Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Transkript

1 POSITIONSPAPPER Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både utbildning i svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk (sas) inom Komvux på grundläggande- och gymnasial nivå. Över studerande deltar varje år i sfi-undervisning och studerar sas. Det är viktigt att staten säkerställer att kommunerna har rätt förutsättningar att bedriva sfi och sas. Ett effektivt utbildningsväsende i dessa delar är något som både individ, kommun och omgivande samhälle tjänar på. För individen handlar det om att korta vägen till att ta del av samhällslivet och öka chansen till ett arbete. För kommunen leder det i sin tur till lägre kostnader för sociala insatser och försörjningsstöd. Ju fler invånare som arbetar desto större blir också kommunens skatteintäkter. Att invandrade personer får arbete kan också innebära att kommun och landsting en får tillgång till viktig arbetskraft. Positionspappret slår fast SKL:s ståndpunkter när det gäller vilka förändringar som behövs för att förbättra förutsättningarna för utbildning i svenska inom både sfi och sas, så att nyanlända personer kan ges förutsättningar att snabbt etablera sig i Sverige. Integration och etablering handlar också om andra frågor än det svenska språket, men de är inte föremål för detta positionspapper. Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 2 (6) Sammanfattning Positionerna kan sammanfattas i sju punkter: 1. En effektivare väg genom utbildningssystemet med arbete i fokus. SKL anser att det övergripande målet för svenska för nyanlända ska vara att bidra till möjlighet att ta del av samhällslivet och etablering på arbetsmarknaden. Vägen till arbete måste kortas. Målet bör vara ett utbildningssystem som möjliggör studier parallellt inom olika utbildningsformer i kombination med arbetsmarknadsinsatser. Staten måste ge kommunerna ekonomiska möjligheter att i högre grad använda och utveckla vuxenutbildningen. Regional samverkan ska främjas. 2. Samla sfi och sas i en skolform. SKL anser att förhållandet mellan sfi och sas på grundläggande nivå måste förändras. Nuvarande system, med två delvis parallella utbildningar är inte optimalt. Det behövs ett nytt system som har en tydlig progression mellan kurserna. Svenska för nyanlända bör samlas inom en och samma skolform. 3. Bättre uppföljning och utvärdering, både som språkutbildning och arbetsmarknadsinsats. Det finns brister i den nationella statistiken vilket bidrar till en felaktig bild av måluppfyllelsen inom sfi och sas. SKL anser att mätmetoderna behöver utvecklas och att sfi och sas ska följas upp både som språkutbildning och som arbetsmarknadsinsats. 4. Kompetensförsörjning är en förutsättning för hög kvalitet. SKL anser att staten behöver säkra kompetensförsörjningen inom sfi och sas. Samtidigt behöver huvudmännen verka för att vara attraktiva arbetsgivare. 5. Samordnad och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning. SKL anser att studieoch yrkesvägledning har en avgörande roll för att effektivisera vägen till etablering. Den behövs under hela utbildningen och det behövs ett samarbete mellan kommun och Arbetsförmedling. 6. Inför en statlig studieersättning för nyanlända. SKL anser att det behövs en statlig studieersättning som ger nyanlända möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande utbildning utan att skuldsätta sig genom studielån. Kommuner ska inte behöva betala ut ekonomiskt bistånd under studietiden. 7. Främja innovation inom svenska för nyanlända. SKL anser att svenska för nyanlända behöver präglas av ett innovativt arbetssätt. Det är nödvändigt för att nå individanpassning, flexibilitet och kvalitet. Såväl stat som kommun har ett ansvar att främja en sådan utveckling.

3 3 (6) 1. En effektivare väg genom utbildningssystemet med arbete i fokus SKL anser att det övergripande målet för svenska för nyanlända ska vara att bidra till möjlighet att ta del av samhällslivet och etablering på arbetsmarknaden. Vägen till arbete måste kortas. Målet bör vara ett utbildningssystem som möjliggör studier parallellt inom olika utbildningsformer i kombination med arbetsmarknadsinsatser. Staten måste ge kommunerna ekonomiska möjligheter att i högre grad använda och utveckla vuxenutbildningen. Regional samverkan ska främjas. Staten måste säkerställa att förändringar som görs inom all vuxenutbildning främjar att hela vuxenutbildningen kan användas för att bidra till nyanländas etablering. Enligt regelverket är det möjligt att kombinera sfi och sas med studier inom övriga vuxenutbildningen. Parallella studier kan korta vägen till arbete och högre utbildning. Förändringar i utbildningssystemet måste främja sådan flexibilitet. Staten måste ge kommunerna ekonomiska möjligheter att i högre grad använda och utveckla hela vuxenutbildningen för att rusta nyanlända för arbetsmarknaden. Behovet att utveckla grundläggande vuxenutbildning är särskilt stort. Den ersättning som staten ger kommunerna för flyktingmottagandet är inte tillräcklig för att täcka dessa kostnader, och för anhörighetsinvandring som inte omfattas av flyktingmottagandet finns ingen särskild statlig finansiering alls. Studerande ska redan under initiala svenskastudier kunna rikta in sig mot ett specifikt yrke eller bransch. Idag har kommunerna ett uppdrag att samarbeta med Arbetsförmedlingen om sfi medan motsvarande krav inte ligger på Arbetsförmedlingen. För att stärka samarbetet bör regeringen ge Arbetsförmedlingen, och dess externt upphandlade aktörer, ett uppdrag att samverka med kommunerna. Tillsammans med undervisningen i svenska och övrig vuxenutbildning behövs bra arbetsmarknadsinsatser. Till exempel är validering av tidigare kunskaper en viktig insats. Det är också viktigt att alla nyanlända, både de som omfattas av flyktingmottagandet och de som inte gör det, får tillgång till insatser av hög kvalitet hos Arbetsförmedlingen. Tillgången till kvalitativa insatser för funktionshindrade måste också tillgodoses. Regionalt samarbete kring sfi och vuxenutbildning har på flera håll visat sig vara framgångsrikt. All utveckling, både statlig och kommunal, bör sträva mot att underlätta och bidra till ett ökat regionalt samarbete. 2. Samla sfi och sas i en skolform SKL anser att förhållandet mellan sfi och sas på grundläggande nivå måste förändras. Nuvarande system, med två delvis parallella utbildningar är inte optimalt. Det behövs ett nytt system som har en tydlig progression mellan kurserna. Svenska för nyanlända bör samlas inom en och samma skolform.

