Boendeplan för Skellefteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020"

Transkript

1 Boendeplan för Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström

2 Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som bland annat innebär en snabb befolkningsökning. Visionen innebär stora krav inom flertalet samhällsområden bland annat fler bostäder. Om tillväxten sker i den takt som krävs kommer vi att vara fler hushåll i kommunen om 10 år. Under senare år har befolkningen i kommunen i allt högre grad koncentrerats till Skelleftedalen och Skellefteå tätort. Om inget oförutsett inträffar eller kraftfulla insatser görs för att förhindra utvecklingen tyder det mesta på att denna koncentration kommer att fortsätta. Ett fullföljande av visionen om invånare medför att det successivt under perioden kommer att behövas ca nya bostäder, varav i småhus och i lägenheter. På kort sikt kommer 1990-talisternas etablering på bostadsmarknaden att medföra ökad efterfrågan på mindre lägenheter. Kommande årskullar är dock avsevärt mindre och det är inte rimligt att snabbt starta stora byggprojekt med små lägenheter enbart för att tillgodose 1990-talisternas behov, de måste tillgodoses på annat sätt. Efterfrågan på lägenheter i centrala lägen för barnfamiljer och yngre äldre bedöms vara påtaglig under hela perioden. Trots att många av 1940-talisterna så småningom lämnar sina villor och flyttar till lägenhetsboende kommer det att behövas en kompletterande nyproduktion av villor i attraktiva lägen nära staden när 1990-talisterna bildar familj. På sikt kommer det att behövas avsevärt fler platser i särskilt boende för äldre. En viss andel av de bostäder som byggs i ett område ska uppfylla godtagbar standard i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska planera för nya bostäder men det är inte tillräckligt. Bostäder byggs inte för att de planerats utan för att det finns en efterfrågan. Kommunens bostadsplanering måste både kunna tillgodose befolkningens grundläggande bostadsbehov och den mer mångfasetterade efterfrågan. 2 Bakgrund Skellefteå kommun har antagit visionen Skellefteå En framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Ett mål i visionen är att år 2030 ska kommunen ha invånare, dvs drygt fler än idag. Detta motsvarar en ökning med mellan 350 och 400 invånare per år. Om kommunen ska växa så snabbt behövs det fler bostäder än idag. Visionen sätter upp ett högt mål och förutsätter en hög ambitionsnivå. För att visionen ska nås krävs kraftfulla åtgärder inom många olika områden. Näringslivet måste utvecklas och växa, infrastrukturen förbättras och byggas ut, kultur- och fritidsaktiviteter utvecklas,

3 bostäder byggas och så vidare. Visionen måste omfattas och bejakas av alla i samhället om den en dag ska kunna bli verklighet. Det finns ett nationellt regelverk, bostadsförsörjningslagen, som ställer krav på att kommunen ska planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan bo bra. Huvudsyftet med planen är att bidra till en beredskap för det ökade byggbehov som befolkningsmålet medför. Planen är ett översiktligt dokument som pekar på behoven. Planen ska även utgöra ett underlag för diskussioner och planering. De mer konkreta åtgärderna för att nå målen och planeringen för uppföljning sker sedan i andra dokument och planeringsprocesser. 3 Behovet av bostäder 3.1 Många faktorer påverkar behovet Det är många faktorer som påverkar behovet av bostäder. Till att börja med måste hänsyn tas till dagens bostadsbestånd. Råder det brist på bostäder, eller finns ett överskott? Har bostadsbeståndet rätt struktur? En annan viktig frågeställning är befolkningsutvecklingen och därmed förändringen av antalet hushåll. Ökar eller minskar befolkningen? Hur ser flyttströmmarna ut? Näringslivets utveckling, sysselsättningsutvecklingen, service och kommunikationer, skolor, barnomsorg etc är andra faktorer som kan påverka behovet av bostäder. Det är många faktorer inverkar men till syvende och sist är det människorna eller hushållen som behöver någonstans att bo. Det är befolkningsutvecklingen som är den enskilt viktigaste faktorn som styr behovet. Planen inleds därför med en analys av dagens befolkningsstruktur, skillnaderna mellan kommunens delar och en prognos av utvecklingen under de kommande åren. 3.2 Utveckling de senaste tio åren Skellefteå kommun hade vid det årsskiftet 2008/ invånare. Även om befolkningen ökade har den sammantaget minskat med drygt personer motsvarande 2 procent under de senaste 10 åren. Kommunens delar utvecklas på ett mycket olikartat sätt. Invånarna väljer i allt större utsträckning att bosätta sig i älvdalen i och kring Skellefteå och ner mot havet (Skelleftedalen). Övriga orter och omland förlorar, med något enstaka, undantag, invånare för varje år som går. Centralorten Skellefteå tillsammans med tätortsområdet Skelleftehamn och Stackgrönnan har ökat befolkningen med sammanlagt drygt personer samtidigt som Jörns samhälle har minskat med 258 personer motsvarande nästan en fjärdedel av befolkningen på 10 år.

