LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

Transkript

1 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

2 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg, skola, bostäder, handel, post, vägar och övrig kommunikation, miljö samt arbetstillfällen. I skrivelse till kommunstyrelsen i oktober 1995 anhöll gruppen om ett samarbete vilket hade som mål att upprätta en landsbygdsutvecklingsplan för kommunen. Kommunstyrelsen beslutade att utse planeringssekreterare som kontaktperson i ärendet. Vidare utsågs kommunstyrelsens planeringsutskott sedermera arbetsutskott att utarbeta riktlinjer för hur en landsbygdsutvecklingsplan för hela kommunen kan utformas. Vid första upptaktsmötet med utvecklingsgrupperna deltog landsbygdsutvecklare Erik Andersson från Glesbygdsdelegation/länsstyrelsen i Jönköpings län. Då fanns fem utvecklingsgrupper representerade. I inledningsskedet deltog även LRF:s Åtvidabergssektion samt nätverket för landsbygdsturism. Det fortsatta arbetet med landsbygdsfrågor har skett i form av gemensamma träffar med samtliga utvecklingsgrupper som regel 2 gånger per år. Vidare har kommunstyrelsens arbetsutskott besökt samtliga utvecklingsgrupper. Under 2001 har utvecklingsgrupperna kunnat söka en bygdepeng från länsstyrelsen. Bygdepengen är på totalt kronor där kommunens andel är kronor och resterande kronor delas mellan länsstyrelsen och landstinget. Antalet utvecklingsgrupper har i dagsläget växt till åtta grupper vilket innebär att i princip samtliga kommundelar i kommunen finns representerade. Flertalet av utvecklingsgrupperna har arbetat fram lokala utvecklingsplaner för sin kommundel. Med ledning av dessa har en kommunomfattande landsbygdsprogram utarbetats. Förslaget till landsbygdsprogram har översänts på remiss till samtliga utvecklingsgrupper, de politiska partierna, nämnder samt kommunens förvaltningar. Det slutliga programmet skall ses som en del i processen att utveckla landsbygden. De konkreta åtgärdsförslagen i remissutgåvan av landsbygdsprogrammet har överlämnats till verksamhetsansvariga nämnder/förvaltningar att beaktas i samband med arbetet med verksamhetsplaner

3 3 DEMOKRATI Som inledning till avsnittet om demokratifrågor redovisas nedan några av de viktigaste kraven som ställdes på landsbygdsriksdagen 1996 i Avesta-Hedemora för att öka demokratin: Ge ökat inflytande till de lokala utvecklingsgrupperna genom att pröva olika modeller av självstyre. Starta utbildning av såväl kommunala politiker och tjänstemän som medborgare för att utveckla dialogen och samspelet dem emellan. Förnya samhällsplaneringen genom att utgå från de lokala utvecklingsgruppernas planering. Erkänn den lokala nivån under den kommunala, i samhällsplaneringen. Dessa krav och andra likartade krav har sin grund i det faktum att intresset för att arbeta politiskt har minskat påtagligt. Så är också fallet inom Åtvidabergs kommun. Arbetet inom ramen för landsbygdsprojektet har dock visat att intresset för att arbeta med frågor som berör den egna bygden är stort på många håll. Det är viktigt och nödvändigt för demokratin att såväl de lokala som de centrala kommunpolitiska organen lyssnar till vad människorna tycker lokalt. De utvecklingsgrupper som tagit upp demokratifrågan har gjort det utifrån en likartad utgångspunkt nämligen att inflytande och ansvar över lokala beslut måste öka. Bygdegrupperna eller motsvarande ska ges möjlighet att på ett påtagligt sätt vara delaktiga i beslut som berör det egna området. Ett av sätten för att uppnå detta mål är att kommunstyrelsens arbetsutskott regelbundet besöker bygdegrupperna. En Bygdepeng har införts under en försöksperiod. Bygdepengen är tänkt att användas för omkostnader för aktivt framåtsyftande utvecklingsarbete, seminarier, projekt i bygden samt övriga omkostnader som porto, lokalhyra etc. Bygdepeng till utvecklingsgrupperna utgår i dag med maximalt 2000 kronor per grupp. Länsstyrelsen och landstinget bidrar vardera med lika mycket varför totalsumman för respektive grupp uppgår till 6000 kronor. Försöksverksamheten, som leds av länsstyrelsen, pågår fram till och med Kommunens målsättning är att denna peng skall permanentas.

