Stockholms läns landsting

Transkript

1 Stockholms läns landsting MOTION Motion av Anders Lönnberg (S) m.fl. om ökade insatser för medicinsk forskning, utveckling och life-science Det är dags att på allvar börja betrakta medicinsk forskning och utveckling som en investering för samhället och att i Stockholms läns landsting anamma denna insikt i konkret politisk handling. Idag arbetar cirka personer inom det svenska forsknings- och innovationssystemet för livsvetenskaperna; läkemedel, medicinteknik, bio- och nanoteknologi enligt Vinnova. Läkemedelsindustrin utgör Sveriges fjärde största nettoexportör. Samtidigt som industrin har ett stort ekonomiskt värde i Sverige så har den en mycket stor betydelse också för patienter och för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Cirka patienter per år i Sverige ges nya läkemedel i form av kliniska försök. Vidare satsar läkemedelsindustrin mer än 15 miljarder kronor på forskning och utveckling i Sverige, vilket kan jämföras med att staten satsar sammanlagt drygt 7 miljarder kronor på medicinsk forskning. Trots den stora betydelsen som den medicinska forskningen och utvecklingen redan har i Sverige, har vi växande problem. Till exempel minskade antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag med personer under perioden FoUinvesteringarna i de största svenska multinationella företagen har det senaste årtiondet nästan uteslutande gått till utlandet. Antalet kliniska prövningar har minskat med en tredjedel sedan 1980-talet. Sveriges traditionella tätplacering inom medicinsk forskning blir allt mer hotad. Globaliseringen ökar konkurrensen inom läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin. Företagen omprövar snabbt sina lokaliseringar beslut som är av avgörande betydelse för sysselsättning och tillväxt. Det finns tre huvudskäl att satsa på life-scienceområdet: Det skapar nya varor och tjänster med högt förädlingsvärde som ger tillväxt och arbete. Den medför att hälso- och sjukvården inte bara medför kostnader utan skapar inkomster för landet. Den skapar nya och effektivare behandlingar av sjukdomar, vilket gör att fler kan behandlas bättre eller till och med botas för sjukdomar som idag inte kan behandlas. En forskningsanknuten hälso- och sjukvård ger en bättre kvalitet i vården och medverkar till att ny kunskap snabbare kommer till användning inom vården.

2 2 (6) Sverige och Stockholmsregionen har nyligen nåtts av en mycket stark varningssignal i och med AstraZenecas beslut att avveckla sin forsknings och utvecklingsverksamhet i Södertälje. Bara på forskningssidan handlar det om cirka anställda, en stor del av dessa utgör spetskompetens inom medicinsk forskning. AstraZenecas FoUenheter har sysselsatt 20 procent av alla disputerade som arbetar i privat FoU i Sverige, och för 15 procent av industrins samlade svenska FoU. Produktionen finns visserligen kvar i Södertälje men,när forskningen läggs ned är även dess framtid osäker. Mot denna bakgrund är det hög tid för Stockholms läns landsting att höja sina ambitioner för medicinsk forskning och utveckling och ta nya resurser i anspråk tillfället att göra det är nu. Gör en neurologisk storsatsning på Karolinska Huddinge Spetskompetens och erfarna forskare riskerar att försvinna från regionen och landet i och med AstraZenecas nedläggning. Detta skulle innebära en allvarlig försvagning för Sverige inom life-scienceområdet, men det går att förhindra och Stockholms läns landsting förfogar över möjligheten att göra det. På Karolinska i Huddinge bedrivs redan idag framstående forskning inom neurologi med inriktning på Alzheimer och demens, ett område som ligger nära till hands för flera av dem som tidigare arbetat på AstraZeneca i Södertälje. Också i Södertälje har en stor del av forskningen varit inriktad på neurologiska läkemedel, det vore oansvarigt att inte ta tillvara på den kompetens som redan idag finns där och aktivt se till att knyta dessa forskare och deras kunskap till Sverige och till Stockholms läns landsting i så stort utsträckning som möjligt. Det finns med andra ord en unik chans att ta tillvara redan etablerad och existerande kunskap och säkerställa att den bibehålls i regionen genom att utvidga och stärka den utvecklingsverksamhet och forskning som idag finns vid Karolinska Huddinge. Stockholm måste fortsatt kunna tillhandahålla ett aktivt och starkt innovations- och forskningsklimat, men då måste vi inom Stockholms läns landsting våga ta frågan på större allvar, vilket kräver såväl mer resurser som att aktivt sätta denna fråga högst på dagordningen. Vidare är planerna på investering i den så kallade Innovationsplatsen vid Karolinska Huddinge av stor strategisk betydelse. Innovationsplatsen är tänkt som en mötesplats för forskare från både företag och akademi, studenter samt sjukhuspersonal. På närmare kvadratmeter ska högteknologisk sjukvård med innovation och utveckling kunna blandas. Genom att gå vidare med dessa planer skapas unika möjligheter när den dagliga vården möter avancerad teknisk simulering, forskning och nya innovationer.

3 3 (6) Innovationsupphandling, villkor för kliniska prövningar, forskningens meritvärde m.m. Stockholms läns landsting behöver se till att skapa bättre förutsättningar för fortsatt och utvidgad forskning, utveckling och innovation både inom och utanför våra sjukhus. En verkningsfull forsknings- och innovationsstrategi måste vara långsiktig med tydliga tidsatta mål. Därför bör ett första steg vara att skapa en process och mötesplats för de berörda parterna så att denna strategi kan konkretiseras och följas upp. Innovationsprocesserna har över tid blivit alltmer integrerade mellan akademi med grundforskning och translationsforskning och industrin som utvecklar kemiska och biologiska behandlingar samt nya tekniker för behandling och hälsooch sjukvården som har patienterna och bedriver det egentliga vårdarbetet. Därför måste alla dessa tre grupper vara deltagare och ägare av en långsiktig strategi. Vi har inte tid att vänta på staten, utan kan själva på landstingsnivå bilda en beredning, där företrädare från såväl landstingspolitiker, medicinska universitet (KI, KTH) och företrädare för branschorganisationer och företag från industrin bör skapas. Beredningen bör tillsammans utveckla de olika verktygen för framgångsrik forskning såsom: kvalitetsregister, biobanker och vårddataregister samt se till att en samordning av gemensamma behov och policyfrågor sker. Beredningen bör vidare söka ett träffa ett avtal som beskriver hur ett gemensamt arbetssätt ska skapas och där oklarheter i dagens samarbete kan klargöras. Det handlar bland annat om: att skapa entydiga priser och andra villkor för kliniska prövningar där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras att förenkla förekomsten av kombinerade/blandade anställningar att ge generösa villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin att komma överens om kriterier för meritvärde av forskning och arbete i industrin för landstingstjänster att komma överens om gemensamma finansieringsåtaganden för projekt av olika slag former för upphandling av ny teknik och ny teknologi att utveckla landstingets strategi för läkemedelsanvändning. Den offentliga upphandlingen av medicinsk teknik och innovation, nu helt inriktad på pris, måste ändras i grunden. Dagens modell gynnar företag vars enda idé är att pressa kostnaderna och kväver kvalitet och kompetens. Sverige och Stockholmsregionen behöver satsa på innovationsupphandling som kan återskapa den anda som bland andra Elekta och flera andra inom den medicintekniska industrin efterlyser. Färdiga förslag på hur innovationsupphandlingar kan implementeras finns från Ingenjörsvetenskapsakademin.

