3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Transkript

1 Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, framgår av följande tabell: Kommunen Länet Riket Antal Antal % % % Jord- o skogsbruk Tillverkning Energi, vatten, avfall Byggindustri Handel, kommunikation Finansverks/företagstjänster Utbildning Vård, omsorg Personal/kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Totalt Tillbakagången totalt sett sedan 1990 sammanhänger med minskningar inom främst jord- och skogsbruk, byggnadsindustrin samt vård och omsorg. Under samma period märks en viss ökning inom tillverkning och utbildning. Jämfört med länet och rikets näringslivssammansättning noteras kommunens stora andelar inom jord- och skogsbruk samt tillverkningsindustri och relativt låga andelar inom byggindustri, handel och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, personliga och kulturella tjänster samt offentlig förvaltning. Det stora beroendet av industrin och särskilt beroendet av en enda stor industri, Lear Corporation, underleverantör till bilindustrin, gör kommunen särskilt känslig för konjunktursvängningar i världsekonomin och bilindustrins utveckling. Arbetsplatser 2002 Färgelanda % Högsäter % Stigen 101 4% Ödeborg 104 4% Övrigt % Kommunen % Arbetsplatsernas geografiska fördelning sammanfaller i stort med befolkningens fördelning och karaktäriseras dels av koncentrationer till Färgelanda och Högsäter, dels av landsbygdens stora betydelse för sysselsättningen. Ett nyligen avslutat affärsutvecklingsprojekt inom naturbaserad turism har visat att Dalsland är ett klart konkurrenskraftigt alternativ inom naturturism på europamarknaden, att naturbaserade resor tenderar efterfrågas året runt och att intresset ökar för aktiviteter på motionsnivå kombinerat med hög servicenivå. Utvecklingsförutsättningar för denna verksamhet bedöms i första hand sammanhänga med lättillgängliga vandringsleder på Kroppefjäll och Ödeborgsfjället, vildmarksliv och kanotverksamhet. Andra utgångspunkter för turistverksamhet är framförallt bad, fiske och golf. Kommunen är en del i en större lokal arbetsmarknad. Detta märks klart bl a på att mer än var tredje förvärvsarbetande färgelandabo har sin arbetsplats i annan kommun. Totalt pendlar ca 1170 ut från kommunen till arbeten främst i Uddevalla men i viss mån även i Trollhättan, Vänersborg och Bengtsfors kommuner. Samtidigt pendlar ca 470 utbor in till sina arbetsplatser i Färgelanda kommun, vilket utgör ca 20% av näringslivets behov av arbetskraft. 8

2 Kommunens utvecklingsproblem och -möjligheter är i stort sett samma som i övriga Dalslandskommuner och ett regionalt samarbete kring utvecklingsfrågor är mycket angeläget. Regionala frågor av särskild betydelse för näringslivets utveckling i Färgelanda kommun är bl a kommunikationer, arbetsmarknad, utbildning och besöksnäring. Färgelanda skall erbjuda en attraktiv näringslivsmiljö som ger goda möjligheter för utveckling av befintliga företag och för etablering av nya företag. Grundläggande utgångspunkter för utvecklingen är: Utvecklingsområden för verksamheter utvecklas i goda exponeringslägen utmed väg 172 och 173 Befintliga verksamhetsområden förnyas och anpassas efterhand till framtida behov Friställda offentliga lokaler kan utvecklas som privata verksamhetslokaler Miljöstörande verksamheter lokaliseras till planlagda verksamhetsområden som medger en sådan lokalisering eller till lämpligt läge utanför planlagt område. På så sätt minskas störningarna och miljöprövning underlättas. Skäliga miljökrav skall alltid ställas. Kommunen är positiv till utveckling av turistnäringen Befolkning Kommunens folkmängd uppgick i slutet av år 2003 till 6841 invånare. Befolkningsutvecklingen under det senaste halvseklet karaktäriseras av en betydande tillbakagång under femtio- och sextiotalen. Med bilindustrins etablering, den kommunala verksamhetens utbyggnad, förbättrade pendlingsmöjligheter och den s k Gröna Vågen bröts trenden och förutsättningar gavs för sjuttio- och åttiotalens omfattande befolkningstillväxt. Nittiotalet innebar att befolkningen åter började minska. Folkmängdsutveckling Utgångspunkt för markreservation Framskrivning

