Allt om näringslivet på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allt om näringslivet på landsbygden"

Transkript

1 Allt om näringslivet på landsbygden

2

3 För att vi ska förstå landsbygdens förutsättningar och möjligheter behövs det en samlad bild, byggd på fakta, över hur det faktiskt ser ut. Allt om landet är en webbpublikation som samlar kunskap om Sveriges landsbygder. I publikationen beskriver vi en stor del av den statistik som finns om landsbygderna. I Allt om landet har vi valt en definition av landsbygd som bygger på en indelning av Sveriges kommuner i fyra regiontyper: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. De två sistnämnda menar vi är landsbygd. I dessa kommuner bor omkring 34 procent av Sveriges befolkning. Sverige består inte av en typ av landsbygd utan vi måste prata om Sveriges landsbygder. Det finns landsbygder som växer och landsbygder där befolkningen minskar. I en del bygder ökar jobben medan de minskar i andra. Allt om landet har en bred ansats och publikationen spänner över flera ämnesområden. Vi presenterar varje område som ett fristående avsnitt, men det finns många beröringspunkter mellan avsnitten. De områden som vi har valt att titta närmre på är: befolkningsstruktur, sysselsättning, företagande och tillväxt, service och infrastruktur, föreningsliv och miljö. Statistiken har lättöverskådlig grafik och kortare sammanfattningar. För den som vill ha mer kunskap innehåller varje avsnitt även en diskussionsdel som ger en fördjupad bild av ett visst område. Statistiken som ligger till grund för våra beskrivningar finns tillgänglig i en databas. Om du vill veta mer om något statistikområde kan du själv söka i databasen. Du hittar databasen här.

4

5 Sammanfattning Fler arbetsställen kommer till än det försvinner Utvecklingen i antal arbetsställen skiljer sig mellan olika delar av Sverige. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget har verksamhet. I de flesta av Sveriges kommuner kommer det fler nya arbetsställen än antalet arbetsställen som försvinner. I landsbygdskommunerna läggs fler arbetsställen ned än det kommer nya. Det är framförallt i på den glesa landsbygden som antalet arbetsställen minskar. Om befolkningen ökar så skapas fler arbetsställen Där befolkningen har ökat har också antalet arbetsställen ökat och sambandet är starkast på landsbygden. Det betyder att det ofta är de landsbygdskommuner som haft en positiv förändring i befolkningsutveckling som också har haft en positiv utveckling av arbetsställen. Arjeplog, Krokom och Åre är de enda tre kommunerna på den glesa landsbygden som har haft en positiv befolkningsutveckling och ökning i antal i arbetsställen mellan 2005 och Jordbruk, jakt och skogsbruk - viktiga branscher på landsbygden Branscherna fastighets- och uthyrningsverksamhet (inklusive företagstjänster) och jordbruk, jakt och skogsbruk är de två branscher i Sverige som har flest arbetsställen. På landsbygden är det jordbruk, jakt och skogsbruk som har flest arbetsställen. I städerna är det däremot branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet som har flest arbetsställen. Städerna har generellt en konkurrensfördel i sektorerna finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet. Landsbygden har däremot en konkurrensfördel i sektorerna jordbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten och offentlig förvaltning och försvar. Kombinationsverksamhet möjlighet på landsbygden Många jordbruksföretag sysslar med kombinationsverksamhet. De vanligaste versamheterna är entreprenad, turism och gårdsförädling. Till exempel så arbetar 13 procent av jordbruksföretagarna på landsbygden med entreprenad och 7 procent med turism. De flesta arbetsställen har inga eller få anställda Hur många anställda de olika arbetsställena har skiljer sig inte mycket mellan stad och landsbygd. De flesta arbetsställena har inga eller få anställda. I majoriteten av Sveriges kommuner finns det fler arbetsställen där antalet sysselsatta ökar än där de minskar. Det är fler arbetsställen på landsbygden där antalet sysselsatta minskar. Omsättningen ökar mest på landsbygden Det går ändå att se att antalet arbetsställen har ökat procentuellt sett i alla anställningsklasser på landbygden och i städerna mellan 2005 och Städerna har en högre tillväxt än landsbygden, förutom för de arbetsställen som har 0 anställda och 250 eller fler anställda. Det är bara inom dessa anställningsklasser som omsättningen per arbetsställe som redovisar moms är högre på landsbygden än i staden. Omsättningen per arbetsställe har ökat i hela landet, men mest på landsbygden. Författare: Joel Karlsson

