Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är att flexibiliteten ökar, men riskerna är att uppsägningar likväl kommer att krävas i och med att industrin möter både en konjunktur- och en strukturkris. Andra risker inkluderar deflationshotet som sannolikt blir större i ett klimat där det finns acceptans för att sänka löner och priser. I fokus handlar dock frågan om vilket sätt Sverige i framtiden väljer att bejaka eller fördröja en ständigt nödvändig strukturomvandling. Regeringen skulle i detta sammanhang tillfälligt kunna förbättra a-kassenivå och tak för att underlätta strukturomvandlingen och skapa en större inkomsttrygghet. På DI:s skuggdirektion i början av februari diskuterade vi fenomenet lönesänkningar. Jag såg att företeelsen blev allt vanligare i USA där ett stort antal företag meddelat att de sänkt lönerna (FedEx, Nortel, Caterpillar med flera) och att fackföreningar (t ex Teamsters Union) gått med på tioprocentiga lönesänkningar för att rädda jobb. Vi trodde dock inte att svensk arbetsmarknad skulle gå samma väg. Uppgörelsen som gjordes igår visar att arbetsmarknadens parter snabbt anpassar sig till globala förutsättningar. Denna analys diskuterar för- och nackdelar med de val som gjorts. Med uppgörelsen griper parterna ett sista halmstrå Avtalet mellan IF Metall och fyra arbetsgivarförbund omfattande anställda öppnar för en arbetstidsförkortning som leder till lokala lönesänkningar upp till 20 % av lönen. Det är egentligen metallarbetarnas inkomster som sänks, inte lönen per timme. Avtalet innebär att personalen skickas hem eller får möjlighet till utbildning. Avtalet handlar om arbetstidsförkortning vilket leder till sänkta inkomster Uppgörelsen tar sin utgångspunkt i försöken att övervintra lågkonjunkturen. Behovet av uppsägningar skall på detta sätt minska och kostnaderna för företagen reduceras. Flexibiliteten Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 för det enskilda företaget ökar genom avtalet och arbetsgivarna hoppas sannolikt på nya spelregler också i ett längre perspektiv. Utbildningssatsningarna är tänkta att medföra att personalstyrkan står starkare när konjunkturen vänder. För arbetstagarna är tanken att inkomstförsämringen blir mindre än vid a- kassa. Detta är en historisk uppgörelse under mycket exceptionella omständigheter. I december hade Sverige förlorat en femtedel av industriproduktionen jämfört samma månad året innan. Varslen på svensk arbetsmarknad har tredubblats under det senaste året, och ytterligare varsel är att vänta. Inköpschefsindex, som presenterades igår av Swedbank och Silf, visar på en stabilisering av industrikonjunkturen på en mycket låg nivå. Det kommer att ta tid innan situationen på arbetsmarknaden för industrin förbättras. Uppgörelsen måste ses mot bakgrund av det extrema krisläget för svensk industri Alternativen kan tyckas vara mer smärtsamma Det är förståeligt att arbetsmarknadens parter försöker nå en överenskommelse som ska kunna mildra problemen inom svensk industri och på svensk arbetsmarknad. Samtidigt är det något nytt att företag, som inte har tillräcklig intjäningsförmåga, ges möjlighet att leva vidare med hjälp av att arbetstagarna går med på inkomstsänkningar. Alternativet till uppgörelsen är att Sverige med full kraft går in i strukturomvandlingen där branscher (inte minst bilindustrin) kan slås ut och ersättas av andra branscher. En sådan omvandling tar tid och är smärtsam. Arbetslösheten stiger. De som inte har förmåga att utbilda sig på nytt har svårigheter att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Alternativet är att företag och hela branscher slås ut och att nya uppstår Sverige och dess politiker har de senaste decennierna bejakat strukturomvandlingen i stor omfattning. Nya branscher inom IT, tjänster och nya former av varuproduktion har vuxit fram när varvs- och textilindustrier slagit igen. Den kris som nu möter bilindustrin är ett resultat av å ena sidan den globala finanskrisen och lågkonjunkturen som minskar efterfrågan på bilar och å andra sidan en strukturell förändring i efterfrågan på bilar (t ex klimathotet, skiftet från mogna ekonomier till tillväxtekonomiers efterfrågan på bilar, urbanisering och demografi). Den överkapacitet av bilar som nu finns på global nivå kommer att successivt försvinna, men vilka bilföretag som är vinnare i den processen vet vi inte. Bilindustrin påverkas av både en konjunkturoch en strukturkris Vilka är riskerna med uppgörelsen? Även om arbetsmarknadens parter uppenbarligen ser fördelar med uppgörelsen på kort sikt och väljer detta som en tillfällig lösning under ett år, finns risker med att gå denna väg för såväl landet som för företagen och de anställda. 2 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

