Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning

Transkript

1 RAPPORT 1 (7) Kompetensnämnden Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning 1. Sammanfattning Regeringens intentioner om att öka sysselsättningen, främst för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden idag samt individer som är nyanlända i Sverige, har lett till en rad av förändringar inom Komvux regelverk. Denna rapport syftar till att sammanfatta och klargöra de nya lagar och förordningar som tillkommit under 2017, samt de utredningar som är på gång och hur detta kan komma att påverka vuxenutbildningen i Järfälla. De förändringar och nyheter som gäller utbildningsplikt för nyanlända kommer inte att beröras här. De områden som kommer att tydliggöras i denna rapport är: 1. Rättighetslagstiftningen, Skollagen (2016: kap. 19). 2. Studiestartsstöd, Lag (2017:527) om studiestartsstöd samt Förordning (2017:532) om studiestartsstöd. 3. Betygsrätt för vuxenutbildning, Vuxenutbildningsförordningen (2011: kap. 1-7). 4. Komvuxutredningen (U 2017:01). 5. En nationell strategi för validering (SOU 2017:18). 2. Bakgrund Under 2015 inledde regeringen ett nytt kunskapslyft. Kunskapslyftet består av olika utbildningssatsningar för vuxna som bland annat ska ge människor chans att utbilda sig för att kunna få ett arbete, omskola sig till ett nytt yrke eller få behörighet till högre utbildning. Kunskapslyftet ska också bidra till att förkorta tiden för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Genom utbildning ökar människor sin anställningsbarhet och de kan därmed bidra till samhällets kompetensförsörjning. Målet för kommunal vuxenutbildning (Komvux) är bl.a. att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Denna uppgift blir allt viktigare, och ökar i betydelse mot bakgrund av att allt fler bedöms ha behov att studera. I Regeringens budgetproposition 2017/18:1 kan man läsa att:

2 (7) Kommunerna kommer också framöver att spela en viktig roll för att ta emot personer från Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag i den kommunala vuxenutbildningen. Nyanlända i etableringsuppdraget behöver i större utsträckning få utbildning för att kunna närma sig arbetsmarknaden och Komvux behöver kunna möta även dessa personers behov av utbildning. I denna budgetpropositions skriver man också att av de personer som idag deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar ungefär hälften en fullföljd gymnasieutbildning. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen var antalet inskrivna arbetslösa som var 25 år eller äldre och hade högst förgymnasial utbildning knappt personer i maj Av dessa var drygt 75 procent utrikes födda. Med den kunskapen om antalet personer som saknar gymnasieutbildning är studiestartsstödet en satsning som gjorts för att stimulera personer över 25 år som står långt ifrån arbetsmarknaden och är kortutbildade att komma igång att studera. Bidraget är ett komma igång med studier-bidrag. Komvuxutredningen belyser flera viktiga punkter som har diskuterats ute i landets kommuner. I 2012 års Komvuxreform ville man likställa vuxenutbildningen med gymnasieskolan, vilket har försvårat arbetet ute i kommunerna. De delar som nu utreds är väsentliga områden som kan göra skillnad om man ska leva upp till de intentioner som finns i och med Kunskapslyftet. 3. Redogörelse och analys 3.1. Rättighetslagstiftningen Denna lag trädde i kraft den 1 januari 2017 och innebär en utökad rätt att delta i Komvux på gymnasial nivå. Syftet är att de som saknar grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning ska ges möjlighet att läsa in det på Komvux. Även de som saknar särskild behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning. Både när det gäller studier som ger behörighet till högskoleutbildning och när det gäller utbildning som ger behörighet till yrkeshögskoleutbildning ska rätten till utbildning gälla för vuxna som är behöriga att delta i Komvux på gymnasial nivå (Skollagen 20 kap. 20). Ett införande av en rätt till Komvux har, kombinerat med övriga satsningar inom vuxenutbildningen, stärkt möjligheten till livslångt lärande, utbildning ska finnas tillgänglig för människor genom hela livet. Målet för Komvux är bl.a. att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Denna uppgift blir allt viktigare, och ökar i betydelse mot bakgrund av att allt fler bedöms ha behov att studera.