6 Innehåll 1 Företag och arbetsställen i stad och land Arbetsställen och de som arbetar Flest företag och arbetsplatser på gles landsbygd Arbetsplatser kommer och går Fler nya arbetsställen än det försvinner Arbeten försvinner inte från de arbetsställen som finns kvar Vilken inriktning har företagen? Så här har branscherna förändrats Skillnad mellan arbetsställens fördelning i branscher i stad och land Antalet anställda per arbetsställe Kvinnors arbetsplatser försvinner på landsbygden Omsättning och arbetsställen Störst ökad omsättning på landsbygden Areella näringar, jord- och skogsbruk Jordbrukare har flera kombinationsverksamhet Jordbruksföretagen minskar och effektiviteten ökar Vanligare med kombinationsverksamhet i städer Enskilda skogsägare äger halva skogen på landsbygden En skogsägare bor ofta i samma kommun som sin skog Diskussion och fördjupning: Var skapas arbetsställen? Nya företag och nya arbetsställen Nya arbetsställen och arbetsmarknad Nya arbetsställen och befolkning Fortsatta studier Så här definierar vi landsbygd Källförteckning Bilaga Specialiseringskvoter Kombinationsverksamheter inom jordbruket

7

8 1 Företag och arbetsställen i stad och land Utvecklingen i antal arbetsställen skiljer sig mellan olika delar av Sverige. I kommunerna i regiontypen gles landsbygd minskade antalet arbetsställen mest under tidsperioden I de flesta kommuner har fler nya arbetsställen skapats än de som har försvunnit. Kommunerna som har högst antal nedlagda arbetsställen i relation till nya arbetsställen finns i regiontyperna gles landsbygd och landsbygd. Kommuner som har en högre andel arbetsställen där antalet sysselsatta minskar är vanligare i regiontyperna gles lansbygd och landsbygd. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

9 Förutsättningarna för företagande är inte de samma över hela Sverige. Dessa förutsättningar påverkar strukturen och utvecklingen av företagandet i Sverige. Beroende på var företaget ligger finns olika förutsättningar vad gäller till exempel arbetskraft, humankapital, finansiella tillgångar och naturtillgångar. Efterfrågan på företagets produkter påverkas av marknadens storlek; hur stor marknaden är påverkas av bland annat storleken på den lokala marknaden och infrastruktur. Med bra infrastruktur ökar möjligheterna att exportera företagets produkter utanför den lokala markanden. I avsnittet Allt om sysselsättning på landsbygden hittar du mer information om de förutsättningar som arbetsmarknaden erbjuder företagandet Förutsättningarna för företagande är inte de samma över hela Sverige. Dessa förutsättningar påverkar strukturen och utvecklingen av företagandet i Sverige. Enligt SCB så avser ett arbetsställe varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. 1 Ett arbetsställe är en enhet som ägs av ett företag och som verkar på en ort och inom en näringsgren och producerar varor och tjänster främst av ett slag. Det egentliga arbetsstället bedriver företagets normala produktionsverksamhet. Arbetsställen är till exempel fabrik, butik, kontor och verkstad. Inom transport och byggverksamhet är arbetsstället det huvud- eller distriktskontor från vilket verksamheten leds. 2 Det finns aspekter som gör det tydligt vilken verksamhet som bedrivs i arbetsstället, till exempel om arbetsstället betalar moms eller om arbetsstället är huvudsysselsättning för någon person. Om arbetsstället köper eller/och säljer tjänster och varor så betalar arbetsstället moms. Nästan all omsättning av varor och tjänster är momspliktig men det finns undantag, 3 till exempel ska säljaren av sjukvård och utbildning inte ta ut moms av köparen. Alla arbetsställen behöver inte vara huvudsysselsättning för någon person. Den eller de personerna som bedriver verksamheten i arbetsstället har istället sin huvudsakliga sysselsättning i ett annat arbetsställe. Att ingen har sin huvudsysselsättning i arbetsstället är vanligt bland mindre och nystartade företag. I statistiken nedan används främst det totala antalet arbetsställen. Statistik om omsättning och sysselsättning beskriver de arbetsställen som betalar moms och de arbetsställen där någon har sin huvudsysselsättning. Utvecklingen i antal arbetsställen skiljer sig mellan olika delar av Sverige. Det finns regioner med tillväxt av arbetsplatser och företagande och samtidigt finns det regioner där arbetsplatser och företagande minskar, se figur 1. Kommunerna där antalet arbetstillfällen har minskat under tidsperioden finns främst i regiontypen gles landsbygd. Men det finns också ett antal kommuner i samma regiontyp som tillhör de kommuner där antalet arbetsställen har ökat mest i Sverige. Några exempel är Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala. Svenljunga, Mullsjö, Gnosjö, och Kinda är de enda kommunerna i södra Sverige som har en negativ förändring av antalet arbetsställen åren Det finns två grupperingar av kommuner som utmärks av höga positiva förändringar i södra Sverige: en grupp är lokaliserad vid den norska gränsen och den andra i Halmstad med kringliggande kommuner. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. 1 SCB, Variabelbeskrivning, 2 Förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93) och förordningen (EG 177/2008) rörande företagsregister. 3 Skatteverket, Vad är moms, 9