4 Befolkning i kommunen Summa Procent Befolkning Område år 10 år 2008 Skellefteå C % Boliden % Bureå % Burträsk % Bygdsiljum % 384 Byske % Drängsmark % 425 Ersmark % 897 Jörn % 808 Klutmark % 354 Kusmark % 360 Kåge % Lövånger % 724 Medle % 628 Ostvik % 421 Skelleftehamn % Stackgrönnan % 391 Ursviken % Örviken % 431 Summa Tätorter % Omland % Hela kommunen %

5 3.3 Befolkningsstruktur idag Medelåldern i Skellefteå kommun är 42,7 år (Riket 41,0 Länet 41,1). Medelåldern i kommunen har under de senaste 10 åren ökat med 1,7 år. Jämfört med i länet och i riket finns det relativt många under 20 år och över 45 år i kommunen. Detta medför att kommunen har relativt få invånare i åldrarna där emellan (20-44 år). Åldersstruktur i kommunen jämfört med länet och riket 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% w Riket Länet Kommunen Åldersfördelningen i kommunens delar skiljer sig åt. De kommundelar som jämfört med övriga kommunen har relativt sett många unga (0-19 år) är Skelleftehamn/Ursviken och Kågedalen (medelålder 40 år). Relativt många äldre (65- år) bor det i Jörn (medelålder 49 år). Även Lövånger och Burträsk har en befolkningsprofil med många äldre. 3.4 Prognos för de kommande åren Vi har konstaterat att Skellefteå kommun har knappt invånare. Detta motsvarar cirka hushåll. Om kommunen fortsätter att växa i den takt som den har gjort de senaste åren kommer antalet hushåll att öka med knappt till år Om kommunen i stället utvecklas i enlighet med visionen kommer antalet hushåll att öka med drygt fram till år Den relativt snabba ökningen av antalet hushåll fram till 2020 förklaras till viss del av visionens befolkningsmål om invånare 2030, dvs en snabb befolkningsökning. En annan viktig förklaring är att under de närmaste åren kommer många ungdomar som idag bor hemma hos sina föräldrar att bilda egna hushåll. En tredje förklaring är den åldrande befolkningen där stigande ålder medför att allt fler kommer att leva i enpersonshushåll. Efter 2020 bedöms antalet hushåll fortsätta öka men i långsammare takt.

6 Förändring av antalet hushåll i Skellefteå kommun till och med 2020, åldersklasser w Trend Vision I början av 1990-talet föddes de största barnkullarna på många år (drygt 1000 barn/år) Sedan mitten av 1990-talet ligger födelsetalen på ca 700 barn/år. De stora barnkullarna från tidigt 1990-tal går nu ut gymnasiet och de som väljer att bo kvar i Skellefteå ska etablera sig på bostadsmarknaden. På kort sikt kan det därför komma att uppstå ett behov av mindre relativt billiga lägenheter i centrala lägen. När de tidiga 1990-talskullarna bildar familj kommer antalet hushåll i åldern att växa kraftigt (se figuren). Detta medför att det kommer att efterfrågas fler småhus och även större lägenheter under de kommande åren. Efter 1990-talskullarna fyller det dock på med betydligt färre unga underifrån och de bör till stor del kunna fylla på i det bostadsbestånd som 1990-talisterna lämnar när de bildar familj. Behovet av att bygga många och små lägenheter för unga människor är därför begränsat. Antalet hushåll i åldrarna beräknas minska, och inte påverka behovet av nya bostäder särskilt påtagligt. Man kan dock tänka sig en viss omflyttning från villor till lägenheter med hög standard i stadsnära eller centrala attraktiva lägen. Antalet hushåll i åldrar över 65 år kommer att öka i takt med att de stora årskullar som föddes på 1940-talet fyller 65 år. Detta kommer att medföra ett ökat utbud av villor och samtidigt en efterfrågan på lägenheter med centrala lägen. Man kan även tänka sig en efterfrågan på lägenheter med ett kompletterande serviceutbud. Även antalet hushåll över 80 år ökar. Detta medför ett ökat behov av bostäder i särskilt boende. På kort sikt kommer 1990-talisternas etablering på bostadsmarknaden att medföra ökad efterfrågan på mindre lägenheter. Kommande årskullar är dock avsevärt mindre och det är inte rimligt att snabbt starta stora byggprojekt med små lägenheter enbart för att tillgodose 1990-talisternas behov, de måste tillgodoses på annat sätt.

