Nytt kunskapslyft för fler jobb

Transkript

1 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa. Sverige kan vända den utvecklingen, men då måste vi välja framtidsreformer och investeringar i mer utbildning för fler jobb inte fler stora ofinansierade skattesänkningar. Högerregeringen vill anpassa arbetsmarknaden efter dem som saknar utbildning och skapa en större låglönesektor. Vi socialdemokrater vill investera i utbildning så att människor har den kompetens som behövs på dagens och framtidens arbetsmarknad. För det krävs ett nytt kunskapslyft för fler jobb. Socialdemokraterna presenterar i dag ett nytt kunskapslyft för fler jobb i Sverige. Inom ramen för det nya kunskapslyftet föreslås sammanlagt nya helårsstudieplatser som innebär att ytterligare minst personer kommer att kunna få rätt kompetens för jobben: studieplatser vid komvux/yrkesvux studieplatser vid folkhögskola studieplatser via traineejobb i välfärden studieplatser vid Yrkeshögskolan studieplatser vid högskola och universitet Den totala investeringen uppgår till 5,6 miljarder kronor för studieplatser och studiefinansiering, varav 2,3 miljarder kronor på högskola och Yrkeshögskola.

2 2 (12) Arbetslösheten har bitit sig fast Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå. I dag är ungefär människor arbetslösa, vilket innebär en arbetslöshet på närmare 8 procent. Andelen arbetslösa som gått utan arbete i mer än två år har ökat från ungefär personer 2006 till över personer 2014 enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Även ungdomsarbetslösheten har ökat och pendlar i dag mellan 20 och 25 procent. Figur 1: Arbetslöshet, år Procent av arbetskraften 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5, Källa: SCB Säsongsjusterad Trend Gymnasiekompetens ett grundläggande krav på framtidens arbetsmarknad Ett tydligt mönster är att arbetslösheten drabbar olika grupper på alltmer olika sätt. Arbetslösheten är högst bland dem som saknar tillräcklig kompetens. Under de tio senaste åren har en avslutad gymnasieutbildning utvecklats till en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Från att tidigare samvarierat med övriga gruppers arbetslöshet har arbetslösheten bland dem som saknar gymnasieutbildning ökat kraftigt under de senaste tio åren utan att vi har sett en motsvarande ökning i övriga grupper. Gymnasieexamen är i dag en nödvändighet för att kunna stå sig väl på arbetsmarknaden.

3 3 (12) Figur 2: Arbetslöshet per utbildningsnivå år Procent av arbetskraften Källa: Eurostat Eftergymnasial utbildning allt viktigare De växande utbildningskraven på arbetsmarknaden stannar inte vid gymnasiekompetens. Det blir också allt viktigare med eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten bland unga i åldrarna år är i dag nästan 50 procent högre för de med bara gymnasieutbildning jämfört med de med en högskoleutbildning. Dessutom finns det en tydlig trend mot en ökande efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft. Mellan 2012 och 2030 spås behovet av högskoleutbildade att öka med cirka 20 procent, medan behovet ligger stabilt för dem med bara gymnasieutbildning och faller dramatiskt för grundskoleutbildade.