4 4 NÄRINGSLIVSUTVECKLING OCH SYSSELSÄTTNING Den övervägande delen av befolkningen utanför centralorten får sin utkomst från annat håll än i den egna kommundelen. Man pendlar således till och från jobbet. De arbetstillfällen som finns är inom kommunal service (skola, barnomsorg, äldreomsorg) eller inom jord- skogsbruk, serviceföretag eller enmansföretag. Kommunen skall aktivt arbeta för att öka antalet arbetstillfällen på landsbygden. EU-FRÅGOR EU-medlemsskapet och det stöd som finns att hämta i strukturfonderna har givit enskilda människor, lokala grupper och föreningslivet möjligheter att samlas kring ett gemensamt projekt för landsbygdens utveckling. Enligt EU:s direktiv skall den lokala nivån aktiveras och vara med i utformningen av olika projektidéer. Öka kunskapen om de möjligheter och villkor som EU-medlemskapet ger. KVINNORS MÖJLIGHETER PÅ LANDSBYGDEN Kvinnokraften utgör en stor del av utvecklingskraften på landsbygden. Många kvinnor arbetar deltid med långa resvägar. För att kvinnor skall kunna vara yrkesverksamma krävs en fungerande barnomsorg i närområdet. I de senaste regionalpolitiska propositionerna fastslås att kvinnokraften måste uppmärksammas och stödjas samt att kvinnligt företagande ska synliggöras och stimuleras. Män och kvinnor skall ha samma förutsättningar för utveckling i skola och arbetsliv. Verka för och uppmuntra kvinnligt företagande på landsbygden.

5 5 KOMMERSIELL SERVICE Den kommersiella servicen på landsbygden är i de flesta fall begränsad till dagligvarubutik. Butiken fyller ofta en mycket viktig servicefunktion. Förutom försäljning av dagligvaror kan butiken ha sidoverksamhet som apoteksservice, utlämningsställe för systembolaget, bensinförsäljning, tipsombud, lottförsäljning, hemsändning etc. Dagligvarubutik finns i kommunens samtliga tätorter samt i Kvarnvik (Hannäs församling). Kommunen och länsstyrelsen har ett gemensamt ansvar för att trygga en god varuförsörjning på landsbygden. I olika plandokument ( GPF, Översiktsplan etc ) har uttalats att dagligvaruaffärer skall finnas i Grebo, Björsäter, Falerum och Kvarnvik (Hannäs församling). Det finns olika statliga stödformer i form av bidrag eller lån. Ansökan vad gäller dessa ställs till länsstyrelsen. Landsbygdsbor skall ha möjlighet att göra dagligvaruinköp inom rimligt avstånd från sin bostad. Därför är kommunens målsättning att dagligvarubutiker skall finnas i Grebo, Björsäter, Falerum och Kvarnvik (Hannäs församling). Verka för att kommunens inköp upphandlas lokalt. Verka för att lokalt odlade och producerade produkter försäljs i den lokala dagligvarubutiken eller annat försäljningsställe. KOLLEKTIVTRAFIK En väl fungerande kollektivtrafik med goda möjligheter att utnyttjas för arbetsresor samt för att nå kommersiell och offentlig service, är en grundläggande förutsättning för många landsbygdsboende.

