GRUV-utredningen. Educateit Stockholm Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

Transkript

1 GRUV-utredningen Educateit Stockholm

2

3 Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och förutsättningar och föreslå åtgärder. Analysera varför många med hög utbildning läser på. Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra studie- och yrkesvägledningen, utveckla användningen av den individuella studieplanen och förbättra valideringsinsatser (hela komvux). Kartlägga den ekonomiska situationen (hela komvux). Analysera hur studiemedelssystemet fungerar för studerande på och föreslå förändringar för att öka fullföljandet och förbättra återbetalningen av lån. Föreslå hur ett aktivitets- eller närvarokrav bör utformas och hur det kan kopplas till studiemedlen.

4 Utredningens arbete Studiebesök i kommuner intervjuer med förvaltningschefer, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och studerande. Registerdata från Skolverket, SCB och CSN. Två enkäter till kommunerna. Samråd med myndigheter, organisationer och utredningar. Referensgrupper och expertgrupp.

5 Antal studerande i komvux Grundläggande nivå Gymnasial nivå

6 Studerande i komvux på Utlandsfödda Svenskfödda

7 Kursdeltagare i komvux på Kurs Antal Andel Svenska som andraspråk Engelska Matematik Orienteringskurs Samhällskunskap Svenska Hem- och konsumentkunskap Historia Religionskunskap Biologi Övriga kurser Totalt

8 Studieresultat i komvux på Slutfört Avbrutit Fortsätter / / / /

9 Resultat i olika kurser år Slutfört Avbrutit Fortsätter Utbildningsdepartementet

10 Genomsnittlig studietid i komvux på (antal veckor) Medel Median Född utomlands Född i Sverige Totalt 43 33

11 Den n och sfi (nybörjare 2006) Antal Andel Studerat i sfi Avslutat sfi innan studier på Studier i sfi parallellt med studier på Ej studerat i sfi Totalt

12 Den n och den gymnasiala nivån (nybörjare 2006) Född utomlands Född i Sverige Totalt Studerat på gymnasial nivå Avslutat studier på grundläggande nivå innan studier på gymnasial nivå Studier parallellt på grundläggande och på gymnasial nivå Ej studerat på gymnasial nivå t.o.m Totalt antal elever:

13 Kommunal organisation, styrning och uppföljning Utbildningsnämnd vanligast. De flesta saknar fastställda mål. Bara 6 av 10 följer upp verksamheten. Mindre än hälften samverkar med andra kommuner. 59 % samverkar med Arbetsförmedlingen. Kompetensutveckling efterfrågas. Ansvarig för rekryterande insatser saknas i hälften av kommunerna.

14 Anpassning efter individers behov och förutsättningar Stora skillnader när det gäller individanpassning. Heltid, halvtid och klassrumsundervisning finns nästan överallt. Bara ett fåtal erbjuder intensivkurser, sommarkurser eller helgkurser. Kontinuerlig antagning har olika innebörd. Hälften av kommunerna ställer förkunskapskrav.

15 Anpassning efter individers behov och förutsättningar Hälften av kommunerna genomför nivåtester i samband med vägledningen. Kurspaket vanliga i 40 % av kommunerna går det inte att läsa SvA på heltid. Ofta svårt att kombinera olika typer av studier eller studier och arbete. Få undervisningstimmar på många håll.

16 Anpassning efter individers behov och förutsättningar Orienteringskurser används i hälften av kommunerna. Studiehandledning på modersmålet finns i 13 % av kommunerna. Osäkerhet kring rätten till stöd 4 av 10 erbjuder specialpedagogiskt stöd.

17 Vägledning, individuella studieplaner och validering Behovet av vägledning är stort tillgången varierar. 0,16 vägledare på 100 heltidsstuderande i storstäderna fler på mindre orter. I 73 % av kommunerna träffar i princip samtliga blivande elever en vägledare. Stor okunskap om studieekonomi hos de studerande inget samlat ansvar för information om olika ersättningar.

18 Vägledning, individuella studieplaner och validering Alla elever får inte en individuell studieplan. Studieplanerna används ofta inte enligt intentionerna. Helhetsperspektiv saknas i planering och studieplan. Mindre än hälften av kommunerna samordnar med, t.ex. etableringsplanen. Resultatet av validering kommer inte alltid till användning.

