KAMPEN OM KOMPETENSEN

Transkript

1 NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

2 utflyttningen från landsbygd och mindre kommuner till större städer och högskole-/universitetsorter är ett problem och en utmaning för många kommuner i Sverige. Samtidigt ökar behovet av människor med eftergymnasial kompetens hos våra arbetsplatser, såväl offentliga som privata i hela landet. Parallellt har lärosätena på senare år centraliserat sina utbildningar till högskole- och universitetsorterna vilket gör att många tvingas flytta för studier. Efter examen blir man sedan kvar på studieorten eller flyttar vidare till en större stad. En annan trend på senare år är den omfördelning av resurser som riskerar att krympa de nya högskolorna och universiteten ute i landet till förmån för de äldre universiteten i storstäderna. Vad kan göras för att motverka dessa rörelser och därmed bidra till en positiv utveckling i hela landet? Finns det nya, kreativa sätt att tänka? Behöver vi ett nytt system för flexibilitet inom högre utbildning för att kunna tillgodose behoven av högskoleutbildad kompetens på landsbygden? INBJUDAN! Härmed bjuds Du in till ett seminarium där vi diskuterar hur vi kan lösa problematiken. datum: tid: plats: Sveriges Riksdag, Andrakammarsalen SIDAN 2

3 För få yrkesutbildningar finns nära arbetsmarknaden vi som arbetar med kommunal kompetensförsörjning, lärcentrum i svenska kommuner, möts ofta med argumentet det finns tillräckligt med distansutbildning när vi lyfter frågan om hur vi ska säkra den lokala/regionala kompetensförsörjningen. Alla är tydligt medvetna om den kommande utmaningen i att kompetensförsörja arbetslivet med rätt och efterfrågad kompetens. Kännedomen om hur verkligheten ser ut ute i landet idag är däremot näst intill obefintlig. vi håller med om att det finns mycket distansutbildning att tillgå på nätet numera. Varför ser vi då ett problem? Framför allt består problematiken i att det inte finns professionsutbildningar att tillgå i rätt närhet till arbetsmarknaden. Låt oss ta ett exempel, ett sjukhus behöver rekrytera X antal sjuksköterskor per år. En framgångsfaktor i att lyckas med detta är att utbildningen finns på rimligt avstånd från bostaden, annars riskerar man att studenten flyttar till utbildningen, vilket då oftast leder till att studenten stannar kvar på utbildningsorten. Att därefter locka studenten att flytta tillbaka, är väldigt svårt. lärosätena är trängda av en högskolepolitik och ett resursfördelningssystem som sedan ett antal år missgynnar distansutbildning och utlokaliserad utbildning. Det har lett till en allt mer centraliserad högre utbildning. Dock ska sägas att det finns lysande, men alltför få, undantag. Hur ska vi kunna arbeta med en strategi för tillgång till högre utbildning ute i landet när utbildningspolitiken brister i intresse och högskolor/universitet saknar incitament att agera utifrån ett långsiktigt närings-/arbetsmarknadsperspektiv? SIDAN 3

4 Vi behöver efterfrågestyrd utbildning på plats det vi nu behöver för att klara den kommande utmaningen inom kompetensförsörjning är en modell som ger oss lokalregionala möjligheter att styra över ett antal högskoleplatser, som i sin tur ger oss möjlighet att erbjuda av arbetsmarknaden efterfrågestyrd högre utbildning på plats, i direkt närhet till vår arbetsmarknad och våra innevånare. En modell som hela landet behöver för att klara framtida kompetensförsörjning i orter som inte har egen högskola/universitet, i mindre städer och landsbygd. En modell som säkrar behovet av kompetens och som säkrar tillgången till arbetskraft och motverkar utflyttning och utarmning av jobb på landsbygden. vårt exempel; Kommunerna i norra Kalmar län (Hultsfred, Vimmerby och Västervik) står inför en stor utmaning när det gäller att bekämpa och motverka arbetslöshet och samtidigt matcha framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden. Enbart i Västervik, som en egen arbetsmarknadsregion, kommer vi att behöva rekrytera nya medarbetare med rätt eftergymnasial kompetens under den kommande tioårsperioden. Samtidigt spår prognosmakarna en utflyttning av drygt personer i arbetsför ålder under samma tidsperiod. Att återbesätta dessa tjänster, inom den offentliga och privata sektorn, kräver personer med rätt kompetens, oftast på högskolenivå. Detta gör att vi behöver utveckla verktygen i att behålla invånare samt att locka inflyttare till vår region. Här måste vi kunna erbjuda våra invånare ett tydligt alternativ till att flytta från oss för utbildning, samtidigt som vi behöver människor med rätt kompetenser för att behålla och utveckla den arbetsmarknad vi har. Vi behöver således även locka ett större antal studeranden än nuvarande att flytta till våra kommuner för att utbilda sig. Detta kan vi åstadkomma med rätt utbildningar, utbildningar som leder till arbete, de arbeten som vi kommer att sakna medarbetare till. SIDAN 4

