Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012
|
|
- Ulf Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder. Rapporten är en kombination av statistiska uppgifter och kvalitativ information som tar upp bakgrunden, hur undervisningen i främmande språk är organiserad, elevdeltagande, och språklärarnas grund- och fortbildning. Utöver att rapporten visar upp en dagsaktuell bild av situationen, mäter den också observationerna i flera tidsserier, vilket är till stor hjälp för att identifiera trender inom språkundervisningen de senaste åren såväl som de senaste decennierna. Rapportens 61 indikatorer kommer huvudsakligen från följande fyra källor: Eurydike, Eurostat, EU:s internationella språkstudie ESLC, och OECD:s internationella rapport PISA Genom att sammanställa uppgifterna från de fyra källorna ger Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 samlad information som kan användas för att förbättra kvalitén och effektiviteten på språkinlärningen i Europa. Att förbättra språkinlärningen är inte bara ett av de viktigaste målen för det strategiska ramverket för utbildningssamarbetet ET 2020, utan även ett sätt att underlätta rörligheten över gränserna för EU-medborgare, vilket framhävs i EU:s tillväxtstrategi 'Europa 2020'. Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 är en gemensam Eurydike/Eurostat-publikation som har utarbetats i nära samarbete med Europeiska kommissionen. Rapportens olika referensår och urval av länder beror på datakällan. Uppgifter från Eurydike täcker alla EU-länder, liksom länderna i EES, Kroatien och Turkiet, och har 2010/11 som referensår. De indikatorer som kommer från Eurydike ger i första hand inblick i vilka strategier och rekommendationer i de europeiska länderna som påverkar undervisningen i främmande språk. Nyckelindikatorerna tagna från den internationella språkstudien ESLC 2011 täcker 15 utbildningssystem. Eurostat har samma urval länder som Eurydike, men uppgifterna gäller referensåret 2009/10. Här följer några av de viktigaste slutsatserna i rapporten. Vad är Eurydike? Nätverket Eurydike tillhandahåller information om och analyser av utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa. Nätverket består sedan 2011 av 38 nationella enheter, med säte i alla de 34 länder som deltar i EU:s program för livslångt lärande (EU:s medlemsländer, EFTA-länderna, Kroatien, Serbien och Turkiet). Samordnande och verkställande EU-organ är The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency i Bryssel, som utarbetar nätverkets publikationer och databaser. 1 Europeiska kommissionen
2 ELEVER ALLT YNGRE NÄR DE BÖRJAR LÄSA ETT FRÄMMANDE SPRÅK Barn i Europa är i allmänhet mellan 6 och 9 år när de börjar läsa sitt första främmande språk. I Belgien (i den tyskspråkiga gemenskapen), är barnen ännu yngre, och har möjlighet att börja redan i förskolan vid 3-årsåldern. Många länder har dessutom på senare tid infört reformer som går ut på att flytta startåldern för språkundervisningen längre ner i åldrarna. Andelen elever på låg- och mellanstadiet som inte läste något främmande språk minskade från 32,5 % till 21,8 % mellan 2004/05 och 2009/10. Men även om eleverna börjar läsa ett främmande språk allt tidigare, har antalet undervisningstimmar inte ökat nämnvärt. I själva verket är antalet undervisningstimmar i främmande språk få i jämförelse med andra ämnen. Startåldrar för det första respektive andra främmande språket som obligatoriskt ämne i förskolan, grundskolan och/eller gymnasiet, 2010/11 Första främmande språket som obligatoriskt ämne Startålder Andra främmande språket som obligatoriskt ämne Helt genomfört Håller på att införas Varierande startåldrar Inget obligatoriskt främmande språk FLER ELEVER LÄSER TVÅ FRÄMMANDE SPRÅK I de flesta europeiska länder är det obligatoriskt för alla elever att läsa två främmande språk i minst ett år. Läsåret 2009/10 läste i genomsnitt 60,8 % av de europeiska eleverna på högstadiet två eller fler främmande språk, vilket är en ökning med 14,1 % jämfört med 2004/05. På gymnasiet märks stora skillnader i de flesta länderna då det gäller andelen elever som läser två eller fler främmande språk; på studieförberedande program är det 59,4 % och på yrkesförberedande program och i yrkesutbildningen 39,4 %. 2
