Yttrande över motion 2012:7 av Anders Lönnberg m.fl. (S) om ökade insatser för medicinsk forskning, utveckling och Life science

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (16) p Handläggare: Anders Olsson Yttrande över motion 2012:7 av Anders Lönnberg m.fl. (S) om ökade insatser för medicinsk forskning, utveckling och Life science Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över en motion om ökade insatser för medicinsk forskning, utveckling och Life science. I motionen föreslår Anders Lönnberg m.fl. (S) att landstinget ökar sina insatser för att stödja medicinsk forskning och utveckling. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Motion 2012:7 av Anders Lönnberg m.fl (S) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Motionen Anders Lönnberg med flera (S) föreslår i en motion att landstinget ska öka sina insatser inom medicinsk forskning och utveckling. I motionen föreslås att landstinget tar initiativ till att utöka den neurologiska forskningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och att genomför byggnadsinvesteringar för den så kallade Innovationsplatsen genomförs. Vidare föreslås att landstinget inrättar en forsknings- och innovationsstrategiberedning. I samband med utbyggnaden av den somatiska vården utanför akutsjukhusen ska enligt motionen ett FoUU- (Forskning, utbildning och utveckling) perspektiv beaktas. Innovationsupphandlingar föreslås som en väg att förbättra förutsättningarna för den medicinsktekniska utvecklingen. Slutligen föreslås att landstinget fastställer mål för hur landstingets resurser för FoUU successivt ökar för att om tio år uppgå till två procent av landstingets

2 2 (16) totala omsättning, samtidigt som metoder utvecklas för uppföljning av hur forskningsmedlen används. Landstingets arbete kring FoUU-frågor Sammanfattning Motionen tar upp frågor som berör Stockholms läns landstings insatser för att ständigt förbättra hälso- och sjukvården genom att ytterligare stärka forskning och innovation. Landstinget har strategier för ett starkt engagemang inom FoUU. FoUU-strategin syftar till att stärka FoUUområdet genom bland annat ett ökat samarbete med universitet, högskolor och näringsliv. Förutsättningarna för den viktiga kliniska forskningen ska också stärkas. Som exempel på aktiviteter nämns i svaret den FoUUstrategi som Landstingsfullmäktige antog 2011, särskilda satsningar på det så kallade 4 D projektet med en överenskommelse 2012 med Karolinska Institutet (KI) om klinisk forskning, bildandet av Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland 2011 (RCC), det nybildade kvalitetsregistercentrum Stockholm och utvecklingen inom biobanksområdet. Landstinget deltar också tillsammans med andra aktörer i en rad aktiviteter för att stärka innovationsklimatet i Stockholmsregionen. Mot bakgrund av de stora förändringar som sker inom sjukvården i anslutning till arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård blir det också nödvändigt att se över hur medel för forskning och utbildning fördelas till vårdgivarna. Förvaltningen instämmer i motionärernas förslag att metoder behöver utvecklas för uppföljning av hur forskningsanslag används. Omfattningen av de ersättningar Stockholms läns landsting lämnar för FoUU-verksamheter är en fråga som i de årliga budgetberedningarna får behandlas och prioriteras mot andra viktiga landstingsuppgifter. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition med förslag om en statlig satsning på forskning, utveckling, innovation och utbildning. Landstingets samarbete med universitet, högskolor och näringsliv förstärker Stockholmsregionen och möjligheterna att få del av den satsning som proposition föreslår.

3 3 (16) Sverige ligger bland de länder som har högst andel forskning och utveckling i procent av BNP. I internationella jämförelser håller svenska vetenskapliga publikationer en hög nivå. Den medicinska forskningen inom Stockholms län sker till största delen på Karolinska Institutet. Detta kombinerat med satsningar från Stockholms läns landsting, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Universitet samt en stor hälso- och sjukvårdssektor, goda kvalitetsregister, biobanker med mera gör att Stockholmsregionen har goda förutsättningar för att vara en fortsatt attraktiv forskningsmiljö. Framtidsplan för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har fastställt en plan för den framtida hälso- och sjukvården, Framtidsplanen. En viktig del i denna är att ge förutsättningar för en fortsatt god vård för Stockholms läns invånare med den kraftiga befolkningsutveckling som prognostiseras. För att klara denna utmaning behöver en ökande andel av sjukvården ske av vårdgivare utanför akutsjukhusen. Vård som inte behöver akutsjukhusets resurser kommer att ges av andra vårdgivare; geriatrik, ASiH, palliativ vård, rehabilitering och inom öppen och sluten somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen. Då forskning och utbildning behöver ske nära patienterna kommer också FoUU-aktiviteter att behöva ske på flera ställen än akutsjukhusen. Den somatiska specialistvården kommer att byggas ut på flera sätt. Landstingets närsjukhus och liknande enheter kommer att bli centrum där flera vårdgivare samlas. I arbetet med Framtidsplanen lyfts det fram att vissa av dessa bör ges en specifik inriktning mot en eller ett par diagnos/patientgrupper. Här kommer utbildning och patientnära forskning att samlas och akademiska specialistcentrum bildas. Dessa motsvarar motionens förslag att inrätta Centers of Excellence, med ett FoUUperspektiv på några stora patientgrupper. För att klara framtidens hälsooch sjukvård måste alla vårdgivare bidrar med underlag för forskningen exempelvis genom att rapportera till kvalitetsregister. För att få med alla vårdgivare att delta i FoUU-arbete behöver fördelningen av anslagen för detta förändras så att alla får samma förutsättningar. Av denna anledning kommer en översyn att göras av fördelningsmodellen av landstingets medel för FoUU-verksamheter. FoUU-strategi Inom landstinget ska FoUU-området stärkas bland annat genom ett ökat samarbete med universitet, högskolor och näringsliv. Möjligheterna till klinisk forskning ska förstärkas och uppföljning och utvärdering ska förbättras genom att forskningsbokslut upprättas.

4 4 (16) I mars 2011 fastställde landstingfullmäktige en FoUU-strategi. I denna fastställs att landstingets medverkan i forskning, utveckling och utbildning ska omfatta sådana områden som är särskilt viktiga ur ett medborgar- och patientperspektiv. Patientnära forskning och utveckling är av stor betydelse för att invånarna ska kunna erbjudas nya evidensbaserade diagnostiska metoder och behandlingar. Forskning och utveckling ska i första hand inriktas mot de stora folksjukdomarna och andra områden där stora behov finns för att förbättra vårdens resultat. Forskning kring förebyggande och hälsofrämjande vård liksom patientsäkerhet är fortsatt prioriterade områden. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning är att med evidensbaserad kunskap medverka till en säker, rationell och kostnadseffektiv vård. Kunskapsstöd ska ges till all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i Stockholms län. Hälso- och sjukvården i Stockholms län står inför stora utmaningar de kommande åren, med en snabbt växande och samtidigt åldrande befolkning. Detta är frågor som beskrivs i Framtidsplan för hälso- och sjukvården och i de av Landstingsfullmäktige fastställda budgetarna åren 2012 och Frågor om kunskapsstyrning och evidensbaserad vård blir genom detta allt mer aktuella och nödvändiga. Nya effektiva, men ibland kostsamma, metoder eller läkemedel kommer att föras in i vården och nya vetenskapliga genombrott kommer att kräva ställningstaganden. Lika viktigt är att utrangera terapier som har sämre effektivitet. En med vetenskaplig evidens underbyggd satsning på prevention av stora folksjukdomar kommer att vara särskilt viktig, inte bara för att minska ohälsa utan också för att minska kostnadsökningstakten i hälso- och sjukvården. En ökad mångfald av vårdgivare ställer nya krav på kontakt, samverkan och kunskapsstöd inom och mellan flera vårdgivare inom en eller flera specialiteter oberoende av ägarform. Patienterna inom Stockholms län ska möta vården i hela och smidiga vårdflöden, även om flera olika vårdgivare har ansvar för olika delar i kedjan. Denna vård ska baseras på sådana tydliga med vetenskaplig evidens framtagna riktlinjer som finns att tillgå och ska kunna följas upp för en kostnadseffektiv och bästa behandling. Inför dessa utmaningar har landstingets sakkunnigstruktur och det evidensbaserade kunskapsstödet en central roll. Som ett led att stärka kunskapsstyrningen av vården sammanfördes under 2011 den organisation för kunskapsstyrning som fanns vid landstingsstyrelsens förvaltning med hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

5 5 (16) Avsikten med detta är att stärka sambandet mellan kunskapsstyrning och avtalsstyrning för att få än bättre genomslagkraft av kunskapsstyrning i vården. Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST) har i uppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrningen och ska fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. Sakkunnigstrukturen består av Stockholms Medicinska råd och av Stockholms läns läkemedelskommitté. Sakkunnigstrukturens uppdrag är att bidra med objektiv medicinsk sakkunskap till landstingets ledningar samt utgöra basen för regionens medicinska utvecklingsarbete. Sakkunnigstrukturens arbete är nära knutet till hälso- och sjukvårdsförvaltningen liksom HTA-verksamheten (Health Technology Assessment) som utför evidensbaserad värdering av nya eller ifrågasatta diagnostiska metoder och behandlingsmetoder. Forskning är en viktig del i kunskapsstyrning vilken i så hög grad som möjligt ska baseras på vetenskaplig evidens. Detta fordrar ett utvecklat och nära samarbete med experter och sakkunniga inom Stockholms läns landsting och KI. Klinisk patientnära forskning Motionen tar upp förutsättningarna för kliniska prövningar. Det är viktigt att dessa förutsättningar förbättras och regelverken med avtal och ersättningsfrågor måste vara tydliga och stimulerar till forskning och utveckling. De vårdverksamheter som deltar i forskningsuppdrag tillsammans med externa aktörer behöver få täckning från företaget för de kostnader som tillkommer utöver den ordinarie patientvården. Annars finns risk för snedstyrning av vården, obalans mellan olika vårdgivare och risk för en ojämlik vård. Medarbetare bör ges goda förutsättningar att delta i kliniska prövningar, men ansvaret för detta vilar på vårdgivarna. Det är inte angeläget att verka för entydiga priser för kliniska prövningar eftersom kostnaderna skiljer sig åt väsentligt för olika typer av prövningar hos olika vårdgivare. Dessutom kan ansvariga prövare ha särskild spjutspetskompetens som påverkar priset. En översyn bör dock ske av de riktlinjer för prövningar som idag finns hos olika vårdgivare i landstinget. Översynen bör granska att riktlinjerna är anpassade till det nationella regelverket och följer dess övergripande principer för prissättning. Det bör prövas hur en landstingsövergripande funktion som stödjer kliniker i avtal kring kliniska prövningar kan utformas för att stimulera till deltagande i kliniska prövningar. I anknytning till den planerade gemensamma KI-SLL biobanken skapas också en funktion för att kunna utnyttja de sparade biobanksproverna. Här kan forskande företag som behöver validera sina produkter få analyser utförda på olika

6 6 (16) patientpopulationer. Denna satsning stöds inom ramen för Vinnovas satsning för innovationsdriven vård. Det är också angeläget för att stimulera till deltagande i kliniska prövningar vid specialistcentrum och andra vårdgivare som etableras i samband med genomförandet av Framtidsplanen. 4D projektet Forskningsprojektet 4D är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, KI och näringslivet som innebär fokus på fyra av de vanligaste folksjukdomarna. I en överenskommelse med KI lyfts som ett första steg fyra diagnosområden fram; hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer, diabetes typ 2 och reumatiska sjukdomar. I det framtida arbetet kan dessa komma att kompletteras med andra diagnosområden. I motionen lyfts ett sådant diagnosområde fram neurologi. Det finns inte förutsättningar att det redan så här kort efter 4D-projektets start lägga till nya diagnosområden. Bakgrunden till överenskommelse som våren 2012 tecknades mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet är att det krävs bra möjligheter till forskning för att få fram ny kunskap som leder till bättre folkhälsa. Det utvidgade samarbetet avses leda till ett förbättrat samarbete mellan sjukvård, forskning och industri. Överenskommelsen ligger helt i linje med landstingets FoUU-strategi. Samarbetet kring forskning och utveckling ska förstärkas inom den framtida sjukvårdsstrukturen. Således är överenskommelsen också en viktig byggsten inom den pågående utvecklingen av "Framtidens hälso- och sjukvård" i enlighet med den av Landstingsfullmäktige beslutade Framtidsplanen. Syftet med 4D-projektet är bättre vård, fler innovationer och nya läkemedel inom områden där framsteg kan gynna stora befolkningsgrupper. Projektet ska över tid undersöka ett stort antal patienter inom de fyra diagnoserna. Sjukdomsutvecklingen följs från symtom och provtagning till behandling och uppföljning. Prover sparas fortlöpande i biobanker och erhållna mätresultat rapporteras till kvalitetsregister för fortsatt bearbetning. Till varje forskningsområde knyts en projektgrupp bestående av Stockholms läns landstings specialitetsråd för respektive diagnos samt Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Tanken är att genom långsiktig uppföljning av patienters sjukdomstillstånd kopplade till biobanksprov få högkvalitativa forskningsresultat som kan användas för att utveckla hälsooch sjukvården. Idag saknas forskning kring implementering av nya forsknings- och utvecklingsresultat i vården. 4D-projektet ska studera hur forskningens resultat snabbare och enklare kan införas i det dagliga vårdarbetet.

7 7 (16) Läkemedelsstrategi Arbete och utredningar pågår nationellt för att förverkliga strategin för läkemedelsanvändning. Stockholms läns landsting samverkar med berörda myndigheter och andra landsting i detta arbete. I den nationella läkemedelsstrategin pekas medicinsk forskning och utveckling ut som viktiga områden. Vikten av fortsatt klinisk forskning poängteras och de goda svenska möjligheterna till observationella studier av läkemedel i användning lyfts fram, med utnyttjande av våra hälsodataregister och de nationella kvalitetsregistren. I den nationella läkemedelsstrategin ingår attraktivitet inom innovation av produkter och tjänster som ett av fem långsiktiga nationella mål. Ett förslag till läkemedelsstrategi för Stockholms läns landsting för har nyligen behandlats av Landstingsfullmäktige. Läkemedelsanvändningen i Stockholms län ska vara utvecklingsorienterad och inom valda områden nationellt och internationellt ledande. Det innebär bland annat att landstinget ska bidra till utvecklingen av nya läkemedel och öka kunskapen om nya och gamla läkemedels användning, effekter och biverkningar. Fortsatta satsningar på klinisk forskning är en viktig del i utvecklingsarbetet gällande läkemedelsanvändning. Samverkan med läkemedelsindustri och medicinskteknisk industri Idag finns ett Branschråd för de vårdgivare som har vårdavtal. I detta ingår både offentliga och privata (inklusive non-profit) vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samråder löpande med Branschrådet om viktiga projekt och ärenden. Vårdgivarna kan också ta upp viktiga frågor. Det finns ett önskemål från läkemedelsföretag att inrätta ett motsvarande råd för läkemedelsföretag och den så kallade Medtech industrin. Idag finns konstellationer i form av t.ex. Lif (branschorganisation för läkemedelsföretag). Det finns anledning att pröva om ett särskilt branschråd för läkemedelsindustrin och de medicinsktekniska företagen kan bli ett komplement för att ytterligare stärka samarbetet med industrin.

8 8 (16) Biobanker Mer än en halv miljon blod- och vävnadsprover från Stockholms läns patienter sparas årligen i biobanker på de olika sjukhusen och vårdlaboratorierna. Huvudsyftet är att dessa ska användas för individernas hälso- och sjukvård. Dessa prover får om patienten lämnat sitt samtycke även användas för andra ändamål som forskning, kvalitetssäkring, utbildning och utveckling. Prover samlas också på uppdrag av akademisk forskning eller industri in i samband med vård. Alla dessa prover utgör en ovärderlig bas för respektive verksamheter. En utökad insamling och bevarande av vårdprover på ett mer systematiskt vis som från början tillgodoser samtliga användningsområden utgör en strategiskt viktig satsning för forskning, men även för Life science-industri. Gemensam biobanksinfrastruktur Sveriges kommuner och landsting och Vetenskapsrådet har i en gemensam avsiktsförklaring gett det Nationella Biobanksrådet och forskningsinfrastrukturen i uppdrag att skapa en enhetlig svensk biobanksstruktur. Svenska biobanksresurser ska kunna användas både för en sjukvård av hög kvalitet och för långsiktigt framstående forskning. Landstinget planerar för en gemensam biobank med Karolinska institutet som kommer ansluta till de nationella riktlinjerna. Proverna i en sådan biobank ska samlas in patientnära inom hela sjukvården, oberoende av driftsform. Biobanken ska kunna användas inom sjukvården, av KI och övriga universitet och högskolor i Stockholms län samt industrin. En prioritering sker med inriktning mot de stora folksjukdomarna. I 4 D projektet betonas behovet av systematisk biobanksprovtagning inom hela vårdkedjan. För att åstadkomma en sådan gemensam biobanksinfrastruktur har ledningsgruppen KI/SLL beslutat om förslag till åtgärder för att skapa infrastruktur, organisationsform och finansiering. En gemensam infrastruktur blir en ny resurs som medger insamling, förvaring och utlämning av biobanksprov på ett standardiserat sätt. För att ge förutsättningar för biobanksprovtagning på alla nivåer i vårdkedjan kan vårdavtalen behöva kompletteras. Den gemensamma biobanksstrukturen innebär en substantiell satsning av långsiktig karaktär. Dess betydelse kan knappast överskattas ur ett strategiskt perspektiv då den information som kan erhållas från prover i kombination med vårddata är fundamental för både hälso- och sjukvårdens och forskningens behov. Samverkan mellan denna biobank och data från kvalitetsregistren kommer därför att innebära ett utökat värde av särskilt stort intresse, i synnerhet från ett internationellt Life science-perspektiv.

9 9 (16) Avancerad cellterapi är ett område som befinner sig i gränslandet mellan vård, forskning och utveckling i nära samarbete mellan industri och akademi. Verksamhetsområdet innebär modifikation av celler för terapiändamål och utgör en spjutspetskompetens där Stockholm är ledande i landet och även har en framskjuten ställning i världen. Arbetet bedrivs i avancerade renrumsfaciliteter vid Vecura på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Det är framförallt patient egna celler av olika ursprung som behandlas i laboratoriet och återförs till patienterna för behandlingsändamål. Potentialen för framtida vård är stor, men verksamheten är i sådan fas att den är mycket kostnadskrävande och i dagsläget gynnar få patienter. Finansiellt stöd, avancerad infrastruktur, god kompetensförsörjning och högspecialiserad kunskap i samverkan mellan vård, vetenskap och läkemedelsindustri är nyckelord som kännetecknar denna verksamhet som inte ensamt skulle rymmas inom vården. Regionalt cancercentrum Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland är en avdelning inom hälsooch sjukvårdsförvaltningen och ingår i den gemensamma samverkansnämnden för Stockholm Gotland. RCC har ett tydligt patientfokus och helhetstänkande i cancervårdens alla delar, inkluderande translationell (medicinsk forskning som utgår från den en patients hälsosituation) och klinisk cancerforskning. Det nationella perspektivet är uppenbart genom direktiven om samverkan med andra regionala cancercentrum i landet. En plan, för hur klinisk forskning och innovation inom regionens (Stockholm Gotland)cancervård ska förbättras, kommer att utarbetas i samarbete med akademi och vårdgivare. Samverkan kommer även att ske med forskande industri. Målet är att RCC ska bidra till att stärka den kliniska, epidemiologiska och translationella forskningen kring cancerpatienter. RCC Stockholm Gotland är engagerat i ett flertal samarbetsprojekt med flera mediciniska fakulteter i Sverige och med internationella akademiska samarbetspartners. RCC har ett övergripande uppdrag att bidra till och stärka utnyttjandet och samordningen av kvalitetsregister och biobankerna i regionen. I uppdraget ligger att skapa förutsättningar för alla patienter efter medgivande i regionen att vara med och bidra till kunskapsuppbyggnad. RCC:s uppdrag är inte primärt att bedriva forskning utan att ha en övergripande helhetssyn. Men RCC kan även initiera forskningsprojekt där inte minst kvalitetsregisterdata kan användas. RCC ska utveckla en framtida gemensam struktur för samarbetet mellan preklinisk och klinisk forskning. StratCan (samordningsstruktur för cancerforskning på KI) och de kliniska prövningsenheterna som idag finns i regionen har viktiga roller för den translationella cancerforskningen och kliniska behandlingsforskningen. En

10 10 (16) klinisk prövningsenhet vid onkologkliniken har nyligen blivit ackrediterad av Läkemedelsverket för first in man studies och som fas 1 enhet. Regionen har inom alla faser av läkemedelsutveckling en stark tradition för kliniska prövningar inom cancerområdet i samarbete med både lokala Biotech företag och internationell läkemedelsindustri. Erfarenheterna från den redan pågående screeningstudien av kolorektalcancer i Stockholms län har varit av stor betydelse i planeringen av en liknande nationell studie. RCC är engagerat och svarar för den vetenskapliga samordningen för en stor regional studie med titeln Registrering och uppföljning av läkemedelsbehandling inom cancervården i Stockholms läns landsting. Landstinget har 2011 beslutat om stöd om 46 miljoner kronor för ett projekt som syftar till att finna bättre markörer för tidig diagnostik av prostatacancer. Exempel på åtgärder som har vidtagits eller planeras för att framsteg inom klinisk cancerforskning snabbt ska komma patienter till del är de hearing om nya läkemedel för behandling av olika tumörsjukdomar som anordnats ett flertal gånger per år tillsammans med expertgruppen i onkologi/hematologi. RCC arbetar med denna fråga för att försöka nå nationell konsensus om introduktion av nya läkemedel och för att snabbare uppdatera vårdprogram och nationella riktlinjer. En viktig aspekt under denna frågeställning är att patientföreträdare ska vara med i arbetet. Särskilda informationsträffar om nya behandlingar genomförs med RCC som arrangör. För att främja innovationer i cancervården har ett nationellt innovationsprojekt inom strålbehandling initierats och nyligen beviljats Vinnova medel. I projektet deltar de flesta universitetssjukhus och ett flertal mindre och större industrier inom strålbehandlingsområdet. Ett annat projekt rör effektivare bilddiagnostik med nya former för samarbete i kliniska nätverk som har beviljats 10 miljoner kronor i stöd från Vinnova och här har landstinget och RCC en betydande roll. Förenkla för företag och forskning För att fortsatt främja utveckling behövs en samverkan mellan alla delar av systemet. Industri, akademi och användare måste kopplas ihop på ett strukturerat sätt. Det omfattar universitetssjukhus och högskolor som är specialiserade på teknik och samhällsvetenskap, liksom företag, branschorganisationer, statliga organisationer och internationella handelskammare. Den industriellt sponsrade forskningen startar ofta som forskarinitierade studier som blivit fortsatt framgångsrika genom att locka till sig riskkapital. Näringslivet får på så vis ökad tillgång till vården och kan därmed påverka inte bara den tekniska utvecklingen utan även möjligheten till

11 11 (16) arbetsinnovationer. Vägen till marknaden inom Life science är extremt lång och industrisponsrad forskning måste se möjliga marknadsandelar för att incitament ska finnas att satsa på ett speciellt område. För att Life science ska kunna växa i Sverige måste godkännande och implementering av nya behandlingar i vården ske snabbare. Bidragsregler och prissättning måste optimeras som ett erkännande av Life science stora utgifter och risker kopplade till innovation. Industrin har påpekat att en harmonisering av formella krav som ställs av landsting tillsammans med bättre möjligheter för vårdpersonal att delta i forskningsprojekt skulle ge förbättrade möjligheterna att positionera sig i den globala konkurrensen. Innovation Förnyelse och omvandling är avgörande för en fortsatt tillväxt och välståndsutveckling. För att klara detta krävs innovationer. Det handlar både om nya varor och tjänster men även om nya sätt att organisera produktion, nya tekniker och nya marknader. Stockholms läns landsting genomför flera olika satsningar för att skapa bättre förutsättningar för innovationer. Det handlar om att skapa kanaler, innovationsslussar och inkubatorer för innovationer. Det är också viktigt att ge stöd i form av infrastruktur för till exempel nya innovationsbolag. Arenor och dialog i ett triple helix samarbete är också avgörande. Nedan ges exempel över Stockholms läns landstings engagemang. SLL Innovation är en innovationssluss som ger stöd till både landstingets personal och privata företag att förverkliga idéer och utveckla produkter. Vid Södertälje sjukhus kommer en särskild innovationsmiljö att byggas. Genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett Idéråd införts. Förslag på nya tjänster, processer och organisatoriska lösningar som kan främja hälso- och sjukvårdens utveckling och förbättring bedöms och stöttas av Idérådet. Idérådet är öppet för alla att komma in med idéer, även om kanalen främst är riktad till vårdgivarna. Innovationsplatsen inom ramen för Karolinska Universitetssjukhuset förmedlar kompetens, tjänster och en medicinskteknisk innovationsmiljö till sjukvård, akademi och näringsliv. Idéer och koncept kan prövas i klinisk miljö. Motionen lyfter fram den strategiska betydelse en satsning med investering i en innovationsplats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge

12 12 (16) skulle kunna få. I den 10-åriga investeringsplan för sjukvården som Landstingsfullmäktige behandlade i samband med behandlingen av budget för år 2013 lyfts de stora investeringarna vid Karolinska, Huddinge fram. Fortfarande återstår dock flera frågor som måste lösas innan slutlig ställning kan tas i frågan. Innovationskraft Stockholm är ett brett samarbete för att samla och koordinera initiativ som påverkar Stockholmsregionens innovationsförmåga. Landstinget samarbetar här med Kommunförbundet Stockholms län, Länsstyrelsen, Stockholms Universitet, KI, KTH, Stockholm Business Region Development och Stockholms Handelskammare. Ett finansiellt stöd ges till KI Science Park som erbjuder innovationsbolag en infrastruktur i form av lokaler, IT, utrustning, laboratorier mm som stöd för tillväxt av företagen. Detta ligger i nära anslutning till den akademiska forskningen och utbildningen. Stockholm Science City Foundation/Vetenskapsstaden är ett annat initiativ som får stöd av Stockholms läns landsting. Stiftelsen har uppdraget att genom samverkan med aktörer från olika målgrupper skapa de förutsättningar som krävs för att området kring Hagastaden ska bli ett framgångsrikt Life science-kluster. Hagastaden är ett nytt område som byggs över gränsen mellan Stockholm och Solna. Här bedrivs idag världsledande utbildning och forskning vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Visionen är att under de kommande 15 åren utformar flera aktörer världens främsta område för Life science under det gemensamma varumärket Stockholm Life. Totalt investeras 50 miljarder kronor i Hagastaden för att skapa en vetenskapsstad i världsklass, där sjukvård, forskning och innovationer utvecklas i nära samspel. Stockholms läns landsting ger ett visst finansiellt bidrag till Stockholm Innovation Technology and Growth, STING, som har en vision om att bidra till byggandet av framtidens globala tillväxtföretag genom att attrahera de bästa innovatörerna och entreprenörerna och erbjuda dem ett affärsutvecklingsstöd och nätverk i världsklass. Bakom stiftelsen står Stockholms stad, KTH, Ericsson, ABB, Forskningsinstituten i Kista med flera. Stiftelsen Flemingsberg Science ska främja samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle i Flemingsberg. Bakom stiftelsen finns Stockholms läns landsting, Huddinge och Botkyrka kommuner, KI, KTH

13 13 (16) och Södertörns högskola. I den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) lyfts Flemingsberg fram som en regional kärna i södra Stockholmsregionen. Stockholm-Uppsala Life science är en ideell förening med uppgift att internationellt marknadsföra Life science-regionen Stockholm-Uppsala. De erbjuder ett nätverk samt en informationsbank med information om forskning, företag och övriga Life science-verksamheter till akademi och Life science-företag. Stockholms läns landsting har sedan mycket lång tid ett nära samarbete med KI. De senaste åren har också relationerna med KTH stärkts. Samarbetet handlar om forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och trafikplanering. Ett exempel är CTMH (Center for technology in medicine and care) som är ett samarbetsorgan mellan KI, KTH och landstinget med visionen att bidra till att utveckla Stockholmregionen som ett medicintekniskt centrum i världsklass. CTMH skapar arenor och verksamheter som stimulerar och utvecklar utbytet mellan näringsliv, akademi och vård i gränserna mellan teknik och hälsa, forskning och tillämpning. Stockholmsregionen samarbetar med flera andra regioner/landsting kring en omfattande ansökan till Vinnova för att ta fram en nationell innovationsagenda och handlingsplan. Ett annat exempel är Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens initiativ kring ett projekt med syfte att öka antalet industrisponsrade kliniska prövningar. Medverkande är Stockholms läns landsting tillsammans med ett stort antal andra organisationer och myndigheter. Förutom exemplen ovan deltar landstinget som delfinansiär i ett antal projekt som erhållit forskningsbidrag från Vinnova och Vinnvård. Life science Life science eller livsvetenskap är fokuserat på liv. Life science har bidragit till den svenska välfärden på flera plan. Områden som läkemedel, medicinsk teknologi och medicinsk diagnostik har skapat arbetstillfällen och stora exportintäkter och därmed bidragit till den svenska välfärden. Just biovetenskap är ett område där Sverige har nått den absoluta världsklassen. Innovationer som pacemakern, dialys, Losec och Xylocain är bara några exempel på produkter som möjliggör daglig hög livskvalitet för tusentals människor. Life science-industrins mångåriga nära samarbete med sjukvården har resulterat i en allt högre kvalitet på vården. Sverige har i många avseenden

14 14 (16) varit ett föregångsland med framgångsfaktorer som innovativ utveckling, globalt perspektiv och kvalitetstänkande. Satsningen i den kommande Hagastaden är ett utmärkande exempel där Stockholms läns landsting är med och stöttar utvecklingen inom Life science-området. Landstinget och KI har tagit fram förslag till en gemensam handlingsplan för att göra Stockholmsregionen världsledande inom klinisk forskning och sjukvård, med fokus på de stora folksjukdomarna. Regionens och nationens konkurrenskraft inom Life science-industrin stärks. Hälso- och sjukvården ska utformas så att den bedrivs i samklang med forskning, utbildning, utveckling och innovationer. Forskningsresultat ska effektivt överföras till vården för att åstadkomma hälsa. En viktig del i utvecklingen av sjukvården avser utveckling av tjänster, arbetssätt och medicinsktekniska produkter. Ett utvecklingsarbete som ofta behöver ske i nära samverkan med den kliniska verksamheten. Det är som motionären tar upp viktigt att stödja utveckling, men det är också viktigt att det framgår att det är ett utvecklingsarbete som pågår, varför metoderna inte är evidensbaserade. Patienter och andra intressenter måste därför tydligt informeras om detta. Landstingets FoUU-strategi påtalar också vikten av att forskning ska kunna bedrivas i hela sjukvårdssystemet och vara patientnära samt rikta sig mot de stora folksjukdomarna. Resurser för FoUU Motionen föreslår att Stockholms läns landsting ska ha en plan för att successivt öka anslagen till FoUU-verksamheter, först till en och sedan till två procent av landstingets totala omsättning. Detta är en fråga kring vilka prioriteringar landstinget ska göra i de årliga budgetberedningarna. Oavsett omfattningen på landstingets anslag för forsknings- och utvecklingsarbete är det angeläget att det ställs tydliga mål för arbetet och att dessa följs upp. Motionen föreslår att landstinget utvecklar metoder för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Som ett exempel på en redovisningsmodell lyfts ett så kallat forskningsbokslut fram. Idag samlar SKL in information för ett gemensamt forskningsbokslut. Detta behöver emellertid utvecklas. Förvaltningen delar synpunkterna på vikten av en stärkt uppföljning och utvärdering av FoUU. Här är internationella jämförelser viktiga underlag. Detta kommer också utvecklas, bl.a. inom ramen för Framtidens Hälso- och sjukvård. En av huvudlinjerna i landstingets FoUU-strategi är att införa och utveckla forskningsbokslut. Idag erhåller landstinget medel från staten - så kallade ALF-medel till läkarutbildning och forskning. Stockholms läns landsting bidrar också med egen finansiering. Alla vårdgivare som tar emot AT- och ST-läkare erhåller

15 15 (16) viss ersättning. Däremot går ALF-forskningsmedel i hög utsträckning till så kallade upplåtna enheter. Dessa utgörs idag av de offentligt ägda vårdgivarna (med undantag för Södertälje- och Norrtälje sjukhus). I och med utflyttningen av vård och utvecklingen av Framtidens Hälso- och sjukvård kommer frågorna kring styrning och finansiering av FoUU att utredas med syfte att ta fram förslag som bättre ligger i linje med den nya vårdkartan. Även NKS roll som ett nytt sjukhus med målsättningen att bli världsledande inom medicinsk forskning kommer att belysas. Under 2012 avsätts ca 1.5 mdr kronor (inkl. ALF-medlen) till FoUUverksamheter. Om hänsyn tas till de knappt 2 mdr kronor som KI tillför samarbetet med för 2013 (som inte ingår i FoUU-budgeten), uppgår de samlade ekonomiska resurserna för medicinsk FoUU 2013 till ca 3,4 mdr kronor. Utöver dessa medel deltar landstinget i och delfinansierar ett antal projekt tillsammans med bland andra Vinnova. Medel avsätts också till andra projekt inom både forskning och utbildning. Förutom detta avsätts arbetstid inom vården för FoUU-arbete som inte redovisas. Den vidare- och fortbildning av vårdens personal som fortlöpande sker inom respektive verksamhet kompletteras med ett antal särskilda insatser. Inom läkemedelsområdet sker, via Stockholms läkemedelskommitté, fortbildningstillfällen årligen. Centrum för Allmänmedicin (Cefam) utvecklar och förmedlar kunskap till primärvården för bättre hälsa genom patientnära forskning, utbildning och utvecklingsarbete inom allmänmedicin. De fortbildningsaktiviteter som Cefam anordnar vänder sig i första hand till olika yrkesgrupper och funktioner inom primärvården. I samverkan med KI har medel för 2012 avsatts för etablering av fyra akademiska vårdcentraler (AVC) bland annat med uppdrag att samordna och främja verksamhetsförlagd patientnära utbildning och utifrån forskningsresultat implementera resultat, bedriva utvecklingsarbete samt fort- och vidareutbildning av redan anställd personal. Inför budgetåret 2013 har medel avsatts för ytterligare fyra AVC samt för en akademisk ambulans med uppdrag ha ett samlat grepp om FoUU inom den prehospitala vården. Särskilda medel avsätts även för kliniskt träningscentrum (KTC) vid akutsjukhusen. KTC som är en lärandemiljö där interprofessionella aktiviteter pågår och vidareutvecklas vänder sig till både studenter och erfaren personal i vården. Centrum för psykiatriforskning (CPF) är en gemensam resurs för alla psykiatriska verksamheter i Stockholms län. CPF samordnar förutom grund- och specialistutbildning även fort- och vidareutbildning inom psykiatrin, beroendevården samt barn- och ungdomspsykiatrin.

16 16 (16) Härutöver har ett antal uppdragsutbildningar för specialistutbildning av sjuksköterskor upphandlats framförallt i områden där det har funnits rekryteringsproblem exempelvis operationssjuksköterskor. Stockholms läns landsting har ett nära samarbete med KI. Landstinget har också en överenskommelse om samarbete med KTH. Syftet är att både locka studenter till arbete inom hälso- och sjukvårdssektorn och att främja forskning som är av nytta för hälso- och sjukvården. Till exempel finansieras en professurer i logistik och patientsäkerhet på KTH. Resurser har avsatts för 2013 för forskning och utveckling på KTH. Ett exempel som har nämnts tidigare är CTMH. Nya forskningspropositionen Regeringen har nyligen lagt fram propositionen Forskning och Innovation 2012/13:30. Den innebär ökade resurser för svensk forskning. Nivån på anslagen ökar med 4 miljarder kronor under fyra år. Långsiktiga satsningar på spetsforskning, mer basresurser till universitet och högskolor och stora investeringar i Life science är viktiga delar. Med tanke på att Stockholmsregionen har en mycket stark medicinsk forskning och utvecklat arbete inom Life science kommer regeringens satsningar vara positiva för regionen. Regeringen har också presenterat en nationell innovationsagenda. Syftet är att bidra till ett starkt innovationsklimat i Sverige med sikte på år Här fokuseras bl.a. på forskning och högre utbildning, innovativa företag, organisationer och offentliga verksamheter och innovativa regioner. Stockholmsregionen och Stockholms läns landsting arbetar på många sätt för att skapa ett innovativt klimat. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Kitty Kook Wennberg Avdelningschef

17 Stockholms läns landsting MOTION Motion av Anders Lönnberg (S) m.fl. om ökade insatser för medicinsk forskning, utveckling och life-science Det är dags att på allvar börja betrakta medicinsk forskning och utveckling som en investering för samhället och att i Stockholms läns landsting anamma denna insikt i konkret politisk handling. Idag arbetar cirka personer inom det svenska forsknings- och innovationssystemet för livsvetenskapema; läkemedel, mecucmteknik, bio- och nanoteknologi enhgt Vinnova. Läkemedelsindustrin utgör Sveriges fjärde största nettoexpottör. Samtidigt som industrin har ett stort ekonomiskt värde i Sverige så har den en mycket stor betydelse också för patienter ocftför utvecklingen av hälso- och sjukvården. Cirka patienter per år i Sverige ges nya läkemedel i form av kliniska försök. Vidare satsar läkemedelsindustrin mer än 15 miljarder kronor på forslming och utveckling i Sverige, vilket kan jämföras med att staten satsar sammanlagt drygt 7 miljarder kronor på medicinsk forslming. Trots den stora betydelsen som den medicinska forstaiingen och utvecklingen redan har i Sverige, har vi växande problem. Till exempel minskade antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag med personer under perioden FoUinvesteringarna i de största svenska multinationella företagen har det senaste årtiondet nästan uteslutande gått till utlandet. Antalet ldioiska prövningar har minskat med en tredjedel sedan 1980-talet. Sveriges traditionella tätplacering inom medicinsk forskning blir allt mer hotad. Globaliseringen ökar konkurrensen inom läkemedelsmdustrin och den medicintekniska industrin. Företagen omprövar snabbt sina lokaliseringar beslut som är av avgörande betydelse för sysselsättning och tillväxt. Det finns tre huvudskäl att satsa på life-scienceområdet: Det skapar nya varor och tjänster med högt förädlingsvärde som ger tillväxt och arbete. Den medför att hälso- och sjukvården inte bara medför kostnader utan skapar inkomster för landet. Den skapar nya och effektivare behandlingar av sjukdomar, vilket gör att fler kan behandlas bättre eller till och med botas för sjukdomar som idag inte kan behandlas. En forskningsanknuten hälso- och sjukvård ger en bättre kvalitet i vården och medverkar till att ny kunskap snabbare kommer till användning inom vården.

18 Sverige och Stockholmsregionen har nyligen nåtts av en mycket stark varningssignal i och med AstraZenecas beslut att avveckla sin forsknings och utvecldmgsverksamhet i Södertälje. Bara på forskriingssidan handlar det om cirka anställda, en stor del av dessa utgör spetskompetens inom medicinsk forskning. AstraZenecas FoUenheter har sysselsatt 20 procent av alla disputerade som arbetar i privat FoU i Sverige, och för. 15 procent av industrins samlade svenska FoU. Produktionen finns visserligen kvar i Södertälje men,när forslmingen läggs ned är även dess framtid osäker. Mot denna bakgrund är det hög tid för Stockholms läns landsting att höja sina ambitioner för medicinsk forskning och utveckling och ta nya resurser i anspråk tillfället att göra det är nu. -Gör-en neurologisk stcxsatsning-på-karolinska-huddinge Spetskompetens och erfarna forskare riskerar att försvinna från regionen och landet i och med AstraZenecas necuäggning. Detta skulle innebära en allvarlig försvagning för Sverige inom Hfe-scienceområdet, men det går att förhindra och Stockholms läns landsting förfogar över möjligheten att göra det. På Karolinska i Huddinge bedrivs redan idag framstående forslming inom neurologi med inriktning på Alzheimer och demens, ett område som ligger nära till hands för flera av dem som tidigare arbetat på AstraZeneca i Södertälje. Också i Södertälje har en stor del av forskningen varit inriktad på neurologiska läkemedel, det vore oansvarigt att inte ta tillvara på den kompetens som redan idag finns där och aktivt se till att knyta dessa forskare och deras kunskap till Sverige och till Stockholms läns landsting i så stort utsträckning som möjligt. Det finns med andra ord en unik chans att ta tillvara redan etablerad och existerande kunskap och säkerställa att den bibehålls i regionen genom att utvidga och stärka den utvecldmgsverksatnhet och forsbiing som idag finns vid Karolinska Huddinge. Stockholm måste fortsatt kunna tillhandahålla ett aktivt och starkt innovations- och forslmrngsklirnat, men då måste vi inom Stockholms läns landsting våga ta frågan på större allvar, vilket kräver såväl mer resurser som att aktivt sätta denna fråga högst på dagordningen. Vidare är planerna på investering i den så kallade Innovationsplatsen vid Karolinska Huddinge av stor strategisk betydelse. Innovationsplatsen är tänkt som en mötesplats för forskare från både företag och akademi, studenter samt sjukhuspersonal. På närmare kvadratmeter ska högteknologisk sjukvård med innovation och utveckling kunna blandas. Genom att gå vidare med dessa planer skapas unika möjligheter när den dagliga vården möter avancerad teknisk simulering, forslming och nya innovationer.

19 Innovationsupphandling, villkor för kliniska prövningar, forskningens meritvärde m.m. Stockholms läns landsting behövei se till att skapa bättte fömtsättningar för fortsatt och utvidgad forslaiing, utveckling och innovation både inom och utanför våra sjukhus. En verknmgsfull forsknings- och innovationsstrategi måste vara långsiktig med tydliga tidsatta mål. Därför bör ett första steg vara att skapa en process och mötesplats för de berörda parterna så att denna strategi kan konkretiseras och följas upp. Innovationsprocesserna har över tid blivit alltmer integrerade mellan akademi med gmndforskning och translationsforslming och industrin som utvecklar kemiska och biologiska behandlingar samt nya tekniker för behandling - och hälsooch sjukvården som har patienterna och bedriver det egentliga vårdarbetet. Därför måste alla dessa tre grupper vara deltagare och ägare av en långsiktig strategi. Vi har mte_tid^tjgänt^på-staten? -utan kan själy^påjands±mgsrji^åj3ilda-en beredning, där företrädare från såväl landstmgspolitiker, medicinska universitet (Kl, KTH) och företrädare för branschorganisationer och företag från industrin bör skapas. Beredningen bör tiusatnmans utveckla de olika verktygen för framgångsrik forskning såsom: kvalitetsregister, biobanker och vårddataregistei: samt se till att en samordning av gemensamma behov och policyfrågor sker. Beredningen bör vidare söka ett träffa ett avtal som beskriver hur ett gemensamt arbetssätt ska skapas och där oklarheter i dagens samarbete kan klargöras. Det handlar bland annat om: att skapa entydiga priser och andra villkor för kliniska prövningar där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras att förenkla förekomsten av kombinerade/blandade anställningar att ge generösa villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin att komma överens om kriterier för meritvärde av forslming och arbete i mdusttin för landstingstjänster att komma överens om gemensamma finansieringsåtaganden för projekt av olika slag former för upphandling av ny teknik och ny teknologi att utveckla landstingets strategi för läkemedelsanvändning. Den offentliga upphandlingen av medicinsk teknik och innovation, nu helt inriktad på pris, måste ändras i grunden. Dagens modell gynnar företag vars enda idé är att pressa kostnaderna och kväver kvalitet och kompetens. Sverige och Stockholmsregionen behöver satsa på mnovationsupphandling som kan återskapa den anda som bland andra Elekta och flera andra inom den mecucmtekniska industrin efterlyser. Färdiga förslag på hur mnovationsupphandlingar kan implementeras finns från Ingenjörsvetenskapsakademin.

20 Vill vi behålla läkemedelsmdustrin i Sverige måste vi även vara beredda att betala för det och nyttja den nya tekniken och medicinen som kommer ut på marknaden. Stockholms läns landsting måste börja se på hela sjukdomsförlopp istället för budgetår. På lång sikt kan den regionala utvecklingen generera skatteintäkter om företag etablerar verksamhet inom regionen. Även sjukvårdens strukturfrågor måste beaktas ur ett FoU-perspektiv. Just nu står landstinget till exempel inför en framtida utveckling av så kallade specialistcentra. Exakt hur dessa ska vara utformade eller vad de ska innehålla är ännu inte klart. Dessa specialistcentra skulle i en inte allför avlägsen jeramtid kunna utvecklas till Centers ofexcelknce, som utgår från olika diagnoser, exempelvis diabetes och ett par andra stora diagnosgrupper bland de stora folksjukdomarna. Genom att redan nu ha med detta i planeringen av specialistcentra kan en struktur och en miljö skapas som är direkt ägnad att tillämpa och utveckla kunskap. Detta FoUU-perspektiv måste integreras i arbetet med framtidens hälso- och sjul^årdsstruktur. Utöka de ekonomiska resurserna för FoUU Stockholms läns landstings FoU-resurser består idag av dels det statliga ALF-anslaget och dels av medel som landstinget skjuter till för riktade satsningar. År 2011 avsatte landstinget 269,5 miljoner kronor i generella medel för klinisk forslaiing och därtill tillkom ytterligare 566,5 rniljoner kronor i statliga medel för Idinisk forslming genom ALF-anslaget. Utöver detta lämnade landstinget vissa riktade forskriingsbidrag till bland annat Centrum för oral hälsa, odontologi och Centrum för Biovetenskaper om cirka 90 miljoner kronor. Landstingets egna FoUU-medel 2011 (d.v.s exklusive de statliga ALF-medlen) uppgick alltså totalt till mindre än 400 miljoner kronor. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstingen ett ansvar för den kliniska forslmingen. Trots det är inte intresset för klinisk forskning och utveckling och samarbete med akademi och industri tillräckligt. Under flera år har istället de ekonorrriska fömtsättriingarna att bedriva Idinisk forslming i landstinget försämrats. Hela den förra mandatperioden minskade medlen till forslming och utveckling. Vi menar att landstingets stöd till FoUU behöver öka kraftigt och långsiktigt. Under 2011 uppgick landstingets omsättning mätt som bmttokostnader till över 68 miljarder kronor. Ett rimligt mål är att inom fem år ha nått en situation där 1 procent av landstingsets bruttokostnader utgörs av egna resurser avsatta för FoUU. På tio års sikt bör målet vara att 2 procent av landstingsets bruttokostnader utgörs av egna resurser avsatta för FoUU. Merparten av utökningen bör naturligtvis göras för att främja den ldiniska forskningen. En mindre del av de nya resurserna bör särskilt vikas för att successivt

21 öka landstingets engagemang inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) och underlätta för de landstmgsdrivna vårdproducenterna att aktivt söka samarbetsprojekt med den svenska mecucmtekniska industrin. Samtidigt som mer resurser till den medicinska och mecucmtekniska forskningen behöver tillföras bör landstinget utveckla metoderna för en bättre redovisning av forslmingsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. Ett exempel på en redovisningsmodell kan vara ett så kallat forskningsbokslut som kan bidra till att tydliggöra resultaten av landstingets investeringar i forskrringen. Bokslutet kan även ligga till grund för nödvändiga prioriteringar av forskningsresurser. Med anledning av ovanstående föreslår vi landstmgsrulhnäktige besluta att omgående uppdra till landstingsstyrelsen att ta erforderliga initiativ för att knyta forskare inom neurologi som fram till nu varit verksamma vid AstraZeneca i Södertälje till den neuroligiska forskningen vid Karolinska universitetssjuldiuset Huddinge samt att till fullmäktige återkorntna med en plan för arbetet och de ekonomiska tillskott som fordras för att snabbt genomföra en sådan plan att uppdra till landstingsstyrelsen att genomföra erforderliga byggnadsinvesteringar för Innovationsplatsen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge att uppdra till landstingsstyrelsen att bilda en forslaiings- och innovationsstrategiberedning med representanter från Kl och KTH, för landstinget, och för den samlade life science industrin att denna forskriings- och mnovationssttategiberedning bland annat bör arbeta fram ett samarbetsavtal som syftar till att: skapa entydiga priser och andra villkor för kliniska prövningar där serviceåtaganden från sjukvårdens, akademins och industrins sida regleras förenkla förekomsten av kombinerade/blandade anställningar. att ge generösa villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin komma överens om kriterier för meritvärde av forskning och arbete i mdustrin för landstingstjänster komma överens om gemensamma finansieringsåtaganden för projekt av olika slag utveckla former för upphandling av ny teknik och ny teknologi att utveckla landstingets strategi för läkemedelsanvändning.