3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
|
|
- Bo Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, framgår av följande tabell: Kommunen Länet Riket Antal Antal % % % Jord- o skogsbruk Tillverkning Energi, vatten, avfall Byggindustri Handel, kommunikation Finansverks/företagstjänster Utbildning Vård, omsorg Personal/kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Totalt Tillbakagången totalt sett sedan 1990 sammanhänger med minskningar inom främst jord- och skogsbruk, byggnadsindustrin samt vård och omsorg. Under samma period märks en viss ökning inom tillverkning och utbildning. Jämfört med länet och rikets näringslivssammansättning noteras kommunens stora andelar inom jord- och skogsbruk samt tillverkningsindustri och relativt låga andelar inom byggindustri, handel och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, personliga och kulturella tjänster samt offentlig förvaltning. Det stora beroendet av industrin och särskilt beroendet av en enda stor industri, Lear Corporation, underleverantör till bilindustrin, gör kommunen särskilt känslig för konjunktursvängningar i världsekonomin och bilindustrins utveckling. Arbetsplatser 2002 Färgelanda % Högsäter % Stigen 101 4% Ödeborg 104 4% Övrigt % Kommunen % Arbetsplatsernas geografiska fördelning sammanfaller i stort med befolkningens fördelning och karaktäriseras dels av koncentrationer till Färgelanda och Högsäter, dels av landsbygdens stora betydelse för sysselsättningen. Ett nyligen avslutat affärsutvecklingsprojekt inom naturbaserad turism har visat att Dalsland är ett klart konkurrenskraftigt alternativ inom naturturism på europamarknaden, att naturbaserade resor tenderar efterfrågas året runt och att intresset ökar för aktiviteter på motionsnivå kombinerat med hög servicenivå. Utvecklingsförutsättningar för denna verksamhet bedöms i första hand sammanhänga med lättillgängliga vandringsleder på Kroppefjäll och Ödeborgsfjället, vildmarksliv och kanotverksamhet. Andra utgångspunkter för turistverksamhet är framförallt bad, fiske och golf. Kommunen är en del i en större lokal arbetsmarknad. Detta märks klart bl a på att mer än var tredje förvärvsarbetande färgelandabo har sin arbetsplats i annan kommun. Totalt pendlar ca 1170 ut från kommunen till arbeten främst i Uddevalla men i viss mån även i Trollhättan, Vänersborg och Bengtsfors kommuner. Samtidigt pendlar ca 470 utbor in till sina arbetsplatser i Färgelanda kommun, vilket utgör ca 20% av näringslivets behov av arbetskraft. 8
2 Kommunens utvecklingsproblem och -möjligheter är i stort sett samma som i övriga Dalslandskommuner och ett regionalt samarbete kring utvecklingsfrågor är mycket angeläget. Regionala frågor av särskild betydelse för näringslivets utveckling i Färgelanda kommun är bl a kommunikationer, arbetsmarknad, utbildning och besöksnäring. Färgelanda skall erbjuda en attraktiv näringslivsmiljö som ger goda möjligheter för utveckling av befintliga företag och för etablering av nya företag. Grundläggande utgångspunkter för utvecklingen är: Utvecklingsområden för verksamheter utvecklas i goda exponeringslägen utmed väg 172 och 173 Befintliga verksamhetsområden förnyas och anpassas efterhand till framtida behov Friställda offentliga lokaler kan utvecklas som privata verksamhetslokaler Miljöstörande verksamheter lokaliseras till planlagda verksamhetsområden som medger en sådan lokalisering eller till lämpligt läge utanför planlagt område. På så sätt minskas störningarna och miljöprövning underlättas. Skäliga miljökrav skall alltid ställas. Kommunen är positiv till utveckling av turistnäringen Befolkning Kommunens folkmängd uppgick i slutet av år 2003 till 6841 invånare. Befolkningsutvecklingen under det senaste halvseklet karaktäriseras av en betydande tillbakagång under femtio- och sextiotalen. Med bilindustrins etablering, den kommunala verksamhetens utbyggnad, förbättrade pendlingsmöjligheter och den s k Gröna Vågen bröts trenden och förutsättningar gavs för sjuttio- och åttiotalens omfattande befolkningstillväxt. Nittiotalet innebar att befolkningen åter började minska. Folkmängdsutveckling Utgångspunkt för markreservation Framskrivning