3 (7) Ung Komp har haft stor betydelse för att rekrytera och motivera ungdomar upp till 25 år att slutföra en gymnasieexamen. Nu kommer även liknande satsningar att göras för de som är över 25 år Studiestartstödet, som redovisas nedan. Vux Vägledning har som en följd av den nya lagen som trädde i kraft i januari 2017 sett över prioriteringsordningen för tillträde till Komvux (se bilaga 1). Järfälla kommun har också tilldelats ett generellt statsbidrag baserat på antalet kommuninnevånare ämnat för denna lagändring Studiestartsstöd Studiestartsstödet riktar sig till den som är inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, har kort tidigare utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, och är något äldre, det vill säga i åldern år. För att stödet ska bli effektivt och nå dem med störst utbildningsbehov är studiestartsstödet tänkt att kunna användas inom ramen för kommunernas uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Kommuner som väljer att använda stödet i sitt rekryterande arbete får rätt att fatta beslut om vem som tillhör målgruppen för studiestartsstödet när det gäller de kriterier som handlar om utbildningsbakgrund, utbildningsbehov och ålder. Vägledning, antagning och studieekonomi ska integreras på ett sätt som blir enkelt och begripligt för den som ska studera, vilket också kommer att underlätta rekryteringen till studier. Centrala studiestödsnämnden (CSN) fattar beslut om övriga förutsättningar för studiestartsstödet och betalar ut det. Järfälla kommun har tillsammans med Arbetsförmedlingen i Järfälla tagit fram riktlinjer för hur studiestartstödet ska disponeras och hur de som rekryteras prioriteras. Målgruppen har diskuterats och myndigheterna har enats om att gruppen som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden behöver stimuleras och motiveras till att studera. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och kommunens Arbetsmarkandsenhet (AME) identifierar Vux Vägledning individer, och bokar sedan tid med individen för studievägledning och planering av sina studier. Bidraget är ca kr/4 veckor och ska vara en start för studier under ett år. Järfälla har tilldelats 7,3 miljoner kronor under 2018 vilket betyder att ca. 75 individer kan beviljas bidraget under nästa år Betygsrätt för vuxenutbildning Huvudmän inom Komvux eller Särvux har även möjlighet att överlämna vissa av rektors uppgifter till en enskild utbildningsanordnare med betygsrätt, när utbildningen anordnas på entreprenad.

4 (7) Från och med den 1 juli 2017 har de utbildningsföretag som Järfälla kommun har skrivit avtal med också avtal gällande överlämnande av myndighetsansvaret till utförarna. Ansvarsfördelningen finns reglerat enligt bilaga 2. Den stora skillnaden för Järfälla kommuns huvudmannaskap är att skolorna har möjlighet att utfärda betygsdokument (dock inte gymnasieexamen), intyg, rapportera in statistik till myndigheter och framförallt leda och samordna det pedagogiska arbetet på skolan. Tidigare har det varit rektor på huvudmannanivå som har haft ansvaret för skolornas pedagogiska arbete. Rektor som leder en pedagogisk verksamhet bör finnas närvarande i den dagliga verksamheten om skolans måluppfyllelse ska uppnås på bästa sätt. Det som fortfarande är myndighetsutövning, t.ex. utfärdandet av examen och slutbetyg samt antagning till utbildning, ansvarar hemkommunen fortfarande för Komvuxutredningen Utredaren kommer att undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen, huvudsakligen när det gäller kommunal vuxenutbildning (Komvux) och särskild utbildning för vuxna (Särvux). Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti I uppdraget ingår bland annat att: analysera och ta ställning till om det i vissa fall bör kunna göras undantag från skollagens (2010:800) bestämmelser om att de som fått minst utbildning ska prioriteras när det gäller antagningen till Komvux på gymnasial nivå. Bakgrunden till detta är satsningar som görs inom Komvux som riktar sig till individer som har svag ställning på arbetsmarknaden ska kunna öppna upp för en mer flexibel antagning. Om sökande med kort tidigare utbildning inte måste prioriteras när det gäller urval till viss utbildning inom Komvux, utan en annan prioritetsordning kan tillämpas, kan satsningarna bättre anpassas till de behov som finns och nå en specifik målgrupp i behov av en viss utbildning. Utredaren ska analysera och ta ställning till om undantag från skollagens bestämmelse i vissa fall kan göras och utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag. analysera och ta ställning till om en förenklad betygsskala skulle förbättra genomströmningen inom delar av Komvux och Särvux. Betyg har olika syften. De är viktiga urvalsinstrument och konkurrensmedel, de ger information om elevens utveckling och kan bidra till elevens motivation. Betygssystemet behöver uppfylla vissa krav för att kunna möta dessa syften.

