LOKAL EKONOMISK ANALYS

Transkript

1 LOKAL EKONOMISK ANALYS Med fokus på kvinnors företagande Winnet arbetar för att undersöka strukturer och organisationer som påverkar kvinnors företagande. I Östergötland är andelen kvinnor som driver företag lägre än riksgenomsnittet, detta borde innebära att det finns en stor utvecklingspotential om man kunde identifiera och undanröja hindren för kvinnors företagande. Som ett led i arbetet har Winnet erbjudit olika byalag i Östergötland att få statistik från SCB som visar på hur just deras område ser ut inom en rad intressanta områden. Dessa siffror har de sedan använt för att analysera området utifrån ett jämställdhetsperspektiv och vilka förutsättningar det finns för kvinnor att starta och driva företag. Winnet fick in åtta rapporter, varav en film, som alla belyser specifika geografiska områden utifrån statistiken samt byalagens lokalkännedom. Flera grupper har dessutom använd sig av andra publikationer inom ämnet och jämfört sitt område med Sverige i stort. Detta har resulterat i väl genomarbetade rapporter, analyser, slutsatser och förslag på åtgärder.

2 RAPPORTER VÄRDA MILJONER 8 rapporter - Björsäter, Godegård, Ydre, Västra Ryd, Östgöta Dal, Bestorp, Malexander, Igelfors-Regna - Genomsyras av framtidstro och stark känsla för hembygden Mycket gemensamt - Likartade problem - Samsyn om tänkbara lösningar Marknadsplaner - som kan bli värda miljoner Rapporter har inkommit från; Björsäter, där en film gjordes med bl a byalagets Tommy Aarna. Godegårds församling lämnade in en sammanställning gjord av Birgitta Karlsson, Bodil Wahlberg, Pia Hjelmer, Pia Folin, Sara Karlsson, Annika Linder, Annette Linder, Frida Linder och Liz Haugaard. Från Ydre kom en rapport gjord av kreativitetshuset Lyan, där Lottie Rääf är aktiv. Västra Ryds sockenförening lämnade in en rapport sammanställd av Fredrik Skillmark. Östgöta Dals ekonomiska föreningen sammanställde statistiken för sitt område. I Bestorp var det byalaget som arbetade med LEA:n och skrev rapporten Malexanders byalag, med Anna Jamieson, Therese Leufvén och Solveig Agnevik, analyserade siffrorna för sitt område. I Igelfors-Regnabygden var det bygderådet som fick uppgiften och lämnade in sammanställningen över sin analyser och förslag. Efter dessa åtta LEA-rapporter framgår det tydligt att de mindre orterna på landsbygden har mycket gemensamt, både vad gäller problem och tänkbara lösningar. Det som genomsyrade sammanställningarna var framtidstro och känsla för sin hembygd. De mindre orterna har ofta en stark sammanhållning och en vilja att överleva, de sitter inte med armarna i kors och väntar på hjälp utifrån går samman för att agera.

