FORSKNINGSFINANSIERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGSFINANSIERING"

Transkript

1 FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU). EU:s andel av världens totala budget är ca 22% (jämfört med USA ca 30%, Kina 15%, Japan 10%). Tillväxttakten i Kinas och Koreas (ROK) totala FoU-satsningar under perioden har varit mycket hög (18% resp. 11% per år, efter avräkning för inflationen). För EU:s och USA:s del har ökningarna varit måttligare (knappt 5% per år). Mätt som andel av BNP har FoU-intensiteten varit relativt konstant för de utvecklade ekonomierna (USA, Japan, EU). Sverige har i detta avseende förlorat sin ledande position sedan 2001, överflyglat av Korea och Finland 1, men ligger fortfarande långt över den generella EU-nivån 2 (ca 2%, f.ö. nära det globala värdet). Företagssektorn står för de största investeringarna i flertalet länder, särskilt tydligt är detta i de utvecklade asiatiska ekonomierna, men även i de nordiska länderna (med undantag för Norge). Utländska källors andel av FoU-finansieringen tycks spela en viktig roll enbart för Europas länder (5 15%), och inte alls i Asien eller USA. Det finns ett samband mellan statliga/offentliga satsningar på FoU och den totala intensiteten, men Sverige avviker från den generella trenden (relativt måttliga statliga satsningar i kombination med en hög BNP-andel). I de flesta fall är det variationer i flödet av de privata medlen som påverkar mest över tid. Många länder har på ett tydligt sätt utnyttjat sin ekonomiska tillväxt (mätt i totala BNP-ökningar) till ökade FoU-investeringar. Bästa exemplen i detta avseende är Kina, Korea, Tyskland och Norge. Detta gäller även EU som helhet, men Sverige avviker. Mönstret på utförarsidan följer till stor del finansieringen, d.v.s. företagen spelar en mycket stor roll i Asien, Sverige, Finland m.fl. länder, och de dominerar även på andra håll. Endast i Norge och Nederländerna, i denna jämförelse, är den offentligt utförda forskningen storleksmässigt i paritet med företagssektorn. Sverige har tillsammans med framförallt Danmark en särskild situation med omfattande industriforskning, men även en stor universitetssektor (d.v.s. den institutsbundna forskningen har liten omfattning). Privata, icke-vinstdrivande aktörer har mindre betydelse generellt, med undantag för i USA och Storbritannien. 1 Även Israel har högre BNP-andel än Sverige, enligt vissa undersökningar. 2 Målet för EU är 3% till Sida 1 av 12

2 Andel av BNP (%) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Korea (ROK) Finland Sverige Japan Danmark Tyskland USA Frankrike EU Nederländerna Kina (PRC) Storbritannien Norge 1,0 0, FIGUR 1: FOU-UTGIFTER UTVECKLING ÖVER TID FÖR NÅGRA LÄNDER. DATA FRÅN EUROSTAT. MED EU AVSES 27 LÄNDER. I NÅGRA FALL HAR INTERPOLATION ELLER EXTRAPOLATION (FÖR 2011) TILLÄMPATS. OBSERVERA ATT NEDGÅNGAR I BNP GER SKENBARA ÖKNINGAR (SOM T.EX ) Sida 2 av 12

3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Utlandet Universitet Offentliga org. Privata org. Företag 10% 0% FIGUR 2: FÖRDELNING AV UTGIFTER FÖR FOU PÅ FINANSIERANDE SEKTOR. DATA FRÅN EUROSTAT OCH FÖR ÅR MED EU AVSES 27 LÄNDER. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Universitet Offentliga org. Privata org. Företag 0% FIGUR 3: FÖRDELNING AV FOU-UTGIFTER PÅ UTFÖRANDE SEKTOR. DATA FRÅN EUROSTAT OCH FÖR ÅR MED EU AVSES 27 LÄNDER. Sida 3 av 12

