PM 18 november Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet.

Transkript

1 PM 18 november 2014 Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen Under sommaren och hösten 2014 har den ordinarie arbetsgruppen för Brandbergens utvecklingsprogram bjudit in representanter från Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Äldreförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen för att i en utökad arbetsgrupp särskilt diskutera sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen. Detta PM är sammanställt av den ordinarie arbetsgruppen utifrån de samtal som förts i den utökade arbetsgruppen. Resultatet fungerar som ett underlagsmaterial vid framskrivning av Brandbergens utvecklingsprogram. Sociala aspekter av hållbarhet handlar om de mänskliga behov som krävs för att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. Att uppnå hållbarhet i ett socialt perspektiv kan ses som en process. Ett socialt hållbart samhälle förutsätter en strävan efter att skapa likvärdiga livsvillkor. Alla medborgare har lika stort värde. Haninge kommun verkar för en långsiktig social hållbar utveckling genom att säkra goda levnadsvillkor för invånarna. För att uppnå det krävs det att vi uppfyller grundläggande behov som arbete, goda boendemiljöer, utbildning, trygghet, hälsa, rättvisa, delaktighet med mera. Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet.

2 2 (8) Statistik om Brandbergen Åldersfördelning i Brandbergen Jämfört med Haninge kommun har Brandbergens flerbostadshus en större andel unga vuxna, i åldern 22 till 35 år. Småhusområdet har istället en mindre andel i den åldersgruppen, men en mycket större andel av befolkningen i åldern år. Inflyttning och utflyttning efter ålder Brandbergen har en stor både inflyttning och utflyttning av unga vuxna i åldern år, och av små barn. Det är ett ganska vanligt mönster, åringar är den grupp som flyttar allra mest i Sverige. Många familjer flyttar dessutom i samband med att de får barn, eller i samband med att familjen växer, vilket förklarar att det är många flyttningar bland små barn. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är ett mått på andelen av befolkningen i åldern år som arbetar (de som inte arbetar kan t.ex. vara arbetslösa, studenter, förtidspensionärer eller ha vårdnadsbidrag). Sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor än för män i alla kommundelar. Lägst är sysselsättningsgraden i Jordbro, följt av Brandbergen. I

3 3 (8) Brandbergens småhusområde är sysselsättningsgraden högre än för kommunen som helhet, men lägre i flerbostadshusområdet. Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa i Brandbergen har legat något högre än arbetslösheten för hela Haninge under hela 2000-talet, men skillnaderna är inte så stora. Ohälsa Antalet ohälsodagar redovisar antalet dagar som ersatts med sjukförsäkringen, delat på total befolkning i åldern år. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män i alla kommundelar. Bland kvinnor är ohälsotalet högst i Västerhaninge NV, och för män är det högst i Brandbergen. Om en jämför de olika delarna av Brandbergen syns det att antalet ohälsodagar är högst i flerbostadshusområdet, och lågt i småhusområdet.

4 4 (8) Bostadsbestånd I Haninge är 42 procent av bostäderna småhus, 26 procent är hyresrätter i flerbostadshus och 32 procent är bostadsrätter i flerbostadshus. Bostäderna är dock inte jämnt fördelade över kommunen. I Jordbro är två tredjedelar av alla bostäder hyresätter, medan de helt saknas i Tungelsta S. I Brandbergen finns något fler hyresrätter än bostadsrätter. Mötesplatser och lokaler Att det finns ett rikt utbud av mötesplatser är en viktig social aspekt av hållbarhet. Just nu pågår upprustningen av Brandbergsparken som när den är klar kommer att inbjuda till fler möten genom exempelvis utegym, grillplatser och lekpark.

5 5 (8) Brandbergens centrum utgör i sin helhet en stor mötesplats i Brandbergen. Nyligen öppnade en biograf och centrumägarna Savana har även för avsikt att bygga om centrumbyggnaden och tillföra nya bostäder. Det ökade boendeunderlaget ses som positivt och bidrar till att skapa förutsättningar för att förbättra möjligheterna att mötas i centrum. Utöver det har den utökade arbetsgruppen gett förslag på att det borde finnas fler lokaler i Brandbergen som kan bokas av föreningar. Idag finns få möjligheter att boka lokaler och de som finns är för dyra för de små föreningarna. Arbetsgruppen har även diskuterat möjligeten att skapa en öppen mötesplats med café/restaurang och med verksamheter som musik och dans. Trygghetsupplevelsen Trygghet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person. Det betyder att människor kan uppleva otrygghet även om den faktiska säkerheten är god. Trygghetsupplevelsen i ett område påverkar helhetsintrycket. Under medborgardialogen i Brandbergen och i samtal med den utökade arbetsgruppen har upplevelsen av otrygghet i Brandbergen varit en återkommande fråga trots att polisen meddelar att Brandbergen inte utmärker sig i kommunen gällande brottslighet. Under Brandbergsdialogen oktober 2014 genomförde Brandbergsberedningen en trygghetsvandring ledd av Stiftelsen Tryggare Sverige. På vandringen deltog tjänstemän och politiker från kommunen samt fastighetsägarna och polis. Vandringen visade att det finns behov att förbättre belysningen på vissa platser och att rensa sly utmed gångvägarna. Vandringen visade också att det finns utrymme för en förbättrad kontakt mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och polisen för att effektivisera informationsspridningen och därmed åtgärder i fastigheterna. För äldre personer går trygghet och tillgänglighet hand i hand. En otillgänglig gångväg med otillräcklig belysning eller knölig markbeläggning kan uppfatta otrygg. Önskemål om fler bra bänkar har lyfts och även önskemål om att kommunen ska se över tillgängligheten, det vill säga exempelvis markbeläggningen och tillgången på ledstänger och vilplan. Att se över tryggheten utmed gång- och cykelstråken i Brandbergen kan ses som en kortsiktig utvecklingsåtgärd. Möjligheten att öka antalet vuxna som är ute i Brandbergen föreslås även genom att någon form att trygghetsvärdar eller föräldravandringar genomförs i området. Samarbeten I Brandbergen finns sociala nätverk men de kan bli fler och bättre genom tydligare samarbeten och nätverk. Arbetsgruppen ser exempelvis en efterfrågan bland ungdomar att få hjälp för att komma i arbete genom ett mobilt navigatorcenter i Brandbergen. Barn och unga skulle även kunna erbjudas sommarjobb och sommarkollo genom ett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna, lokala företag och samfunden.