7 Efterfrågan på lägenheter i centrala lägen för barnfamiljer och yngre äldre bedöms fortsätta vara påtaglig under hela planperioden. Trots att många av 1940-talisterna så småningom lämnar sina villor och flyttar till lägenhetsboende kommer det att behövas en kompletterande nyproduktion av villor i attraktiva lägen nära staden när 1990-talisterna bildar familj. På sikt kommer det att behövas avsevärt fler platser i särskilt boende för äldre. 3.5 Långsiktigt behov av fler bostäder Behovet av nyproduktion av bostäder styrs av flera olika faktorer: Utgångsläget Är bostadsmarknaden i balans? (se nedan) Hur förändras antalet hushåll i framtiden Både antalet och åldersfördelningen (se ovan) Kommer några fastigheter att rivas? (inga omfattande rivningar planeras i Skellefteå) I vilken omfattning ombildas fritidshus till permanent bostäder? (ombildning förekommer men sparsamt) Behövs en reserv med lediga bostäder, och i så fall hur stor? En analys av dessa faktorer ger sammantaget en bild av byggbehovet. Under senare år har bostadsmarknaden i Skellefteå inte varit i balans. Under åren med utflyttning och minskande befolkning fanns ett visst överskott på lägenheter och fastighetspriserna var låga. De senaste årens strukturförändringar tillsammans med en mer positiv befolkningsutvecklingen har medfört en viss bostadsbrist och ökande fastighetspriser. I den lågkonjunktur som råder kan vi åter se en osäkerhet på bostadsmarknaden. Skillnaderna är stora mellan centrala Skellefteå och övriga kommunen. Det är bara i Skellefteå som en mer påtaglig bostadsbrist har uppstått. Det är viktigt att skilja på behov och efterfrågan. Alla hushåll har behov av en bostad. Däremot kan hushållet efterfråga en ny bostad även om man redan har en fungerande bostad. Efterfrågan på en ny bostad kan exempelvis bero på förändrade familjeförhållanden eller nytt arbete på annan ort men lika gärna på att man vill bo i ett geografiskt läge som man upplever som mer attraktivt. Ett hushåll kan även efterfråga mer än en bostad. Kommunens bostadspolitik måste bidra både till att tillgodose medborgarnas behov och efterfrågan på bostäder. Alla har rätt att få sitt behov av en bostad tillgodosett. Efterfrågan är däremot ett mer komplicerat begrepp. Bostäder i attraktiva lägen blir ofta relativt dyra, och alla har inte råd att bo där. Kommunen vill växa och många invånare vill bo i attraktiva lägen och kan betala för det. Kommunen måste därför planera för att tillgodose både behov och efterfrågan.