10 Figur 1. Procentuell förändring i antalet arbetsställen åren Källa: raps, egen bearbetning Totalt för Sverige har antalet arbetsställen ökat med över tio procent mellan åren 2005 och 2010, se tabell 1. I storstadsområden förändrades antalet arbetstillfällen mest under perioden. Både regiontyperna landsbygd och stadsområden har haft en förändring något under riksgenomsnittet. Tillväxten i gles landsbygd var under perioden nästan sex procentenheter lägre än i landet som helhet. Tabell 1. Procentuell förändring i antalet arbetsställen åren , per typ av region och Sverige totalt Region Arbetsställen Gles Landsbygd 4,4 Landsbygd 8,9 Stadsområden 9,7 Storstadsområden 12,5 Sverige 10,2 Källa: raps, egen bearbetning 1.1 Arbetsställen och de som arbetar Storleken på befolkning påverkar antalet arbetsställen. Att tillväxten i antalet arbetsställen är starkare i staden än på landsbygden kan troligen kopplas till den relativa befolkningsutvecklingen. En större befolkning är relaterad till en större marknad och marknadens storlek påverkar avsättningsmöjligheter och tillgången till arbetskraft. Vi antar att en befolkningsökning driver en ökning av antalet företag och arbetsställen. Figur 2 nedan redovisar relationen mellan förändring i antal arbetsställen och befolkningsutvecklingen i landets kommuner. Mer information om befolkningsutveckling hittar du i avsnittet Allt om att bo, leva och vara på landsbygden. 10

11 Förändring antal arbetsställen (%) Förändring befolkning (%) Gles Landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 2. Procentuell förändring åren i antalet arbetsställen i relation till procentuell förändringen i befolkning samt stads- och landsbygdskommuner Källa: raps, egen bearbetning Regiontyperna stadsområden och storstadsområden hade generellt under perioden en tillväxt i både antalet arbetsställen och befolkning. I alla stadskommuner ökade antalet arbetsställen under perioden. Kommunerna med högst tillväxt i både antalet arbetsställen och befolkningen finns i regiontypen storstadsområden, se tabell 2. Tabell 2. Procentuell förändring åren i antalet arbetsställen och befolkning, alla kommuner med en procentuell befolkningsökning över 10 procent Kommun Regiontyp Arbetsställen % Befolkning % Sundbyberg Storstadsområden 12,9 13,6 Malmö Storstadsområden 13,9 10,2 Lomma Storstadsområden 14,2 14,3 Upplands-Bro Storstadsområden 14,7 11 Nacka Storstadsområden 15,3 12,3 Solna Storstadsområden 15,9 12,5 Nykvarn Storstadsområden 20,3 11,7 Knivsta Storstadsområden 24,9 10,5 Med stadskommuner menar vi alla kommuner i regiontyperna storstadsområden och stadsområden. Alla kommuner som finns i regiontyperna gles landsbygd och landsbygd är här ihopslagna till landsbygdskommuner. Källa: raps, egen bearbetning I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. 11