3 Under den senaste tioårsperioden förklaras befolkningens minskning dels av ett negativt födelsenetto, det har avlidit i snitt 13 fler personer per år än vad som fötts. Dels av att det flyttat ut i snitt 50 fler om året än det flyttat in. Folkmängd 2003 Färgelanda % Stigen 438 6% Ödeborg 634 9% Högsäter % Tätorter % Landsbygd % Norra delen % Södra delen % Kommunen % En trendbaserad befolkningsframskrivning för kommunen pekar på fortsatt minskande befolkning som år 2025 uppgår till ca 6400 personer. Denna framskrivning sammanfaller i stort med Västra Götalandsregionens bedömning av befolkningsutvecklingen för Dalsland som helhet. I ett långsiktigt perspektiv är det tydligt hur befolkningens fördelning inom kommunen har förändrats, dels så att en allt större andel bor i tätort, dels så att en allt större andel bor i kommunens södra delar. I jämförelse med riket karaktäriseras kommunens befolkningsstruktur av stora andelar i åldersgrupperna över 40 år och mellan 10 och 20 år samt av små andelar mellan 20 och 40 år och under 10 år. Förhållandena inom kommunen karaktäriseras av jämförelsevis stora andelar äldre i den norra kommundelen. En utveckling enligt tidigare nämnd befolkningsframskrivning innebär att antalet äldre kommer att fortsätta öka samtidigt som medelålders och yngre, främst under 20 år, minskar. Möjligheterna att upprätthålla en god service försvåras av ett vikande befolkningsunderlag. Överkapacitet uppkommer och risken för misshushållning med gjorda samhällsinvesteringar ökar. Samtidigt minskar kommunens intäkter p g a mindre skatteunderlag och uteblivna brukaravgifter. Kommunens uppfattning är att det är nödvändigt att med både konventionella och okonventionella medel bryta denna negativa utveckling och skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Översiktsplanen skall därför redovisa fysiska förutsättningar i form av välbelägen mark för bostäder för en folkmängd om 7300 invånare år Bostäder Under sjuttio- och åttiotalets starka tillväxtperiod uppfördes i genomsnitt ca 60 respektive 40 nya lägenheter per år. Införandet av fri lånemarknad inom bostadssektorn i början på nittiotalet i kombination med nedgång på arbetsmarknaden innebar en drastisk förändring för bostadsbyggandet i kommunen. Nyproduktion har därefter varit mycket begränsad. Idag finns kapacitet för ca 260 bostäder inom detaljplanelagda områden, varav i Färgelanda 125, i Högsäter 40, i Stigen 45 och i Ödeborg 45 bostäder. Merparten av detaljplanerna avser småhus men i Färgelanda, Stigen och Ödeborg finns även utrymme för par- eller flerbostadshus. Totalt finns ca 65 byggklara tomter, varav 25 i Färgelanda, 30 i Högsäter, 3 i Stigen och 7 i Ödeborg. Nuvarande efterfrågan på kommunala tomter är mycket begränsad i kommunen. Ett visst intresse för enskilt byggande finns dock i de sydligaste delarna. En framtida utveckling enligt trendframskrivning för befolkningsutvecklingen innebär en fortsatt mycket begränsad nyproduktion av bostäder. För att möjliggöra en folkmängdsökning till 7300 invånare om 20 år skulle ytterligare ca 350 nya bostäder behövas i samhällena, dvs i genomsnitt per år. Förutom själva folkmängdsökningen baseras denna bedömning på ett visst ersättningsbehov för avgång av bostäder till fritidshus mm samt på att storleken på en del hushållstyper förväntas minska. 10

4 En del av bostadsmarknaden attraheras av enskilda lägen i attraktiv, naturnära miljö på landsbygden. Ett tillskott av denna karaktär bedöms kunna uppgå till 2-3 nya hus per år. Med hänsyn till försämrade finansieringsmöjligheter inom bostadsbyggnadssektorn är det angeläget att framtida bostadsområdena lokaliseras och ges sådana kvaliteter att de är konkurrenskraftiga i förhållande till bostadsmarknader i berörda grannkommuner. Kommunen skall erbjuda ett attraktivt boende som lockar till kvarboende och inflyttning. Attraktivitet skall byggas kring Kommunens unika kvaliteter Variation i boendeformer Variation i lägen Förnyelse, förtätning och komplettering av befintliga bebyggelseområden Översiktsplanen skall redovisa mark för utbyggnad av totalt 350 bostäder i samhällena. Markområdena fördelas med följande inriktning: Färgelanda 160 bostäder Högsäter 70 Stigen 40 Ödeborg 40 Ellenö 20 Rådanefors 20 Planen skall också ta vara på de speciella boendekvaliteter som kan erbjudas på landsbygden och utgå från att i storleken 50 bostäder kan tillkomma utanför samhällena. Vid bedömningen av lämpliga utbyggnadsområden ska flera olika faktorer vägas in. Det är t ex bra om ny bebyggelse kan placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och befintliga vägar samt att gång- och cykelförbindelser kan anordnas på ett bra sätt. Närhet till skola, centrum och andra målpunkter är viktigt vid lokalisering av nya bostäder i samhällena. Mot bakgrund av att efterfrågan på befintliga, byggklara tomter är låg bör områden med alternativa kvaliteter redovisas, bl a i sjönära lägen. Översiktsplanen skall också ta vara på de goda möjligheter till byggande som landsbygden kan erbjuda, bl a i form av stora tomter. Service Centralorten Färgelanda utgör centrum för kommuntäckande service. Här finns, förutom grundläggande boendeservice för traktens befolkning som låg- och mellan- och högstadieskola, förskolor, fritidslokaler/-anläggningar och äldreboende/-omsorg, även kommunens samlade förvaltning, vårdcentral samt förhållandevis god kommersiell service med livsmedelsbutik, bank, post, apotek och ett flertal specialvarubutiker. Högsäter är serviceort för den norra kommundelen. Här finns låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidslokaler/-anläggningar, äldreomsorg, enklare vårdtjänster samt kommersiell service som livsmedelsbutik, post, bank och några specialvarubutiker. 11