6 6 Det skall finnas möjlighet att utnyttja kollektivt färdmedel för i första hand arbets- och skolpendling. I andra hand skall kollektivtrafik kunna utnyttjas för kommersiell och offentlig service. Förbättra informationen om de kollektiva resmöjligheter som finns på landsbygden. På sikt skall det finnas möjlighet att utnyttja alla trafikslag (skolskjutsar, färdtjänst, kompletteringstrafik) för de boende på landsbygden. VÄGAR Befintlig kollektivtrafik på landsbygden tillgodoser bara delvis det behov av persontransporter som föreligger. Därför har personbilen för de flesta landsbygdsbor en stor och viktig betydelse som transportmedel. För landsbygdens fortsatta utveckling är ett vägnät som tillgodoser såväl person- som godstransporter en mycket viktig förutsättning. Åtvidaberg är den kommun i länet som har störst andel grusvägar nämligen 33,9 %. I kilometer räknat är det 107 km grusväg. För att råda bot på detta måste kraftansträngningar göras från statligt/regionalt håll. Verka för en trafiksäkrare miljö. Alla för person- och godstransporter viktiga allmänna vägar på landsbygden skall ha en godtagbar standard. Genomföra vägprojekt i samarbete med Vägverket och berörda markägare och boende för att få bättre vägar. Kommunens roll blir i första hand att vara samordnare av dessa projekt. BOSTÄDER Permanent boende är en förutsättning för en levande landsbygd. Landsbygdsbefolkningen ökade sin befolkning mellan , samtidigt som kommunens totala folkmängd minskade. Under 2001 minskade landsbygden sin befolkning och även andelen landsbygdsboende minskade.

7 7 Den övervägande delen av bybyggelsen domineras av villor. Väldigt få alternativ kan erbjudas på landsbygden eller i tätorterna utanför centralorten. Bostadsbyggandet har legat på en mycket låg nivå under de senast åren på grund av att de ekonomiska förutsättningarna för byggande inte varit särskilt god. Flertalet av utvecklingsgrupperna har framfört önskemål om att olika boendeformer borde finnas på landsbygden. Komplettering bör i första hand ske genom hyreslägenheter särskilt små lägenheter. Vidare bör det finnas tomtmark för ytterligare bebyggelse av småhus. Alla boendekategorier skall om möjligt finnas på landsbygden. POST, EL (ENERGI) OCH TELE Postväsendet, el- och telemarknaden har avreglerats under 1990-talet i syfte att genom ökad konkurrens uppnå ökad effektivitet och som i sin tur ger förutsättningar för att upprätthålla service över hela landet. Avregleringen har inte medfört förbättringar för alla. Utvecklingsgrupperna i Fröjerum och Hannäs trycker på att samma förutsättningar för dataöverföring skall gälla på landsbygden som i tätorterna. Vidare pekar flertalet grupper ut att mobiltelefonnätets täckning är dålig på många ställen på landsbygden. Samtliga utvecklingsgrupper trycker på att det är viktigt med en väl fungerande lantbrevbäring. Förnyelsebara energisystem tas upp av några grupper. Landsbygden skall vara delaktig i den snabba tekniska utvecklingen och komma i åtnjutande av det allt rikare utbudet av tjänster och service som följer av teknikutvecklingen.

8 8 KOMMUNAL SERVICE Skola Barnomsorg Service i form av skola-barnomsorg är en nödvändighet för att människor skall kunna verka och bo på landsbygden. Åtvidabergs kommun har en relativt sett väl utbyggd service vad gäller skola och barnomsorg. Grundskolor (åk 1-6) finns i Grebo, Björsäter, Falerum och Hannäs (friskola). Inom barnomsorgen finns i huvudsak platser till alla som behöver. Verka för att befolkningsutvecklingen blir sådan att den kommunala servicen kan bibehållas på minst dagens nivå. Vid behov verka för distansundervisning. Äldreomsorg Kommunservice i form av äldreomsorg är en viktig faktor för landsbygdens överlevnad. I kommunen finns en relativt väl utbyggd service i form av servicehus. Dock saknas i dag servicelägenheter i flera kommundelar. Det skall finnas en väl utbyggd hemtjänstorganisation vilket skall möjliggöra för äldre att bo kvar i sin bostad så länge det är möjligt. Om rationella enheter för servicehus eller liknande kan skapas bör även denna möjlighet finnas. HÄLSOVÅRD Hälsovårdsservice finns i dag i centralorten med vårdcentral och distriktssköterskemottagning. I Grebo, Björsäter och Falerum finns distriktssköterska ett begränsat antal dagar per vecka.

