Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Transkript

1 Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion

2 Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten och i viss mån besöksnäringen, mycket snabbt och kraftigt. Dels finns en mycket tydlig negativ utvecklingskurva som främst präglas av en minskande och åldrande befolkning. Den stora frågan om dessa båda utvecklingslinjer består, är inte om, utan när dessa linjer korsar varandra så att samhället/kommun inte längre har förmåga att leverera den service och de nyttigheter, såväl kommersiella som offentliga, som en fortsatt positiv utveckling av näringslivet kommer att kräva. I jämförelse med situationen i andra liknande kommuner är följaktligen paradoxen i Arjeplog inte främst hur man ska skaffa nya arbetstillfällen utan hur man ska kunna tillgodose näringslivets och samhällets behov av arbetskraft i framtiden. Sparbanken Nord har därför initierat en studie av situationen i Arjeplog som belyser denna problematik. Studien, som har utförts av samhällsvetaren David Sundström, bygger på i huvudsak officiell statistik, intervjuer med enskilda aktörer, företagare, politiker m.fl, samt egna slutsatser beträffande behovet av insatser och åtgärder för att såväl förstärka de positiva faktorerna som finns i kommunen, som för att minska de negativa utvecklingstendenserna. Sparbanken Nord s ambition är att vara en bland många aktörer som långsiktigt och konstruktivt engagerar sig för en fortsatt positiv utveckling av kommunen. Denna rapport/studie ska därför ses som en, bland säkert många, vägledningar av vilka kommande gemensamma åtgärder som behövs i Arjeplog under de närmaste åren. Gusten Granström Ordf. Sparbanken Nord

3 Styrkor Arjeplog präglas, även i sina styrkor av den hotande befolkningsminskningen. Arjeplog är en ort med både insikt om de problem som finns på orten och med en insikt om hur omvärlden utvecklas. På orten vet man vad som kommer att hända om inget görs, vilket uttrycks på många sätt. De styrkor som finns i Arjeplog är framförallt dessa. Arjeplog har trots sin relativt lågt utbildade befolkning, som vanligtvis ger en stelhet i arbetsmarknaden, lyckats utomordentligt bra i sin omvandling från industri till tjänstesamhälle. Mycket tack vare testverksamheten har förlusterna av skogs och gruvarbeten genererat sysselsättning i tjänstesektorn. En trolig anledning till varför Arjeplog lyckats med det så få andra har klarat av är den Gnosjöanda som finns inom bygden. Under 2003 hade till exempel Arjeplog störst antal nya arbetsställen i Sverige. I relation till det var antalet nedlagda arbetsställen också höga. Arjeplogs höga omsättning av nystartade företag ger en dynamik i arbetsmarknaden som till stor del ersätter den låga utbildningsnivån. Flexibilitet är också något som är en styrka i Arjeplog. Med sin insikt om omvärldens utveckling, sin litenhet och med en flexibel arbetsmarknad är det mycket som talar för att Arjeplog kommer att kunna hantera oväntade och väntade förändringar i vår omvärld. De nya jobb som skapas inom tjänstesektorn ställer dessutom krav på hög utbildning, något som i förlängningen ytterligare kommer att hjälpa Arjeplog i sin strävan efter en dynamisk arbetsmarknad. En annan fördel för Arjeplog är den insikt som befolkningen har över de problem som kommunen dras med. Den insikten har skapat två olika konsekvenser. Den första konsekvensen kommer av de problem som redan nu möter företagaren i sitt dagliga arbete, nämligen utbudsproblematiken. Anledningen är naturligtvis ortens lilla lokala marknad, både i hänseende till arbetskraft men också i form av konsumenter. På grund av att företagen tvingas söka nya marknader har Arjeplog blivit en väldigt internationell ort med många kontakter utomlands. Det gör att man har den flexibilitet som tidigare nämnts men också att man per automatik har en stor kunskap om omvärlden. Handelsmännen riktar sin marknadsföring utanför kommungränsen för att locka mer kunder. Likaså gör tjänstesektorn framförallt då driven av biltestindustrin som i kraft av att vara världsledande också attraherar utländska kunder. Internationaliseringen talar också för att Arjeplog kan lyckas med sin ambition att växa inom turistnäringen Den andra konsekvensen är den attitydförändring som skapades i och med nedläggningarna av A-trä och Laisvallsgruvan. Människor på orten insåg då att fler av de stora bjässarna inom den konventionella industrin inte var lösningen på befolknings och sysselsättningsproblematiken som då fanns. Det gjorde att ortens befolkning började visa ett helt annat stöd för företagande och allt fler uppskattades för sina insatser på orten. I Arjeplog har man förstått att orten måste lösa sina egna problem. Det är troligtvis en stor anledning till varför Arjeplog visar upp så höga siffror i antalet nya arbetsställen.

