Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 9 1 (5) HSN Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion om satsning på äldre och äldre multisjuka. I motionen föreslår Helene Öberg (MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) att landstinget ska bedriva långsiktig och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för äldre och multisjuka i primärvården. Patienterna ska ges bättre rådgivning och stöd. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Motion 2012:24 av Helene Öberg (MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för Äldre och multisjuka Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Motionärerna hävdar att landstinget idag har svårt att erbjuda äldre och multisjuka personer vård på rätt nivå samt att den kommunala äldreomsorgen har brister vilket leder till ökat tryck på akutmottagningarna. Bristen på tillgänglig vård och stöd har lett till att psykisk ohälsa bland äldre har ökat. I motion föreslås att en åtgärdsplan i syfte att stärka vården av äldre med psykisk ohälsa tas fram. Vidare föreslås även att behov och inte ålder ska styra möjligheter till vård på särskilda avdelningar och rehabilitering samt att direktintaget till geriatrisk avdelning utvärderas och följs upp. Slutligen föreslås att satsningen på vårdcoacher utökas samt att verka för mer hälsofrämjande åtgärder.

2 2 (5) Äldre med psykisk ohälsa Kontinuerliga satsningar har gjorts för att utveckla och förstärka äldrepsykiatrin i Stockholms läns landsting. Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) fortsätter detta arbete. I samband med flytt av Norra Stockholms psykiatriska verksamhet till Sabbatsbergs sjukhus, så kommer en ny inriktning vara geriatrik, psykiatri och somatisk vård i nära samverkan. Detaljplanering fortsätter under 2013 och Inom Norra Stockholms psykiatri finns idag en äldrepsykiatrisk öppenvårdsmottagning med särskilt uppdrag för patienter över 65 år som framförallt har affektiva tillstånd och ångestsyndrom. Verksamheten bistår även primärvården och geriatriken med konsultinsatser i äldrepsykiatriska problem. Dessutom ges stöd till äldreboendena i kommunerna. En länsövergripande äldre psykiatrisk slutenvårdsklinik är även knuten till verksamheten samt en länsövergripande enhet som är inriktad på demenssjukdomar. Socialstyrelsens rapport från 2012 Äldres behov av psykiatrisk vård bekräftar att äldre med psykiska besvär inte får tillgång till tillräckligt med psykiatrisk specialistvård. För att förändra detta krävs fortsatta satsningar på ökad kunskap om äldrepsykiatri inom den specialiserade psykiatrin. Det finns ytterligare behov av att arbeta mer med kunskapsspridning och fler konsultationer inom primärvården och övrig somatisk hälso- och sjukvård. Fler av de psykiatriska klinikerna/verksamheterna behöver specialisera sig genom att erbjuda särskild verksamhet i öppen- och slutenvård. Krav finns redan i nuvarande avtal med SLSO och privata utförare. De ska tillhandahålla särskilda mottagningar/team samt erbjuda konsultationer till geriatriken, somatiska vården och primärvården. Tanken är också att fler än Norra Stockholms psykiatri ska erbjuda ett särskilt vårdutbud inom slutenvården eller åtminstone anpassa hela eller delar av befintliga vårdavdelningar för äldres behov. När det gäller läkemedel så är det 35 procent av personer som är 65 år och äldre som behandlas med någon form av psykofarmaka. Det motsvarar cirka personer i Stockholms län. De vanligaste läkemedlen är lugnande medel och sömnmedel. Inom ramen för vuxenpsykiatriavtalen följs antalet läkemedelsgenomgångar i öppenvård för patienter 65 år eller äldre.

3 3 (5) Direktinläggning till geriatrisk klink Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer kontinuerligt upp direktintaget när det gäller andelen patienter som kommer direkt till en geriatrisk klinik från hemmet eller via en akutmottagning. Målsättning för direktintag är 65 procent varav 45 procent direkt från hemmet och 20 procent via akutmottagning. Verktyg för direktinläggning har utvecklats och implementerats inom ambulansverksamheten och de geriatriska klinikerna via det så kallade Gepardprojektet. Detta har möjliggjort en god samverkan mellan ambulans och de geriatriska klinikerna i länet för att kunna lägga in patienter direkt på en geriatrisk klinik. Målsättningen för direktinläggning är i dagsläget inte uppnådd och diskussioner har genomförts tillsammans med vårdgivare av akutsjukvård och geriatrisk vård för att bland annat identifiera de åtgärder som behöver vidtas för ett ökat direktintag och uppfyllelse av satta mål. Exempel på åtgärder som hittills identifierats är: - Utvidga ambulansens verktyg så att fler patienter kan styras direkt till geriatriska kliniker - Ta fram en gemensam beskrivning av vilka patienter som har störst nytta av vård vid en geriatrisk klinik - Utöka tillgång till röntgen och laboratorier i de hus där geriatrisk vård bedrivs under dygnet för att kunna ta emot odiagnostiserade patienter i högre grad Andra åtgärder som vidtagits av förvaltningen som förväntas ge effekter på ett ökat direktintag är ökad tillgång till läkarbedömningar i hemmet via jourbilar i länet samt högre ersättning till läkare i särskilda boenden (SÄBO) för medicinska bedömningar av personer boende på SÄBO och som akut försämrats i sitt hälsotillstånd. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet. Aktiv hälsostyrning bygger på internationellt validerade modeller för case- och diseasemanagement.

4 4 (5) Tanken med aktiv hälsostyrning med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och sjukhusvistelser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att vården när den behövs kan göras mer planerad. Detta innebär större trygghet och ökad livskvalitet för patienten liksom högre vårdkvalitet och minskade kostnader enligt internationella studier och hittillsvarande erfarenheter i Stockholms läns landsting. Vårdcoachens uppgift är att vara ett personligt stöd för bättre hälsa, utifrån varje patients unika situation och behov samt att samordna patientens vårdkontakter. Vårdcoachen är ett tillfälligt komplement till den ordinarie vården och är inte tänkt att ersätta denna. I dagsläget har cirka 7500 patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har knappt 5000 patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Då modellen för vårdcoacher är ny inom Stockholms läns landsting, såväl som inom övriga Sverige, sker en noggrann och kontinuerlig utvärdering av vårdcoachens insatser och resultatet för patienten. Vid behov sker justering av vårdcoachens arbetssätt för att optimera patientnyttan. Målsättning är att öka patientens självskattade livskvalitet och förebygga akuta vårdinsatser genom ett mer aktivt förebyggande arbete. Målgrupperna för vårdcoachernas arbete har under 2013 varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare), patienter med hjärtsvikt, patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt barn med i huvudsak astmatiska besvär. En särskild anpassning av vårdcoachens uppdrag har gjorts för patienter 65 år och äldre. Det finns nu även patienter med arabiska, spanska och finska som modersmål som erhållit vårdcoachens stöd på sitt modersmål. Under nästkommande år fortsätter utvecklingsarbetet med att utvärdera vilka målgrupper som bäst kan få nytta av stödjande insatser av en vårdcoach innan beslut om framtida åtgärder kan tas. För alla patienter med kroniska sjukdomar föreligger inte behov av vårdcoach. Däremot har patienter med kroniska sjukdomar behov av ökad kunskap och att få bli mer delaktiga i sin egen behandling, vilket även framkommer i de årliga nationella patientenkäterna. För dessa patienter har nu nästa steg i utvecklingen aktiv hälsostyrning tagits. Tillsammans med patientföreträdare och den medicinska sakkunnigorganisationen kommer dagens vårdprogram att utvecklas mot aktiva/individuella vårdprogram som bättre tillgodoser patientens behov av kunskap och delaktighet samt skapar bättre samsyn mellan patient och

5 5 (5) vårdgivare kring vad patienten kan bedriva av egenvård och vad vårdgivaren ska bistå med. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Gaunitz Avdelningschef

6

7