Kultur äter e-hälsa till lunch- kultur, förändringstryck och ledarskap i välfärden
|
|
- Lena Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kultur äter e-hälsa till lunch- kultur, förändringstryck och ledarskap i välfärden Jesper Olsson
2 Agenda Var skapas värde E-hälsoläget idag En bild av utvecklingskraft Exempel på strategiska utvecklingsmöjligheter
3 Agenda Var skapas värde E-hälsoläget idag En bild av utvecklingskraft Exempel på strategiska utvecklingsmöjligheter
4 Tankar om värde en utgångspunkt Utöver stöd till egenvård i livets alla skeenden Skapas hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens värde där patienter, brukare, närstående och personal möts i vardagen E-hälsa skapar värde när den (på olika sätt) bidrar till en säkrare, bättre, effektivare, mer patientcentrerad, jämlik och ändamålsenlig vardag för alla som berörs. E-hälsa är en likvärdig del av teamet och vi ska ställa samma krav på e-hälsa som på medarbetarna
5 Agenda Var skapas värde E-hälsoläget idag En bild av utvecklingskraft Exempel på strategiska utvecklingsmöjligheter
6 Iakttagelser ur en kommande rapport E-hälsomyndigheten: Manne Andersson Socialstyrelsen: Charlotta Holm Sjögren, Birgitta Lindelius och Kalle Brandstedt SKL: Emma Vintemon Inera: Madeleine Marklund Myndigheten för delaktighet: Raymond Dahlberg och Annika Streiler Samordningskansliet för vision e-hälsa 2025: Jesper Olsson, Karina Tellinger Arbetsgruppen har biståtts med processtöd från Jan von Zweigbergk, Per-Inge Andersson, Sara Lidé och Jon Arwidson från PwC
7 Vad är e-hälsa och vad vill vi uppnå? E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen beskriver e- hälsa som: Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa Egenvård
8 Uppföljningsmodell
9 Samhällsförutsättningar för e-hälsa DESI är ett brett mått som beskriver EU ländernas digitala mognad. Indexet baseras på områden så som uppkoppling, kompetens, internetanvändning, tillgång till digitala tjänster.
10 Samhällsförutsättningar för e-hälsa
11 Samhällsförutsättningar för e-hälsa
12 Samhällsförutsättningar för e-hälsa Andel av antalet privata företag i respektive OECDland som är verksamma inom vad som av OECD definierats som e- hälsorelaterade sektorer.
13 Samhällsförutsättningar för e-hälsa Antalet publicerade patent som kan relateras till e- hälsa i förhållande till respektive OECD-lands befolkningsstorlek. Det är ett indirekt mått som belyser innovationsförmåga eller produktivitet inom FoU i e- hälsosektorn
14 Min sammanfattning av läget E-demografi Hälsa Näringsliv Akademi Vi verkar ha goda samhällsförutsättningar Grundläggande infrastruktur på plats
15 Uppföljningsmodell
16 Strukturer som möjliggör e-hälsa B1.4 Antal av totalt 15 identiferade regleringar för att styrning, begränsning och patientinsyn kring upprättandet och användningen av e-journalsystem som implementerats i respektive medlemsland Frankrike Österrike Sverige Norge Slovakien Luxemburg Danmark Litauen Lettland Rumänien Ungern Tjeckien Portugal Beligen Irland Antal områden där lagreglering finns Specifika regler för hosting och beartning av e- Journaler Krav på specifik auktorisation för hostning och bearbetning av e-journaler Legalt krav på kryptering av e-journaldata Specifika krav på revision av institutioner som hostar och bearbetar e-journaler Specifik legal reglering kring patients samtycke till e-journaler Lagkrav på samtycke vid upprättande av e- Journal Krav på samtycke innan journalen delas Specifik rättighet att bli informerad innan e- journal upprättas Krav på skriftligt samtycke vid upprättande/delning av e-journal Krav på identifiering med e-signatur eller tjänstekort Differentierade åtkomstbehörigheter för olika medicinska professioner Patienter har lagstadgad rättighet till åtkomst till hela e-journalen Källa: Milieu Ltd & time.lex (på uppdrag av EU-kommissionen) - Overview of the national laws on electronic health records in the EU Member States and their interaction with the provision of cross-border ehealth services, juli 2014
17 Strukturer som möjliggör e-hälsa B3.2 Omfattning av användning av strukturerad data i e-journaler Finland England Danmark Estland Singapore Japan Österrike Kroatien Lettland U.S.A. Kanada Sverige Norge Slovakien Grekland Polen Schweiz Australien Frankrike Luxemburg Spanien Diagnos Medicinering Labbresultat Röntgenresultat Kirurgiska ingrepp Antal dataelement där strukturerade element finns i flertalet eller alla tillämpningar Källa: OECD (forthcoming), Findings of the 2016 OECD HCQI Study of Electronic Health Record System Development and Data Use
18 B3.3 Godkända anslutningar/informationsmängder i NPÖ per landsting: Östergötland Blekinge Örebro Skåne Kronoberg Jämtland/Härjedalen Västernorrland Västerbotten Värmland Jönköping Halland Uppsala Norrbotten Götalandsregionen Gotland Västmanland Sörmland Stockholm Kalmar Dalarna Gävleborg Diagnos Läkemedel ordinerade och förskrivna Undersöknings resultat- Bild Undersökningsresultat- Klinkem Undersökningsresultat - övriga Uppmärksamhetssignal Vård- och omsorgskontakt Vård-och omsorgsdokostrukturerade Antal godkända anslutningar/informationsmängder Källa: Inera - Sammanställning över godkända anslutningar/informationsmängder i NPÖ, (v0.25)
19 Strukturer som möjliggör e-hälsa ICF är en standardiserad klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
20 Andel av respondenterna Strukturer som möjliggör e-hälsa B4.3 Andel som svarat på frågan "Skulle du kunna tänka dig att delta i projekt för att utveckla appar som kan underlätta för patienterna?" 40% 35% 34% 32% 30% 28% 25% 20% 15% 10% 5% 6% 0% Källa: PwC Den digitala patienten är här men är vården redo? (2016) Ja, definitivt Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, absolut inte
21 Min sammanfattning av läget Vissa problem med rälsen som tågen ska rulla på Det är svårt att vara rallare Regelverk Teknik och infrastruktur Standarder och enhetlig begreppsanvändning Genomförande- och innovationsförmåga
22 Uppföljningsmodell
23 Behov och användning av e-hälsa A1.5 Individens digitala tillgång till hälso- och journalinformation Danmark Singapore Sverige UK Australien USA Kanada Finland Läkemedel / förskrivningar Labbresultat Screenings / behandlings- anteckningar Nyligen genomförda eller kommande medicinska möten Utskrivningsinformation Vaccinationer Remiss dokumentation Allergier Patient kan se vem som har tittat på patientjournalen Antal Tandvårdsjournaler Läkarintyg / registrering av sjukskrivning Spåra personliga hälsoindikatorer
24 Behov och användning av e-hälsa B3.5 Andel som svarat ja på frågan "Efter att du lämnade sjukhuset, verkade... personalen på den mottagning/praktik/klinik du vanligen går till... informerade och uppdaterade om den vård du fick på sjukhuset?" Nya Zeeland 93 Schweiz 92 Norge 89 Australien USA Kanada Frankrike Tyskland Storbritannien 79 Nederländerna 71 Sverige Andel positiva 50 svar Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre, 2017
25 Behov och användning av e-hälsa B3.4 Andel som svarat ja på frågan "Har... [det] inträffat... under den senaste månaden [att] en patients journal eller annan relevant klinisk information var inte tillgänglig vid tidpunkten för patientens planerade besök? Nya Zeeland 77 Norge Australien Storbritannien 69 USA Kanada Sverige Schweiz Nederländerna Tyskland Andel positiva svar Källa: Vårdanalys, Ändamålsenliga journalsystem i primärvården lärdomar från läkarnas perspektiv. 2016
26 Behov och användning av e-hälsa A1.2 Andel som svarat ja på frågan "Har du en behandlingsplan för din sjukdom som du kan använda dig av i din vardag?" Australien USA Nya Zeeland Frankrike Kanada Storbritannien Norge Schweiz Tyskland Nederländerna Sverige Andel positiva svar Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre, 2017