4 Svagheter Den största och absolut viktigaste svagheten i Arjeplog då det gäller framtidsfrågor är avbefolkningen som pågått under en längre tid. En minskad befolkning ger och kommer att ge stora ekonomiska problem för samhället liksom för den enskilda företagaren. Arjeplogs kommun har tappat en tredjedel av sina skatteintäkter sedan 1968, något som gör att den offentliga servicen får stora svårigheter att upprätthålla den goda standard som ortens invånare är van vid. Befolkningen har sedan 1968 minskat med 32,5 % och det skapar effekter på många plan. De viktigaste effekterna redogörs för här nedan. Den minskade befolkningen har tillsammans med att den kvarvarande befolkningen blir allt äldre gjort att sysselsättningen minskat i Arjeplog. Kommunens framtida ekonomiska tillväxt ser på grund av detta inte ljus ut. För att kompensera för de tappade arbetstimmar som en utflyttning innebär måste de som fortfarande arbetar producera mer. Det kräver att kunskap överförs och ytterligare förfinas under kommande år. Men som det nu ser ut kommer kommunen att ha stora problem att klara av den kompetensöverföring som krävs. Anledningen till detta är de stora pensionsavgångar som väntas fram till Från 2001 till 2015 kommer 600 personer att gå i pension i Arjeplog. Med den rådande befolkningsminskningen blir det svårt att klara av att fylla dessa platser och därigenom skapas ett stort problem för framtiden. Arjeplogs totala löneutveckling visar också att kommunen inte haft en stark tillväxt under de senaste åren, något som får ses som ett bevis på att problematiken är allvarlig. Att befolkningen åldras ger också efterskalv på skolverksamheten som tvingas hantera allt mindre klasser. Under 2005 föddes 18 barn i Arjeplog och det är alarmerande både för skolan och för orten i stort. För att vända befolkningsutvecklingen krävs det att kommunen attraherar mer människor. Attraktiviteten i Arjeplog lider av en svaghet och det är den segregering som tycks finnas bland invånarna på orten. Av helt naturliga orsaker väljer inflyttade att umgås med inflyttade och infödda att umgås med infödda. Största anledningen till segregeringen är troligtvis att människor efterfrågar vänskap då man själv saknar vänner och vänder sig då till andra i samma sits. Eftersom inflyttade saknar familj på orten måste vännerna stå för den sociala trygghet som behövs när man överväger att skaffa sig familj och rota sig på orten. Vänskapskretsen bland de inflyttade är troligen mer rörlig än bland de infödda och den sociala tryggheten som bygger på långsiktighet påverkas då negativt. Det finns tecken på att invånarna i kommunen är segregerade, men för att vara säker krävs ytterligare forskning. Segregeringen upplevs sällan som ett problem för individen men ur ett samhällsperspektiv är utvecklingen oroande. I anknytning till att göra orten attraktiv är bostadsbristen ett reellt problem som måste lösas. Först då det är gjort kan vi börja locka människor till Arjeplog.