4 Andel av BNP (%) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 Sverige Japan Danmark Tyskland Frankrike Finland USA Korea 2,0 1,5 EU Storbritannien Nederl. Norge 1,0 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Andel av offentliga utgifter (%) FIGUR 4: FOU-UTGIFTER SOM ANDEL AV BNP OCH FOU-ANSLAGENS ANDEL AV DE OFFENTLIGA UTGIFTERNA. DATA FRÅN EUROSTAT OCH FÖR ÅR MED EU AVSES 27 LÄNDER. CIRKLARNAS STORLEK ÄR PROPORTIONELL MOT DE TOTALA FOU-UTGIFTERNA (KÖPKRAFTSKORRIGERADE VÄRDEN). FÖR KINA SAKNAS DATA OM DE STATLIGA FOU-ANSLAGEN. BNP (miljoner dollar) 1,00E+07 1,00E+06 1,00E+05 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 % av BNP Kina Danmark EU-27 Finland Frankrike Tyskland Japan Korea (ROK) Nederländerna Norge Sverige Storbritannien USA FIGUR 5: BNP (KÖPKRAFTSKORRIGERAT, 2005 ÅRS PRISER) OCH FOU-UTGIFTER SOM ANDEL AV BNP DATA FRÅN EUROSTAT. MED EU AVSES 27 LÄNDER. Sida 4 av 12

5 NATIONELL FORSKNINGSFINANSIERING PÅ UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Universitets och högskolesektorn i Sverige har stadigt ökat sina intäkter till driftkostnader för FoU (inkl. forskarutbildning) under perioden , +71% i löpande priser, och de uppgår idag totalt till närmare 30 miljarder kronor 3. Proportionerna mellan de olika finansiärernas andel har förändrats. Framförallt har forskningsråden och EU kommit att spela en allt större roll, medan stiftelser och den privata sektorn minskat något i betydelse. Vad gäller fördelningen till vetenskapsområden har ökningarna kommit forskningen tillgodo i olika grad; här framstår samhällvetenskap och medicin som vinnare, medan t.ex. matematik och odontologi med hänsyn till inflationen har fått vidkännas oförändrade eller t.o.m. minskade anslag. (Notera i diagrammen som följer, att för tidserier som även inkluderar data från tiden före 2011 har ett äldre klassificeringssystem använts; för 2011, som är det senaste aktuella mättillfället, gäller modern standard på 3-siffernivå. 4 ) Trots att företagssektorn är den ojämförligt enskilt största finansiären av FoU i landet, dominerar de offentliga medlen helt inom UoH; statsanslagen står för ca 46% av finansieringen, forskningsråden (inkl. Vinnova) för nära 17% (varav Vetenskapsrådet drygt 10) och övriga icke-privata aktörer för ca 22%. Miljoner kronor övriga finansieringskällor +29% utlandet +65% offentliga forskningsstiftelser - 17% företag +24% landsting och kommuner +166% EU +193% direkta statsanslag exkl. ramanslag +17% privata icke-vinstdrivande sektorn +46% övr. statliga myndigheter +48% forskningsråd +220% ramanslag +80% FIGUR5 5: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU INOM UOH EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16%. 3 Ca 1,5 miljarder kr till investeringsutgifter tillkom 2011 (ej ämnesuppdelad statistik). 4 %C3%A4mnen.pdf Sida 5 av 12

6 Miljoner kronor farmaci +32% veterinärmedicin +1% rättsvetenskap/juridik +51% odontologi +12% matematik +21% övriga områden +113% skogs- och jordbruksvetenskap +31% humaniora och religionsvetenskap +67% samhällsvetenskap +104% naturvetenskap +57% teknikvetenskap +70% medicin +81% FIGUR5 6. DRIFTKOSTNADER FÖR FOU INOM UOH EFTER OMRÅDE, DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16%. FIGUR 7: FLÖDEN AV FORSKNINGSMEDEL Sida 6 av 12