27 Behov och användning av e-hälsa A1.4 Andel av kommunerna som har minst en e-tjänst för ansökan om bistånd eller insats m.m. riktad till invånare eller brukare, inom olika områden inom verksamheten Barn och unga 2 Ekonomiskt bistånd 9 Familjerådgivning 0 Familjerätt 0 Personer med funktionsned-sättning 16 Vuxna med missbruksproblem 1 Äldreomsorg % positiva svar Andel av kommunerna som har minst en e-tjänst inom området Källa: Socialstyrelsen - E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 (tabell 1), 2016 (tabell 1)
28 Behov och användning av e-hälsa A2.3 Andel som svarat "mycket" eller "ganska lätt" på frågan "Hur lätt eller svårt är det att få vård på kvällen, på helgen eller på en helgdag utan att gå till sjukhusets akutmottagning?" Nederländerna 74 Norge Nya Zeeland USA Frankrike Tyskland Australien Schweiz Kanada Storbritannien Sverige Andel positiva svar Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre,
29 Behov och användning av e-hälsa A2.6 Andel som svarat ja på frågan "Har du under de senaste 12 månaderna behövt hjälp med att samordna den vård eller behandling som du har fått från olika läkare/sjukvårdspersonal?" Australien Tyskland Sverige USA Kanada Storbritannien Nederländerna Norge Nya Zeeland Schweiz Frankrike Andel positiva svar
30 Behov och användning av e-hälsa A3.2 Andel av kommunerna som använder följande välfärdsteknik i ordinärt boende (snitt för nedan specificerade) Vårdplanering/samordnad individuell Vårdplanering med stöd av bildkommunikation 59 Gps-larm 52 Elektroniska lås till hemtjänstens brukare 48 Trygghetskamera (nattillsyn/fjärrtillsyn med kamera) 37 Påminnelse för medicin mm. 26 Dagtillsyn med hjälp av kamera %-andel Källa: Socialstyrelsen - E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 (tabell 1), 2016 (tabell 1)
31 Min sammanfattning av läget Resan gick inte som tänkt, tur att resenärerna kan klara sig själva Individen Mötet Medarbetare
32 Vi är i en brytningstid Kraven på, behoven av och viljan att använda ny teknik på samma villkor i vård och omsorg som hemma Det verkar finnas brister i systemets anpassningsförmåga Vi verka ha ett gap
33 Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger
34 Agenda Var skapas värde E-hälsoläget idag En bild av utvecklingskraft Exempel på strategiska utvecklingsmöjligheter
35 Därför är första linjens chefer en nyckel för att förbättra resultaten De är närmst där resultaten skapas Resten av organisationens prioriteringar får sitt uttryck i förstalinjen Det de väljer att prioritera har betydelse för vad som görs i verksamheten Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:3
36 Chefer har ett högt mandat att driva förbättringsarbete 100% 80% 60% Jag har ett tydligt mandat att driva förbättringsarbete i min verksamhet 63% 40% 20% 0% 28% 6% 1% 1% 1% Vet ej 1 motsvarar "inte alls, 5 motsvarar "i hög grad" Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:3
37 Chefers syn på förbättringsarbete I vilken grad anser du att följande påståenden stämmer överens med den generella uppfattningen av förbättringsarbetet i din verksamhet? Förbättringsarbetet är något positivt Förbättringsarbetet möter aktuella behov Förbättringsarbetet stämmer överens med värderingar Tidigare förbättringsarbete ger tydliga resultat IT-systemen motverkar nya arbetssätt Analyskompetens saknas för verksamhetsutveckling Förbättringsarbetet är i konflikt med dagliga arbetsuppgifter Lätt få tillgång till data som beskriver verksamheten Förbättringsarbetet är i konflikt med yrkesgruppers roller Angreppssätt/metoder för förbättring är svåra att använda Förbättringsinitiativ är svåra att testa i begränsad skala Inte alls Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016: I hög grad
38 Drivkrafter till förbättring I vilken grad har följande varit drivkrafter i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna? Medarbetarnas goda idéer Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt Personal- eller arbetsmiljöproblem Problem med tillgänglighet Hantera anmälningar och klagomål Stärka patientens ställning Annan drivkraft Beslut från högre chefer Problem med ekonomin Statens prestationsbaserade satsningar Ersättningssystem eller andra styrsystem Lagstiftning och myndigheters förordningar Problem med patientsäkerhet Patientens utökade valmöjligheter Nya/reviderade nationella riktlinjer Medicinska innovationer Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården Genomförandet av patientlagen Förekomsten av tillsyn Viljan att ta en större marknadsandel Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister Inte alls Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016: I hög grad