4 4 (6) Vill vi behålla läkemedelsindustrin i Sverige måste vi även vara beredda att betala för det och nyttja den nya tekniken och medicinen som kommer ut på marknaden. Stockholms läns landsting måste börja se på hela sjukdomsförlopp istället för budgetår. På lång sikt kan den regionala utvecklingen generera skatteintäkter om företag etablerar verksamhet inom regionen. Även sjukvårdens strukturfrågor måste beaktas ur ett FoU-perspektiv. Just nu står landstinget till exempel inför en framtida utveckling av så kallade specialistcentra. Exakt hur dessa ska vara utformade eller vad de ska innehålla är ännu inte klart. Dessa specialistcentra skulle i en inte allför avlägsen framtid kunna utvecklas till Centers of Excellence, som utgår från olika diagnoser, exempelvis diabetes och ett par andra stora diagnosgrupper bland de stora folksjukdomarna. Genom att redan nu ha med detta i planeringen av specialistcentra kan en struktur och en miljö skapas som är direkt ägnad att tillämpa och utveckla kunskap. Detta FoUU-perspektiv måste integreras i arbetet med framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur. Utöka de ekonomiska resurserna för FoUU Stockholms läns landstings FoU-resurser består idag av dels det statliga ALF-anslaget och dels av medel som landstinget skjuter till för riktade satsningar. År 2011 avsatte landstinget 269,5 miljoner kronor i generella medel för klinisk forskning och därtill tillkom ytterligare 566,5 miljoner kronor i statliga medel för klinisk forskning genom ALF-anslaget. Utöver detta lämnade landstinget vissa riktade forskningsbidrag till bland annat Centrum för oral hälsa, odontologi och Centrum för Biovetenskaper om cirka 90 miljoner kronor. Landstingets egna FoUU-medel 2011 (d.v.s exklusive de statliga ALF-medlen) uppgick alltså totalt till mindre än 400 miljoner kronor. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstingen ett ansvar för den kliniska forskningen. Trots det är inte intresset för klinisk forskning och utveckling och samarbete med akademi och industri tillräckligt. Under flera år har istället de ekonomiska förutsättningarna att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats. Hela den förra mandatperioden minskade medlen till forskning och utveckling. Vi menar att landstingets stöd till FoUU behöver öka kraftigt och långsiktigt. Under 2011 uppgick landstingets omsättning mätt som bruttokostnader till över 68 miljarder kronor. Ett rimligt mål är att inom fem år ha nått en situation där 1 procent av landstingsets bruttokostnader utgörs av egna resurser avsatta för FoUU. På tio års sikt bör målet vara att 2 procent av landstingsets bruttokostnader utgörs av egna resurser avsatta för FoUU. Merparten av utökningen bör naturligtvis göras för att främja den kliniska forskningen. En mindre del av de nya resurserna bör särskilt vikas för att successivt

5 5 (6) öka landstingets engagemang inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) och underlätta för de landstingsdrivna vårdproducenterna att aktivt söka samarbetsprojekt med den svenska medicintekniska industrin. Samtidigt som mer resurser till den medicinska och medicintekniska forskningen behöver tillföras bör landstinget utveckla metoderna för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Ett exempel på en redovisningsmodell kan vara ett så kallat forskningsbokslut som kan bidra till att tydliggöra resultaten av landstingets investeringar i forskningen. Bokslutet kan även ligga till grund för nödvändiga prioriteringar av forskningsresurser. Med anledning av ovanstående föreslår vi landstingsfullmäktige besluta att omgående uppdra till landstingsstyrelsen att ta erforderliga initiativ för att knyta forskare inom neurologi som fram till nu varit verksamma vid AstraZeneca i Södertälje till den neuroligiska forskningen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge samt att till fullmäktige återkomma med en plan för arbetet och de ekonomiska tillskott som fordras för att snabbt genomföra en sådan plan att uppdra till landstingsstyrelsen att genomföra erforderliga byggnadsinvesteringar för Innovationsplatsen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge att uppdra till landstingsstyrelsen att bilda en forsknings- och innovationsstrategiberedning med representanter från KI och KTH, för landstinget, och för den samlade life science industrin att denna forsknings- och innovationsstrategiberedning bland annat bör arbeta fram ett samarbetsavtal som syftar till att: - skapa entydiga priser och andra villkor för kliniska prövningar där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras - förenkla förekomsten av kombinerade/blandade anställningar. - att ge generösa villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin - komma överens om kriterier för meritvärde av forskning och arbete i industrin för landstingstjänster - komma överens om gemensamma finansieringsåtaganden för projekt av olika slag - utveckla former för upphandling av ny teknik och ny teknologi - att utveckla landstingets strategi för läkemedelsanvändning.

6 6 (6) att uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att i arbetet med planerade specialistcentra beakta ett FoUU-perspektiv som innebär att dessa specialistcentra skulle kunna utvecklas till Centers of Excellence som utgår från olika diagnoser, exempelvis diabetes och ett par andra stora diagnosgrupper bland de stora folksjukdomarna att ange ett mål om att Stockholms läns landstings egna årliga resurser för FoUU på fem års sikt ska uppgå till minst 1 procent av landstingets årliga ekonomiska omslutning (mätt som totala bruttokostnader) att ange ett mål om att Stockholms läns landstings egna årliga resurser för FoUU på tio års sikt ska uppgå till minst 2 procent av landstingets årliga ekonomiska omslutning (mätt som totala bruttokostnader) att uppdra till landstingsstyrelsen att ta fram metoder för en bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Stockholm den 15 mars 2012 Anders Lönnberg Helene Hellmark Knutsson Dag Larsson Nanna Wikholm