Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar

Transkript

1 Arbete istället för bidrag! Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Och vad kan man konkret göra åt det? Henrik Malm Lindberg Ratio - Näringslivets forskningsinstitut

2

3 Ungas arbetsmarknads- och försörjningsvillkor på 2010-talet Övergången från skola till arbete (school-to work-transition) har blivit längre och mer komplex under senare decennier Senare etablering, färre i arbete och fler unga utanför - outsiders trängs ut Den grupp som fått allra svårast att etablera sig är de som saknar fullgjord gymnasieutbildning

4 Etableringsåldern för olika utbildningsinriktningar mellan 2001 och Förgymnasial Utbildningsnivå Gymnasial Utbildningsnivå Eftergymnasial Utbildningsnivå Källa SCB

5 Varför har etableringsåldern ökat? Högre kompetenskrav i en modern ekonomi Arbetsmarknadsregleringar (LAS ingångslöner) Välfärdsystem, alternativa försörjningsmöjligheter Förändrade värderingar Utbildningen klarar inte av att möta arbetsmarknadens behov Kvalitet Effektivitet Relevans

6 Utbildningsnivå i befolkningen år mellan 1985 och uppgift saknas forskarutbildning eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år gymnasial utbildning, 3 år gymnasial utbildning, högst 2 år förgymnasial utbildning, 9 (10) år förgymnasial utbildning kortare än 9 år Källa: SCB/UREG

7 Utbildningsnivå i befolkningen år mellan 1985 och 2010 Källa: SCB/UREG

8 Utbildningssystemets kvalitet Sverige klarar sig inte bra i aktuella PISA, TIMMS och PIRLS-undersökningar Nedåtgående trend, från att vara över genomsnitt till genomsnittsland - ibland under Lägre nivå och större spridning i resultaten än tidigare. Försämring sedan mitten av 1990-talet Varierande kvalitet hos högskoleutbildningar 1/5 underkända i senaste granskningen

9 Utbildningssystemets effektivitet Genomströmningen i gymnasiet är låg Genomsnittsåldern för (högskole)examen 30 år, högre än jämförbara länder Detta beror delvis på att studenter inleder studierna sent drygt 22 år (OECD-snitt 20,5) De tar också längre tid på sig i studierna Avhopp och avbrutna studier

10 Examinationsfrekvens (2011) , , Källa: OECD

11 Is Sw Br Is Fi Dk Ci No Cz NZ Es At Au Pt OECD De Ch Hu Sk It Sl Pl Tr Ie Kr Ca Gr Ee Nl Mx Id Uk Examensålder från högre utbildning år 2009 för OECD-länderna ,7 24,4 26,6 22, Genomsnitt examensålder 20 procent av de examinerade Källa: OECD

12 Är man förberedd efter fullgjord utbildning? Elever från gymnasium och högskola är ej förberedda för arbetslivet efter utbildning 30 % menar att ungdomar är sämre rustade idag Konsekvent svårt att hitta rätt medarbetare, yrkes- och arbetslivserfarenhet saknas Brister också i mjuka kompetenser som attityd och servicekänsla Önskan om mer samverkan mellan skola och näringsliv för att säkra relevansen

13 Utbildningssystemets relevans Utbildningssystemets två uppdrag Generellt har utbildningarna i Sverige varit lite integrerade i arbetslivet Skolförlagd yrkesutbildning Få lärlingsutbildningar, ej obligatorisk praktik Fokus på teoretiska kunskaper: högskole- och forskarförberedande

14 Etablering Socionom Social omsorg Sjuksköterska Lärare Konstnär Jurist Högskoleingenjör Civilingenjör Andel etablerade som ej tagit examen Andel etablerade som hade tagit examen

15 Vad betyder relevansen? Samverkan har positiva effekter för såväl studenter som företag Samverkan i form av Praktik el verksamhetsförlagd utbildning Projektarbetet och examensarbeten Fadderföretag Annan samverkan, gästföreläsningar studiebesök Studenter som genomgår samverkan får Jobb tidigare, högre lön och mer kvalificerat jobb

16 Slutsatser För att bygga på höjden bör basen vara solid i utbildning och lärande satsa tidigt! Brister på ett håll fortplantar sig i systemet och dyker upp på annat ställe Att bygga kompetens handlar om mer än utbildning, praktiska färdigheter Bristande kvalitet, effektivitet och relevans är en orsak till ungas etableringssvårigheter

17 Incitamentens betydelse Stärk kvalitet, effektivitet och relevans i utbildningarna genom stärkta incitament De som utbildar De som utbildas - Näringslivet Starkare incitament att genomföra sin utbildning i tid första gången man prövar Starkare incitament att gå rakare vägar genom utbildningssystemet Låt utbildningarnas primära syfte vara att underlätta snabb etablering

18 Vad kan man konkret göra? Initiera samverkan skola-näringsliv på olika nivåer, offentliga och privata aktörer har viktiga roller Detta ligger också i företagens eget intresse Viktigt med korrekt information om möjliga och realistiska studieval Hur ändra attityder till industri- och yrkesutbildningar? De som saknar fullgjord gymnasieutbildning: Uppföljningsansvar och samverkan för att identifiera gruppen och sätta in stöd handlingsplaner och mentorssystem

19 Tack för er uppmärksamhet!