12 Mellan åren har relationen mellan utvecklingen i antalet arbetsställen och befolkningsutvecklingen varit olika stark i stad och land. För Sverige som helhet var korrelationen 0,58 under perioden men för regiontyperna varierar korrelationen mellan 0,63 i gles landsbygd till 0,2 i storstadsområden. Många kommuner i regiontyperna gles landsbygd och landsbygd har under åren en positiv utveckling av antalet arbetsställen trots att befolkning minskar. I vissa landsbygdskommuner minskar både antalet arbetsställen och befolkning. I tabell 3 visar vi alla kommuner med negativ utveckling i både antalet arbetsställen och befolkning. Flertalet av kommunerna finns i mellersta och norra Sverige, ett undantag är Gnosjö. Relationen mellan befolkningsutveckling och utvecklingen i antalet arbetsställen är starkare på landsbygden än i stadsområdena. Detta kan vara relaterat till att stadsområdena redan erbjuder en gynnsam storlek på marknaden. På landsbygden gör den ofta negativa befolkningsutvecklingen att både avsättningsmöjligheter och tillgången på arbetsarbetskraft minskar. Tabell 3. Procentuell förändring åren i antalet arbetsställen och befolkning, alla kommuner där antalet arbetstillfällen minskat Kommun Regiontyp Arbetsställen % Befolkning % Överkalix Gles landsbygd -10,7-6,7 Dorotea Gles landsbygd -8,5-6,6 Munkfors Landsbygd -6,6-5,6 Kramfors Landsbygd -3,0-5,9 Sollefteå Gles landsbygd -2,9-3,4 Pajala Gles landsbygd -2,6-7,6 Storuman Gles landsbygd -1,5-5,9 Ljusnarsberg Landsbygd -1,3-7,3 Hagfors Landsbygd -1,2-6,4 Gnosjö Landsbygd -1,1-2,1 Bräcke Gles landsbygd -0,6-4,3 Filipstad Landsbygd -0,5-4,1 Sorsele Gles landsbygd -0,5-5,8 Valdemarsvik Landsbygd -0,4-4,5 Svenljunga Landsbygd -0,4-1,4 Vindeln Gles landsbygd -0,3-4,3 Hofors Landsbygd -0,1-4,5 Källa: raps, egen bearbetning Flest företag och arbetsplatser på gles landsbygd Om vi ställer företagsförekomster och arbetsställen i regiontyperna i relation till antalet sysselsatta så finns det både flest företag och arbetsplatser på den glesa landsbygden och minst i storstadsområden, se tabell 4. Företagsförekomster och arbetsställen per sysselsatt är högre på landsbygden, jämfört med storstadsområden. Begreppet företagsförekomst är ett sätt att redovisa företag regionalt. Företag är inte enbart knutna till en kommun utan kan ha verksamhet i många kommuner. Utifrån arbetsställens belägenhet är det möjligt att redovisa om företaget har verksamhet i en viss region. 4 Att företagsförekomsten och antalet arbetsställen ställs i relation till förvärvsarbetande dagbefolkningen eller sysselsatta i ett geografiskt område gör att om råden med låg sysselsättning får en högre andel. Om vi i ställer förekomsten av företag och antalet arbetsställen i relation till befolkning så innebär det att områden med olika arbetsmarknader jämförs. 4 SCB, Variabelbeskrivning, 12