4 4 (12) Figur 3: Prognos för efterfrågan på arbetskraft per utbildningsnivå Antal Källa: Arbetsförmedlingen Trots hög arbetslöshet råder betydande brist på arbetskraft med rätt kvalifikationer. Bristen på rätt kompetens utgör ett tillväxthinder. Detta lyfter Svenskt Näringsliv fram i sin rekryteringsenkät för 2014, där det konstateras att: Vartannat företag som försöker rekrytera har svårt att hitta den kompetens de behöver, trots den höga arbetslösheten. Ett av fem rekryteringsförsök misslyckas helt. En stor utmaning är det växande behovet av yrkesutbildade, såväl med gymnasiekompetens som med högskoleutbildning. Enligt SCBs prognoser kommer det år 2030 vara en skriande brist på yrkesutbildad arbetskraft, framförallt inom vården och äldreomsorgen, men också inom industrin och servicesektorn. Kraftiga nedskärningar på utbildning under högerregeringens tid vid makten I stället för att möta de växande kunskapskraven på arbetsmarknaden med investeringar i utbildning har den moderatledda regeringen prioriterat stora skattesänkningar. I dag ser vi allvarliga problem i gymnasieskolan, färre platser inom vuxenutbildning och att allt färre får chansen att läsa vidare på högskola och universitet. Allvarliga problem i gymnasieskolan Ett allvarligt problem i den svenska gymnasieskolan är att alldeles för många elever avbryter sina studier. Andelen elever som började gymnasieskolan hösten 2008 och som hade fullföljt utbildningen inom fem år var 78,1 procent.

5 5 (12) Ungefär var tredje elev avbryter studierna helt eller behöver mer än tre år på sig att fullfölja utbildningen. De flesta studieavbrotten kommer senare i utbildningen hade tre procent av nybörjareleverna avbrutit sina studier eller gjort studieuppehåll Elever med utländsk bakgrund gör studieuppehåll i större omfattning än de med svensk bakgrund. Nästan tolv procent av nybörjarna 2010 gick ett annat program Att byta program är förknippat med längre studietid genom att eleven går om en årskurs. Figur 4: Andel elever som avslutar gymnasiestudierna per studietid Procent, antal Källa: Skolverket En oroväckande trend i gymnasieskolan är också att yrkesprogrammens attraktivitet har sjunkit dramatiskt efter regeringens förändring av gymnasieskolan 2011; Gy11. Samtidigt som det finns ett växande behov av yrkesutbildad arbetskraft har det skett en kraftig minskning i antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram och lärlingsutbildningar. 1 Skolverket visar i sin statistik att de yrkesförberedande programmens andelar av nybörjarelever i gymnasiet under 2000-talet ökade fram till höstterminen När Gy 2011 infördes skedde en kraftfull minskning som fortsatte hösten I Skolverkets preliminära statistik som avser den 15 oktober 2013 fortsätter trenden att allt färre elever väljer yrkesprogram. Andelen som väljer yrkesprogram minskar 1 Skolverket (2013) 2 Skolverket (2013). Utvecklingen av lärlingsutbildningen. Rapport nr 397

6 6 (12) med ytterligare en procentenhet jämfört med föregående år. 3 Justerat för elevkullarnas minskning har yrkesprogrammen tappat nästan 25 % av sina elever sedan Figur 5: Andel nybörjarelever i gymnasieskolans yrkesprogram Procent -23% Källa: Skolverket Med Gy11 förändrades yrkesprogrammen så att de inte längre ger högskolebehörighet. De minskade möjligheterna till fortsatta studier är den största förklaringen till den flykt från yrkesprogrammen som vi sett under de senaste åren. Svenskt Näringsliv visar i en undersökning att 25 procent av de gymnasieelever som går på ett högskoleförberedande program skulle ha valt ett yrkesprogram om det gett behörighet till högskolan. 4 Utbildningsministern har därefter föreslagit att sänka kunskapsambitionerna ytterligare genom förslag om ettårsgymnasium helt utan teoretiska ämnen. Antalet lärlingar har också minskat: antalet lärlingar halverades mellan 2010 och 2012 från cirka 3600 till cirka Hela 40 procent av dem som gick i årskurs 1 höstterminen 2011 hade hoppat av ett år senare. Dåligt rykte, kvalitetsbrister, oro för stängda dörrar till högskolan, och brist på stöd från branschorganisationerna är några troliga orsaker som Skolverket lyfter fram till att allt färre väljer lärlingsformen. 6 3 Skolverket (2013) 4 Svenskt Näringsliv, , presentation i riksdagen. 5 Det finns flera sätt att redovisa lärlingar. Här avses statsbidragslärlingar det vill säga de data som kan hämtas ur statsbidragsansökningarna. 6 Skolverket (2013)