39 Vilka förbättringspotentialer finns Hur stor förbättringspotenti al anser du att din verksamhet har avseende Effektivisera administrationen i det patientnära Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Den egna organisationens vårdkedjor Tillvarata patienters upplevelser (t ex i Medarbetartillfredsställelse Verksamhetens organisation och struktur Införandet eller utveckling av vårdprogram Medicinska resultat av vård- och Ledningssystem för kvalitet Att stärka patienternas ställning Patientsäkerheten Genomförandet av patientlagen Användning av nationella kvalitetsregister Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Hantering av patienters anmälningar och klagomål Annat Inte alls Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016: I hög grad
40 Vilket arbete har prioriterats Vad har du i huvudsak lagt tid och resurser på för att förbättra din verksamhet under de senaste 12 månaderna? n= Patientsäkerheten Verksamhetens organisation och struktur Den egna organisationens vårdkedjor Medarbetartillfredsställelse Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Medicinska resultat av vård- och Hantering av patienters anmälningar och klagomål Ledningssystem för kvalitet Effektivisera administrationen i det patientnära Införande eller utveckling vårdprogram Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Att stärka patienternas ställning Annat Användningen av nationella riktlinjer Tillvarata patienters upplevelser (tex i Genomförandet av patientlagen Inte alls Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:3 I hög grad
41 Förbättringspotentialer i verksamheten Vad chefer lagt tid och resurser på
42 Exempel från implementeringsforskningen Interventioner som syftar till att förändra beteenden hos professionella i vården Interventioner med ingen eller liten effekt Utbildningsmaterial (skicka ut rekommendationer, clinical practice guidelines, filmer, elektroniska publikationer) Föreläsningar och andra utbildningsmöten Interventioner med varierande effekt Interventioner med effekt Granskning och feedback (eller någon form av sammanställning av prestationsmått) Använda lokala opinionsledare för påverkan Lokala koncensusprocesser Patientdrivna interventioner Besök hos vårdgivarna, påminnelser, kombinationer av interventioner: granskning och feedback, påminnelser, lokala konsensusprocesser, marknadsföring Källa: 7(8) in BMJ series: Closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings
43 Hur har man arbetat I vilken utsträckning har följande arbetssätt eller insatser använts i det förbättringsarb ete som du drivit de senaste 12 månaderna? n= Förbättringar av egna vårdkedjor Incidensrapporteringssyst. för patientsäkerhet Ändring av arbetsfördelning/arbetsuppgifter Utbildningssatsningar Verkat för ekonomisk förstärkning Hantering av patienters anmälningar och klagomål Pilotprojekt dvs. att testa förändring i liten skala Processkartläggningar/ processbeskrivningar Förbättring av psykosociala arbetsmiljön Förbättringar av vårdkedjor över verksamhetsgräns Ledarskapsutveckling Arbete med vårdprogram/medicinska riktlinjer Förbättring av arbetstidssystem, schemaläggning Framtagande av metodböcker, handlingsprog. etc Möjliggöra reflektion och dialog Utv. av uppföljningssyst. tex balanserade styrkort Användning av nationella kvalitetsregister Användning av nationella riktlinjer Införandet av behandlingsmetoder Verksamhetsutv. utifrån patienttillfredsställelse Stärka patientens ställning Lean Production Informationssystem som stöd Användning av öppna jämförelser Utveckling egenvård för patienter Samarbete FOU eller akademisk institution Annat angreppssätt Stöd av förbättringsexperter/konsulter Teamträning eller simulatorträning Belönings- och incitamentsystem Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:
44 Vad anser man har förbättrats På vilket sätt har följande delar av verksamhete n påverkats av det förbättringsar bete som genomförts de senaste 12 månaderna? Hur vårdkedjor fungerar Medarbetartillfredsställelse Patientsäkerheten Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Användning av nationella kvalitetsregister Ekonomin Patienternas ställning Införandet av vårdprogram Tillvarata patienters upplevelser Andra resultat Administration i patientnära arbetet Genomförandet av patientlagen Mycket positivt 0% 50% 100% Ganska positivt Ingen påverkan Ganska negativt Mycket negativt % Aktiviteter på området har ej varit prioriterat Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:
45 Vilken data finns om belägger förbättring Ekonomin Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Medarbetartillfredsställelse 69 Användningen av nationella kvalitetsregister 49 Patientsäkerheten 47 Har du data som stödjer ditt påstående? Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Hur vårdkedjor fungerar Införandet av vårdprogram Patienternas ställning Att tillvarata patienters upplevelser Ja Nej Administrationen i det patientnära arbetet 19 Andra resultat Genomförandet av patientlagen 10 8 Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016: %
46 Resultaten av förbättringsarbetet i mycket hög grad värt ansträngningen 2014 och 2007 I vilken grad anser du att De sammantagna resultaten av allt förbättringsarbete som gjorts under de senaste 12 månaderna är värt insatsen? Inte alls I mycket hög grad Varför göra något annat? Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:3
47 Sammanfattande slutsatser av resultatet - BNV De har mandat Drivkrafterna är interna Potentialerna ligger i ett utåtriktat arbete Potentialer prioriteras ej Arbetet är påytan /trad Mycket tyck & lite data att driva utveckling och en positiv inställning till det förbättringsarbete de gör, det skapar inte konflikter personalens idéer och arbetsmiljöfrågor. Externa drivkrafter så som kvalitetsregister, ÖJ, patienter, lagstiftning, tillsyn m.m. är mindre viktiga processer mellan huvudmän, att involvera patienter i utvecklingsarbetet och i vården, minska patientnära administrationen De lägger sin tid på patientsäkerhet, organisationsfrågor och interna vårdkedjor snarare än de saker man anser har störst utvecklingspotential Sättet på hur man driver sitt utvecklingsarbete är huvudsakligen processarbete, incidensrapportering, ändring av arbetsuppgifter, utbildningar och att försöka få mer pengar De tycker att resultaten är värt mödan. Men har dåligt med data för att belägga resultaten. Det man har är ekonomi, tillgänglighet och personal Källa: Vårdanalys, Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, 2016:3
48 BNV och ledare Every manager supposes that he is doing his best. He is, and this is the problem. Deming 1986 p. 36 PBB Box
49 Kultur äter e-hälsa till lunch
Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig
Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig Exempel på andra potentialer som inte infrias Delar av patientlagen, som gällt cirka 30 år, har
Läs merUppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning. Jesper Olsson, ehälsomyndigheten
Uppföljningsmodell för e-hälsa och en första testmätning Jesper Olsson, ehälsomyndigheten Medverkande i framtagning av diskussionsunderlaget > E-hälsomyndigheten: Manne Andersson > Socialstyrelsen: Charlotta
Läs merHur gör ledare skillnad, chefers syn på förbättringsarbete. Jesper Olsson
Hur gör ledare skillnad, chefers syn på förbättringsarbete Jesper Olsson Trender Demografisk utveckling Kunskapsutveckling Ny teknik Ändrade förväntningar Tvittra gärna med @vardanalys Redan idag lever
Läs merHar vi den tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet vi förtjänar?