5 Ödeborg och Stigen är orter med mer lokalt omland och erbjuder basservice i form av låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidslokaler, bollplaner, viss äldreomsorg. I Stigen finns även livsmedelsbutik. I kommunens rena landsbygdsområden tillgodoses servicebehoven i första hand genom distribuerad service i olika former. På vissa platser finns stationär service, bl a låg- och mellanstadieskola med förskola i Järbo. Allmänhetens, inte minst ungdomens, behov av tillgängliga mötesplatser för social samvaro, kulturell verksamhet, bildningsverksamhet mm tillgodoses på olika sätt i kommundelarna. Skolor, bygdegårdar och andra allmänna lokaler är bas för denna typ av aktiviteter som oftast bedrivs i föreningsform. Busslinjetrafik med flera turer om dagen finns framförallt utmed huvudvägarna 172 och 173, vilka förbinder kommunens orter med varandra samt ger regional anknytning till större arbetsplats- och servicecentra i Uddevalla, Vänersborg/Trollhättan och Bengtsfors/Bäckefors. Linjetrafik finns även mellan Färgelanda och Uddevalla via Ödeborg/Torp och väster om Ellenösjön samt mellan Färgelanda och Ed via Rännelanda och Lerdal. På övriga vägar finns viss kollektivtrafik, bl a i form av skolskjutstrafik. Den regionala busstrafiken lades om och utökades positivt för Dalsland när Express Dalsland infördes för några år sedan. En fortsatt utveckling av denna busstrafik blir allt viktigare med de stora omställningsbehov som näringslivet har idag. En utveckling enligt kommunens befolkningsframskrivning kommer att innebära ytterligare minskning av underlag för bl a skola/barnomsorg. Nuvarande skol-/barnomsorgstruktur bedöms ha lokalkapacitet även för en ökande befolkning i enlighet med målsättningsalternativet. Behov av ytterligare platser i äldreomsorg kommer sannolikt att uppkomma på längre sikt men bedöms kunna lösas inom det ordinarie bostadsbeståndet. Inte heller övrig kommunal verksamhet bedöms ha behov av ytterligare lokaler. Behovet av mark för utökad kommersiell serviceverksamhet är begränsat. Omvandling och nyskapande av företag kan dock medföra behov av lokaler i attraktiva lägen, företrädesvis centralt i serviceorterna eller i goda kommunikationslägen utmed de större vägarna. Kommunen skall erbjuda kommuninnevånarna tillgång till god service bl a genom att skapa fysiska utvecklingsmöjligheter för offentlig och kommersiell serviceverksamhet. Utvecklingen skall bygga på att: Färgelanda och Högsäters samhällen utvecklas som serviceorter för södra respektive norra kommundelen. Serviceverksamheter i övriga samhällen bibehålls i möjligaste mån och ges fysiska utvecklingsmöjligheter efter sina verksamhetsmässiga behov. Kollektivtrafiken skall utvecklas mot serviceorterna Färgelanda och Högsäter samt mot Uddevalla, Trollhättan/Vänersborg och Bäckefors. Pendelparkeringar bör utvecklas i första hand i anslutning till väg 172 vid hållplatsen Ödeborg. Cykelvägnätet skall utvecklas mellan Färgelanda och näraliggande samhällen Kommunen ser positivt på bosättning även i kommunens mer glesbebyggda områden. 12