3 ENGELSKA ÄR DET ABSOLUT VANLIGASTE FRÄMMANDE SPRÅKET I EUROPA Engelska är ojämförligt det vanligaste främmande språket i skolan i nästan alla länderna, och det gäller redan på låg- och mellanstadiet. Sedan 2004/05 har andelen elever som läser engelska ökat på alla utbildningsnivåer. Läsåret 2009/10 var det i genomsnitt 73 % av eleverna i Europa på lågoch mellanstadiet som läste engelska. På högstadiet och studieförberedande program på gymnasiet var andelen över 90 %. På yrkesförberedande program och i yrkesutbildningen uppgick den till 74,9 %. Engelska är obligatoriskt ämne i sammanlagt 14 länder eller regioner inom länderna. Obligatoriska främmande språk enligt de centrala utbildningsmyndigheterna (någon gång under den obligatoriska skolgången), 1992/93, 2002/03, 2006/07, 2010/11 BE fr BE de BE nl BG CZ DK DE EE IE EL ES FR IT CY LV LT LU HU 2010/ / / /93 UK-ENG/ UK- MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE WLS/NIR SCT IS LI NO HR TR 2010/11 fi/sv da 2006/07 fi/sv da 2002/03 fi/sv da 1992/93 fi/sv da Engelska Franska Tyska Inga obligatoriska främmande språk fi = finska ; sv = svenska; da = danska Inga angivna obligatoriska språk Efter engelska kommer antingen tyska eller franska som det vanligaste främmande språket i undervisningen i de flesta länderna. I ett stort antal länder ligger spanska på tredje eller fjärde plats bland de främmande språk som oftast förekommer, särskilt på gymnasienivå. Samma placering gäller för italienska, men i ett mindre antal länder. Ryska är det näst vanligaste främmande språket i skolorna i Lettland och Litauen, länder där stora ryskspråkiga grupper bor, och även på högstadiet i Bulgarien. 3
4 Andel elever på låg- och mellanstadiet som läser engelska, franska och/eller tyska. Länder där ett av dessa språk var det som de flesta studerade, 2009/10 Engelska Franska Tyska Det språk de flesta studerade Andra språk som studerades : = ingen information tillgänglig; - = inte tillämpligt Källa: Eurostat, UOE YTTERST FÅ ELEVER LÄSER ANDRA SPRÅK ÄN ENGELSKA, FRANSKA, SPANSKA, TYSKA ELLER RYSKA 2009/10 var andelen elever som läste något annat språk än engelska, franska, spanska, tyska eller ryska under 5 % i de flesta länder, och i ett stort antal länder låg andelen på under 1 %. De länder som hade störst andel elever som läste något annat språk än de fem vanligaste, var de länder där det alternativa språket var obligatoriskt. Det gäller till exempel svenska eller finska i Finland, och danska i Island. 4
5 Andra främmande språk än tyska, engelska, spanska, franska och ryska på högstadiet och gymnasiet, i procent av alla språk som undervisas på den nivån, 2009/10 Högstadiet Gymnasiet, Gymnasiet, yrkesförberedande program, studieförberedande och yrkesutbildning program : = ingen information tillgänglig; - = inte tillämpligt Källa: Eurostat, UOE ELEVERNAS UPPFATTNING OM ATT SPRÅKET ÄR ANVÄNDBART ÄR EN MOTIVERANDE FAKTOR VID LÄRANDET OCH ENGELSKA UPPFATTAS DEFINITIVT SOM MEST ANVÄNDBART Att eleverna inser användbarheten när de läser språk kan naturligtvis bidra till att öka motivationen. I 15 av de länder eller regioner som deltog i EU:s internationella språkstudie ESLC är det vanligast att eleverna inser nyttan av att lära sig engelska för sin kommande utbildning, i arbetet eller för att skaffa sig ett bra jobb. Andelen elever som anser att engelska är användbart rent privat är mindre. I båda fallen minskar andelen kraftigt när det gäller andra språk. Andra möjligheter att motivera eleverna till att studera språk kan vara att ordna studiebesök eller utflykter i samband med språkundervisningen. I genomsnitt är det bara 28,1 % eleverna i de 15 länderna eller regionerna som ingick i ESLC som säger att de har deltagit i sådana aktiviteter de senaste tre åren. Den högsta andelen finns i Belgien (i den franskspråkiga gemenskapen) och i Nederländerna (38,5 %), och den lägsta i Sverige (13,2 %). RIKTLINJERNA FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK FÄSTER STOR VIKT VID ALLA DE KOMMUNIKATIVA FÄRDIGHETERNA ÄNDÅ ANVÄNDER BÅDE LÄRARE OCH ELEVER SÄLLAN MÅLSPRÅKET