19 Utredningens övergripande bedömning Komvux på är en förbisedd utbildning intresset måste höjas. Dagens nationella regelverk är i huvudsak tillräckligt. Framför allt kommunerna måste vidta åtgärder men de måste även ges stöd. Studerande med funktionsnedsättning, romer och högutbildade gynnas särskilt av en mer individualiserad utbildning vi förespråkar inga särlösningar.

20 Behov av kommunala insatser Organisation utifrån lokala förutsättningar. Mål, uppföljning, analys och åtgärd! Kommunerna måste samverka mer med andra kommuner och Arbetsförmedlingen. Ny målgrupp och nya behov kompetensutveckling behövs. Rekryteringsarbetet kan utvecklas genom bl.a. samarbete med organisationer.

21 Behov av kommunala insatser Inslussningsverksamhet och samverkan med andra kommuner kan underlättar kontinuerlig antagning och utbildning. Kommunerna måste bedöma förutsättningar istället för att ställa förkunskapskrav. Förkunskaperna måste kartläggas bättre. Utbildningarna måste svara mot efterfrågan, inte utformas efter kommunens förutsättningar. Inga på förhand bestämda kurspaket.

22 Behov av kommunala insatser Praktiska möjligheter att kombinera olika typer av studier och studier med arbete. Språkstudier kräver undervisningstid. SvA på heltid. Bra med öppna studiemiljöer. Undervisning och studiehandledning på modersmålet förkortar studietiderna. Samordning av stödinsatser för elever med funktionsnedsättning.

23 Behov av kommunala insatser Resultatet av valideringsinsatser måste tas tillvara. Utredningen föreslår att hemkommunen ska ansvara för upprättandet av den individuella studieplanen istället för rektorn ansvar för hela utbildningen nödvändigt.

24 Stöd till kommunerna m.m. Nationella delkurser införs för de större kurserna (Skolverket). Exempel: Centralt innehåll Grammatik Läsa Skriva Tala Hörförståel se Moment Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Moment Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Moment Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs

25 Stöd till kommunerna m.m. Informationsmaterial om användningen av orienteringskurser (Skolverket). Kommentarmaterial om rätten till stöd (Skolverket). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska återredovisa insatser. Stödmaterial för likvärdig bedömning och betygssättning (Skolverket). Tillsyn på både huvudmanna- och enhetsnivå (Skolinspektionen). Vägledningen om olika ersättningar utvecklas (CSN). Goda exempel på att använda studieplaner (Skolverket).

26 Ökad kunskap på nationell nivå Förbättrad nationell statistik (Skolverket). Effektstudie (IFAU).

27 Högutbildade studerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Okänd Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial 20% 10% 0%

28 Högutbildade studerande längd på tidigare studier Kvinnor Män Totalt Eftergymnasial utbildning kortare än två år Eftergymnasial utbildning två år Eftergymnasial utbildning tre år Eftergymnasial utbildning fyra år Eftergymnasial utbildning minst fem år Forskarutbildning Totalt antal elever:

29 Högutbildade studerande andel som läser viss kurs Svenska som andraspråk Engelska Orienteringskurs Matematik Samhällskunskap Svenska Hem- och konsumentkunskap Historia

30 Högutbildade studerande Inte anmärkningsvärt många högutbildade som studerar på vid definition av högutbildad och låg andel lågutbildade. Högutbildade är ingen enhetlig grupp. Ofta finns skäl för högutbildade att studera på. Individualisering gynnar högutbildade yrkesspråk och snabbspår är goda exempel. God vägledning särskilt betydelsefull.

31 Den studieekonomiska situationen nettoinkomst för heltidsstuderande Grundläggande nivå Gymnasial nivå Kvinnor Män Kvinnor Män Medelinkomst Medianinkomst

32 Den studieekonomiska situationen inkomstkällor för heltidsstuderande Inkomstkällor Grundläggande nivå Gymnasial nivå Lön/inkomst av näring Studiebidrag Studielån Arbetslöshetsersättning 3 9 Sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning 2 5 Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder Barnbidrag Föräldrapenning Underhållsstöd Etableringsersättning/introduktionsersättn Bostadsbidrag Försörjningsstöd Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0