3 Analys INTE BARA MINSKNING Minskande och åldrande befolkning - Undantag: Bestorp och Björsäter Fler kvinnor än män flyttar - Kvinnor skaffar sig högre utbildning - Fysiskt tunga jobb på landsbygden - Små företag med få eller inga anställda Bestorp sticker ut med en tydlig befolkningsökning Det har varit stor variation på mängden fakta och analyser i rapporterna, de mest genomarbetade sammanställningarna har bestått av drygt 20 sidiga analyser, med bilder, diagram och tabeller. Medan de enklare innehållit endast text på 3-4 sidor. Det har också varit stor variation i hur mycket man använt sig av fler källor än lokalkännedom och LEA:n. Flera grupper har hämtat underlag från andra publikationer, gjort intervjuer med företagare och boende, samt letat information på nätet. Arbetet med LEA:n har gett samtliga grupper nya insikter och kunskaper om just deras område, det har också lett till att man fått något gemensamt att diskutera kring; varför det ser ut på ett visst sätt och hur man kan ändra på det. Arbetet har gett nya insikter om en bygd där man kanske bott hela livet och nu ser med nya ögon. De flesta har en minskande och åldrande befolkning. Där sticker Bestorp ut med en tydlig befolkningsökning, men även Björsäter är unika med sin inflyttning av unga barnfamiljer. I Igelfors påtalar man att de har ett överskott av ensamstående, framförallt änkor och ogifta/frånskilda män. Befolkningsminskningen anses bero på flera faktorer men flytt till arbete i större stad lyfts fram som den största orsaken. Flera av rapporterna påpekar att kvinnorna ofta har högre utbildning men ändå lägre lön, vilket kan påskynda utflyttningen av just kvinnor från glesbygden. Dessutom är det de fysiskt tyngre arbetstillfällena som dominerar vilket gör det svårare för kvinnor att starta företag/hitta arbetstillfällen. På de flesta orter är det jord och skogsbruk, fiske, åkeri och byggföretag som är vanligast, typiskt manliga arbetstillfällen således. Dessutom är det övervägande små företag med färre än tio eller inga anställda.

4 Analys ÖKAT FRITIDSBOENDE Positivt - Växande marknad för serviceföretag inom RUT/ROT, vård och handel Negativt - Fritidsboende nyttjar service, men betalar inte skatt på orten - Ökade säsongsvariationer Förslag från flera håll: - Ändring av skattereglerna för fritidsboende Ökande fritidsboende medför både för- och nackdelar Flera rapporter pekar också på siffror som visar att alltfler fastigheter endast bebos vissa tider på året. Det har uppstått ett förändrat boende med de förbättrade pendlingsmöjligheterna och kommunikationerna som innebär att alltfler är skrivna i en större stad, där de också betalar skatt, men tillbringar alltmer tid i fritidsboendet. Detta är både positivt och negativt då det finns en växande marknad för serviceföretag inom RUT/ROT men även vård och handel, samtidigt som de fritidsboende inte betalar skatt där men nyttjar servicen. Flera byagrupper föreslår skatteändringar så orter med stort antal fritidsboende också kan få del av dessa intäkter.

5 Analys EKONOMISKA LÄCKAGE Pendlare handlar på större orter - Sämre utbud och högre priser på hemorten - Säsongsvariationer Exempel på förslag - Samköpskooperativ - Egna matkassar Vikten av dagligvaruhandel på orten poängteras starkt Pendlare svarar för en betydande del av det ekonomiska läckaget. LEA:n har visat på hur de ekonomiska medlen rör sig till och från orterna och här kunde grupperna konstatera att de har omfattande ekonomiska läckage. Pendlare handlade på större orter och det kan vara svårt att ändra på. Läckaget anses bero på flera faktorer med kanske framförallt på det bristande utbudet i den mindre orten. Malexander la fram ett intressant förslag för att dra lite nytta av detta och föreslog ett Samköpskooperativ där inköpen skulle göras gemensamt på större ort och sedan hämtas i Malexander. Flera av de mindre orterna har betydligt större utbud sommartid tack vare turister och sommarboende men möjligheterna för dessa företag att vara verksamma även vintertid anses som mycket små eller obefintliga. Andra orter jobbar - eller funderar på att börja - med matkassar och har lyckats få kunder från större orter. Överlag poängterar grupperna vikten av dagligvaruhandel på orten och hur den lokala affären ofta blir en mötesplats. De flesta rapporter vittnar om låg medelinkomst och utbildningsnivå jämfört med riksgenomsnittet. Där avviker Bestorp som har relativt höga genomsnittslöner även om det är stora skillnader i lönerna mellan könen.