UNDER LEKTIONERNA I ett dussin länder/regioner rekommenderar läroplanen att lärarna ska lägga stor vikt vid de muntliga färdigheterna (det vill säga färdigheter i att lyssna och tala) när de börjar undervisa yngre elever i främmande språk. Men mot slutet av grundskoleutbildningen är de fyra kommunikativa färdigheterna (lyssna, tala, läsa och skriva) jämställda i nästan alla läroplaner. Bevisen är många på att ju mer eleverna utsätts för det främmande språket, desto större färdigheter utvecklar de. Ändå säger eleverna i så gott som alla länder/regioner som deltog i ESLC-studien att lärarna inte genomgående använder målspråket under lektionerna, även om de gör det då eller ganska ofta. 5
6 Hur ofta det främmande språket används under lektionerna av lärare och elever, 2010/11 Alltid För det mesta Då och då Nästan aldrig Aldrig Lärare Elever Källa: ESLC 2011 DEN GEMENSAMMA EUROPEISKA REFERENSRAMEN (CEFR) BLIR ETT ALLT VIKTIGARE VERKTYG FÖR ATT FASTSTÄLLA VILKEN NIVÅ ELEVERNA UPPNÅTT I de flesta europeiska länder finns det officiella riktlinjer för språkundervisning, som preciserar vilken kompetensnivå man minst måste uppnå i de främmande språken. Nivåerna motsvarar de sex kunskapsnivåer som beskrivs i den gemensamma europeiska referensramen utgiven av Europarådet CEFR fastställer sex kunskapsnivåer (A1, A2, B1, B2, C1, C2), där A motsvarar användare på nybörjarnivå, B står för självständig användare och C för avancerad användare. Efter avslutad grundskoleutbildning ska den lägsta nivån vara mellan A2 och B1 i det första främmande språket, och mellan A1 och A2 i det andra språket, enligt officiella riktlinjer i de flesta länderna. Rekommendationer om att använda CEFR för att fastställa lägsta godkända kunskapsnivå vid avslutad grundskole- respektive gymnasieutbildning, 2010/11 Gymnasieutbildning Bestämmelser eller rekommendationer om att använda CEFR för att fastställa lägsta godkända kunskapsnivå Inga bestämmelser eller rekommendationer 6
7 Förväntade lägsta kunskapsnivå, i enlighet med den gemensamma europeiska referensramen CEFR, i det första och det andra främmande språket/de andra främmande språken, 2010/11 Vid slutet av grundskoleutbildningen Användare på nybörjarnivå Avancerade användare Det första främmande språket Vid slutet av gymnasieutbildningen Användare på nybörjarnivå Avancerade användare Det andra främmande språket REKTORER RAPPORTERAR OM SVÅRIGHETER MED ATT TILLSÄTTA TJÄNSTER OCH SKAFFA VIKARIER FÖR SPRÅKLÄRARE I länderna som deltog i språkstudien ESLC är det omkring 25 % av eleverna som går i en skola där ledningen rapporterar om svårigheter med att tillsätta tjänster eller skaffa vikarier för frånvarande språklärare. Trots genomsnittet är skillnaden stor mellan länderna. Situationen är mest kritisk i Belgien (i den franskspråkiga gemenskapen): 84,6 % av eleverna går i en skola där ledningen säger sig ha svårigheter att hitta språklärare. 7
8 Andel elever som går i en skola där ledningen rapporterar om svårigheter de senaste fem åren med att tillsätta tjänster eller skaffa vikarier i det undersökta främmande språket, 2010/11 Källa: ESLC 2011 FÅ LÄNDER KRÄVER AV DE BLIVANDE LÄRARNA ATT DE SKA TILLBRINGA VISS TID MED SPRÅKBAD I MÅLSPRÅKSLANDET Bara ett fåtal länder har officiella föreskrifter som rekommenderar blivande språklärare att tillbringa en del av studietiden i ett land där man talar språket de ska undervisa i. Av de språklärare som deltog i språkstudien ESLC säger i genomsnitt 53,8 % att de p.g.a. studier eller kurser har tillbringat minst en månad i ett land där man talar språket de undervisar i. Genomsnittet säger däremot inget om de stora variationerna mellan länderna: för de spanska lärarna är andelen hela 79,7 %, men i Estland är siffran bara 11 %. Rekommendationer om innehållet i lärarutbildningen och om en språkbadsperiod i målspråkslandet, 2010/11 Rekommendationer finns om innehållet i utbildningen för blivande språklärare Rekommendationerna inbegriper att man tillbringar en tid i landet där målspråket talas >>> Lärarutbildningen äger rum utomlands Inga rekommendationer * * * 8 EC SV-N ISBN doi: /44949 Education, Audiovisual and Culture Executive Agency, 2012.