13 Tabell 4. Företagsförekomster och arbetsställen i relation till sysselsatta efter typ av regiontyp och Sverige totalt, år 2010 a Region Företagsförekomster per sysselsatta Arbetsställen per sysselsatta b Sysselsatta per capita Gles landsbygd 0,15 0,17 0,43 Landsbygd 0,14 0,15 0,41 Stadsområden 0,10 0,11 0,47 Storstadsområden 0,11 0,12 0,51 Sverige 0,12 0,12 0,47 a sysselsatta definieras här som förvärvsarbetande dagbefolkning b arbetsställen där någon har sin huvudsysselsättning i relation till sysselsatta per regiontyp och Sverige totalt. Källa: SCB, egen bearbetning Att förekomsten av företag och antalet arbetsställen i relation till sysselsatta är högst på landsbygden och lägre i stadsområden kan bero på en rad olika faktorer. Jordbruksverket 5 nämner i en rapport tre faktorer som kan förklara den högre andelen företag per capita på landsbygden. Brist på anställningsmöjligheter inom rimligt pendlingsavstånd kan få fler att starta eget. Regioner med många företagare kan dessutom påverka inställningen till företagande och skapa gynnsamma villkor för nya företagare genom att det finns kapital och kompetens. Det finns en högre andel jord- och skogsbruksföretag på landsbygden. Dessa företag är vanliga på landsbygden och har ofta inga eller få anställda. I områden där det råder utbredd småskalighet finns det en benägenhet att köpa tjänster från andra företag istället för att anställa. Andelen arbetsställen med inga anställda är högre på landsbygden, jämfört med stadsområdena. Detta är relaterat till att många företag som finns på landsbygden, som jordbruks- och skogsföretag har inga eller få anställda, se avsnitt 3. För arbetsställen med få anställda (1-4 st.) är relationen mellan stad och land det motsatta, de är flest i stadsområdena. Inom övriga anställningsklasser är skillnaderna små mellan regiontyperna. I avsnittet Allt om sysselsättning på landsbygden kan du läsa mer om pendling. 5 Jordbruksverket (2009) 13

14 1.2 Arbetsplatser kommer och går Under ett givet år etableras och försvinner arbetsställen. Om antalet nya arbetsställen överstiger antalet nedlagda arbetsställen ökar det totala antalet arbetsställen. Att antalet arbetsställen ökat i alla regiontyper, se tabell 1, behöver inte spegla relationerna mellan nya och nedlagda arbetsställen. Till exempel kan en ökning av arbetsställen både bero på en relativ hög andel nya arbetsställen men även en låg andel nedlagda arbetsställen. Flertalet arbetsställen är inte nya eller nedlagda utan är kvarvarande från året innan, se tabell 5. Statistik från SCB om företagens och arbetsställenas dynamik syftar till att kartlägga strukturella förändringar av företag och arbetsställen. Fokus i statistiken är företagens och arbetsställenas personal över tid medan mindre vikt läggs vid förändringar av ägare, näringsgren och var arbetsställena finns. Vad gäller dynamiken i arbetsställena så baseras den i stor utsträckning på om arbetsstället överlever mellan åren. 6 Regiontyperna har liknande andel nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen. Något högre andel nya arbetsställen kan ses på gles landsbygd och i storstadsområden. Andelen kvarvarande arbetsställen är något högre i landsbygd och stadsområden. Andelen nedlagda arbetsställe är högst i gles landsbygd och lägst i storstadsområden. Därför är kvoten mellan nya och nedlagda arbetsställen högre i storstadsområden, jämfört med gles landsbygd. Tabell 5. Antal och andel nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen per regiontyp år 2010 a Nya Kvarvarande Nedlagda Gles landsbygd (15 %) (71 %) (14 %) Landsbygd (14 %) (74 %) (13 %) Stadsområden (14 %) (73 %) (12 %) Storstadsområden (16 %) (70 %) (13 %) a Andelen per regiontyp presenteras inom parantes. Andelen är avrundad och adderar därför inte alltid till 100. Källa: raps, egen bearbetning Då antalet kommuner och befolkningsstorlek varierar i regiontyperna så speglar inte det totala antalet det genomsnittliga antalet i kommunerna, i respektive regiontyp, se tabell 6. I genomsnitt är antalet nya, kvarvarande, nedlagda arbetsställen betydligt lägre för kommunerna på landsbygden, jämfört med stadskommunerna. I genomsnitt har kommuner i gles landsbygd det lägsta antalet och kommuner i storstadsområden det högsta antalet. Antalet nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen varierar inom regiontyperna, speciellt stor är variationen mellan kommunerna i regiontypen storstadsområden. 6 SCB, Företagens och arbetställenas dynamik (FAD), 14