6 Åtgärder och förslag HUR GYNNAS KVINNORNA? Många konkreta förslag - Inte bara fokus på kärnfrågan - det som gynnar orten gynnar också kvinnors företagande Stor tilltro till turism som framtida näringsgren - Ger stora möjligheter för kvinnor - Ger kringeffekter inom handel, vård, bygg och transport - Matproduktion och förädling Landsbygden har stor utvecklingspotential inom turism. Samtliga orter vill växa och för fram olika förslag och åtgärder som skulle kunna vända befolkningstrenden. Grupperna har lagt varierande stort fokus på kärnfrågan om kvinnors företagande, men de antar förmodligen att åtgärder som gynnar orten också gynnar kvinnorna. En viktig faktor som nästan samtliga rapporter för fram är turism och man har stor tilltro till sin orts dragningskraft på turister/sommarboenden. Detta skulle kunna leda både till rena turistföretag med guidade turer, boenden, upplevelsepaket osv. men också till kringeffekter för handel, vård, bygg och transport. Flera av dessa områden förs fram som lämpliga för kvinnor att starta företag inom.

7 Åtgärder och förslag KRAV PÅ SAMHÄLLET Levande landsbygd ställer krav på samhällsplaneringen - Kommunikation och infrastruktur - Bättre pendlingsmöjligheter, kollektivtrafik och vägstandard Förbättrad information till nyföretagare - Kvinnor vill ha torrt på fötterna innan de startar företag - Myndigheter som arbetar med dessa frågor bör alltså beakta detta när de har kontakt med kvinnor med företagsidéer Förbättrade pendlingsmöjligheter krävs. För att kunna bo och ha företag på en ort påpekar byagrupperna att kommunikation och infrastrukturer måste fungera väl. Flera vill se bättre pendlingsmöjligheter, kollektivtrafik och vägstandard, liksom ett väl fungerande internet och mobilt nätverk. Eftersom kvinnor tenderar att vilja arbeta inom vård, omsorg och utbildning är det önskvärt att underlätta för dessa företag, kommuner bör lägga ut mer på entreprenad. Nu när mat har blivit en så het fråga, tillsammans med miljö och klimat, ser många bygdegrupper en framtid för kvinnor att starta företag inom matproduktion och förädling, liksom små gårdsbutiker och caféer. Östgöta Dals ekonomiska förening lägger fram en intressant teori om att kvinnor vill ha mer på fötterna innan de vågar starta företag, jämfört med män, och att denna upplevda kunskapsbrist borde kunna avhjälpas med bättre information från myndigheter. Myndigheter som arbetar med dessa frågor bör alltså beakta detta när de har kontakt med kvinnor som vill starta företag.

8 Åtgärder och förslag MÖTESPLATSER Stort behov av naturliga möten - Föreningar, kommunens tjänstemän och politiker - Olika åldrar och kulturer Nätverk och mentorer - För kvinnor som startar företag Föreningslivet är viktigt - Här framstår inte könsuppdelningen lika stark som inom arbetslivet - Större samarbete mellan föreningsliv, näringsliv och boende efterlyses. Naturliga mötesplatser är viktigt, där man kan träffas utan att någon behöver vara arrangör. Något som väldigt många efterfrågar är mötesplatser. Det verkar finnas ett enormt behov av platser där människor kan mötas i olika konstellationer; företagskvinnor behöver mötas för att bolla idéer och stötta varandra, föreningar bör mötas för att samarbete kring övergripande frågor, kommunens tjänstemän och politiker behöver möta invånare och diskutera ortens villkor, människor från olika åldrar och kulturer behöver mötas för att lära av varandra och lära känna varandra. Mötesplatserna som efterlyses är både återkommande träffar med utvalda personer och en fysisk plats där människor kan mötas utan någon som håller i, eller arrangerar mötet. Flera grupper betonar också vikten av nätverk och mentorer för att hjälpa kvinnor att starta företag, eller få befintliga företag att utvecklas och växa. Föreningslivet lyfts fram som både rikt och av stor vikt för orterna. Här framstår inte könsuppdelningen lika stark som inom arbetslivet och många efterlyser större samarbete mellan föreningsliv, näringsliv och boende.