4 4 (6) Sfi och sas grund är två olika utbildningsformer som delvis har samma syfte och målgrupp. Vanligtvis inleder nyanlända sina studier i svenska med sfi. Syftet med sfi är att ge grundläggande kunskaper i det svenska språket. Även sas på grundläggande nivå syftar till att ge grundläggande kunskaper i svenska och påbörjas oftast efter sfi. Det finns dock ingen reglering i skollagen som säger att sfi måste avklaras innan sas på grundläggande nivå kan påbörjas eftersom sas är en grundutbildning och för sådana i finns inga förkunskapskrav. Logiken i de parallella kurserna och regleringen av dessa upplevs ofta som rörig, både av de studerande som ska välja kurser och av huvudmännen. Det behövs en förändring, anpassad till dagens förutsättningar och behov. 3. Bättre uppföljning och utvärdering, både som språkutbildning och arbetsmarknadsinsats Det finns brister i den nationella statistiken vilket bidrar till en felaktig bild av måluppfyllelsen inom sfi och sas. SKL anser att mätmetoderna behöver utvecklas och att sfi och sas ska följas upp både som språkutbildning och som arbetsmarknadsinsats. Målen för sfi och sas grund är både arbetsmarknads- och utbildningsrelaterade. Beroende på vilket av dessa mål man tar fasta på kan man nå helt olika slutsatser om huruvida verksamheten har lyckats eller inte. Statens fokus är i dag att följa upp utbildningsresultaten. Uppföljning ur ett arbetsmarknadsperspektiv saknas. Drygt var femte studerande avbryter sfi i förtid. Nästan lika många avbryter sas grund. I och med att avbrotten bedöms ur ett utbildningsperspektiv framstår avbrutna studier som ett misslyckande. I praktiken kan dock avbrott vara ett positivt resultat, till exempel om den studerande har fått ett arbete. En rättvis bild av måluppfyllelsen kräver att avbrotten analyseras och räknas in i resultatet. SKL anser även att den nationella statistiken som mäter utbildningsresultaten behöver utvecklas. Till exempel ger andelen godkända betyg under kalenderår en missvisande bild av måluppfyllelsen. Studerande som börjar sent under året hinner inte få ett betyg under samma år och framstår felaktigt som ett misslyckande i statistiken. SKL anser att Skolverket i samråd med huvudmännen bör utveckla den nationella statistiken så att den på ett bättre sätt mäter måluppfyllelsen sett både ur ett utbildnings- och arbetsmarkandsperspektiv. Detta skulle ge kommunerna bättre verktyg för att arbeta med måluppfyllelsen lokalt och ge möjligheter till jämförelser. 4. Kompetensförsörjning är en förutsättning för hög kvalitet SKL anser att staten behöver säkra kompetensförsörjningen inom sfi och sas. Samtidigt behöver huvudmännen verka för att vara attraktiva arbetsgivare. Många sfi-anordnare har svårt att rekrytera lärare. Problemet finns i alla typer av kommuner och kan innebära att anordnare måste sänka kraven för att trygga