15 Tabell 6. Genomsnittligt antal nya, kvarvarande och nedlagda arbetsställen per regiontyp 2010 a Nya Kvarvarande Nedlagda Gles landsbygd (66) (294) (58) Landsbygd (119) (616) (102) Stadsområden (402) (346) Storstadsområden (2 004) (8 296) (1 601) a Standardavvikelsen rapporteras inom parantes Källa: raps, egen bearbetning Fler nya arbetsställen än det försvinner Kvoten nya arbetsställen i relation till nedlagda arbetsställen har varierat under perioden för region typerna, se figur 3. Om kvoten är 1 så har antalet arbetsställen varit oförändrat. En kvot större än 1 visar att det totala antalet arbetsställen i regiontypen ökat och en kvot mindre än 1 visar att antalet arbetsställen minskat. Kvoten behöver inte relatera till arbetsplatser, då ett möjligt scenario är att nedläggningen av en stor arbetsplats leder till att några startar eget men inte på ett sätt som komp en serar bortfallet av arbetsplatser. Generellt har kvoten varit högst i storstadsområden och lägst i gles landsbygd. Efter år 2005 har det generellt till kommit fler nya arbetsställen än det försvunnit, i alla regiontyper. Kvot, nya och nerlagda arbetsställen År Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 3. Kvot nya och nedlagda arbetsställen åren , per regiontyp Källa: raps, egen bearbetning 15

16 I de flesta kommuner är antalet nya arbetsställen högre än antalet arbetsställen som försvunnit, se figur 4. Kommunerna som har högst antal nedlagda arbetsställen i relation till nya arbetsställen finns över hela Sverige. Men endast i regiontyperna gles lansbygd och landsbygd, se tabell 7. Den kommunen med lägst antal nya arbetsställen i relation till antal nedlagda arbetsställen är Ljusnarsberg (0,63). Högst andel nya arbetsställen har Sorsele (1,83) i regiontypen gles landsbygd. De tio kommuner med högst andel finns i regiontyperna landsbygd och storstadsområden. Figur 4. Kvot nya och nedlagda arbetsställen, år 2010 Källa: raps, egen bearbetning 16

17 Tabell kommuner med högst och lägst antal nya arbetsställen i relation till nedlagda arbetsställen, år 2010 Kommun Regiontyp nya/ nedlagda Kommun Regiontyp nya/ nedlagda Sorsele Gles landsbygd 1,83 Orsa Gles landsbygd 0,84 Torsås Landsbygd 1,58 Skinnskatteberg Landsbygd 0,83 Gagnef Landsbygd 1,55 Älvsbyn Landsbygd 0,83 Osby Landsbygd 1,49 Norsjö Gles landsbygd 0,82 Dals-Ed Landsbygd 1,47 Grums Landsbygd 0,81 Bollebygd Storstadsområden 1,46 Högsby Landsbygd 0,8 Lysekil Landsbygd 1,45 Robertsfors Landsbygd 0,79 Nykvarn Storstadsområden 1,41 Gullspång Landsbygd 0,79 Boden Landsbygd 1,41 Smedjebacken Landsbygd 0,75 Knivsta Storstadsområden 1,41 Ljusnarsberg Landsbygd 0,63 Källa: raps, egen bearbetning Arbeten försvinner inte från de arbetsställen som finns kvar Av de kvarvarande arbetsställena har de flesta oförändrat antal sysselsatta, se tabell 8. De regiontyper med högst respektive lägst andel arbetsställen med oförändrat antal sysselsatta är landsbygd och stadsområden, 66 procent och 60 procent. Antalet arbetsställen där antalet sysselsatta är högre än antalet arbetsställen med där antalet sysselsatta minskar, i samtliga regiontyper. Tabell 8. Andel kvarvarande arbetsställen med oförändrat, ökande och minskat antal sysselsatta av totalt kvarvarande arbetsställen, per typ av region (2010) Oförändrat antal sysselsatta i arbetsstället Ökande antal sysselsatta i arbetsstället Minskande antal sysselsatta i arbetsstället Gles landsbygd 63 % 20 % 17 % Landsbygd 66 % 18 % 16 % Stadsområden 60 % 22 % 18 % Storstadsområden 62 % 21 % 17 % Källa: raps, egen bearbetning Kvoten mellan antalet arbetsställen där antalet sysselsatta ökar och arbetsställen där antalet sysselsatta minskar visar i förlängningen på hur sysselsättningen utvecklas. Om kvoten är 1 så är antalet arbetsställen där antalet sysselsatta ökar samma som antalet arbetsställen där antalet sysselsatta minskar. Om kvoten är större än 1 så ökar antalet sysselsätta på fler arbetsställen än de minskar. Om kvoten är mindre än 1 är andel arbetsställen där antalet sysselsatta minskar fler än där de ökar. För regiontyperna har kvoten arbetsställen där antalet sysselsätta ökar eller minskar varierat under perioden , se figur 5. Förhållandet mellan regiontyperna är i stort konstant under perioden, med respektive högst och lägst andel i storstadsområden och gles landsbygd. 17