3 Under den senaste tioårsperioden förklaras befolkningens minskning dels av ett negativt födelsenetto, det har avlidit i snitt 13 fler personer per år än vad som fötts. Dels av att det flyttat ut i snitt 50 fler om året än det flyttat in. Folkmängd 2003 Färgelanda % Stigen 438 6% Ödeborg 634 9% Högsäter % Tätorter % Landsbygd % Norra delen % Södra delen % Kommunen % En trendbaserad befolkningsframskrivning för kommunen pekar på fortsatt minskande befolkning som år 2025 uppgår till ca 6400 personer. Denna framskrivning sammanfaller i stort med Västra Götalandsregionens bedömning av befolkningsutvecklingen för Dalsland som helhet. I ett långsiktigt perspektiv är det tydligt hur befolkningens fördelning inom kommunen har förändrats, dels så att en allt större andel bor i tätort, dels så att en allt större andel bor i kommunens södra delar. I jämförelse med riket karaktäriseras kommunens befolkningsstruktur av stora andelar i åldersgrupperna över 40 år och mellan 10 och 20 år samt av små andelar mellan 20 och 40 år och under 10 år. Förhållandena inom kommunen karaktäriseras av jämförelsevis stora andelar äldre i den norra kommundelen. En utveckling enligt tidigare nämnd befolkningsframskrivning innebär att antalet äldre kommer att fortsätta öka samtidigt som medelålders och yngre, främst under 20 år, minskar. Möjligheterna att upprätthålla en god service försvåras av ett vikande befolkningsunderlag. Överkapacitet uppkommer och risken för misshushållning med gjorda samhällsinvesteringar ökar. Samtidigt minskar kommunens intäkter p g a mindre skatteunderlag och uteblivna brukaravgifter. Kommunens uppfattning är att det är nödvändigt att med både konventionella och okonventionella medel bryta denna negativa utveckling och skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Översiktsplanen skall därför redovisa fysiska förutsättningar i form av välbelägen mark för bostäder för en folkmängd om 7300 invånare år Bostäder Under sjuttio- och åttiotalets starka tillväxtperiod uppfördes i genomsnitt ca 60 respektive 40 nya lägenheter per år. Införandet av fri lånemarknad inom bostadssektorn i början på nittiotalet i kombination med nedgång på arbetsmarknaden innebar en drastisk förändring för bostadsbyggandet i kommunen. Nyproduktion har därefter varit mycket begränsad. Idag finns kapacitet för ca 260 bostäder inom detaljplanelagda områden, varav i Färgelanda 125, i Högsäter 40, i Stigen 45 och i Ödeborg 45 bostäder. Merparten av detaljplanerna avser småhus men i Färgelanda, Stigen och Ödeborg finns även utrymme för par- eller flerbostadshus. Totalt finns ca 65 byggklara tomter, varav 25 i Färgelanda, 30 i Högsäter, 3 i Stigen och 7 i Ödeborg. Nuvarande efterfrågan på kommunala tomter är mycket begränsad i kommunen. Ett visst intresse för enskilt byggande finns dock i de sydligaste delarna. En framtida utveckling enligt trendframskrivning för befolkningsutvecklingen innebär en fortsatt mycket begränsad nyproduktion av bostäder. För att möjliggöra en folkmängdsökning till 7300 invånare om 20 år skulle ytterligare ca 350 nya bostäder behövas i samhällena, dvs i genomsnitt per år. Förutom själva folkmängdsökningen baseras denna bedömning på ett visst ersättningsbehov för avgång av bostäder till fritidshus mm samt på att storleken på en del hushållstyper förväntas minska. 10
4 En del av bostadsmarknaden attraheras av enskilda lägen i attraktiv, naturnära miljö på landsbygden. Ett tillskott av denna karaktär bedöms kunna uppgå till 2-3 nya hus per år. Med hänsyn till försämrade finansieringsmöjligheter inom bostadsbyggnadssektorn är det angeläget att framtida bostadsområdena lokaliseras och ges sådana kvaliteter att de är konkurrenskraftiga i förhållande till bostadsmarknader i berörda grannkommuner. Kommunen skall erbjuda ett attraktivt boende som lockar till kvarboende och inflyttning. Attraktivitet skall byggas kring Kommunens unika kvaliteter Variation i boendeformer Variation i lägen Förnyelse, förtätning och komplettering av befintliga bebyggelseområden Översiktsplanen skall redovisa mark för utbyggnad av totalt 350 bostäder i samhällena. Markområdena fördelas med följande inriktning: Färgelanda 160 bostäder Högsäter 70 Stigen 40 Ödeborg 40 Ellenö 20 Rådanefors 20 Planen skall också ta vara på de speciella boendekvaliteter som kan erbjudas på landsbygden och utgå från att i storleken 50 bostäder kan tillkomma utanför samhällena. Vid bedömningen av lämpliga utbyggnadsområden ska flera olika faktorer vägas in. Det är t ex bra om ny bebyggelse kan placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och befintliga vägar samt att gång- och cykelförbindelser kan anordnas på ett bra sätt. Närhet till skola, centrum och andra målpunkter är viktigt vid lokalisering av nya bostäder i samhällena. Mot bakgrund av att efterfrågan på befintliga, byggklara tomter är låg bör områden med alternativa kvaliteter redovisas, bl a i sjönära lägen. Översiktsplanen skall också ta vara