8 Om kommunen växer i enlighet med visionen kommer det att finnas behov av nya bostäder. Men även om vi inte skulle bli fler finns ett behov av nya bostäder. Behovet av typ av bostad förändras med åldern. Med en tämligen statisk befolkningsutveckling kommer befolkningens åldrande att påverka behoven påtagligt, Det kommer att behövas fler tillgängliga lägenheter för personer med olika former av funktionsnedsättning och fler platser i särskilt boende. Samtidigt som det finns en risk för vakanser i andra delar av bostadsbeståndet när få yngre fyller på. Oavsett om kommunen växer i takt med visionen eller inte kommer antalet äldre att öka. Under en lång tid har bostadsbyggandet varit mycket lågt. Det behövs nu en modernisering av bostadsbeståndet. Baserat på nuvarande struktur och efterfrågan och visionen om invånare bedöms bostäder krävas i småhus och bostäder i flerfamiljshus. Kommunen har sedan tidigare en relativt stor planberedskap med många färdiga tomter för nybyggnad. En stor del av detta utbud är lokaliserat till platser med lägre efterfrågan och med relativt stort avstånd till service. Kommunen måste därför planera för nybyggnad i andra mer attraktiva områden. 3.6 Planer och marknad Kommunen kan och ska planera för nyproduktion av bostäder. Kommunen kan dock inte tvinga fram det slutliga byggandet av husen. Det måste finnas en efterfrågan. Det är blivande villaägare, bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster som ytterst avgör vad som ska byggas och vart. Om ingen efterfrågar det kommunen planerar kommer ingen att bygga där. Det som byggs måste både upplevas som attraktivt och få ett pris som köparna kan betala. Med de hyresnivåer som finns idag i Skellefteå har det varit svårt att finansiera nyproduktion av hyresrätter. Byggherrarna och hyresvärdarna kan helt enkelt inte skapa lönsamma projekt, och hyresgästerna är inte beredda att betala de högre hyror som skulle krävas. För produktion av egnahem och bostadsrätter har de senaste årens ökade fastighetspriser medfört att man kan räkna hem även en viss nyproduktion. Kommunens ambition är att skapa balans på bostadsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bostäder produceras på en marknad. Man måste ha klart för sig vem som ska vilja bygga respektive bo och varför. Enbart kommunala planer ger inte bostadsbyggande. Det är viktigt att samtidigt hitta attraktiva lägen, bygga attraktiva och funktionella hus och pressa byggkostnaderna. 4 Bostäder för människor med särskilda behov Socialnämnden har beslutat om en boendeplan för nämndens verksamheter. Planen omfattar perioden fram till och med Äldreomsorgen Under perioden ökar antalet 80 år och äldre med 550 personer i kommunen. I prognosen ses en ökning i alla kommundelar utom i Jörn och i Lövånger. Flest äldre finns i centrala

9 Skellefteå. Där förväntas en ökning på drygt 400 personer för gruppen 80 år och äldre. Det är den allra äldsta åldersgruppen, 90 år och äldre som ökar mest. För äldreomsorgen innebär planen att antalet äldreboendeplatser ökar med drygt 160 platser fram till Utbyggnaden sker i Skellefteå C och Byske där socialnämnden bedömer att behoven av nya äldreboendeplatser finns. Ett nytt boende med 60 platser på Moröbacke togs i drift under hösten Ytterligare ett boende med 60 platser på Moröbacke beräknas bli klart under Därefter planeras för ett nytt boende i Skellefteå C om platser som ska bli klart Samtidigt planerar socialnämnden för att anpassa eller avveckla vissa lokaler som ej bedöms lämpade för verksamheten. Trenden går även mot en avveckling av de minsta enheterna till förmån för större enheter där resurserna kan användas effektivare. 4.2 Handikappomsorgen Framtida behov för handikappomsorgens verksamhet bedöms utifrån de personer som lämnar skolans LSS-verksamhet, samt de kända inom målgruppen som inte ännu har insatser. Under perioden tillkommer, som nu är känt, drygt 40 personer med stora hjälpbehov. Samtidigt ökar medelåldern för boende i service- och gruppbostäderna. Allt fler äldre finns i verksamheterna. Under planeringsperioden fördubblas antalet personer över 65 år. Under byggs tre gruppbostäder med vardera sex platser. Två gruppbostäder byggs på Moröbacke och en på Anderstorp. Samtidigt planeras för ytterligare två gruppbostäder i Skelleftehamn och ett serviceboende med 15 lägenheter på Sörböle. De kommer att byggas under År planerar socialnämnden för tre gruppbostäder alternativt servicebostäder respektive år. Lokalisering av dessa är ännu inte klar. Socialnämnden anser att det är svårt att bedöma behovet av platser efter Nämnden tror dock att det är rimligt med en ytterligare utbyggnad. 5 Fördelning över ytan Befolkningsökningen har under senare år skett framför allt i centralorten Skellefteå. Det sker även en omflyttning från kommunens perifera delar in mot serviceorter och in mot Skellefteå. Cirka motsvarande knappt en femtedel av kommunens befolkning bor inte i en tätort. Om trenden in mot samhällen och stad inte vänder kan man fråga sig hur många som på sikt kommer att bo i kommunens glesare delar. Om man vill motverka trenden in mot samhällen och stad krävs kraftfulla utvecklingsåtgärder. Under planperioden kommer den absolut största andelen av all nyproduktion av bostäder att ske i Skelleftedalen, särskilt inom Skellefteå tätort. Skellefteå stads expansion har tidigare skapat många nya stadsdelar. Det har främst skapat en struktur med utdragen bebyggelse längs dalgången och älven. Den långsmala strukturen medför stora behov av infrastruktur och transporter där beroendet av bil är påtagligt.