Har vi den tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet vi förtjänar? Bättre flöde i vården 25 september 2015 Jesper Olsson, utvecklingsansvarig Trender Demografisk utveckling Ny diagnostik
Läs merRådet för medskapad vård, omsorg och socialtjänst. Jesper Olsson, Utvecklingsansvarig
Rådet för medskapad vård, omsorg och socialtjänst Jesper Olsson, Utvecklingsansvarig Trender Demografisk utveckling Kunskapsutveckling Ny teknik Ändrade förväntningar Redan idag lever halva befolkningen
Läs merLäkarsekreterarforum 2012
Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist
Läs merVision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merUppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs merE-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 Utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 Dick Lindberg 2017-01-25 Uppdraget Utdrag ur Regleringsbrevet 2016 Socialstyrelsen ska under 2016
Läs merStändigt lärande. Jesper Olsson
Ständigt lärande Jesper Olsson Var skapas värde Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens värde skapas där patienter, brukare, närstående och personal möts i vardagen E-hälsa skapar värde när den (på
Läs merSammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Läs merNPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting
NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting Unika användare av NPÖ september 2012 (>10) Källa:Inera AB Örebro kommun Västra Götalandsregionen
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merVi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Läs merLandstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län
Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna
Läs merDigitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid
Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@inera.se Fram till idag över 40 tjänster 1999
Läs merTillsvidareanställda. Tillsvidareanställda
Hallands konstmuseum 214 Ekonomi Intäkter (kr) Kostnader (kr) Personal Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen)
Läs merE-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 Resultaten Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 2/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-01-26 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merSommaren 2015 i besöksnäringen
Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merKartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016
Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-
Läs merHSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje
ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merNPÖ? NPÖ - Nationell patientöversikt
NPÖ? NPÖ - Nationell patientöversikt Vad är NPÖ? Tjänsten Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs merTertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017
Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merTertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merSå tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län
Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Norrbotten Anslutningsläget NPÖ 22/9 2012 Analys avslutad Jämtland Västerbotten Västernorrland
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merAvgiftshandboken Kortversion - sommarlathund
Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein
Läs merLag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Agenda Uppdrag Frågeställningar Analysramverk Metod Resultat - huvudslutsats samt utveckling i delar Delförklaringar Rekommendationer Uppdrag: att
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter NPÖ. Örebro läns landsting. Slottet. Svampen. Wadköping
Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Slottet Svampen Wadköping Länets förutsättningar 3 sjukhus 30 vårdcentraler 4 privata vårdcentraler 12 kommuner 3 privat utförare Hitta och titta -lösning avseende
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merDet här gör Myndigheten för delaktighet
Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter! Funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället! FN:s konvention om rättigheter
Läs merTertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017
Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merTertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merMina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra?
Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Sofie Zetterström, vice vd Inera Eva Leach, chef Avdelning Invånartjänster ehälsomyndigheten 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)
Läs merDet finns en enkel väg till vården =
Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra
Läs merEuropa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige
EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merInformationsträff NPÖ
Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED
Läs mer2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka
Läs merHandlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun
Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun 2016-2019 Antagen av FLG 2016-03-16 Reviderad och godkänd av administrativ chef 2018-05-28 Marita Aronsson, verksamhetsutvecklare 2018-05-28 1 (6) Handlingsplan
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merStrategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014
Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merDet svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merDemoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50
Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende
Läs merEntreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula
Entreprenörskap Magnus Henrekson Mikael Stenkula Upplägg: Vad är entreprenörskap och hur kan det mätas? Varför är entreprenörskap viktigt? Vad påverkar entreprenörskapsaktiviteten i ekonomin? 2 Vad är
Läs merLåt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden.
Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. 12 000 FLER VÅRDBITRÄDEN 8 MILJARDER UNDER 4 ÅR Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. Vårdbiträdena behöver komma
Läs merDin journal på nätet Information från Uppsala
Din journal på nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Din journal via nätet Information från Uppsala Benny.Eklund@lul.se Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Läs merSå arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor. Fredrik Lindbergsson Head Tender Business
Så arbetar vi strategiskt mot offentlig sektor Fredrik Lindbergsson Head Tender Business Sammanfattning Vad är viktigt för ett stort (forskande läkemedels)företag? Långsiktighet Lönsamhet Vad innebär det?
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merIBIC. Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun
IBIC Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun 2 Anställd på Intraservice, Göteborgs stad Planeringsledare för IBIC Började tjänsten januari
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merTertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017
Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Läs mer