på de goda möjligheter till byggande som landsbygden kan erbjuda, bl a i form av stora tomter. Service Centralorten Färgelanda utgör centrum för kommuntäckande service. Här finns, förutom grundläggande boendeservice för traktens befolkning som låg- och mellan- och högstadieskola, förskolor, fritidslokaler/-anläggningar och äldreboende/-omsorg, även kommunens samlade förvaltning, vårdcentral samt förhållandevis god kommersiell service med livsmedelsbutik, bank, post, apotek och ett flertal specialvarubutiker. Högsäter är serviceort för den norra kommundelen. Här finns låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidslokaler/-anläggningar, äldreomsorg, enklare vårdtjänster samt kommersiell service som livsmedelsbutik, post, bank och några specialvarubutiker. 11
5 Ödeborg och Stigen är orter med mer lokalt omland och erbjuder basservice i form av låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidslokaler, bollplaner, viss äldreomsorg. I Stigen finns även livsmedelsbutik. I kommunens rena landsbygdsområden tillgodoses servicebehoven i första hand genom distribuerad service i olika former. På vissa platser finns stationär service, bl a låg- och mellanstadieskola med förskola i Järbo. Allmänhetens, inte minst ungdomens, behov av tillgängliga mötesplatser för social samvaro, kulturell verksamhet, bildningsverksamhet mm tillgodoses på olika sätt i kommundelarna. Skolor, bygdegårdar och andra allmänna lokaler är bas för denna typ av aktiviteter som oftast bedrivs i föreningsform. Busslinjetrafik med flera turer om dagen finns framförallt utmed huvudvägarna 172 och 173, vilka förbinder kommunens orter med varandra samt ger regional anknytning till större arbetsplats- och servicecentra i Uddevalla, Vänersborg/Trollhättan och Bengtsfors/Bäckefors. Linjetrafik finns även mellan Färgelanda och Uddevalla via Ödeborg/Torp och väster om Ellenösjön samt mellan Färgelanda och Ed via Rännelanda och Lerdal. På övriga vägar finns viss kollektivtrafik, bl a i form av skolskjutstrafik. Den regionala busstrafiken lades om och utökades positivt för Dalsland när Express Dalsland infördes för några år sedan. En fortsatt utveckling av denna busstrafik blir allt viktigare med de stora omställningsbehov som näringslivet har idag. En utveckling enligt kommunens befolkningsframskrivning kommer att innebära ytterligare minskning av underlag för bl a skola/barnomsorg. Nuvarande skol-/barnomsorgstruktur bedöms ha lokalkapacitet även för en ökande befolkning i enlighet med målsättningsalternativet. Behov av ytterligare platser i äldreomsorg kommer sannolikt att uppkomma på längre sikt men bedöms kunna lösas inom det ordinarie bostadsbeståndet. Inte heller övrig kommunal verksamhet bedöms ha behov av ytterligare lokaler. Behovet av mark för utökad kommersiell serviceverksamhet är begränsat. Omvandling och nyskapande av företag kan dock medföra behov av lokaler i attraktiva lägen, företrädesvis centralt i serviceorterna eller i goda kommunikationslägen utmed de större vägarna. Kommunen skall erbjuda kommuninnevånarna tillgång till god service bl a genom att skapa fysiska utvecklingsmöjligheter för offentlig och kommersiell serviceverksamhet. Utvecklingen skall bygga på att: Färgelanda och Högsäters samhällen utvecklas som serviceorter för södra respektive norra kommundelen. Serviceverksamheter i övriga samhällen bibehålls i möjligaste mån och ges fysiska utvecklingsmöjligheter efter sina verksamhetsmässiga behov. Kollektivtrafiken skall utvecklas mot serviceorterna Färgelanda och Högsäter samt mot Uddevalla, Trollhättan/Vänersborg och Bäckefors. Pendelparkeringar bör utvecklas i första hand i anslutning till väg 172 vid hållplatsen Ödeborg. Cykelvägnätet skall utvecklas mellan Färgelanda och näraliggande samhällen Kommunen ser positivt på bosättning även i kommunens mer glesbebyggda områden. 12
Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för
Läs merBudget och planer för år 2014 2018
Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska
Läs merArbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Läs merBefolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun
Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs merBefolkningsutveckling
Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merFörutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018
1(13) Stadsledningsförvaltningen Näringslivs- och utvecklingsenheten Lars Ekberg Uppdaterad 2016-04-12 Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder
Läs mer5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.