10 För att nå en hållbar utveckling finns det relativt goda möjligheter att göra förtätningar i stadsområdet. Därmed kan man bättre utnyttja gjorda investeringar och minska transportarbetet. Det innebär fördelar genom lägre energiåtgång och minskad miljöpåverkan. Bra bostäder tillsammans med god bostadsmiljö, nära grönstruktur och service är betydelsefullt för att öka en orts attraktivitet. Den attraktivitet som söks finns på flera platser i centrala lägen, invid vattendragen och på höjder med utsikt. 6 Riktlinjer för planering En stor andel av kommunens befintliga utbud av tomter är lokaliserat till platser med låg efterfrågan och med relativt stort avstånd till service. Kommunen måste därför planera för nybyggnad i andra mer attraktiva områden. Baserat på nuvarande struktur och efterfrågan samt visionen om invånare bedöms ca bostäder krävas i småhus och ca bostäder i flerfamiljshus. För att nå en hållbar utveckling krävs förtätningar i stadsområdet. Därmed kan gjorda investeringar nyttjas bättre och transportarbetet kan minska. Detta medför fördelar i form av lägre energiåtgång och minskad miljöpåverkan. Bra bostäder tillsammans med god bostadsmiljö, nära grönstruktur och service är betydelsefullt för att öka en orts attraktivitet. I planeringen av nya bostäder är ambitionen att människor ska ha en valfrihet. Kommunen ska sträva efter att blanda såväl huskategorier som upplåtelseformer. Detta innebär att områden bör innehålla både småhus och flerfamiljshus men även en kombination av äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Kommunens mål är att antalet studenter på campus ska öka till 3 000, dvs nästan en fördubbling jämfört med idag. Målet medför ett krav på att anordna ändamålsenliga och prisvärda bostäder för studenterna på eller i närheten av campus. Antalet och andelen äldre kommer att öka i kommunen. I takt med den stigande åldern kommer många troligen att vilja flytta till lättskötta bostäder med närhet till viss service. Det kommer därför att finnas ett behov av seniorboenden/trygghetsboenden på ett antal platser i kommunen. Behovet av så kallade särskilda boenden behandlas i kapitel 4.1 De bostäder som byggs ska vara tillgängliga och användbara för människor med någon form av funktionsnedsättning. Nya bostäder ska byggas så att de boende i normalfallet kan bo kvar även om de får en sämre fysisk förmåga. Det ska dessutom vara enkelt att anpassa bostaden om någon boende behöver en mer omfattande tillgänglighetsinsats. Bostäder ska byggas så att behoven av anpassning i efterhand minimeras. Det blir oftast dyrare att anpassa i efterhand än att bygga tillgängligt från början, och i vissa fall kan det vara omöjligt att anpassa en från början olämpligt utformad bostad. Kommunen ska vara tydlig i vilka krav som ställs på tillgänglighet, särskilt när byggnation sker på av kommunen anvisad mark. Vid planeringen av nya områden för bostäder ska hänsyn även tas till behovet av service. Både behovet av kommersiell och offentlig service ska tillgodoses på ett rimligt avstånd för de boende.

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden

Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den

Läs mer

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan. 5. Boende Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Bostadspolitiskt program för Heby kommun 1 (18) Datum Reviderad 110125, enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef 2015-09-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.Noren@upplandsvasby.se KS/2015:325 31101 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

!!" #$ %" &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( 566+566 $ %". #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+

!! #$ % &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( 566+566 $ %. #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+ !!" #$ %" &'( ) # * + )+ Lars Isaksson tidigare verkställande direktör för Arbetarbostadsfonden och nu Socialdemokraternas ordförandekandidat till styrelsen för kommunala Ekeröbostäder AB 2007-2010 En

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun

Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun kortsiktig planering perioden 2012-2014 långsiktig planering perioden 2015-2020 Fastställd av socialnämnden 2011 11 23 2(12) Innehåll Sida Bakgrund

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

KAP 6 BOSTÄDER OCH BOENDE

KAP 6 BOSTÄDER OCH BOENDE foto: Bosse Björk KAP 6 BOSTÄDER OCH BOENDE Boendemiljöerna i Hallsbergs kommun är varierande och följer i stort den sammansättning som finns i kommuner och orter av liknande storlek runt om i Sverige.