5 5 (6) lärarförsörjningen. Samtidigt har antalet studerande ökat inom sfi och sas till följd av en större invandring. Antalet korttidsutbildade har blivit allt fler vilket medför pedagogiska utmaningar. Med anledning av det stora behovet av kvalificerade lärare är det viktigt att stärka kompetensförsörjningen. Det gäller också personal till andra viktiga funktioner. Inte minst gäller det studie- och yrkesvägledare som kan spela en avgörande roll för att påskynda etableringen. Andra viktiga funktioner är studiehandledare på modersmål och tolkar. För att locka duktiga lärare krävs gemensamma satsningar från såväl huvudmännen som staten för att öka intresset för yrket. Det kan handla om att utbilda fler lärare, utveckla högskoleutbildningarna för lärare i svenska för nyanlända vuxna samt skapa flexibla möjligheterför för kompetensutveckling för befintliga lärare. 5. Samordnad och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning SKL anser att studie- och yrkesvägledning har en avgörande roll för att effektivisera vägen till etablering. Den behövs under hela utbildningen och det behövs ett samarbete mellan kommun och Arbetsförmedling. Vägledning behövs ofta både inför det att individen ska påbörja utbildning och kontinuerligt under pågående utbildning. Det underlättar för individen att kunna ta ett eget ansvar för sina studier och etablering i arbetslivet. Vägledningen har en viktig roll att fylla för att påskynda nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Förutom information om möjliga studievägar och valmöjligheter bör vägledningen bland annat innehålla information om möjligheter till validering av språk och yrkeskunskaper. Nyanlända ska inte behöva skaffa sig kunskaper de redan har. Eftersom Arbetsförmedlingen ansvarar för arbetsmarknadsinsatser behövs en fungerande samordning mellan myndighetens och kommunens vägledande insatser. Samordningen behöver också leda till att kommunen får en reell möjlighet att påverka det lokala utbudet av insatser på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen behöver få större möjligheter till lokal anpassning av sina insatser. 6. Inför en statlig studieersättning för nyanlända SKL anser att det behövs en statlig studieersättning som ger nyanlända möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande utbildning utan att skuldsätta sig genom studielån. Kommuner ska inte behöva betala ut ekonomiskt bistånd under studietiden. Studerande på grundläggande vuxenutbildning har rätt till studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Det innebär att nyanlända kan behöva låna pengar för att tillgodogöra sig grundläggande utbildning, något som personer som växer upp i Sverige inte behöver göra under de skolpliktiga åren.

6 6 (6) Grundskolekompetens är sällan tillräckligt för att etablera sig på arbetsmarknaden. Omkring hälften av de som har tagit studielån för studier på grundläggande nivå hamnar vid något tillfälle hos kronofogden. Samtidigt är det vanligt att individer väljer att inte studera på grundläggande nivå eftersom man inte vill skuldsätta sig. I dag har flyktingar med etableringsersättning från Arbetsförmedlingen rätt att studera sfi och sas med denna ersättning. Rätten gäller dock bara i två år och omfattar en minoritet av all invandring. Andra nyanlända studerar med ekonomiskt bistånd från kommunen, i de fall kommunen beviljar det. Men ekonomiskt bistånd är egentligen inte avsett för att finansiera studier. Det ska vara ett tillfälligt ekonomiskt skyddsnät. Mot den bakgrunden behöver individers förutsättningar att finansiera studier på grundläggande förändras. Nyanlända bör kunna skaffa sig grundläggande kunskaper i svenska utan att skuldsätta sig och utan att behöva försörjningsstöd från kommunen. Det behövs en ny statlig studieersättning för alla nyanlända. Även sfi ska omfattas av en statlig studieersättning eftersom det i praktiken är en grundläggande utbildning. Med en statlig studiersättning skulle staten ta ett bättre ansvar för kostnaderna för flyktingmottagande och anhöriginvandring än vad staten gör i dag. Rätten till statlig studiersättning bör tidsbegränsas för att skapa incitament att slutföra studierna. Tidsgränsen kan behöva anpassas utifrån individers förutsättningar. I och med att ersättningen blir individuell kan den främja nyanlända kvinnors etablering. 7. Främja innovation inom svenska för nyanlända SKL anser att svenska för nyanlända behöver präglas av ett innovativt arbetssätt. Det är nödvändigt för att nå individanpassning, flexibilitet och kvalitet. Såväl stat som kommun har ett ansvar att främja en sådan utveckling. De studerande är en mycket heterogen målgrupp med olika utbildningsbakgrunder och förkunskaper. Kommunernas förutsättningar varierar också. I en del kommuner är målgruppen relativt liten vilket medför utmaningar när det gäller flexibilitet och utbudet av kurser. Geografiska avstånd och tillgången på allmänna kommunikationer påverkar också förutsättningarna att ta del av utbildningar. Dessa unika förutsättningar har lett till att kommuners arbete med sfi har utvecklats de senaste åren. Denna utveckling måste fortsätta. Det finns behov av mer innovation inom svenska för nyanlända. Det kan till exempel handla om att utveckla nya arbetssätt för ökad parallellitet, arbetsmarknadskoppling, samarbete, validering, studiehandledning på modersmål, digitalisering, distansutbildning, regionalt samarbete, tolkning, anpassning för funktionshindrade och alfabetisering. Nya arbetssätt är särskilt viktiga för kvinnors möjligheter till arbetsmarknadsetablering. Kommuner kan delvis driva utvecklingen framåt på egen hand eller i samverkan med varandra. Men det krävs också stöd från staten för att främja utvecklingen, till exempel genom särskilda resurser och forum för erfarenhetsutbyte.