7 7 (12) Nedskärningar på vuxenutbildning Komvux som utbildningsform krymptes kraftigt under åren 2007 och 2008 för att sedan byggas ut under åren därefter när krisen medfört ett kraftigt ökat söktryck. Därefter har volymerna åter minskat. Sedan 2006 har antalet platser minskat med 16 procent trots att befolkningen ökat med ungefär 5 procent under samma period, och arbetslösheten i dag är betydligt högre än Figur 6: Komvux (inklusive yrkes- och lärlingsvux) Antal heltidsstuderande % Källa: Skolverket/SCB Figur 7: Statligt stöd till yrkesutbildning inom komvux Antal helårsplatser platser per kommun Lärlingsvux Yrkesvux m.m.* Källa: Budgetpropositionen för 2014 Hösten 2012 uppgav 10 procent av kommunerna att de kunnat tillgodose efterfrågan på yrkeskurser inom yrkesvux var motsvarande andel 36 procent. Tre av fyra kommuner pekar på bristande ekonomiska resurser som orsak till det otillräckliga utbudet av relevanta kurser.

8 8 (12) I detta läge planerar regeringen omfattande nedskärningar i det statliga stödet till yrkesvux. Från att finansierat nästan platser 2013 ska det statliga stödet sänkas till 375 platser Samtidigt halveras volymen i lärlingsvux. Om högerregeringen får bestämma kommer det år 2016 att finns sammantaget 2375 platser kvar på den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Det betyder ungefär 8 platser per kommun. Färre får chansen att läsa vidare Figur 8: Kraftig minskning av antalet platser i högskolan sedan 2010 Antal utbildningsplatser Källa: Universitetskanslersämbetet Under de senaste åren har vi sett en kraftig minskning av antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor och enligt prognoserna kommer utvecklingen att fortsätta. Det innebär att en allt mindre andel unga kan gå vidare till högskolestudier. Figur 9: Allt färre ges möjlighet att studera Procentuell förändring % 15% 10% 5% 0% -5% -10% -7% Förändring antal studieplatser Källa: Universitetskanslersämbetet, SCB, UHR +5% Förändring antal åringar +15% Förändring antal förstahandssökande Efterfrågan på högskoleplatser är dock inte konstant, utan förändras i takt med den demografiska utvecklingen och förändrat söktryck. Mellan 2010 till 2014 sjönk

9 9 (12) antalet högskoleplatser med sju procent, men under samma period ökade antalet åringar med 5 procent och antalet sökande till högskolan med 15 procent. Söktrycket till högskolor och universitet är nu det högsta någonsin. Det innebär en hårdare konkurrens om färre platser och att möjligheten att bli antagen till en utbildning har minskat. Tyvärr har inte heller Yrkeshögskolan prioriterats tillräckligt. I dag avslås två av tre ansökningar om att starta utbildningar. Det vanligaste skälet till att ansökan avslagits är för att det saknas pengar. Samtidigt ökar antalet sökande som vill studera på Yrkeshögskolan och är nu 4,4 per utbildningsplats. Sverige tillhör inte kunskapstoppen Figur 10: Andel högskoleutbildade i topp 20 OECD-länder Procent 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 63,8 58,7 56,7 47,2 46,9 46,8 46,6 46,0 45,0 44,6 43,1 43,0 42,9 42,5 41,3 39,8 39,8 39,4 39,4 39,2 Källa: OECD För att möta den allt hårdare globala konkurrensen sätter land efter land upp ambitiösa mål för att öka andelen högskoleutbildade. Detta gäller inte bara de växande ekonomierna i Asien och Sydamerika, utan även i EU. Sverige har de senaste åren gått åt motsatt håll. När Sverige inom ramen för Europa 2020 skulle sätta ett mål för andelen åringar med minst två års eftergymnasial utbildning satte regeringen ett mål på procent ett mål som redan är uppnått. Det leder till att utbildningsnivån i Sverige kommer att försämras i förhållande till andra länder. Vi är nu det enda land i världen som sänker våra utbildningsambitioner och redan i dag har tolv andra OECD-länder en större andel högskoleutbildade unga än Sverige. Dessutom har vi fortfarande en social snedrekrytering till högskolan. Det är betydligt mindre sannolikt att personer från hem med låg utbildningsnivå påbörjar högskolestudier än personer från akademikerhem. Sannolikheten att påbörja högskolestudier är nio gånger större för de med högskoleutbildade föräldrar jämfört