5. Boende Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning
Läs merBostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen
Läs merBostadsförsörjningsprogram - med fokus 2016-2020, samrådshandling
Stockholms läns landsting 1 (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-30 TRN 2016-0032 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Bostadsförsörjningsprogram -
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merNyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.
8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs mer3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige
3. KOMMUNEN IDAG 3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige Alvesta kommun ligger i gamla Värendsriket i Småland och är till stora delar gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret
Läs merBOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN
BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera
Läs merDiagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län
Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:
Läs merServiceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merArbetsmarknad, näringsliv och utbildning
Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merBilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Läs merRiktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019
Dnr KS 2015/271 Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande
Läs merBefolkningsprognos 2016-2019
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en
Läs merFler bostäder och fler attraktiva bostadsområden
Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs merUtvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad
Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna
Läs merArbetsmarknad Värmlands län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick
Läs merDnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merBostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.
Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska
Läs merLägesuppdatering 2015
Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs merMinskat intresse för högre studier särskilt för kurser
STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merNäringsliv och sysselsättning
Näringsliv och sysselsättning i Lomma kommun Torsten Lindh Exploateringsingenjör Kristina Johansson Näringslivsutvecklare Näringslivets struktur i Lomma kommun Nutid Lomma kommun har idag ett diversifierat
Läs merwww.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37
Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merStockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv1 Juni 2015. Photo: Henrik Trygg
Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv1 Juni 2015 Photo: Henrik Trygg Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget i Stockholm 2015 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region
Läs merHässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson
Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller
Läs merStockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv3 December 2015. Photo: Henrik Trygg
Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv3 December 2015 Photo: Henrik Trygg Fortsatt positiv utveckling i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2015 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm
Läs merStockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars 2016. Photo: Henrik Trygg
Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars 2016 Photo: Henrik Trygg Stark avslutning på året i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2015 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business
Läs merSocialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010
Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före
Läs merPROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad
PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat
Läs merStrategiskt program för boendeplanering
Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merPerspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor
Läs merPressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde
2013-03-19 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 2 Yttrande om riksintresse för industriell produktion Linköpings kommun avstyrker att Saab blir riksintresse för industriell
Läs merInledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merFAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1
1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan
Läs merVARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?
VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merSTATISTIKBILAGA Uppdaterad 2009-09-09
SAMRÅDSHANDLING STATISTIKBILAGA Uppdaterad 2009-09-09 Befolkning I Vansbro kommun bodde 6916 personer 2008. Fördelat på socknarna så bodde 5 045 i Järna, 930 i Nås och 941 i Äppelbo. De största orterna
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merA2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige
A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se
Läs merDetaljplan för Gällö samhälle
Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta
Läs merUddevalla är centrum
Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merPlanering 800 nya jobb i Umeå under 2011!
Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013
Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna
Läs merKommunanalys Klippans kommun
VFTF01 National- och företagsekonomi Kommunanalys Klippans kommun Del 1 Grupp 4 Andreas Olsson, Daniel Persson, Malin Persson, Carolina Rasmusson och Sebastian Svensson Lunds tekniska högskola 21/9 2009
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merHandelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183
Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merVARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?
VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna
Läs merArbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till
Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,
Läs merAntal nystartade företag per 1000 invånare år 2005
8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2005 Uppsala Riket Gotland Västra Götaland Jämtland Halland Södermanland Västmanland Östergötland Västerbotten Gävleborg Dalarna Norrbotten
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011
2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %
Läs merUppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008
Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning
Läs merEn ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Läs merLANDSBYGDSPROGRAM FÖR
1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,
Läs merVARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?
VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd
Läs merKonjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015
Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro
Läs merKonjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015
Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merMelleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01
Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merKonjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015
Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län,, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands
Läs merKvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande
Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)
Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef 2015-09-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.Noren@upplandsvasby.se KS/2015:325 31101 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd
Läs merBostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014
Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,
Läs merDetaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun
Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1837/2008 Dnr planmodul: P 08/0026 ANTAGANDEHANDLING Planhandlingarna består av: - Plankarta med planbestämmelser
Läs merAttityder till framtidens boende
Attityder till framtidens boende Undersökning bland svenska folket om kommande boendeformer Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta
Läs mer