9 9 Alla landsbygdsboende skall inom sin kommundel ha möjlighet att besöka distriktssköterskan. Kollektivtrafiken skall vara utformad så att den möjliggör resa vid besök på vårdcentralen. JORD, SKOG OCH FISKE Jord- och skogsbruk är och har alltid varit en förutsättning för en levande landsbygd. Dels ger dessa näringar sysselsättning, dels är de en förutsättning för en omväxlande och rik natur som kan utnyttjas. På landsbygdsriksdagen 1996 togs beslut om att: Verka för ett livskraftigt och lönsamt bruk av jord, skog och vatten, som är basen för sysselsättning på landsbygden och en förutsättning för ett framtida kretsloppsbaserat samhälle. Verka för utveckling av livskraftig småskalig produktion av varor och tjänster och upplevelser från jord, skog och vatten samt uppmuntra konsumtion av lokala produkter. Verka för att kretsloppsanpassade produkter från jord-, skog- och vattenbruk tillerkänns relevanta miljöfördelar så att t ex trä, etanol och vegetabiliska oljor kan ersätta mindre miljövänliga produkter. Turistsatsningar måste ske i samarbete med markägare, brukare som kan bli berörda och att stor hänsyn skall visas för att skapa ett bra klimat. Då blir bonden nöjd och turisten känner sig välkommen. Öka förståelsen och kunskapen om jord- och skogsbrukets villkor och verksamhetsformer. Genom ändamålsenlig skötsel behålla värdefulla ängs- och hagmarker. Verka för lokal produktion och konsumtion av jordbruksprodukter.

10 10 KRETSLOPPSTÄNKANDE - MILJÖFRÅGOR Kommunens Agenda 21-projekt, som pågått ett antal år, har med en rad insatser och aktiviteter bidragit till ökad förståelse och kunskap om att kretsloppstänkandet ska genomsyra allt och alla i kommunen. Det känns bra att detta projekt kan integreras med det lokala utvecklingsarbetet som bedrivs av bland annat utvecklingsgrupperna. Kommunen ska på kommun- och lokalnivå verka för att allt utvecklingsarbete så långt det är möjligt tillägnar sig idéer, metoder och arbetssätt för att uppnå ett mer kretsloppsanpassat samhälle. KULTUR OCH FRITID, NATUR I kommunen finns ett stort antal föreningar. Även på landsbygden är föreningslivet väl utbrett med hembygdsföreningar och idrottsföreningar som dominerande. I kommunen finns också möjligheter till ett rikt naturliv med Östgötaleden som går genom kommunen. Genom kultur- och fritidsverksamhet skall kommunens invånare ges möjlighet att utveckla kultur- och fritidsvanor som bidrar till en god folkhälsa. Kultur- och fritidsverksamhet skall medverka till en rik samhällsmiljö, som tillvaratar och förmedlar natur- och kulturhistoriska värden. Genom stöd till föreningslivet skall ideella krafter lyftas fram i det gemensamma arbetet.

11 11 TURISM MARKNADSFÖRING Kommunen är ingen utpräglad turistkommun men här finns många områden som skulle kunna locka turister. Utvecklingsgrupperna föreslår en rad åtgärder för att locka fler turister hit. Ett genomgående tema från grupperna är att marknadsföringen av turismen måste förbättras. Kommunen skall marknadsföras som en intressant turistkommun med boende, aktiviteter och sevärdheter. Bland sevärdheter ska turistmål som ekomuseum, kulturmiljöer, hembygdsmuseer etc uppmärksammas i större utsträckning.