5 Samverkan är A och O samverkan med arbetsmarknaden sker idag med hjälp av branschinriktade kompetensråd, möten med företrädare för arbetsmarknad, näringslivs- och utvecklingsbolag, och andra aktörer på arbetsmarknaden. Kompetensråden består av representanter från arbetsmarknaden där man tillsammans med utbildningsföreträdare gör en bedömning av vilka utbildningsinsatser som det skall/är möjligt att utveckla på hemmaplan. Detta kan vara allt från gymnasiala utbildningar, som Komvux anordnar, rena företagsanpassade utbildningar till kort- och långsiktiga högskole- och universitetsutbildningar. Våra kartläggningar hittills visar bland annat på ett mycket stort långsiktigt rekryteringsbehov av högre utbildad personal inom: Vård, skola, omsorg samt tillverkande industri. SIDAN 5

6 Utbildning ger lägre arbetslöshet våra studenter har en god etablering på arbetsmarknaden och mätningar visar på att ca 95 procent av våra programstudenter har ett arbete eller eget företagande sex månader efter avslutad utbildning. Vi ser, enligt nedan, att människor med högskoleutbildning har lägsta representationen i arbetslöshetsstatistiken. Arbetslöshet Vi vet att sannolikheten för att kunna skaffa sig ett arbete efter de utbildningar vi erbjuder är väldigt hög och vi arbetar för att arbetsgivarna kan ge någon form av jobbgaranti till dem som genomför någon av de beskrivna professionsutbildningarna. Vi vet att ett av de viktigaste verktygen för kompetensförsörjning är att kunna erbjuda kompetensutveckling och högre utbildning i hemkommunen. vi vet också att: Många regioner, behöver ett ännu tydligare verktyg att möta kommande utmaningar inom kompetensutveckling. Vi kan bidra till, med fler utbildningsplatser och fler människor med högsko leutbildning, att minska arbetslösheten. Vi kan bidra till att möta de behov/krav som arbetsmarknaden eftersöker. Vi kan bidra till en ökad utbildningsnivå i vår region. Vi kan bidra till ökad inflyttning till kommunerna. Vi kan bidra till en ökad attraktivitet av regionen. Vi kan bidra till ökade skatteintäkter tack vare fler i arbete. Vi kan erbjuda våra ungdomar ett bra alternativ till att flytta till annan ort för utbildning Källa: SCB AKU Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial SIDAN 6

7 Samarbete med högskolor och universitet Det finns idag inga ekonomiska incitament för att locka högskola eller universitet att förlägga utbildning utanför det egna campusområdet. Snarare centraliseras utbildningarna till högskole- och universitetsorterna i en allt snabbare takt och utlagda/utlokaliserade utbildningar läggs ner på grund av resursomfördelning. Detta gör att det finns betydande svårigheter att utveckla, genomföra och arbeta med utlokaliserad eller distansbaserad utbildning som bygger på lokala/regionala behov. den strategi vi har arbetat utifrån bygger på: Långa tidigare samarbeten Goda relationer Stort förtroende Goda resultat Väl etablerade God studentservice Vinna-vinna perspektiv Goda kontakter med arbetsmarknaden Vi vet också, genom vårt arbete i nätverket Nitus ( med ett hundratal kommuner som medlemmar, att problematiken är liknande i stora delar av landet. Nitus ställer sig bakom och stöttar ett utvecklingsarbete i frågan. vi vill att: Kommunala/regionala sammanslutningar ges möjlighet att styra över en kompletterande fördelning av tydligt arbetsmarknadsrelaterade högskoleplatser. För att kunna hantera problematiken bör norra Kalmar länsregionen, i ett pilotprojekt, ges möjlighet att styra över fördelningen av en resurs av kompletterande högskoleplatser för att på så sätt kunna tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov. De lokala aktörerna, Campus Hultsfred, Högskolecentrum Vimmerby och Campus Västervik, har mycket god kunskap om de lokala förhållandena på arbetsmarknaden Samarbete på väg samt om genomförande av utlokaliserad högre utbildning och är en god resurs för lokalsamhället, högskola/universitet, näringsliv och studenter. Vi behöver en modell som hela landet kan använda för att klara framtida kompetensförsörjning i orter som inte har egen högskola/universitet, i mindre städer och landsbygd. En modell som säkrar behovet av kompetens och som säkrar tillgången till arbetskraft och motverkar utflyttning och utarmning av jobb på landsbygden. Därför föreslår vi ett pilotprojekt för att utreda förutsättningarna för en modell, där Hultsfred, Vimmerby och Västerviks kommuner i samverkan, ges möjlighet att styra över fördelningen av en resurs av kompletterande högskoleplatser för att på så sätt kunna tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av högre utbildning. SIDAN 7

8 bildreklam.se Kompetensutarmningen av landsbygd och mindre städer fortsätter En av de största utmaningarna vi har framför oss är att rekrytera rätt kompetens till arbetsplatser i vår region framöver kontakt: Jerry Engström, Chef Campus Västervik, jerry.engstrom@vastervik.se, projekt nya vägar finansieras av: Regionförbundet i Kalmar län, Hultsfreds-, Vimmerby- och Västerviks kommuner