10 10 (12) med de med förgymnasialt utbildade föräldrar. Vi kan också se att andelen studenter vars föräldrar har kort utbildning (mindre än 3 år på gymnasium eller förgymnasial) har minskat sedan den borgerliga regeringen tillträdde. Den sociala snedrekryteringen har således ökat. Goda resultat av 1990-talets kunskapslyft Socialdemokraternas forskningskommission lyfter fram flera utvärderingar av effekten av 90-talets satsningar på vuxenutbildning. Stenberg och Westerlund 7 fann att arbetsinkomsten för deltagare i 90-talets särskilda komvuxsatsningar ökade med i genomsnitt 14 procent för män och 23 procent för kvinnor. Vidare har satsningar på vuxenutbildning visat sig vara effektiv jämställdhetspolitik. En studie från IFAU har nyligen redovisat att bland lågutbildade kvinnor med små barn fick de som deltog i särskilda satsningar på komvux och yrkesvux under 90-talet högre löneinkomster än de som inte gjorde det. Fem år efter att utbildningen startade var deltagarna sysselsatta i högre grad. Efter ytterligare ett år var deltagarnas sysselsättningsgrad 10 procentenheter högre än sysselsättningsgraden bland dem som inte deltagit i utbildningen. Tre år efter att de börjat på utbildningen tjänade deltagarna mer än icke-deltagarna. 8 Att investera i ett kunskapslyft för att stärka arbetskraftens kompetens var en av Socialdemokraternas forskningskommissions tydligaste rekommendationer. Nytt kunskapslyft för fler jobb Högerregeringens sätt att adressera arbetslöshetsproblemet är att verka för sänkta lägstalöner och att stimulera tillväxt i branscher där jobb med låga kvalifikationskrav är vanligt förekommande. Socialdemokraterna väljer en annan väg för Sverige. Vi vill möta dagens och framtidens arbetsmarknad genom kraftfulla investeringar i utbildning. Inte bara för att nå EUs lägsta arbetslöshet år 2020 utan också för att säkra Sveriges position som kunskapsnation i den globala ekonomin. Det räcker dock inte att, som under 1990-talets kunskapslyft, fokusera på grundskole- och gymnasieutbildning. I dag är utmaningarna nya och utbildningskraven på arbetsmarknaden högre. Mot denna bakgrund kommer vårt nya kunskapslyft att inte bara innehålla grundskole- och gymnasieutbildning, utan också högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Sammanlagt vill vi investera 5,6 7 Stenberg, A och O Westerlund (2008), Does comprehensive education work for the long-term unemployed? Labour Economics 15, Stenberg, A (2010), The impact on annual earnings of adult upper secondary education in Sweden, International journal of Lifelong Education 29,

