Den forskningspolitiska propositionen 2016

Transkript

1 Den forskningspolitiska propositionen 216 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Denna ppt upprättades

2 Forskningspolitiska propositionen, översikt De statliga anslagen till forskning, utveckling och innovation höjs successivt åren med totalt 2,815 miljarder kronor i jämförelse med 216 års nivå. (Miljoner kr) Anslagshöjningar forskning, utveckling och innovation, ,815 mdr kr

3 Forskningspolitiska propositionen, konsekvenser Den aviserade höjningen om 2,815 miljarder kronor till år 22 innebär, uttryckt som procent av BNP, en minskning av statens investeringar i civil forskning och utveckling från,76 procent av BNP år 216 till,7 procent av BNP år 22. Med den aviserade höjningen backar Sverige från 8:e plats år 214 till 12:e plats år 22 i en jämförelse mellan 35 länder vad gäller statliga investeringar i civil forskning och utveckling (förutsatt att övriga stater ligger kvar på en oförändrad nivå i relation till BNP). (% av BNP) Statliga anslag till civil forskning och utveckling,9,8,7,6,5,4,3,2,1 1,,8,6,4,2, (% av BNP) Statliga anslag till civil forskning och utveckling Beräkningarna baseras på regeringens forskningsanslag i propositionen, SCB:s senaste statistik över statliga anslag till forskning och utveckling ( Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål ) samt Konjunkturinstitutets prognos för BNP fram till 22. Vi har utgått från anslagen i den forskningspolitiska propositionen och samkört dessa med SCB:s statistik. Vi har i beräkningen antagit att hela summan i propositionen läggs på civil FoU. Under antagande att övriga länder ligger kvar på en oförändrad nivå av civil FoU i relation till BNP och att anslagen i den forskningspolitiska propositionen läggs helt på civil FoU. Beräkningarna baseras på Konjunkturinstitutets prognos för BNP till och med 22 och Eurostats siffror för civil FoU.

4 Medicinsk forskning och innovation, översikt Anslagen inom medicinsk forskning och innovation höjs successivt åren , och kommer år 22 vara 615 miljoner kronor högre jämfört med 216 års nivå. Medicinsk forskning och innovation (life science) Höjning jämfört med 216 års nivå, miljoner kr Hälsoutmaningen Biologiska läkemedel 9 Samverkansmedel och testdemo Medicinsk forskning vid universitet och högskolor Totalt Anslagen ska användas till ett flertal sektorer. Här görs en uppskattning av den andel (2 procent) av medlen som går till medicinsk forskning och innovation, samt hur höjningen sker över tid. 2 Uppskattning utifrån Helene Hellmark Knutssons uttalande i Dagens Medicin

5 Medicinsk forskning och innovation, konsekvenser Anslagshöjningarna till medicinsk forskning och innovation innebär, uttryckt som procent av BNP, en minskning av statens investeringar i medicinsk forskning och utveckling från,19 procent av BNP år 216 till,17 procent av BNP år 22. (% av BNP) Statliga anslag till medicinsk FoU, % av BNP,25,2,15,1,5 (mnkr) Statliga anslag till medicinsk FoU, miljoner kr Beräkningarna baseras på regeringens forskningsanslag i propositionen, SCB:s senaste statistik över statliga anslag till medicinsk forskning och utveckling ( Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål ) samt Konjunkturinstitutets prognos för BNP fram till 22. Vi har utgått från anslagen i den forskningspolitiska propositionen och samkört dessa med SCB:s statistik. Vi har i beräkningen även inkluderat den del (2 procent) av samverkansmedel i propositionen som vi beräknar går till life science, trots att det är osäkert i vilken utsträckning dessa medel kommer att inkluderas i SCB:s statistik. Om det inte inkluderas skulle det betyda att den medicinska forskningens andel av BNP minskar ytterligare något.

6 Reflektioner Civil FoU: För att Sverige år 22 ska ligga kvar på samma nivå av statliga investeringar i civil forskning och utveckling i förhållande till BNP som idag, skulle anslagen till forskning, utveckling och innovation behöva höjas med 5,716 miljarder kronor från 216 års nivå. Medicinsk FoU: För att Sverige år 22 ska ligga kvar på samma nivå av statliga investeringar i medicinsk forskning och utveckling i förhållande till BNP som idag, skulle anslagen till medicinsk forskning behöva höjas med 1,42 miljarder kronor från 216 års nivå. Beräkningarna baseras på SCB:s statistik över statliga anslag till forskning och utveckling ( Beräknade FoU-medel i budgetpropositionen efter ändamål ) samt Konjunkturinstitutets prognos för BNP fram till 22.

7 Reflektioner, forts Hälso- och sjukvårdens kostnader: Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar. Givet en fortsatt kostnadsutveckling som den vi sett hittills kommer hälso- och sjukvårdens kostnader öka med närmare 5 miljarder år 22 jämfört med 216. Regeringen höjer anslagen till Vetenskapsrådet med 115 miljoner kronor under samma period för att möta Hälsoutmaningen. Det motsvarar,2 procent av kostnadsökningen för hälso- och sjukvård. Andra länders initiativ: 216 lanserade Barack Obama. tillsammans med Joe Biden the Cancer Moonshot, ett initiativ för att lösa cancerns gåta till år 23. Projektet initierades med en specifik satsning på 1 miljard dollar. Denna satsning på endast ett sjukdomsområde utgör dubbelt så mycket i förhållande till USA:s BNP, som regeringens satsning för att möta samhällsutmaningen hälsa gör i förhållande till Sveriges BNP (% av BNP) Investeringar för att möta samhällsutmaningen hälsa i relation till the Cancer Moonshot,6,5,4,3,2,1 Beräkingar utifrån SCB:s Hälsoräkenskaper. Mellan 22 och 214 ökade de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna med i genomsnitt ca 12 miljarder kronor per år. Beräkningar gjorda under antagande att kostnadsutvecklingen fortsätter på samma sätt under kommande år. Cancer Moonshot Hälsoutmaningen