3 Som ovan beskrivet är konjunkturnedgången djup och riskerar att bli långvarig. De korrigeringar som ska göras av balansräkningar inom den finansiella sektorn och även hushållskollektivet runt om i världen kommer att medföra att efterfrågan blir svag under en längre tid. Risken är därför att uppsägningar kommer att behöva göras i vilket fall som helst. Företagen har på sikt inte hjälp av lägre kostnader när efterfrågan tvärnitat. Att hamstra arbetskraft kan fungera vid tillfälliga konjunktursvackor, men att personal skulle vara kvar i företag som inte har överlevnadsförutsättningar riskerar att låsa in dem med stora konsekvenser både för arbetskraften och för den enskilde. Fler får vara med och dela på arbetslösheten, och inaktiviteten är likväl ett faktum. Konsekvenserna för strukturomvandlingen är att den så småningom kommer, men att den fördröjs. Även om det är mindre smärtsamt att välja inkomstsänkningar på kort sikt, kan effekterna på lite längre sikt vara negativa med sämre tillväxtutsikter och en sämre förmåga att stimulera till nya branscher med bättre förutsättningar. Uppgörelsen ställer krav på andra fackförbund att följa samma väg. Främst de som i allt större utsträckning påverkas av krisen kommer att ta till samma metoder. Andra fackförbund där efterfrågan är bättre, eller där den offentliga sektorn är arbetsgivare, kan lättare stå emot kraven att acceptera lägre arbetstid/lönesänkningar. Samtidigt kan en ökad flexibilitet när det gäller arbetstiden vara välkommen utifrån ett arbetsgivarperspektiv, och det kan därför finnas även fördelar med en spridning av metoden. Lägre inkomster riskerar att leda till en spiral av fallande löner och priser i takt med att efterfrågan faller. Deflationshotet ökar i och med denna uppgörelse. Samtidigt innebär också en ökad arbetslöshet med sämre inkomster i och med en ännu lägre a- kassa att deflationshotet finns även utan uppgörelsen. Möjligen skapas en större acceptans för att pressa löner och priser i ett klimat där dessa avtal kommer till. Den djupa och långvariga krisen riskerar ändå att leda till uppsägningar Hamstring av arbetskraft låser in de anställda Strukturomvandlingen fördröjs Metoden sprider sig vilket både har för- och nackdelar Deflationshotet blir större om trycket på lägre löner och priser ökar I vårt förra månadsbrev avseende svensk ekonomi diskuterade vi riskerna av lönesänkningar på företags- och individnivå. I forskningen framhålls att nominell lönestelhet kan förklaras av att både företag och arbetstagare har skäl att motsätta sig nominella lönesänkningar, men även av institutionella faktorer som arbetsrättslagstiftning och kollektivavtalens utformning. Om avtal sägs upp ömsesidigt, t ex som nu vid stora ekonomiska störningar kommer även företag att kunna missgynnas på lite längre sikt. Personalomsättningen ökar och personal som man inte vill förlora kan självmant sluta. Det blir även svårare att attrahera arbetskraft när löneläget ligger under det i andra likvärdiga företag. Arbetsmotivationen påverkas sannolikt också negativt. Dessa är skäl som bidrar till att inte heller arbetsgivare förordar nominella lönesänkningar utom i exceptionella lägen. Arbetsgivare riskerar att förlora personal och ser även arbetsmotivationen sjunka Swedbank Analys Nr 3 3 mars

4 För arbetstagaren påverkas inte bara lönen, utan också pensioner och ersättningsnivåer. Kommer likväl uppsägningar utgår a-kassa vanligen utifrån den lön man fått de senaste månaderna. Det finns också risk att den anställda får en lägre drivkraft att söka sig till nya företag/branscher eller välja utbildning. Vad skulle regeringen kunna göra? Att välja mellan å ena sidan inkomstsänkningar och delad arbetslöshet och å andra sidan strukturomvandling är att välja mellan pest och kolera. Omständigheterna är mycket exceptionella och unika lösningar krävs. På ett sätt har arbetsmarknadens parter visat prov på hög flexibilitet och anpassning. På ett annat sätt är det ett val som sannolikt enbart fördröjer en oundviklig strukturomvandling. Att ta till denna metod visar att det finns förhoppningar om att kunna övervintra och att det finns optimism avseende svensk bilindustri också i ett längre perspektiv. Osäkerheten är stor. Den enskilde kan få lägre a-kassa och pensioner när uppsägningar väl kommer Stor anpassning till globala förhållanden bland arbetsmarknadens parter Frågan är hur regeringen ska agera i ett läge såsom detta. Arbetsmarknadens parter lämnas ifred och en uppgörelse görs. Samtidigt kan regeringen bidra genom att underlätta när det gäller utbildningssatsningar. Finanspolitiken i stort handlar ju också om att stärka den inhemska efterfrågan, men genom att efterfrågan på svenska bilar är global krävs en bättre samordnad finanspolitisk satsning på global nivå för att det ska ge verkan. Under de senaste åren har regeringen satsat på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att ändra incitamenten att arbeta. Arbetslöshets- och sjukersättningar har korrigerats, vilket givit vissa positiva effekter på arbetsutbudet. När Sverige nu möter en omvärldskris av exceptionellt slag krävs åtgärder som stärker efterfrågan på arbetskraft och även underlättar acceptansen för strukturomvandlingen. Att tillfälligt stärka a- kassan med betydligt högre nivåer och höja taken kan vara ett sådant sätt. Då upprätthålls tryggheten och den generella efterfrågan. Det kvarstår dock att den kris som möter svensk bilindustri inte kan förhindras med hjälp av lägre räntor, en svagare krona och lägre löner eller finanspolitiska stimulanser i form av högre a- kassa och lägre arbetsgivaravgifter så länge som efterfrågan mer eller mindre har dunstat bort. Möjligen kan en kombination av allt detta göra att svensk industri står sig bättre när vändningen väl kommer. Cecilia Hermansson Tillfälligt höjda a- kassenivåer/tak skulle underlätta strukturomvandlingen Ytterst är det svårt att påverka det faktum att efterfrågan på världsmarknaden dunstat bort 4 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

5 Ekonomiska sekretariatet Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i Stockholm tfn publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och ek.sekr@swedbank.se kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 3 3 mars