Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Transkript

1 Af 00008_1.0_( , AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand

2 1 Innehåll 1 Inledning Bakgrund till överenskommelsens innehåll Målgrupper i överenskommelsen Nyanlända Unga nyanlända år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Befintlig samverkan inom området Syfte och mål Syfte Övergripande mål Överenskommelsens ambitioner

3 2 1 Inledning Denna bilaga beskriver kortfattat bakgrunden till överenskommelsen om fördjupad samverkan om nyanländas etablering och vad Arbetsförmedlingen och Malmö stad vill uppnå. Fördjupande beskrivningar med referenser finns i överenskommelsens övriga bilagor. Den 16:e februari 2017 gavs delegationen för unga och nyanlända till arbete i uppdrag av regeringen att främja samverkan mellan olika aktörer som har betydelse för nyanländas, företrädesvis nyanlända ungdomars, möjligheter att etablera sig i arbetslivet och besluta om statsbidrag för att främja överenskommelser om fördjupad samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. Vid upprättandet av överenskommelsen har det stödmaterial som DUA:s nationella kansli tillhandahållit använts som utgångspunkt. Överenskommelsen har tagits fram inom ramen för den strategiska överenskommelsen (SÖK) avseende samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Malmö och Malmö stad. Nyanlända inom ramen för DUA är en av fem prioriterade målgrupper för samverkan. Malmö stad har av delegationen för unga och nyanlända till arbete beviljats statsbidrag till tre tjänster som riktas mot målgruppen nyanlända. Inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ska en DUA-koordinator ansvara för att samordna samarbetet kring nyanlända. På arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska två samordnare av företagskontakter under två år arbeta med att skapa samarbeten mellan arbetsmarknads- och utbildningsinsatser och företag och branscher. 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll Andelen nyanlända inom etableringen som är i arbete eller studier efter etableringen har ökat i Malmö, Skåne och riket i stort under 2017 jämfört med Även om resultatet förbättrats är det i Malmö endast cirka 30 procent som är i arbete eller reguljära studier tre månader efter etableringens slut. De flesta som inte arbetar eller studerar tre månader efter etableringen deltar i arbetsmarknadspolitiska program och får aktivitetsstöd, men cirka 18 procent är antingen inskrivna som öppet arbetslösa, förhindrade eller har avaktualiserats från Arbetsförmedlingen. Dessa har ingen ersättning från Arbetsförmedlingen. I ett större perspektiv har Malmö en av de lägsta sysselsättningsgraderna i landet. Skillnaden i sysselsättningsgrad är stor mellan inrikes födda och utrikes födda. Den lägsta sysselsättningsgraden har de utrikes födda kvinnorna. Malmö har även en, nationellt sett, hög arbetslöshet. Särskilt hög är arbetslösheten bland gruppen som är födda utanför Europa. Inom gruppen födda utanför Europa är arbetslösheten högst bland dem utan gymnasieutbildning. Malmö har en förhållandevis stor andel hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd. Gruppen utan gymnasieutbildning är den som i högst grad har ekonomiskt bistånd som huvudsaklig försörjning. Under 2015 hade nästan var femte person i gruppen Malmöbor som saknade gymnasieutbildning ekonomiskt bistånd som huvudsaklig försörjning. Gruppen Malmöbor utan gymnasieutbildning är förhållandevis stor bland de nyanlända som omfattas av överenskommelsen. Samtidigt som Malmöborna har en låg sysselsättningsgrad och många är arbetslösa är Malmö att betrakta som länets sysselsättningsmotor. Malmö kommuns arbetsmarknad noterar en tillväxt i sysselsättningen med 24,1 procent mellan Bland storstäderna hade Stockholm en högre tillväxt (26,1 procent) medan tillväxten var klart lägre i Göteborg (17,7 procent). I slutet av 2015 hade Skåne arbetstillfällen. Centralorten Malmö hade de flesta arbetstillfällena i 2

4 3 länet ( ), motsvarande 29,6 procent av länets sysselsatta. Malmös arbetsmarknad är mycket attraktiv och Malmös näringsliv såväl som den offentliga sektorn genererar många nya arbetstillfällen. Befolkningen i arbetsför ålder ökar, framför allt genom inflyttningen (invandringen). Efterfrågan på arbetskraft, uttryckt som Arbetsförmedlingens platsstatistik visar att rekryteringsbehovet ligger på en hög nivå. Även enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökningar finns ett stort rekryteringsbehov hos Malmös (och Skånes) arbetsgivare. Arbetsförmedlingens prognoser visar även att arbetsgivarnas brist på arbetskraft ligger på historiskt sett höga nivåer. Bristsituationen är utbredd över flera branscher och omfattar yrken på både gymnasial- och eftergymnasial nivå. De inskrivna arbetssökande som är tillgängliga motsvarar i allt lägre grad de kompetenskrav som efterfrågas av arbetsgivarna. Detta syns bl.a. på de allt längre inskrivningstiderna för de arbetslösa på Arbetsförmedlingen, att långtidsarbetslösheten biter sig fast trots högkonjunkturen och att nästan 75 procent av de inskrivna arbetssökande i Malmö tillhör minst en av de fyra utsatta grupperna. Denna överenskommelse tar sikte på att både ta tillvara på den kompetens som finns hos våra nyanlända Malmöbor såväl som motverka kompetensbristen hos Malmös arbetsgivare. 1.2 Målgrupper i överenskommelsen Överenskommelsen har två målgrupper Nyanlända Den första målgruppen är nyanlända i upp till 36 månader efter beviljat uppehållstillstånd som i sig består av delgrupperna: Personer med etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandare Personer som deltar i etableringsprogrammet enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Personer som är nyanlända men som inte har etableringsplan eller deltar i etableringsprogrammet Unga nyanlända år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Den andra målgruppen är unga nyanlända i åldern som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Befintlig samverkan inom området En partsgemensam samverkan om målgruppen finns sedan tidigare dels i den lokala överenskommelsen om etableringen samt i den lokala överenskommelsen för att minska ungdomsarbetslösheten. Denna samverkan ska inte ersätta befintliga strukturer eller överenskommelser. Gällande målgruppen unga nyanlända i åldern år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning har en beskrivning av de insatser som erbjuds för att gruppen ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning gjorts. Målgruppen kommer fortsatt följas upp via den lokala överenskommelsen för att minska ungdomsarbetslösheten men insatser som upprättas inom denna överenskommelse tillgängliggörs för ungdomarna i målgruppen utifrån behov. 3

5 4 1.3 Syfte och mål Syfte och mål är nationellt satta men kompletteras av lokala mål i överenskommelsen Syfte Syftet med överenskommelsen är att genom fördjupad samverkan enligt framtagen modell, påskynda nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden Övergripande mål Målet är att på sikt korta etableringstiden till två år Överenskommelsens ambitioner Vi arbetar för att nå målet genom att öka antalet insatser som ska föra Malmöbor i målgruppen till arbete eller studier samt genom att utveckla en myndighetsgemensam arbetsprocess för operativ samverkan och gemensamma ställningstaganden riktat till målgruppen. Insatserna som utvecklas siktar på att bidra till att minska arbetsgivarnas kompetensbrist. Den myndighetsgemensamma arbetsprocessen siktar på att fler än tidigare ska ta del av såväl befintliga som nya insatser och att individerna kan delta i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd i högre grad än idag. Ett fungerande samarbete enligt vår modell ska leda till att fler nyanlända än idag börjar arbeta eller påbörjar reguljära studier, att näringslivets kompetensbrist motverkas och att kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskas. 4