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Förslag till Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2012-2015

Förslag till Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2012-2015 Förslag till Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2012-2015 Oktober 2011 1 Innehållsförteckning: Äldreboendeplan Göteborgs stad 2012-2015...3 PLANEN...3 Plan 2012-2013, inriktning 2014-2015...3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA...3

Läs mer

Tjörns Bostads AB budgetdokument 2016

Tjörns Bostads AB budgetdokument 2016 Sida 1 av 8 Tjörns Bostads AB budgetdokument 2016 Nya lägenheter i Kållekärr Skiss på nya bostäder på Koholmen 1,0 12-09 G:\Win\Tjörns Bostads AB\BUDGET\2016\Budget TBAB 2016.doc Sida 2 av 8 Innehåll Om

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm Remissvar Dnr 2012/3.2.2/63 Sid. 1(12) 2012-06-01 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i

Läs mer

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Ärende 27 Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Tjänsteskrivelse 1 (4) 2016-02-07 KS 2015.0303 Handläggare Bosse Björk Svar på medborgarförslag om byggande av nya bostäder Sammanfattning Föreligger

Läs mer

BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS

BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS BUDGET OCH PLAN 2016 2018 med SANS OCH BALANS DAGS FÖR VERKSTAD! Vadstena kommun är på väg åt fel håll. Vadstena behöver konkret handling, inte prat om unik plan och prat om bygga, bygga, bygga. Medan

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 Rapport 2013:3 Rapporten Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 vänder sig till kommuner, byggföretag och andra som intresserar sig för bostadsmarknadens

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Bostäder för studenter

Bostäder för studenter Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt

Läs mer

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering.

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025

Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025 Version 2016-02-24 Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025 Dokumentnamn Bostadsförsörjningsprogram Dokumenttyp Program och inriktningsmål Beslutad av Kommunfullmäktige Beslutsdatum

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och

Läs mer

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett

Läs mer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att

Läs mer

Bostaden och läget. Ur rapporten:

Bostaden och läget. Ur rapporten: Bostaden och läget Ur rapporten: Äldre bor i mycket större utsträckning redan i sin drömbostad jämfört med andra åldersgrupper Utbredd nöjdhet med läget på bostaden En bostad nära bra kommunikationer,

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013-2020

Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013-2020 Bostadsförsörjningsprogram 2012-2020, informationsdel 1 Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013-2020 Kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeplanering 2013-2020, informationsdel 2 (20) Innehållsförteckning

Läs mer

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Bakgrund Gotland antog sin andra bredbandsstrategi 2010. Målet var att med hjälp av socken-modellen anlägga ett fibernät

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat

Läs mer

Ge oss den ljusnande framtiden åter!

Ge oss den ljusnande framtiden åter! Ge oss den ljusnande framtiden åter! 2 (10) 3 (10) I den här rapporten vill jag berätta vad Socialdemokraterna i Västerås vill göra för stadens ungdomar, men också vad det innebär för dem om vi tillsammans

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Anders Hallmén Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 6 Diariekod: 007 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Bostadsantagande 2013-2022 Förslag till beslut Kommunledningskontoret

Läs mer

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Handlaggare ~nga- ena Palmgren 08-523 038 60 inaa-lena.~almarenqsodertalie.se

Handlaggare ~nga- ena Palmgren 08-523 038 60 inaa-lena.~almarenqsodertalie.se Tjänsteskrivelse Social- och omsorgskontoret Handlaggare ~nga- ena Palmgren 08-523 038 60 inaa-lena.~almarenqsodertalie.se Äldreomsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Lokaiif5rsörjningspIm - Boendeplan inom

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Moderaterna bygger för det växande Stockholm Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Vi välkomnar att Stockholmsregionen växer 2010-08-26 Stockholmsregionen

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003

Läs mer

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

KS 19 6 NOVEMBER 2013

KS 19 6 NOVEMBER 2013 KS 19 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Juhlin Henrik Datum 2013-10-02 Diarienummer KSN-2012-0476 KSN-2013-0197 Kommunstyrelsen Motioner av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Sammanfattning En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande

Läs mer

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del

Läs mer

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden Remissvar Dnr 2009/11/34 Sid. 1(2) 2009-04-16 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Ytterstads- och bostadsbolagsroteln Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Mål för bostadsbyggande 2014-2020

Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige 2014-05-06, 60 2 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Innehåll Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Förord...5 Beslutade mål och inriktningar...6

Läs mer