33 Den studieekonomiska situationen huvudsaklig inkomstkälla för heltidsstuderande Grundläggande nivå Gymnasial nivå Lön från förvärvsarbete Studiestöd Ekonomiskt bistånd 11 2 Barnbidrag och bostadsbidrag 7 1 Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder 2 2 Sjuk- eller aktivitetsersättning 1 1 Arbetslöshetsersättning 1 1 Ersättning vid vård av barn/anhörig 0 0 Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0 Totalt

34 Studiemedelssystemet Stödjer inte alltid en flexibel och individanpassad utbildning. Många har en kärv ekonomisk situation. Antalet studiemedelsveckor svarar inte alltid mot behoven. Studerande läser mer än de behöver för att få heltidsstudiemedel. Vissa utländska medborgare kan får vänta på rätten till svenskt studiestöd. Återbetalningsproblem för de som lånar.

35 Studiemedelssystemet låntagare och återbetalning År för låntagande Antal på grundläggande nivå med lån Antal (andel) med krav på studielån överlämnade till KFM fr.o.m. året efter låneåret Antal (andel) som hade krav hos KFM (37) (25) (31) (23) (27) (21) (20) (17) (9) 585 (7)

36 Studiemedelssystemet låntagare och återbetalning Antal Antal (andel) med krav hos KFM Högst grundläggande nivå (47) Högst gymnasial nivå (27) Högst eftergymnasial nivå (5) Samtliga (25)

37 Studiemedelssystemet låntagare och återbetalning Inkomst Antal låntagare Antal (andel) låntagare med krav hos KFM (38) (25) (28) (30) (23) (15) (11) (7) (8) (6) (4) Samtliga (25)

38 Studiemedelssystemet Förslagen omfattar grundskolenivån, dvs. även folkbildningen. Större flexibilitet bör eftersträvas. En enhetligt hög bidragsnivå för alla studiemedelstagare på. Antal studiemedelsveckor efter behov (50, 80 eller 120) yttrande från hemkommun. En ny deltidsnivå införs 25 % av heltid. Uppdrag att se över information om lån och nedsättning (CSN).

39 Studiemedelssystemet förslag till bidragsnivåer 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundskolenivå Gymnasienivå stud > 24 år Gymnasienivå stud < 25 år Eftergymnasial nivå Bidrag Lån

40 Ett krav på studieaktivitet eller närvaro Ett aktivitetskrav är möjligt att införa inte ett närvarokrav. Ett aktivitetskrav kan kopplas till studiemedlen. Nackdelarna överväger fördelarna.

41 Ett krav på studieaktivitet eller närvaro - nackdelar Strider mot en flexibel, individualiserad och målinriktad vuxenutbildning. Rättsliga problem. Ökad administration. Risk för fler studieavbrott. Oklar betydelse för måluppfyllelsen. Möjlighet att hantera frågan inom ramen för studiemedelssystemet finns redan.

42 Förändringar för en utvecklad vuxenutbildning En vuxenutbildning med kurser på olika nivåer. En förenklad betygsskala på grundläggande nivå och för sfi. En nationell databas för vuxenutbildningen. En mer sammanhållen studiefinansiering.

43 Kostnader och konsekvenser - utbildningssidan Förslagen och bedömningarna på utbildningsområdet ger ökad flexibilitet, individanpassning och effektivitet. Effektivitetsvinster kan göras mycket beror på kommunernas agerande. Inga ökade kostnader för kommuner. Myndigheternas uppdrag finansieras inom befintliga ramar.

44 Kostnader och konsekvenser - studiemedel Studiemedelsförslagen ger studerande på grundskolenivå bättre ekonomiska förutsättningar. Bättre vägledning om olika ersättningar ger tryggare studieekonomi. Fler studerande kommer att kunna fullfölja studierna. Flexibla lösningar möjliga med ny deltidsnivå. Färre låntagare färre med betalningsproblem.

45 Studiemedelskostnader Ökade kostnader Ökad bidragsandel grundskolenivå Miljoner kronor 163 Antal studiemedelsveckor 37 Deltid 25 % 4 Ökade utbetalningar av bostadsbidrag Summa 210 Minskade kostnader Ändrade bidragsandelar gymnasienivå Minskad avsättning för kreditförluster Minskade avskrivningskostnader 6 Miljoner kronor 163 Administrationskostnader CSN 3 Minskade utbetalningar av försörjningsstöd Summa

46 Tack för uppmärksamheten!