18 Kvot arbetsställen med ökande/minskande antal sysselsatta År Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 5. Kvoten av kvarvarande arbetsställen med ökande antal sysselsatta och arbetsställen med minskande antal sysselsatta åren , per regiontyp Källa: raps, egen bearbetning I de flesta kommuner är antalet arbetsställen där de sysselsatta ökar högre än antalen arbetsställen där de sysselsatta minskar, se figur 6. Kommunerna som har en högre andel arbetsställen där antalet sysselsatta minskar finns spridda över hela Sverige men finns endast i regiontyperna gles lansbygd och landsbygd. Lägst andel och högst andel har två kommuner i regiontypen landsbygd, Kungsör respektive Gnosjö, se tabell 9. De tio kommuner med lägst kvot finns alla utom en kommun i regiontypen landsbygd. Undantaget är Sollefteå som är en kommun i regiontypen gles landsbygd. Bland de tio kommuner med högst kvot finns alla regiontyper förutom stadsområden. I kapitel 6 presenteras mer detaljerad statistik rörande nya, nedlagda och kvarvarande arbetsställen. Kapitlet utforskar också relationerna mellan nya, nedlagda och kvarvarande arbetsställen och nyföretagande i stad och land. 18

19 Figur 6. Kvoten av kvarvarande arbetsställen med ökande antal sysselsatta och arbetsställen med minskande antal sysselsatta, 2010 Källa: raps, egen bearbetning Tabell 9. Tio kommuner med högst respektive lägst kvot. Kvoten av arbetsställen med ökande antal sysselsatta i relation till arbetsställen med minskande antal sysselsatta år 2010 Kommun Regiontyp ökande/ minskande Kommun Regiontyp ökande/ minskande Gnosjö Landsbygd 1,67 Ödeshög Landsbygd 0,91 Malå Gles Landsbygd 1,63 Nora Landsbygd 0,91 Salem Storstadsområden 1,63 Töreboda Landsbygd 0,9 Osby Landsbygd 1,61 Östra Göinge Landsbygd 0,89 Hagfors Landsbygd 1,61 Sollefteå Gles Landsbygd 0,89 Tjörn Storstadsområden 1,59 Degerfors Landsbygd 0,89 Kiruna Gles Landsbygd 1,56 Oskarshamn Landsbygd 0,86 Vindeln Gles Landsbygd 1,55 Surahammar Landsbygd 0,85 Partille Storstadsområden 1,55 Ydre Landsbygd 0,82 Orust Landsbygd 1,54 Kungsör Landsbygd 0,8 Källa: raps, egen bearbetning 19

20 2 Vilken inriktning har företagen? Andelen arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk är störst på lands bygden och betydligt mindre i stadsområden. Motsatt förhållande finns för branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. Stadskommuner har en konkurrensfördel i sektorerna finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. Landsbygds kommuner har en konkurrensfördel i sektorerna jordbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten samt offentlig förvaltning och försvar. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

