland Berger

Innovationsutmaningar Den svenska livsmedelssektorn präglas av främst små och medelstora företag begränsade investeringar i och lågt fokus på FoU lågt fokus på den

3 Innovationsutmaningar Den svenska livsmedelssektorn präglas av främst små och medelstora företag begränsade investeringar i och lågt fokus på FoU lågt fokus på den globala marknaden liten samverkan inom sektorn bristfällig samverkan mellan akademi och företag Källa : Samverkansarenan för svensk livsmedelsindustri, Roland Berger 3

4 Livsmedelsforskning i Forskningen är fragmenterad Dålig koordination mellan företag och akademi "Vilka universitet gör vad inom livsmedelsrelaterad forskning?" Låg grad av behovsstyrd forskning Produktutveckling snarare än forskning "Vad vill företagen att vi ska forska inom?" Källa : Samverkansarenan för svensk livsmedelsindustri, Roland Berger 4

5 Lärdomar från ledande innovationsländer med fokus på export Förutsättningar > Företagsstruktur > Hamnen i Rotterdam > Wageningen universitet Framgångsfaktorer > Nationellt fokus > Geografisk koncentration > Trippelhelix > Historiskt stark sektor > Stor sektor i förhållande till övriga sektorer i landet > Nationellt fokus > Produktivitet i värdekedjan > Internationellt marknadsfokus Irland > Förutsättningar för gräsodling > Fragmenterad sektor började samverka under finanskrisen > Nationellt fokus > Involvering av sektorn i strategier > Bygger aktivt på förutsättningar Källa: Roland Berger 5

Lettland Bulgarien Irland Cypern Norge Estland Spanien Island Ungern Litauen Rumänien Finland Storbritannien Tjeckien Slovenien Polen Slovakien Grekland Italien Tyskland Portugal Malta Frankrike

6 Lettland Bulgarien Irland Cypern Norge Estland Spanien Island Ungern Litauen Rumänien Finland Storbritannien Tjeckien Slovenien Polen Slovakien Grekland Italien Tyskland Portugal Malta Frankrike Schweiz Belgien Österrike Kroatien Luxemburg En signifikant lägre andel av statliga forskningsinvesteringar går till jordbruk i än jämförbara EU länder 15% 1.4% 10% 5% 3.%.9% 1.5% 0% Källa: Eurostat 6

7 Även i relation till sektorns storlek är andelen av totala offentliga forskningsinvesteringar lägre än i jämförbara länder Offentligt FoU stöd till jordbruket/ Total offentligt FoU stöd [%] 15% Lettland Bulgarien x 00% 10% Cypern Irland x 100% 5% 0% 0% Luxemburg Storbritannien Schweiz Tyskland Belgien.5% Norge Finland Tjeckien Slovenien Slovakien Italien Malta Portugal Frankrike Österrike Estland Spanien Polen Ungern 5% 7.5% Grekland Litauen Kroatien 10% Island Rumänien x 50% Jordbruk och livsmedelsproduktions bidrag till BNP [%] Källa: Eurostat 7

8 Av topp 100 livsmedelsföretag i Europa/US är FoU intensiteten högst inom ingredienser och insatsvaror till primärproduktion Primärproduktion Grödor & frön Foder Avelsbeståndsleverantör Jordbruk, animalieproduktion, fiske Sekundärproduktion Ingredienser Agri-kooperativ Ingredienser (BioTech) Mejerier Köttprodukter Fisk Frukt & grönt Mjöl & socker Konfektyr Dryck Konsumentprodukter Multinationella FMCG Distribution Detaljhandel Hög FoU intensitet Låg FoU intensitet Del av analysen Insatsvaror (Del av analysen) Inkluderas inte i analysen Källa: Economics of Industrial Research and Innovation, Valu8, Roland Berger 8

9 Varför lyckas andra sektorer? Förutsättningar Framgångsfaktorer Fordon > Starka svenska företag > Uppmärksamhet från samhället > Innovationsdrivet > Stark förankring i politiken > Samverkar trots konkurrens Stål > Högvärdeprodukter > Specialisering av företagen > Lång historia av samarbete > Stark samverkan via Jernkontoret > Paraply för innovationssamarbete > Flexibel organisation Skog > Andra material som konkurrent > Konkurrens med andra sektorer om kompetens > Skifte till högvärdeprodukter > Marknadsföring av sektorn Källa : Roland Berger 9

10 10

11 Områden att samverka kring Kriterier för samverkansområden Gemensamma för hela sektorn Långsiktiga utmaningar Hälsa och smak Cirkulär mat Digitalisering & automation Behovsstyrd forskning Föreslagna ytterligare områden Produktivitet Säkerhet och regleringar 11

12 rankas som ett av Europas mest innovativa länder inom kärnsektorerna, men inom livsmedel hamnar vi först på 14:e plats Innovationsranking Översikt Bloombergs innovationsranking 1) Stålfokuserad innovationsranking Skogfokuserad innovationsranking Fordonsfokuserad innovationsranking Life science fokus. innovationsranking Livsmedelsfokus. innovationsranking Irland 5 Irland 5 Irland 5 5 Irland Irland 13 Irland ) I Europa Source: Bloomberg, Eurostat, IPO, Roland Berger 1

13 Högre FoU-investeringar i andra svenska sektorer Investeringar som % av BNP Fordon, Stål 0,5 Skog 0,4 Livsmedel 0,1 13

Relevanta dokument

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB Studiens frågeställningar Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan