Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?"

Ingvar Lundgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut

2 Stora omvärldsförändringar Globalisering, lägre transaktionskostnader och ökad internationell konkurrens Drivs på av öppnare ekonomier och ny teknik 2 miljarder människor har dragits in i den globala ekonomin Högre omställningstakt i ekonomin för branscher, företag och jobb Stora möjligheter men lika stora utmaningar Kommunikationsflöden ökar och hindras inte av nationsgränserna

3 Nya kompetenskrav när arbetsliv och produktion ändrar form Stigande kvalifikationskrav i arbetslivet Via strukturomvandling snarare än i befintliga jobb Nya arbetsorganisationer som kräver mer mångsidighet och samarbete Men slås därmed de minst kvalificerade jobben ut? Mer sofistikerad (lyx)konsumtion ökar efterfrågan på manuell service Är det snarare en jobbpolarisering som sker?

4 Sysselsättningstillväxt för låg-, medel- och högkvalificerade yrkesgrupper Källa: Asplund (2011)

5 Förändring i arbetade timmar för jobb med olika lön LÅG MEDEL HÖG Andel 1993 Förändring Andel 93 Förändring Andel 93 Förändring DK 24 1, ,3 36 8,6 FI 20-1, , ,1 NO 23 4,7 39-8,5 38 3,7 SV 22 1,5 42-9,6 36 8,0 UK 17 4, ,9 39 6,8 IT 27 6, ,6 22 4,5

6 Kompetens i en modern ekonomi Industriländernas 150-åriga kompetensförsprång (monopol) håller på att försvinna Ny produktionsteknik introduceras Bryter ned existerande industristruktur Ställer nya krav på kompetens Förtjänstmöjligheterna ökar för vissa, men riskerna ökar för andra Ställer därför utbildningarna inför utmaningar

7 Etableringsåldern för grupper med olika utbildningsbakgrund Förgymnasial Utbildningsnivå Gymnasial Utbildningsnivå Eftergymnasial Utbildningsnivå 24 19

8 Varför har etableringsåldern ökat? Högre kompetenskrav i en modern ekonomi Arbetsmarknadsregleringar (LAS ingångslöner) Välfärdsystem, alternativa försörjningsmöjligheter Förändrade värderingar Utbildningen klarar inte av att möta arbetsmarknadens behov Kvalitet Effektivitet Relevans

9 Utbildningsnivå i befolkningen år mellan 1985 och 2012 SCB-data UREG

10 Utbildningsexpansionen i Sverige Växande offentliga utgifter på utbildning 6,3 procent mot OECD-snittet 5,8 procent Fler år i utbildning: 8,7 år 1968 och 12,7 år 2000 År 1985 hade 4 av 10 inte gymnasieutbildning och bara drygt 15 procent högskoleutbildning År 2010 var proportionerna de omvända Stor volym utbildning, varje år finns 16 procent i reguljär utbildning dvs. 1 miljon i arbetsför ålder Vad blir då output?

11 Utbildningssystemets kvalitet Sverige klarar sig inte bra i aktuella PISA, TIMMS och PIRLS-undersökningar Nedåtgående trend, från att vara över genomsnitt till genomsnittsland - ibland under Lägre nivå och större spridning i resultaten än tidigare. Försämring sedan mitten av 1990-talet Varierande kvalitet hos högskoleutbildningar, 15 procent underkända i senaste granskningen

12 Utbildningssystemets effektivitet Genomströmningen i gymnasiet är låg Genomsnittsåldern för (högskole)examen 30 år, högre än jämförbara länder Detta beror delvis på att studenter inleder studierna sent drygt 22 år (OECD-snitt 20,5) De tar också längre tid på sig i studierna Avhopp och avbrutna studier Lägre examinationsfrekvens än jämförbara länder

13 Examensålder från högre utbildning år 2009 för OECD-länderna

14 Utbildningssystemets relevans Utbildningssystemets uppdrag Förbereda för yrkesliv och för vidare studier Generellt har utbildningarna i Sverige varit lite integrerade i arbetslivet Skolförlagd yrkesutbildning Få lärlingsutbildningar, ej obligatorisk praktik Fokus på teoretiska kunskaper: högskole- och forskarförberedande

15 Relevans för framtida arbetsgivare Elever från gymnasium och högskola är ej förberedda för arbetslivet efter utbildning 30 procent menar att ungdomar är sämre rustade idag Konsekvent svårt att hitta rätt medarbetare, yrkes- och arbetslivserfarenhet saknas Brister också i mjuka kompetenser Önskan om mer samverkan mellan skola och näringsliv för att säkra relevansen Efterfrågas också av elever/studenter

16 Framtidens kvalifikationer på arbetsmarknaden Högre kvalifikationer, men inte för samtliga yrken och arbetsuppgifter Krav på kompetens: mix av utbildning, allmänna kompetenser och relevanta erfarenheter Praktiska kompetenser och färdigheter har varit nedtonade i utbildningar, börjar nu uppvärderas Stora behov av att stärka utbildningarnas kvalitet, effektivitet och relevans Ger viktiga delar av de kvalifikationer som behövs

17 Bättre incitament och information Brister på olika nivåer i kvalitet, effektivitet och relevans Otillräcklig(a) incitament och information De som utbildar De som utbildas Näringslivet Starkare incitament att gå rakare vägar genom utbildningssystemet och genomföra utbildningar i tid Därtill viktigt med korrekt information om när och vad man bör studera Hur ändra attityd till industri och yrkesutbildningar?

18 Hur kan man få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Exemplet arbetsplatsförlagt lärande Incitament hos företagen att göra långsiktiga åtaganden och investera resurser i detta Notera att insatserna har både en intäkts och en kostnadssida tidsödande Intäkterna överväger dock både på lång och på kort sikt

19 Arbetsplatsförlagt lärande Både företagsgymnasierna och företagen vittnar om att de är mycket nöjda med samarbetet. En uttalad och gemensam uppfattning om hur handledning såväl som det arbetsplatsförlagda lärandet ska genomföras. Handledare utbildas på skolorna och praktiken utformas i samverkan. (Persson 2014)

20 Tack för er uppmärksamhet! Se också:

Relevanta dokument

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar

Arbete istället för bidrag! Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Och vad kan man konkret göra åt det? Henrik Malm Lindberg Ratio