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merNyckelfakta utbildning 2012 De europeiska utbildningssystemens utveckling de senaste tio åren
Nyckelfakta utbildning 2012 De europeiska utbildningssystemens utveckling de senaste tio åren Nyckelfakta inom utbildning 2012 (Key Data on Education 2012) som är en av Eurydikes huvudpublikationer, undersöker
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merErasmus+ Online Linguistic Support. Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+!
Erasmus+ Online Linguistic Support Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+! Erasmus+: förändrar liv och öppnar sinnen Målet med Erasmus+ är att främja kompetens, öka anställbarhet och modernisera allmän
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merONLINE LINGUISTIC SUPPORT (OLS) (INTERNETBASERAT SPRÅKSTÖD) Få ut så mycket som möjligt av din utlandsupplevelse!
ONLINE LINGUISTIC SUPPORT (OLS) (INTERNETBASERAT SPRÅKSTÖD) Få ut så mycket som möjligt av din utlandsupplevelse! OLS: SPRÅKUTBILDNING FÖR DIG Eftersom språk har en avgörande betydelse för ömsesidig förståelse
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merBredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden
IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till
Läs merInternationell utblick. Anneli Harlén
Internationell utblick Anneli Harlén anneli.harlen@havochvatten.se 55% av ytvattenförekomster i Europa har mindre än god ekologisk status / potential (rapportering 2010) 2016-03-17 Presentationsnamn Namn
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 1. Utgiven i oktober 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merStöd till minskad mjölkproduktion
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-24 Stöd till minskad mjölkproduktion Effekterna av EU:s stöd till reducerad mjölkproduktion kan bli mindre än vad ansökningarna indikerar
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merFramtidsutsikter för sammanhållningspolitiken - hur går tankarna på Kommissionen? Isabel Poli Desk Officer för Sverige på DG Regio
Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken - hur går tankarna på Kommissionen? Isabel Poli Desk Officer för Sverige på DG Regio Varför Sammanhållningspolitik? "Inte någonstans i världen kan man finna
Läs merIndividuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik
Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.6.213 C(213) 435 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Rapport för perioden 29 211 om tillämpningen i medlemsstaterna av direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merStatistisk bilaga till del 1
Statistisk bilaga till del 1 65 A1.1 Sysselsättning i EU15, 1996 och 2002 Sysselsättningsnivå (% av befolkning i arbetsför ålder.) 1996 2002 EU15 59,9 64,2 Andra medlemsländer 61,7 65,1 Sammanhållningsländerna
Läs merHumankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor
området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merDen 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:
Officiellt meddelande om tillämpningen av IP Translator v1.2, 20 februari 2014 1 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:
Läs merEuropeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män
IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan
Läs merBILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2017 COM(2017) 482 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska medborgarinitiativet {SWD(2017) 294
Läs merÅtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation
IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merKommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0
IP/08/1422 Bryssel den 29 september 2008 Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0 EU har möjlighet att visa vägen in i nästa generation av Internet. Europeiska kommissionen
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans
Läs merUtländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2011:9
Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2011:9 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2011:9 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den..0 COM(0) 9 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om medlemsstaternas införlivande av artikel a i Europaparlamentets och rådets direktiv 00//EG
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merI. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder
FORMULÄR FÖR (FRIVILLIG) ANVÄNDNING AV DEN BEGÄRANDE MYNDIGHETEN I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG
Läs merVad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merElever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08
Enheten för utbildningsstatistik 2009-04-29 1 (5) Dnr 71-2009:73 Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08 Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (sfi) inrymmer tre olika studievägar om
Läs merUtländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3
Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merBeslut i EU - så här går det till
Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis
Läs merJag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?
SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013
Läs merBILAGA 10-E SEKTORSVISA ÅTAGANDEN FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER SOM TILLHANDAHÅLLER TJÄNSTER PÅ KONTRAKTSBASIS OCH OBEROENDE YRKESUTÖVARE
L 11/290 14.1.2017 BILAGA 10-E SEKTORISA ÅTAGANDEN FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER SOM TILLHANDAHÅLLER TJÄNSTER PÅ KONTRAKTSBASIS OCH OBEROENDE YRKESUTÖVARE 1. Varje part ska i sitt territorium tillåta tillhandahållande
Läs merAlla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.
Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering
Läs merJag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?
SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merPÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR
Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering:.2.219 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR 218 Underskottet i handelsbalansen
Läs merUngas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar
Arbete istället för bidrag! Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Och vad kan man konkret göra åt det? Henrik Malm Lindberg Ratio
Läs merKonvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord
SV SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord A. GEMENSAM PRAXIS 1. Vilka myndigheter kommer att
Läs mer0.2 Skriftväxling med KHIM skall helst ske på det språk på vilket den internationella ansökningen skall inges till WIPO
Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (KHIM) Endast för KHIM: Mottagningsdatum Antal sidor 0 (obligatorisk) Internationell ansökan enligt Madridprotokollet Uppgifter för KHIM:s handläggning av
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merPersonalutbildning inom EU och Norge
Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merMinst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna föreslår kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 14 november 2012 Minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna föreslår kommissionen Europeiska kommissionen agerar nu för att krossa det glastak som
Läs merFrivilligarbete och solidaritet mellan generationerna
EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 216 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-216 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Handelsbalans
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 14 juli 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D011724/02
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merDärför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future
Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future 2019-04-05 Långtidsserie 1946-2017 Sverige TWh förnybart 60,0 TWh
Läs merPersonal- och utbildningsenkät
Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes
Läs merGlobala värdekedjor och flytt av verksamhet
Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor
Läs merBryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg
MEMO/11/292 Bryssel den 13 maj 2011 Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg Av Europas unga kan 53 % tänka sig att flytta utomlands för att arbeta Mer än hälften (53 %) av personer i de
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 september 2017 (OR. en) 11765/17 ADD 1 AGRIFIN 84 FIN 513 FÖLJENOT från: inkom den: 28 augusti 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Läs merDen 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:
Allmänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.2, 1 28 oktober 2015 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 216 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-216 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Handelsbalans
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET nr 6 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2015 COM(2015) 351 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET nr 6 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA MEDEL UNIONENS FÖRVALTNINGSFONDER FÖR EXTERNA ÅTGÄRDER BYRÅN FÖR ORGANET
Läs merEnergipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merEU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen
EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens
Läs merEUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter
EUROPEISKA UNIONEN Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter Läs noggrant igenom följande upplysningar innan ansökan om bindande klassificeringsbesked fylls i. 1. Närmare vägledning
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM LIVSMEDELSINGREDIENSER SOM BEHANDLATS MED JONISERANDE STRÅLNING FÖR 2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.2.2014 COM(2014) 52 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM LIVSMEDELSINGREDIENSER SOM BEHANDLATS MED JONISERANDE STRÅLNING FÖR 2012 SV
Läs merRegionreformer pågår - eller?
Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om
Läs merDELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna
DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap
Läs merÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet
Läs merPRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merBILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.9.2016 COM(2016) 578 final ANNEXES 1 to 6 BILAGOR till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET NIONDE EKONOMISKA RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL
Läs merJag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått
Läs mer