7 KAPITEL 1: HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP, UTBILDNINGSVETENSKAP OCH KONSTNÄRLIG FOU FINANSIERING INOM UOH Miljoner kronor kulturarv & kulturproduktion +217% barn +105% hälso- & sjukvård i samhället +30% idrott +518% genus +226% religionsvetenskap/teologi +32% övr. humaniora & religionsvet. +66% rättsvetenskap/juridik +51% estetiska ämnen +125% språkvetenskap +53% historisk-filosofiska ämnen +64% övrig samhällsvetenskap +131% ekonomi +101% socialvetenskap +101% FIGUR 8: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU EFTER ÄMNE, HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. ETT ANTAL ÄMNEN MED KOSTNADER < 20 MILJONER KRONOR PER ÅR ÄR EXKLUDERADE FRÅN DIAGRAMMET. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16% Sida 7 av 12

8 100% övriga källor 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% utlandet offentliga forskningsstiftelser företag landsting & kommuner EU & ERC privata ickevinstdrivande org. övriga statliga myndigheter Forte FORMAS VINNOVA Vetenskapsrådet övriga statsanslag ALF-medel ramanslag FIGUR 9: ANDEL DRIFTKOSTNADER FÖR FOU 2011 EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. Sida 8 av 12

9 KAPITEL 2: MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP FINANSIERING INOM UOH Miljoner kronor farmaci +32% veterinärmedicin +1% övrig medicin +139% psykiatri +55% odontologi +12% vårdvetenskap +169% medicinsk kemi -6% kirurgi +42% mikrobiologi +80% morfologi +91% fysiologi & farmakolog i +80% socialmedicin +241% medicin +77% FIGUR 10: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU EFTER ÄMNE, MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16% Sida 9 av 12

10 100% övriga källor 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% utlandet offentliga forskningsstiftelser företag landsting & kommuner EU & ERC privata ickevinstdrivande org. övriga statliga myndigheter Forte FORMAS VINNOVA Vetenskapsrådet övriga statsanslag ALF-medel ramanslag FIGUR 11: ANDEL DRIFTKOSTNADER FÖR FOU 2011 EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. Sida 10 av 12

11 KAPITEL 3: NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP FINANSIERING INOM UOH Miljoner kronor statistik, data- & systemvetenskap +67% industriell teknik & ekonomi -9% matematik +21% teknisk materielvetenskap +44% bioteknik +104% kemiteknik +76% geovetenskap +92% teknisk fysik +56% samhällsbyggnadstek. & arkitektur +38% övrig teknikvetenskap +309% teknisk mekanik +74% informationsteknik +41% elektroteknik, elektronik & fotonik +137% fysik +32% kemi +42% biologi +74% FIGUR 12: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU EFTER ÄMNE, NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16% Sida 11 av 12

12 100% övriga källor 90% utlandet 80% 70% 60% offentliga forskningsstiftelser företag landsting & kommuner EU & ERC 50% 40% 30% 20% privata ickevinstdrivande org. övriga statliga myndigheter Forte FORMAS VINNOVA 10% Vetenskapsrådet 0% övriga statsanslag ALF-medel ramanslag FIGUR 13: ANDEL DRIFTKOSTNADER FÖR FOU 2011 EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. Sida 12 av 12

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007 UF 13 SM 0801 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2007 Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007 I korta drag Ökade intäkter för FoU Intäkterna

Läs mer

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen Översättningsnyckel för statistik över avseende forskningsämnen Uppdaterad augusti 2016 Översättningsnyckel för statistik över avseende forskningsämnen Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Innehåll:

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013 UF 13 SM 1401 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2013 Research and experimental development in the higher education sector 2013 I korta drag Ökade medel till FoU inom universitet

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Samlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi

Samlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Samlad statistik Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Statliga anslag till medicinsk och övrig civil FoU i Sverige 2002-203 beräknade FoU medel

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2014

Forskning och utveckling i Sverige 2014 Rapport 1 (12) 2015-07-08 Forskning och utveckling i Sverige 2014 Bakgrund I SCB:s statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som satsas på FoU-verksamhet i Sverige. Undersökningarna

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Pensionsavgångar och rekryteringspotential för lärare/forskare vid högskolan

Pensionsavgångar och rekryteringspotential för lärare/forskare vid högskolan Pensionsavgångar och rekryteringspotential för lärare/forskare vid högskolan Promemoria från analysenheten vid avdelningen för forskningspolitiska frågor Ulf Heyman 2003-09-19 Pensionsavgångar och rekryteringspotential

