Utbildning, lärande och forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning, lärande och forskning"

Transkript

1 P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24

2 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning för tillväxt. Utbildning och forskning måste hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå, beträffande såväl inriktning som kvantitet och kvalitet för att ge en tillväxteffekt. Testresultat över naturvetenskap och matematik i 51 länder visar till exempel att länder med bättre resultat i naturvetenskap har markant bättre tillväxt. Ett liknande samband visas för matematik, om än inte lika tydligt. I näringslivet är sambandet mellan ökad kunskapsnivå och ökad produktivitet tydligt. Den strukturomvandling som skett mot en ökad produktion av kunskapsintensiva varor och tjänster kräver generellt en högre kompetens i det dagliga arbetet, både för att kunna använda nya arbetsmetoder och ny teknik. Det lärande som sker i arbetet har därmed direkt och positiv påverkan på produktiviteten. Ett annat tydligt samband mellan utbildning och tillväxt finns i relationen hög utbildning, lärande och innovationer. Innovationer är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i form av nya tjänster, processer, produkter och företag. Högre utbildning och spetskompetens är en förutsättning för innovationer. Forskningens betydelse för en nations långsiktiga tillväxt och därmed välstånd är väl dokumenterad över åren inte minst har som nation visat på betydelsen av satsningar inom näringslivsrelevant forskning och utveckling för tillväxt. De konsekvenser som följer av att svenska företag konkurrerar på den globala marknaden berör s ekonomi men också dess forskningspolitik. Konkret innebär det att villkoren för näringslivsrelevant forskning måste vara minst lika bra som i jämförbara konkurrentländer.

3 35 Andel med minst gymnasieutbildning i olika länder Procent 1 8 Minst gymnasieutbildning, år Minst gymnasieutbildning, år Korea Storbrit. ligger relativt väl till när det gäller andelen av befolkningen som har gymnasieutbildning eller högre utbildning. Det är en vanlig uppfattning att har en välutbildad befolkning. Jämförelsen med andra länder visar att vi ligger relativt väl till när det gäller andelen av befolkningen som har gymnasieutbildning. Samtidigt kan konstateras att är långtifrån bäst. I åldersgruppen år har 81 procent av svenska folket gymnasieutbildning eller ytterligare vidareut-bildning, medan genomsnittet inom ligger på 64 procent. Den största andelen av befolkningen med gymnasieutbildning har dock med 88 procent. När det gäller den yngre åldersgruppen år ligger bland annat och Sydkorea bättre till än, vars andel är 91 procent. Genomsnittet för är 74 procent. Det är värt att notera att de nya EU-länderna har en större andel av befolkningen än med minst gymnasieutbildning i bägge åldersgrupperna. Andel av befolkningen med minst gymnasieutbildning, åldersgrupper (21). Procent. Minst gymnasietubildning Land Korea år år källa: oecd

4 36 Andelen högutbildade i olika länder Procent 4 Minst tre års högskoleutb, år Minst tre års högskoleutb, år Korea Storbrit. I ett internationellt perspektiv har en lägre andel högutbildade än många jämförbara länder. Andel av befolkningen med minst treårig högskoleutbildning (21). Procent. Land Korea år år Dagens kunskapsbaserade ekonomi ställer höga krav på arbetskraften. I ett internationellt perspektiv har en lägre andel högutbildade än många jämförbara länder. I åldersgruppen år har 17 procent av s befolkning en treårig högskoleutbildning eller mer. Det är något högre än genomsnittet för, som är 15 procent. Länder som,,, och har en högre andel högutbildade i denna åldersgrupp. Även i åldersgruppen år är motsvarande andel något högre i i jämförelse med -genomsnittet, 2 procent mot 18 procent. Flera länder, däribland,, och Korea, har en betydligt högre andel högutbildade i denna åldersgrupp. källa: oecd

5 37 Studenter och examina Antal personer Studenter Högskolenybörjare Examina 1992/ / / /1999 Under de senaste tio åren har såväl antalet studenter som antalet personer som börjar högskola/universitet ökat. 22/23 Utifrån samhällssynpunkt är det av stor betydelse att utbildningssystemet förmår producera det som arbetsmarknaden efterfrågar. Under tioårsperioden mellan läsåren 1992/1993 och 22/23 ökade antalet studenter vid universitet och högskolor med närmare 6 procent. Läsåret 22/23 uppgick antalet studenter till cirka 385, personer som påbörjade högskola/universitet uppgick till drygt 83 och antal examinerade Antalet personer som påbörjade högskola/universitet och antal examinerade ökade med drygt 4 procent under tidsperioden. Studier av genomströmningen visar att många studenter inte fullföljer utbildningen eller tar ut sin examen. Antalet examinerade ökade dock med drygt 11 procent 22/23 jämfört med läsåret innan, vilket kan jämföras med att antalet personer som påbörjar sitt första läsår på högskola ökade med drygt 6 procent och att det totala antalet registrerade studenter ökade med drygt 8 procent samma tidsperiod. Antalet högskolenybörjare, studenter och examina läsåren 1992/93-22/3. År Högsk.nybörjare Studenter Examina 1992/ / / / / / / / 2/1 21/2 22/ källa: scb

6 38 Examinerade inom naturvetenskap och teknik i olika länder Andel examinerade per 1 invånare i åldern 2-29 år Storbrit. EU innehar en mittposition när det gäller andelen examinerade inom teknik och naturvetenskap. Andelen examinerade inom teknik och naturvetenskap på eftergymnasial nivå inklusive forskarexamen per 1 invånare i åldern 2-29 år (2). EU Andel 16,2 16, 12,6 11,7 11,6 9,6 9,3 8,2 7,9 5,5 8,9 Teknisk och naturvetenskaplig utbildning är särskilt viktig för ekonomisk tillväxt. En jämförelse bland -länder och EU:s nya medlemsländer av antalet examinerade inom teknik och naturvetenskaplig på eftergymnasial nivå inklusive forskarexamen visar att trots en avsevärd ökning innehar en mittposition. Bland våra viktigaste konkurrentländer ligger EU-genomsnittet och över, samtidigt som, och ligger under. källa: eurostat

7 39 Utbildningskostnader i olika länder Tabellen visar andelen av de totala finansiella resurser som ägnas åt utbildning i procent av bruttonationalprodukten. Kostnaderna avser satsningar från såväl offentliga som privata finansieringskällor. De svenska utbildningskostnaderna utgör 6,5 procent av BNP inklusive kostnaderna för högskoleutbildning, som är 1,7 procent av BNP. -länderna spenderar i genomsnitt 5,9 procent av BNP på utbildning samt 1,7 procent på högskoleutbildningen. Investering i utbildning kan, beroende på effektiviteten i utbildningssektorn, bidra till ekonomisk tillväxt. Det är inte kostnaderna som sådana eller antalet år i utbildning som är avgörande, utan nivån på ett lands humankapital i förhållande till antal år i utbildning. Också kvalitén på utbildningen spelar roll, liksom den högre utbildningens inriktning. Utbildningskostnader i procent av BNP 2. Land Högskoleutb. Alla utb. nivåer Korea 2,6 2,7 1,6 1,7 1,3 1,7 1,3 1, 1, 1,1,9,8 7,1 7, 6,7 6,5 5,9 5,6 5,4 5,3 5,3 4,6 4,6 4,2 källa: oecd

8 4 Samhällsekonomisk avkastning av utbildning i olika länder Samhällsekonomisk avkastning av utbildning, procent per år, män. Land Frankrike Nederländerna Gymn.skola* 13,2 12,9 1,2 9,6 9,35 9,3 6,2 5,2 Högskola** 13,7 15,2 6,5 13, ,3 1 7,5 * Nivån på avkastningen av gymnasieskola är beräknad genom att jämföra vinsterna och kostnaderna medgrundskolans. ** Nivån på avkastning av högre utbildning är beräknad genom att jämföra vinsterna och kostnaderna med gymnasieskolans. källa: oecd Tabellen visar att den samhälleliga avkastningen av investering i utbildning är särskilt hög på såväl gymnasienivå som högskolenivå i och. Däremot är den lägst i beträffande gymnasieskolan och näst lägst beträffande investering i högskoleutbildning. Det svenska utbildningsväsendet har i flera avseenden förbättrat sin ställning jämfört med andra -länder under det senaste decenniet; svenska 15-åringars läsförmåga och kunskaper i matematik är till exempel bättre än -genomsnittet. Antalet högutbildade i naturvetenskap och teknik har också ökat. Trots det skapar svensk utbildning en anmärkningsvärt lägre samhällsekonomisk nytta än utbildning i andra länder. 4 Den lägre avkastningen i förklaras delvis av att samhället bekostar hela utbildningen, det vill säga utbildningen är kostnadsfri för den enskilda individen. 4 För beräkning se

9 41 Doktorsexamina Antal personer Medicinskt Humanistiskt - samhällsvetenskapligt Tekniskt Naturvetenskapligt SLU 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 Under senare år har forskarutbildningen expanderat. Det är tveksamt om expansionen är tillräcklig. Doktorsexamina läsåren 1982/83 22/3 fördelade efter vetenskapsområde och universitet/högskola. År 1992/ / / / / / / / 2/1 21/2 22/3 av total år 2/3 Humanistiskt Samh.vetensk Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt SLU källa: scb Antalet forskarutbildade inom teknik, medicin och naturvetenskap behöver öka för att möta samhällets växande behov. Återväxten av forskarutbildade lärare är ett annat viktigt skäl för att öka antalet forskarutbildade. På senare år har också forskarutbildningen expanderat, men det är tveksamt om expansionen är tillräckligt snabb. Svensk forskning står för närvarande inför ett generationsskifte eftersom en stor andel av de forskarutbildade är äldre än 55 år. Det medicinska vetenskapsområdet hade läsåret 22/23, liksom tidigare läsår, störst andel av de doktorsexaminerade med 3 procent. Den senaste tioårsperioden har teknik- och naturvetenskapliga vetenskapsområdena fördubblats och det humanistiskt samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet mer än fördubblats, medan ökningen inom det medicinska området har varit mer begränsad.

10 42 Utgifter för forskning och utveckling i olika länder Procent av BNP Utländsk finansiering Andra finansieringskällor Offentlig sektor Privat sektor 2 1 Israel Frankrike Österrike Kanada Nederlän. Storbrit. Näringslivets FoU-satsningar har länge utgjort den i särklass största delen av s totala FoU. Finansiering av FoU som andel av BNP, 21. Israel Frankrike Österrike Kanada Nederländerna Privat sektor källa: oecd, msti 23 3,51 3,7 2,42 2,23 1,84 1,65 1,47 1,21,76,8,98,87,83 Offentlig sektor 1,25,9,87,56,76,79,66,82,79,6,68,57,64 Andra finansieringskällor Utländsk finansiering,14,16,4,24,13,1,6,4,1,17,2,11,2,14,14,8,1,6,19,16,36,34,21,34,11 har en god forskningstradition med relativt stora satsningar på forskning och utveckling, FoU, och har jämfört med andra länder varit ledande när det gäller den totala andelen medel för FoU i relation till BNP. Näringslivets FoU-satsningar har länge utgjort den i särklass största delen av s totala FoU. Cirka 75 procent av s FoU kommer från näringslivet. Företagssektorns utgifter för egen FoU har nästan fördubblats sedan Denna sektor har således inte bara den största andelen av s totala utgifter för FoU utförd inom landet, den är också den sektor som växer snabbast. I de senaste uppgifterna (21) från SCB uppgick näringslivets FoU-satsningar till 75 miljarder kronor, en ökning med 26 procent sedan Under de allra senaste åren har näringslivets FoU-resurser minskat inom vissa branscher, främst informations- och telekommunikationsteknologi. Samtidigt har den statliga finansieringen minskat eller fokuserats mot mer långsiktiga forskningsmål, vilket framgår av nästa tabell.

11 43 Statligt finansierad FoU Procent av BNP,8,6 Allmän vetenskaplig utveckling Behovsmotiverad forskning Näringslivsrelevant forskning,4, Den behovsmotiverade forskningen har under lång tid avtagit i volym. Den statligt finansierade forskningen styrs idag i hög grad av forskarna själva. Den behovsmotiverade forskningen, där den näringslivsrelevanta forskningen utgör en delmängd, har under lång tid avtagit i volym, visar beräkningar från civilingenjörsförbundet. Målmedvetna satsningar på det svenska näringslivets framtidsområden är en investering med hög avkastning i ekonomisk tillväxt. En prioritering av tillväxten kräver att den nedåtgående trenden för behovsmotiverad forskning bryts och vänds till en ökning som är långsiktig. Statlig finansiering FoU. Procent av BNP Allmän vetenskaplig utveckling,38,38,47,47,46,53,52,54,55,52,53,57,62,67,64,61,58,54,58,54,54,59,62 källa: civilingenjörsförbundet Behovsmotiverad forskning,62,63,55,58,57,43,37,38,39,37,39,35,35,33,36,34,31,27,26,28,26,26,23 Näringslivsrelevant forskning,2,18,21,23,23,25,24,23,21,21,2,18,16,14,15,14,12,11

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011

Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011 Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En utbildning och forskning av

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen:

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar 1 Rapporten är framtagen av Mälardalsrådet Text: Tom Petersson, Regionplanekontoret och Göran Reitberger, Reginova AB Första utgåvan

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv Andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst två års eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt både i och i många OECD-länder. Det faktum att kvinnorna länge

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 2 SM 131 Högskolenybörjare Stor minskning av högskolenybörjare läsåret 211/12 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Ekonomisk tillväxt vad är det? Tillväxtbegreppet komplext och omstritt, inte värdeneutralt! Komponenter som brukar anses ingå Förädlingsvärde

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 007 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom 27 mars 2012 Företagarna - Sveriges största företagarorganisation Vi representerar ca 75 000 företagare över

Läs mer

Forskningspolitiskt program 2008

Forskningspolitiskt program 2008 Forskningspolitiskt program 2008 Bakgrund Forskningspolitiken blir allt viktigare och mera avgörande för vårt lands framtida utveckling. Det beror på två saker. För det första innebär en starkare globalisering

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Högskolans ungdomsutbildning

Högskolans ungdomsutbildning 1 Högskolans ungdomsutbildning Dagens omfattning och framtidens utmaningar (Lars Brandell 2005-05-29) Sammanfattning Denna rapport handlar om dagens och framtidens ungdomsutbildning inom den svenska högskolan.

Läs mer

Internationella jämförelser

Internationella jämförelser Internationella jämförelser FN:s nya globala utvecklingsagenda Agenda 2030 innehåller 17 mål för hållbar utveckling för alla människor och för vår planet. Ett av målen är att säkerställa en inkluderande

Läs mer

Nuteks Årsbok 2009. Jan Persson Utredare Tillväxtverket. Bildserie: 1. 18 aug -11

Nuteks Årsbok 2009. Jan Persson Utredare Tillväxtverket. Bildserie: 1. 18 aug -11 Nuteks Årsbok 2009 Jan Persson Utredare Tillväxtverket Bildserie: 1. 18 aug -11 Tillväxtverkets roll Nutek, ITPS och Glesbygdsverket upphörde den 1 april 2009 och istället startades Tillväxtverket och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

internationellt perspektiv 95

internationellt perspektiv 95 Internationellt perspektiv Hög utbildningsnivå som instrument för konkurrens och tillväxt har stått på agendan i många år i och internationellt. Avtrycken i utbildningsstatistiken är tydliga med ökande

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Utbildningsföretagens årsrapport 214/215 Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Sammanfattning/Inledning Ökad globalisering och digitalisering slår ut och förändra mängder av jobb. Den här rapporten

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Vägen från skola till arbetsmarknad

Vägen från skola till arbetsmarknad Vägen från skola till En studie om påverkan på arbetskraftsutbudet Januari 2010 1 (33) Sweco Vasagatan 36 Box 415, 101 28 Stockholm Telefon 08-613 08 00 Telefax 08-613 08 08 www.sweco.se www.eurofutures.se

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Internationella jämförelser

Internationella jämförelser Internationella jämförelser Både inom Europeiska unionen och inom Förenta Nationerna har länderna enats om ett antal strategiska mål som bland annat rör utbildning. Det är en av flera anledningar till

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Är vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S)

Är vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S) Är vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S) Göteborg 2013-09-04 Sysselsättningsekvation Flera faktorer bakom hög sysselsättning Stabil finanssektor nyckel till företagsfinansiering

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Yrkeshögskolan i siffror

Yrkeshögskolan i siffror Yrkeshögskolan i siffror 2012 Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform där arbetslivet har en central och drivande roll Den här broschyren ger dig en kortfattad information om yrkeshögskolan

Läs mer

Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov

Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Enheten för statistik och analys Sammanfattning Denna promemoria beskriver den svenska forskarutbildningens storlek och sätter den i relation till

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

Fprts tt f' Fortsätt förändra! Anders Bornefalk Mars 2010. Kvinnor vill fortfarande inte driva företag med anställda

Fprts tt f' Fortsätt förändra! Anders Bornefalk Mars 2010. Kvinnor vill fortfarande inte driva företag med anställda Fprts tt f' Fortsätt förändra! Anders Bornefalk Mars 2010 Kvinnor vill fortfarande inte driva företag med anställda Sammanfattning och slutsatser... 3 Fler kvinnliga företagare, men färre manliga... 4

Läs mer

Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2016. Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation

Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2016. Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2016 Utmaning hälsa Sveriges roll som forskningsnation Utmaning ökande ohälsa och vårdkostnader Offentliga utgifter för hälso- och sjukvård (miljoner kr) 400 000 350

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) Utbildningsdepartementet Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Thomas Furusten 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Internationellt perspektiv

Internationellt perspektiv Internationellt perspektiv har under lång tid placerat sig högt i internationella jämförelser av hur mycket som satsas på utbildning och av utbildningsnivån i befolkningen. Den globala konkurrensen har

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

En human och konkurrenskraftig

En human och konkurrenskraftig VAL 2010 En human och konkurrenskraftig arbetslinje Inriktningen är antagen av Förbundsstyrelsen våren 2010 I syfte att uppnå hög sysselsättning, hög produktivitet, trygghet i omställning och goda arbetsvillkor

Läs mer

Nyckeltal 2009 arbetsmarknadsundersökning registrering

Nyckeltal 2009 arbetsmarknadsundersökning registrering Nyckeltal 2009 arbetsmarknadsundersökning registrering I arbetsför ålder Ca. 220.000 Arbetskraft (16-74) 180,900 (184,100) Sysselsätningsgrad 80.9% (82.6%) Genomsnitt registrerade 13,407 (3,139) arbetslösa

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

Utbildning som bransch

Utbildning som bransch Utbildning som bransch en analys av högskola och eftergymnasial utbildning Nora Prochazka Fredrik Bergström Malin Ilbäcken AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Sammanfattning AB Handelns Utredningsinstitut

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig

Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig to: Maskot/Folio Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig 2 Flyktingsituationen 54 miljoner flyktingar och fördrivna i världen (UNHCR) 9 miljoner syrier

Läs mer

Forskning som utvecklingskraft i Sveriges regioner

Forskning som utvecklingskraft i Sveriges regioner Forskning som utvecklingskraft i Sveriges regioner Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning och bakgrund... 5 1.1 En regional tillväxtpolitik växer fram... 6 1.2 Strategiplaner för regional

Läs mer

Minskad tillströmning till högre utbildning

Minskad tillströmning till högre utbildning Rapport 2007:42 R Minskad tillströmning till högre utbildning analys och diskussion om möjliga orsaker Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken Agenda 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken 4. Moderaternas prioriteringar inför BP 2016 Moderaterna sätter jobben

Läs mer