6 6 (8) Brandbergsskolan Rykten om nedläggning lever kvar eftersom det inte finns några löften om att skolan kommer finnas kvar. Det gör det svårt att attrahera såväl elever som ny personal. När någon anställs så slutar en annan och varje år sjunker elevantalet. Brandbergsskolan är otroligt viktig för den sociala hållbarheten i Brandbergen. Den bidrar med såväl utbildning, arbete, delaktighet en hållbar boendemiljö och invånarna känner trygghet. Det finns önskemål om en politisk enighet och ett löfte om att skolan kommer att få finnas kvar. Även Savana AB, fastighetsägaren för Brandbergens centrum, har uttryckt sitt intresse i att skolan får finnas kvar då den ligger i anslutning till centrumbyggnaden. Brandbergens centrum Detaljplanearbete för Brandbergen centrum pågår och centrumområdet står inför en omvandling med utökad centrumbyggnad, nya bostäder och en omgestaltning av busstorget. Centrumbyggnaden är uppdelad av två fastighetsägare där den östra delen med skola, idrottshall, bibliotek och fritidsgård ägs av Tornberget och den västra delen med centrumverksamhet, biograf, vårdcentral och dagverksamhet för äldre ägs av en privat fastighetsägare. Busstorget och parkeringen mot Brandbergsleden ligger inom den privata fastigheten. Byggnaden är från år 1971 och har sedan dess tjänat som serviceinrätning. För Brandbergen är det av största vikt att den service som centrumet och de kommunala verksamheterna tillhandahåller finns kvar och det är positivt att en rad olika verksamheter, såväl offentliga som kommersiella, finns samlade. Dock har verksamheternas behov förändrats sedan Brandbergen byggdes och en översyn av lokalbehov behöver göras. Brist på små lägenheter Dialoger och samtal internt på kommunen visar att det råder brist på små lägenheter i Brandbergen. Idag är endast 4 procent av lägenheterna i Brandbergen mindre än 50 kvm. Såväl ungdomar som äldre har behov av små och tillgängliga lägenheter, gärna nära goda kommunikationer och service. Vid planering av förtätning med ytterligare bostäder bör därför ett- och tvårumslägenheter prioriteras i Brandbergen. Brandbergsparken Efter dialogen med Nyfiken park under 2013 pågår nu arbetet med att genomföra de förslag som togs med i rapporten. Möjligheten att utveckla parken med fler funktioner som utegym och grillplatser har tagits upp som viktigt för trivseln och möjligheten till nya mötesplatser i Brandbergen.

7 7 (8) Möjligheter att odla Idag finns några få möjligheter för boende i Brandbergen att odla. Att tillföra fler kolonilotter eller testa odling på tak vore en positiv social och ekologisk utvecklingsmöjlighet i Brandbergen. Idag tillvaratas inte all den värme som husen i Brandbergen ger ifrån sig. Med stora platta tak på bostadshusen och parkeringsgaragen utgör Brandbergen en möjlig plats för ett pilotprojekt för stadsodling. Stärk kopplingen till naturen Brandbergen ligger granne med en av Haninges största naturupplevelser; Tyresta nationalpark. Kopplingen till naturen upplevs dock otydligt och därmed bristfällig. Det borde vara naturligt och enkelt för boende att hitta ut i ströv- och naturområden. Denna närhet till naturen skulle kunna stärkas genom tydligare skyltning redan vid busstorget, i centrum och vidare ut i området och vid entréerna till naturen. Ambassadörer för Brandbergen Brandbergen behöver goda ambassadörer. Det vill säga människor som bor eller arbetar i området och bidrar till att sprida alla de bra saker som görs i området. Vilka dessa är kan variera från år till år. Ett förslag från den utökade arbetsgruppen är att Akelius och bostadsrättsföreningarna inför husvärdar med uppdrag att välkomna nya boenden. Insamling av el-avfall Äldreförvaltningen informerade om att de har fått höra att det inte längre finns någon insamling av elavfall i Brandbergen. Insamling av avfall sköts av respektive fastighetsägare och bostadsrättsförening och det stämmer att alla inte erbjuder möjligheten att lämna elavfall i källsorteringsrummen. För att Brandbergens ska utvecklas hållbart är det viktigt att boende har möjlighet att sortera sitt avfall. Äldreförvaltningen har sökt pengar från klimatmiljonen för att möjliggöra för en mobil insamling av el-avfall i Brandbergen. Ansökningarna tas upp i miljönämnden under sen höst 2014.

8 8 (8)