Läs mer

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Rapport 2014-09-11 1(11) FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Bakgrund Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år

Läs mer

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 Rolf Nilsson & Staffan Håkansson Sammanfattning Sverige har sedan början av 1980-talet tillhört de länder i världen där staten, som andel av BNP, satsat

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn FoU och innovationer i Sverige 2009 Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn Agenda 1. Bakgrund 2. FoU i Sverige 3. SCB:s undersökningar av FoU 4. Analys av statliga anslag till forskning och utveckling

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01 Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012 Andel som skulle välja om samma utbildning igen (vid samma procent sorteras placeringarna utifrån andel som är i kvalificerat jobb) Plats Lärosäte Huvudämne Inriktning Examensbenämning Andel 1 Försvarshögskolan

Läs mer

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012 Andel som har ett kvalificerat jobb ett år efter examen (vid samma procent sorteras placeringarna utifrån andel som fått jobb snabbt samt ingångslön) Plats Lärosäte Huvudämne Inriktning Examensbenämning

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219

Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219 Nationella analyser underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 Johan Fröberg, Per Hyenstrand, Ulrika Kaby, Staffan Karlsson, Ulf Kronman, Johanna Lundberg Avd. för forskningspolitisk analys

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv Andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst två års eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt både i och i många OECD-länder. Det faktum att kvinnorna länge

Läs mer

Research and experimental development in Sweden An overview. FoU-utgifterna närmar sig hundra miljarder

Research and experimental development in Sweden An overview. FoU-utgifterna närmar sig hundra miljarder UF 16 SM 0301 Forskning och utveckling i Sverige 2001 En översikt Research and experimental development in Sweden 2001. An overview. I korta drag FoU-utgifterna närmar sig hundra miljarder De totala utgifterna

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv

Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Per Hyenstrand Avd. för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Syftet med denna PM är att presentera data om den globala FoU-verksamheten

Läs mer

IT-forskning i Sverige och i omvärlden. Kartläggning av svensk finansiering av IT-forskning mellan 1995 2005 A2008:006

IT-forskning i Sverige och i omvärlden. Kartläggning av svensk finansiering av IT-forskning mellan 1995 2005 A2008:006 A2008:006 IT-forskning i Sverige och i omvärlden Kartläggning av svensk finansiering av IT-forskning mellan 1995 2005 Edgar Iglesias, Sara Berntsson, Lars Bager-Sjögren Karin Hovlin, Andreas Göthenberg

Läs mer

Forskning och utveckling i internationella företag 2003

Forskning och utveckling i internationella företag 2003 S2005:005 Forskning och utveckling i internationella företag 2003 Forskning och utveckling i internationella företag 2003 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 FoU i stora svenska industrikoncerner

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november 2014. Maria Landgren Chefsstrateg

Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november 2014. Maria Landgren Chefsstrateg Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november 2014 Maria Landgren Chefsstrateg Sverige rankas högt - innovation och konkurrenskraft Innovation Union Scoreboard 2014 Global Competitiveness

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016 Copyright 2016 Forska!Sverige www.forskasverige.se 2 Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Ett starkare Sverige 2014-11-10

Ett starkare Sverige 2014-11-10 Ett starkare Sverige 2014-11-10 En utmanande omvärld - Snabbare tillväxt i USA men fortsatta svårigheter i eurozonen och Japan - Det globala konkurrenstrycket hårdnar - Tillväxtekonomierna anpassar sig

Läs mer

Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning.

Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning. Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility IRMA GARAM Internationell studentmobilitet vid högskolorna

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Den forskningspolitiska propositionen 2016

Den forskningspolitiska propositionen 2016 Den forskningspolitiska propositionen 216 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Denna ppt upprättades 216-11-28 Forskningspolitiska propositionen, översikt De statliga

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

IP/10/1379. Tendenser i olika delar av världen. Bryssel den 26 oktober 2010

IP/10/1379. Tendenser i olika delar av världen. Bryssel den 26 oktober 2010 IP/10/1379 Bryssel den 26 oktober 2010 Forskning och utveckling och den ekonomiska krisen: ledande EU-företag minskar sina satsningar mindre än sina amerikanska konkurrenter, men Europa släpar fortfarande

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2016. Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation

Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2016. Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2016 Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation Utmaning ökande ohälsa och vårdkostnader Offentliga utgifter för hälso- och sjukvård (miljoner kr) 400 000 350

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Apr Ökning av utländska gästnätter Under januari-april ökade de utländska besökarnas gästnätter med 1 i. Ökningen i var större än i hela Stockholm- Mälarregionen och

Läs mer

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011.

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. av Katarina Zambrell Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet September 2012 På uppdrag av Föreningen Företagsekonomi

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering Dnr 19/400/2004 Datum 25.3.2004 Enligt sändlista Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ärende: Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Läs mer

Forskarstuderande under och efter utbildningen

Forskarstuderande under och efter utbildningen Arbetsrapport 2006 51 Forskarstuderande under och efter utbildningen Jämförande offentlig statistik från Sverige och Danmark LINDA BLOMKVIST & GÖRAN MELIN Institutet fö r studier av utbildning och fo rsknin

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Statliga anslag till forskning och utveckling 2014. 32,9 miljarder kronor till FoU 2014

Statliga anslag till forskning och utveckling 2014. 32,9 miljarder kronor till FoU 2014 UF 17 SM 1401 Statliga anslag till forskning och utveckling 2014 Statsbudgetanalysen Government budget appropriations or outlays for R&D 2014 I korta drag 32,9 miljarder kronor till FoU 2014 SCB:s prognos

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Forskning och utveckling år 2016

Forskning och utveckling år 2016 DATAINSAMLING Energi, miljö och teknologi 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn. 029 551 1000 tiede.teknologia@tilastokeskus.fi Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004). Forskning

Läs mer

Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004

Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004 Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004 Sammanställning av enkätundersökning som underlag inför Högskoleverkets programutvärdering 2005 Gerd Olsson Per Warfvinge

Läs mer

Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde

Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde 2008-06-03 Forskn-ämnen o vetensk-omr, SCB maj-07 HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP 1101 Religionsvetenskap/teologi Bibelvetenskap/exegetik Islamologi 1111 Filosofiämnen Logik Praktisk filosofi 1112 Arkeologiämnen

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Forskarstuderande under och efter utbildningen

Forskarstuderande under och efter utbildningen Arbetsrapport 2006 51 Forskarstuderande under och efter utbildningen Jämförande offentlig statistik från Sverige och Danmark LINDA BLOMKVIST & GÖRAN MELIN Institutet för studier av utbildning och forskning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Internationella jämförelser

Internationella jämförelser Internationella jämförelser Både inom Europeiska unionen och inom Förenta Nationerna har länderna enats om ett antal strategiska mål som bland annat rör utbildning. Det är en av flera anledningar till

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008

Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008 Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008 Upplägg av presentationen : Hur är VR organiserat och vilken roll har jag? Vad kan VR finansiera?

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

ANTAGNING TILL UTBILDNINGSPROGRAM VID LINKÖPINGS UNIVERSITET HÖSTEN

ANTAGNING TILL UTBILDNINGSPROGRAM VID LINKÖPINGS UNIVERSITET HÖSTEN ANTAGNING TILL UTBILDNINGSPROGRAM VID LINKÖPINGS UNIVERSITET HÖSTEN 2009 TEKNIK Civilingenjörsutbildning, 300 hp 50100 Datateknik 90 135 129 103 # 15.1 0.9 110 48 # 14.27 0.8 50169 Design- och produktutveckling

Läs mer

Översättningsnyckel avseende forskningsämnen

Översättningsnyckel avseende forskningsämnen Översättningsnyckel avseende Från till Uppdaterad 18 december 2012 Översättningsnyckel avseende Från till Uppdaterad 18 december 2012 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten

Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten Zara Daghbashyan och Björn Hårsman StAF 2011:1 www.staforum.se Författare: Zara Daghbashyan och Björn Hårsman Avdelningen för samhällsekonomi

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer