Högskoleutbildning för nya jobb

Transkript

1 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas vart femte rekryteringsförsök på grund av att företagen inte kan hitta rätt kompetens. Det visar att vi har allvarliga rekryteringsproblem i Sverige. Trots ett stort intresse för högre studier och att fler än någonsin söker till högskolan har regeringen valt att kraftigt skära ned på antalet högskoleplatser och istället prioriterat omfattande skattesänkningar. Det riskerar Sveriges framtida konkurrenskraft. Sverige är en liten ekonomi i Europas utkant. Vår konkurrensfördel kommer aldrig att bygga på att vi är störst eller billigast. Grunden för vår konkurrenskraft måste istället vara en hög utbildningsnivå och en arbetskraft med hög kompetens. Socialdemokraterna har höga ambitioner för Sverige. Sverige ska tillhöra de länder i världen som har högst andel i befolkningen med högre utbildning. Genom denna framtidsreform vill vi ge fler unga möjlighet att studera på högskola och stärka Sveriges konkurrenskraft. Därför investerar vi 2,3 miljarder kronor i nya utbildningsplatser på universitet, högskola och yrkeshögskola. Samtidigt investerar vi en miljard över mandatperioden för att höja undervisningstiden i humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar och i lärarutbildningen.

2 2(7) Högskoleutbildning leder till jobb Antalet lediga jobb i ekonomin har vuxit under de senaste åren och ligger i dag på samma nivå som innan finanskrisen. Trots det har vi en långt högre arbetslöshet idag än vi hade Det visar att det finns stora rekryteringsproblem på arbetsmarknaden. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer misslyckas en av fem rekryteringsförsök för att företagen inte hittar rätt kompetens. Många av de yrken där det i dag råder brist på sökande kräver högskoleutbildning, t.ex. sjuksköterskor, civilingenjörer och förskollärare. 1 Figur 1: Antal lediga jobb i ekonomin Antal Källa: SCB Figur 2: Arbetslöshet per utbildningsnivå, år Procent av arbetskraften 1 Arbetsförmedlingen (2014) Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick.

3 3(7) Källa: Eurostat Arbetslösheten bland unga i åldrarna år är i dag nästan 50 procent högre för de med bara gymnasieutbildning jämfört med de med en högskoleutbildning. Dessutom finns det en tydlig trend mot en ökande efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft. Mellan 2012 och 2030 spås behovet av högskoleutbildade att öka med cirka 20 procent, medan behovet ligger stabilt för dem med bara gymnasieutbildning och faller dramatiskt för grundskoleutbildade. Färre får chansen att läsa vidare Figur 3: Kraftig minskning av antalet platser i högskolan sedan 2010 Antal utbildningsplatser Källa: Universitetskanslersämbetet Under de senaste åren har vi sett en kraftig minskning av antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor och enligt prognoserna kommer utvecklingen att fortsätta. Det innebär att en allt mindre andel av gymnasieeleverna kan gå vidare till högskolestudier.

4 4(7) Figur 4: Allt färre ges möjlighet att studera Procentuell förändring % 15% 10% 5% 0% - 5% - 10% - 7% Förändring antal studieplatser Källa: Universitetskanslersämbetet, SCB, UHR +5% Förändring antal åringar +15% Förändring antal förstahandssökande Efterfrågan på högskoleplatser är dock inte konstant, utan förändras i takt med den demografiska utvecklingen och förändrat söktryck. Mellan 2010 till 2014 sjönk antalet högskoleplatser med sju procent, men under samma period ökade antalet åringar med 5 procent och antalet sökande till högskolan med 15 procent. Det innebär en hårdare konkurrens om färre platser och att möjligheten att bli antagen till en utbildning har minskat. Sverige tillhör inte kunskapstoppen Figur 5: Andel högskoleutbildade i topp 20 OECD-länder Procent 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 63,8 58,7 56,7 47,2 46,9 46,8 46,6 46,0 45,0 44,6 43,1 43,0 42,9 42,5 41,3 39,8 39,8 39,4 39,4 39,2 Källa: OECD