5 Svagheterna för en företagare är framförallt knutna till en liten befolkning. Konsumtionen är liten eftersom marknaden är liten, något som skapar stora problem för de företag som agerar på den lokala marknaden. Arbetskraftsutbudet är minimerat och i vissa månader råder det praktiskt taget arbetsbrist på orten. Det skapar merkostnader för det företag som tvingas ta in anställda utifrån och i framtiden kommer arbetsutbudet att vara ett riktigt nålsöga för företagande och framtida expansioner på orten. Den offentliga verksamheten upplever samma problem som den privata, där skatteintäkterna har rasat i en alarmerande takt under ett antal år. Ytterligare en svaghet är beroendet av en näring, nämligen biltestnäringen. Turismen som bedöms som nästa stora tillväxtsektor riskerar även den att bli säsongsbetonad och bristen på arbetskraft under vinterhalvåret riskerar i och med det att bli än allvarligare. Slutsatser Arjeplog har egentligen alla möjligheter att utvecklas positivt. Med en hög sysselsättning, en relativt stor privat servicesektor och ett gott samarbete mellan näringsliv och kommun har Arjeplog de rätta verktygen för framtidens utmaningar. Trots att sysselsättningen finns minskar befolkningen i en stadig takt och den största utmaningen finns just här. Hur vänder vi befolkningsutvecklingen? Några områden som vi tycker det är värt att framhålla har samlingsnamnet attraktiv livsmiljö. Människor lämnar bygden för att söka lyckan på andra håll, en del säkerligen för att hitta sysselsättning, men inte alla. Något annat än brist på sysselsättning gör att människor inte vill bo i Arjeplog, där en fortsatt negativ befolkningsutveckling skapar och kommer att skapa stora svårigheter för företag och kommun att rekrytera nya människor. Det verkar som att Arjeplogs attraktiva livsmiljö inte räcker till för att locka nya människor till kommunen eller för att få människor att stanna. I uttrycket attraktiv livsmiljö finns saker som kommersiell och offentlig service, kultur och fritidssysselsättningar samt boende som viktiga parametrar. På grund av en liten marknad skapas svårigheter för dessa parametrar att finnas samtidigt som den lilla marknaden är, till viss del, liten på grund av Arjeplogs livsmiljö. Vad som är hönan eller ägget går att diskutera men om utvecklingen ska vända måste samhället titta på hur livsmiljön kan utvecklas. Den kommersiella servicen, där framför allt handel ingår, är liten. Befolkningen på orten upplever utbudsbristen som ett av de största problemen med att bo och verka i Arjeplog. Handlarna själva gör ett betydelsefullt arbete och är väl införstådda med problematiken. Försök görs också med att utöka sin marknad, bland annat med att titta mot Norge och samarbete söks också inom branschen i det som kallas Centrumprojektet. En handelsutvecklare som övergripande tittade på dessa frågor skulle vara en kraft som tillsammans med andra skulle göra livsmiljön attraktivare genom att i slutändan skapa ett större handelsutbud.

6 Bostadsbristen är naturligtvis en stor flaskhals för inflyttade, det finns människor som bor i andra kommuner och pendlar in för att man inte hittar bra bostäder. Bostadsbristen skapar både problem för inflyttningen men också för turismen som saknar utbud på logi under vissa veckor av året. Kommunen skulle kanske behöva titta över möjligheterna på att erbjuda kraftigt subventionerade tomter till nybyggande. I kommunen satsas relativt stora resurser på kulturen som traditionellt har varit ett signum för Arjeplog, med den samiska kulturen i första rummet. De kultursatsningar som nu görs är bra, men riktar sig kanske främst mot turismen. En större kultursatsning mot Arjeplogs invånare skulle också kunna påverka attraktiviteten i livsmiljön positivt. Ytterligare en del av den attraktiva livsmiljön är det goda värdskapet, bemötandet av inflyttade och turister. En möjlighet som kanske inte utnyttjas till fullo är den kompetens som alla inflyttade besitter, något som behövs förbättras, dels för att respektera sina nya medborgare men också för att tillvarata de nya idéer som de inflyttade med sina olika erfarenheter har. I fjol flyttade 104 personer in till kommunen som med nya ögon kan se och betrakta Arjeplog som kommun. Den kunskap och de idéer de har behöver nyttjas bättre. Det finns enligt vår mening några arbetsområden som behövs ses över och för att göra det effektivast behövs en vägledning, en beskrivning av både mål och strategier för kommunens utvecklingsarbete. En sådan inarbetad målbild upplever vi saknas och är tillsammans med bostadsbristen ett av de första problemen som behövs åtgärdas.