5 (7) Betygen måste t.ex. vara rättvisa, jämförbara och likvärdiga. Betyg från Komvux på grundläggande nivå, SFI och Särvux på grundläggande nivå fyller dock inte någon uttalad funktion när det gäller antagningen till fortsatt utbildning Tidigare utredningar har visat att en förenklad betygsskala på grundläggande och SFI bör övervägas. Utredaren ska analysera och ta ställning till om en förenklad betygsskala skulle förbättra genomströmningen inom Komvux på grundläggande nivå, SFI och Särvux på grundläggande nivå. I så fall ska utredaren föreslå en sådan, och i förekommande fall lämna nödvändiga författningsförslag. undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom Komvux bör förenklas. Elever inom Komvux kan ha en brokig utbildningsbakgrund. De kan t.ex. ha betyg från äldre kurser som inte ingår i dagens kursutbud eller från utländska kurser, från olika program och inriktningar i gymnasieskolan eller från program i gymnasieskolan som innehåller kurser som inte erbjuds inom Komvux i den aktuella kommunen. Tidigare utfärdades slutbetyg, och då fanns möjligheten att sammanställa ovannämnda betyg som är godkända av Skolverket till ett slutbetyg. Idag utfärdas examen från ett program, vilket gör att många är låsta till en programstruktur vilket kan betyda att man måste läsa om flera kurser och förlänga sin studietid inom Komvux. Utredaren ska undersöka om bestämmelserna om högskoleförberedande examen inom Komvux bör förenklas, exempelvis på så sätt att kopplingen till högskoleförberedande program i gymnasieskolan tas bort. I så fall ska utredaren lämna ett sådant förslag, och i förekommande fall lämna nödvändiga författningsförslag Validering Validering av individers kunskap och kompetens är en betydelsefull del av utbildning och matchning mot arbetsmarknaden. Personer som nyligen invandrat till Sverige har olika kompetenser och kunskaper med sig som måste kunna tas tillvara. Detsamma gäller personer som i en omställningsfas eller vid ett arbetsbyte behöver dokumentera den kunskap och kompetens som individen innehar. Ytterligare behov av validering kan finnas i samband med att arbetsgivare ser över sin kompetensförsörjning. Validering kan underlätta kompetensförsörjningen i arbetslivet och bidra till effektivare utbildning. För individen kan validering öppna smidigare vägar vidare i arbetslivet eller i utbildning. Men tillgången till validering är idag låg och den varierar mellan olika regioner, yrkesområden och kvalifikationsnivåer. Därför har ett delbetänkande från Valideringsdelegationen identifierat fem övergripande områden som

6 (7) bör prioriteras i det fortsatta arbetet med en samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv. Dessa är: Överförbarhet mellan kvalifikationer. Ansvar på nationell och regional nivå. Hög kvalitet. Resurser och organisation. Information och vägledning. Strategins genomförande förutsätter ett aktivt arbete från såväl berörda myndigheter som arbetsmarknadens parts- och branschorganisationer. Genomförandet kan inledas direkt inom det ansvar och de finansiella ramar som respektive myndighet och organisation har. 4. Slutsatser Av de förändringarna som nämnts så har några redan trätt i kraft och andra kan komma att göra det. Studiestartsstödet är en riktad insats, och där har Vux Vägledning en studievägledare som har ansvaret att hålla ihop arbetet kring detta. Insatsen påminner om utbildningskontrakt för ungdomar år. Det är viktigt att motivera individer till studier men också att ha en kontinuerlig uppföljning för att se hur studierna fortlöper. Det har påbörjats ett arbete för att tillsammans med AME identifiera individer som idag har försörjningsstöd och att motivera dessa till studier. En annan ingång är att Arbetsförmedlingen identifierar personer som tillhör målgruppen och som finns hos dem för att i nästa steg hänvisas till Vux Vägledning. Riktlinjer har skrivits men kommer att revideras allt eftersom verksamheten ser behov av förändringar. Detta görs tillsammans med Arbetsförmedlingen i regelbundna möten. Vad gäller Rättighetslagstiftningen så är det en lag som kommit till i syfte att stärka behovet av utbildning. Idag kräver många arbetsgivare en slutförd gymnasieutbildning för att erbjuda tillsvidare anställning eller ett längre vikariat (Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben 2018 ). Järfälla kommun har i många år arbetat utifrån den lagstiftning som gäller, d.v.s. att de som har kort tidigare utbildning ska ha möjlighet att studera. De som har en individuell studieplan med ett tydligt mål prioriteras. De som planlöst söker kurser kallas in för studieplanering. Det nya med lagstiftningen, som inte har kunnat erbjudas tidigare men som är möjligt idag, är rätten till särskild behörighet till yrkeshögskola. Det kan betyda att en individ som behöver komplettera en eller flera delar av en gymnasial yrkesutbildning ska kunna göra det för att bli behörig till tänkt utbildning. Det finns en röd tråd i de lagförändringar och de utredningar som tillsatts. Nämligen att öka tillströmningen till sysselsättning, där utbildning är en väsentlig del, att öka

7 (7) flexibiliteten och att ta vara på individernas tidigare erfarenheter för att förkorta vägen till arbete. Det är mycket som händer och nya rutiner behöver sättas. Regeringens intentioner är att det ska finnas en bro mellan arbetsmarknad och utbildning. Det arbetet har påbörjats och processen är igång. Samarbetet med Arbetsmarknadsenheten har stärkt den röda tråden i Vux Väglednings arbete, och att hitta samarbetsformer är en förutsättning om vi ska lyckas få fler att etablera sig på arbetsmarknaden. Bilagor 1. Vux Vägledning prioriteringsordning 2. Ansvarsfördelning vid betygsrätt Annika Ramsell, utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör Carin Dahlin, rektor (Vux Vägledning)