11 11 (12) miljarder kronor i nya utbildningsmöjligheter för att fler ska vara rustade att ta de nya jobben. Obligatorisk gymnasieskola med yrkescollege I dag krävs en gymnasieexamen för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi att gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Samma skolplikt som i dag gäller för grundskolan ska gälla för gymnasieskolan upp till 18 års ålder. Vi kommer att investera 1 miljard kronor om året från 2018 för att genomföra denna framtidsreform. Vi vill också höja kvaliteten i yrkesprogrammen och öka elevernas motivation genom att utveckla gymnasiets yrkesprogram till yrkescollege. Denna modell bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Detta tjänar alla på. Eleverna får etablering på arbetsmarknaden och arbetsgivarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft tillgodoses. Samtidigt ska alla gymnasieprogram ge allmän behörighet till högskolan utbildningsplatser vid komvux/yrkesvux nya platser i utbildningskontraktet nya platser i vuxenutbildning öronmärks till arbetslösa under 25 år som inte har en fullständig gymnasieexamen. Kontraktet innebär att ungdomar som blir arbetslösa snarast anvisas en individuellt utformad plan, där studier kan kombineras med praktik eller arbete, som leder fram till gymnasieexamen. När en person under 25 år som saknar gymnasieexamen söker stöd på Arbetsförmedlingen slussas denne direkt in i utbildningskontraktet och en individuell utbildningsplan upprättas. Utbildningen är ett krav för att få ekonomiskt stöd från samhället. En modell, som använts i Västerås, innebär att ungdomar får arbeta halvtid på avtalsenliga villkor samtidigt som de läser in gymnasieexamen. Hälften av heltidsplatserna vigs till denna typ av modell nya platser i vuxenutbildning för arbetslösa nya platser anvisas arbetslösa som enligt Arbetsförmedlingens bedömning kan förbättra sina chanser på arbetsmarknaden genom en utbildning inom grundläggande komvux, gymnasialt komvux eller yrkesvux. De studerar då med bibehållen ersättning nya platser i vuxenutbildning platser avsätts för dem som långsiktigt vill stärka sin position på arbetsmarknaden genom att komplettera en ofullständig gymnasieutbildning eller läsa in en gymnasial yrkesutbildning.

12 12 (12) Permanenta yrkesvux Ett viktigt led i våra investeringar i vuxenutbildning är att göra den yrkesinriktade vuxenutbildningen, Yrkesvux, permanent. Yrkesvux ska inte längre vara en statlig projektsatsning, utan bli en permanent verksamhet och utvecklas genom stabila villkor, kvalificerade behovsanalyser och kvalitetsuppföljning utbildningsplatser vid folkhögskola Vi vill stärka folkhögskolan med nya platser. Det ska vara möjligt att läsa in gymnasiekompetens på folkhögskola istället för på komvux för dem där det passar bättre utbildningsplatser via traineejobb i välfärden Antalet anställda i kommuner och landsting har minskat de senaste åren i förhållande till befolkningen. Det påverkar personalens arbetsmiljö, men också kvaliteten i verksamheterna. Samtidigt går många ungdomar arbetslösa och många av dem vill arbeta inom välfärden. Vi vill investera i sammanlagt traineetjänster i välfärden. Dessa arbeten ska kombineras med relevant yrkesutbildning motsvarande 25 procent av anställningstiden. Det motsvarar nya utbildningsplatser på heltid utbildningsplatser vid högskola och universitet Vi bygga ut högskolorna och universiteten med studieplatser. En del av dessa platser ska vara riktade mot bristyrken, till exempel sjuksköterskor, barnmorskor, förskollärare och speciallärare. Platserna kommer främst riktas mot yrkesprogram och ska därför byggas ut stegvis under mandatperioden i takt med att programmen skalas upp av platserna är vikta för att avskaffa Fas 3 och ge dem möjlighet till högskoleutbildning utbildningsplatser vid Yrkeshögskolan Vi vill utöka antalet platser på Yrkeshögskolan med platser för att tillgodose de behov som finns regionalt. Där branscherna ser behoven vill vi också införa YHutbildningar som är permanenta. Den kortsiktighet som präglar Yrkeshögskolan i dag skapar osäkerhet kring utbildningarnas framtid och sätter käppar i hjulet för utbildningsanordnare, näringslivet och studenter. Vissa yrken är konstant efterfrågade och där branscherna ser behoven måste utbildningarna få långsiktiga spelregler av platserna är vikta för att avskaffa Fas 3 och ge dem möjlighet till en yrkeshögskoleutbildning.