5 5(7) För att möta den allt hårdare globala konkurrensen sätter land efter land upp ambitiösa mål för att öka andelen högskoleutbildade. Detta gäller inte bara de växande ekonomierna i Asien och Sydamerika, utan även i EU. Sverige har de senaste åren gått åt motsatt håll. När Sverige inom ramen för Europa 2020 skulle sätta ett mål för andelen åringar med minst två års eftergymnasial utbildning satte regeringen ett mål som redan var uppnått. Det leder till att utbildningsnivån i Sverige kommer att försämras i förhållande till andra länder. Tolv andra OECD-länder har redan i dag en större andel högskoleutbildade unga än Sverige. Brister i utbildningens kvalitet Det finns betydande kvalitetsproblem inom den högre utbildningen. Omkring hälften av högskolestudenterna har mindre än nio lärarledda undervisningstimmar i veckan, medan var fjärde student har mindre än sex timmar lärarledd undervisning. Det visar TCO:s årliga undersökning. Svenska högskolestudenter hör till dem som får minst undervisningstid i Europa. Dessutom är undervisningsgrupperna ofta väldigt stora, vilket ytterligare försämrar kontakten med lärarna. 2 Att öka antalet lärarledda undervisningstimmar är centralt för att höja kvaliteten i högskoleutbildningarna. Att öka arbetslivsanknytningen i utbildningen är en annan viktig åtgärd som skulle leda till högre kvalitet. I TCO:s undersökning uppger nästan häften av studenterna att deras utbildning sällan eller aldrig haft arbetslivsanknytning. Detta trots att högskolelagen slår fast att all högre utbildning ska ha anknytning till arbetslivet. 3 Dessutom har vi fortfarande en social snedrekrytering till högskolan. Det är betydligt mindre sannolikt att personer från hem med låg utbildningsnivå påbörjar högskolestudier än personer från akademikerhem. Sannolikheten att påbörja högskolestudier är nio gånger större för de med högskoleutbildade föräldrar jämfört med de med förgymnasialt utbildade föräldrar. Vi kan också se att andelen studenter vars föräldrar har kort utbildning (mindre än 3 år på gymnasium eller förgymnasial) har minskat sedan den borgerliga regeringen tillträdde. Den sociala snedrekryteringen har således ökat nya studieplatser i högre utbildning För att ge fler unga möjlighet att studera på högskola och stärka Sveriges konkurrenskraft föreslår Socialdemokrater fler studieplatser i högre 2 TCO (2014) Fler till start och fler i mål. Sverige behöver fler högskoleutbildade. 3 ibid.

6 6(7) utbildning. Denna framtidsreform avser studieplatser på universitet och högskolor, och studieplatser på Yrkeshögskolan. En del av dessa platser ska vara riktade mot bristyrken, t.ex. sjuksköterskor, barnmorskor, förskollärare och speciallärare. Platserna kommer främst riktas mot yrkesprogram och ska därför byggas ut stegvis under mandatperioden i takt med att programmen skalas upp. Fullt utbyggt innebär förslaget en investering i högskolor och yrkeshögskolor på 2,3 miljarder kronor per år. Figur 6: Utbud av utbildningsplatser med S-förslag Antal platser per 1000 unga (19-25 år) Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Källa: UKÄ, egen beräkning En kvalitetsmiljard till högskolan På många utbildningar, inte minst inom lärarutbildningen och inom samhällsvetenskap och humaniora, är den genomsnittliga studietiden mycket låg. Det finns en tydlig koppling mellan undervisningstid och genomsnittlig studietid. Studenter bör ha fler föreläsningar och seminarier och uppsatsstudenter behöver mer tid med sina handledare. Heltidsstudier ska motsvara heltid och studenter bör i snitt studera 40 timmar/vecka för att klara kraven i utbildningen. Vi vill därför successivt öka undervisningstiden i högskoleutbildningarna. Under de tre senaste åren har Socialdemokraterna föreslagit större kvalitetssatsningar på högskolan än regeringen. Denna inriktning gäller även för nästa mandatperiod. Över mandatperioden kommer vi att investera en miljard i mer undervisningstid i högskolan. Investeringen uppgår till 100 miljoner kronor årligen för lärarutbildningen och 150 miljoner kronor årligen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna. Det här är utbildningar där undervisningstiden idag är mycket låg i både ett historiskt och internationellt perspektiv.

7 7(7) Vi vill också genomföra ytterligare ett antal framtidsreformer som syftar till att stärka kvaliteten i det svenska högskolesystemet. Treterminssystem Vi kommer att ta ett första steg mot ett treterminssystem genom att ställa krav på fler relevanta sommarkurser. Det ger studenter möjlighet att slutföra sin utbildning på kortare tid och därmed komma ut i arbetslivet tidigare. Bättre arbetslivsanknytning Studenter som läser ett program ska garanteras minst ett moment i utbildningen där studenten har kontakt med potentiella framtida arbetsgivare, genom praktik, exjobb eller andra moment i utbildningen. Breddad rekrytering Att olika erfarenheter, perspektiv och uppfattningar kan brytas mot varandra berikar en utbildning. En breddad rekrytering och mer blandade studentgrupper bidrar därmed till att öka utbildningens kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att motverka social snedrekrytering till högskolan är att utöka antalet utbildningsplatser. Därutöver vill vi att alla gymnasieprogram ska ge behörighet att gå vidare till högskolestudier och att arbetslivserfarenhet premieras vid antagningen till högre utbildning. Vidareutbildning för yrkesverksamma När kraven på arbetsmarknaden höjs så ökar behovet av att utveckla kunskap och kompetens under arbetslivet. Det måste bli enklare att bygga på sin utbildning mitt i livet. Vi vill därför ge lärosätena och yrkeshögskolan i uppdrag att erbjuda vidareutbildning för yrkesverksamma. Utbildningarna ska tas fram i samarbete med arbetsmarknadens parter för att säkerställa att kurserna är anpassade till de yrkesverksammas behov.