21 I kapitel 1 beskriver vi vad som avses med ett arbetsställe. Arbetsställens fördelning i branscher skiljer sig från kommun till kommun. I detta avsnitt beskriver vi branschfördelningen av arbetsställen, det vill säga andelen arbetsställen i en bransch i relation till det totala antalet arbetsställen. Vi har klassificerat arbetsställena i branscher enligt SNI (branschindelning) I figur 7 redovisar vi den branschtillhörigheten för arbetsställen för landet som helhet, för åren 2005 och I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. Den största branschen i termer av antal arbetsställen i Sverige är fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster, en bransch som omfattar många företag med få eller inga anställda. Men det är inte denna bransch som har högst andel arbetsställen i alla Sveriges kommuner. Den bransch med högst genomsnittliga andel i Sveriges kommuner är jordbruk, jakt och skogsbruk, en bransch som också omfattar många små företag. Mer information om branschen finns i avsnitt 5. I landet som helhet har de flesta branscher förändrats likartat mellan åren 2005 och Förändringen mellan åren beskriver vi mer i detalj i avsnitt 2.1. Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El, gas, värme och vatten Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel etc Hotell och restaurang Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Hälso- och sjukvård; soc tjänster Samhäll och personliga tjänster Int. organisationer och ambassader Ej identifierat Figur 7. Andel arbetsställen enligt branschfördelning av det totala antalet arbetsställen åren 2005 och 2010, procent Källa: raps, egen bearbetning Det finns stora skillnader mellan stad och land för de två branscher som har högst andel arbetsställen i landet, fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster samt jordbruk, jakt och skogsbruk. Andel arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk är högst i gles landsbygd och betydligt lägre i storstadsområden. Motsatt förhållande finns för branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster, där andelen är högst i storstadsområden och lägst i gles landsbygd. Kommunerna i de fyra regiontyperna är heterogena, vad gäller hur branscherna fördelar sig i antal. Figur 8 visar fördelningen för två branscher, fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster och jordbruk, jakt och skogsbruk. För en tjänst- och servicesektor som fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster är 7 SCB (2005) 21

22 storleken av den lokala marknaden av stor betydelse. Det finns därför en lägre andel av dessa företag i landsbygdskommuner, jämfört med branschen jordbruk, jakt och skogsbruk som är direkt relaterad till landsbygdens resurser. Figur 8. Antal arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk i relation till antal arbetsställen i branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster 2010 Värden över 1 indikerar att antalet arbetsställen i branschen jordbruk, jakt och skogsbruk är större är antalet arbetsställen i branschen fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. Källa: raps, egen bearbetning 2.1 Så här har branscherna förändrats Antalet arbetsställen i Sverige har ändrats mellan 2005 och 2010, se figur 9. Antalet arbetsställen har minskat i branscherna tillverkning, partihandel och detaljhandel, transport och kommunikation och offentlig förvaltning och försvar. Antalet arbetsställen i branschen fiske har i genomsnitt minskat i Sveriges kommuner. Däremot har antalet arbetsställen ökat totalt för Sverige, vilket innebär att arbetsställena har ökat i de kommuner där det tidigare fanns många. Antalet arbetsställen har ökat med över tio procent i flera branscher. Branschen Finansiell verksamhet ökade under perioden med över 30 procent. Ökningen är dock koncentrerad till ett fåtal stadskommuner. Den genomsnittliga tillväxten är betydligt lägre i Sveriges kommuner (under 20 procent). Branschen jordbruk, jakt och skogsbruk, den näst största branschen i antal arbetsställen, hade en lägre tillväxt under perioden, cirka 10 procent. Men i flera kommuner var tillväxten högre och i genomsnitt var tillväxten i Sveriges kommuner cirka 15 procent. I kapitel 5 så beskriver vi mer i detalj hur jordbruks- och skogsföretagen har utvecklats de senaste åren. 22

23 Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El, gas, värme och vatten Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel etc Hotell och restaurang Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Hälso- och sjukvård; soc tjänster Samhäll och personliga tjänster % Sverige Kommuner Figur 9. Procentuell förändring av arbetsställen per bransch åren , landet som helhet och i genomsnitt för Sveriges kommuner Källa: raps, egen bearbetning Antalet arbetsställen i stad och land ändras över tid, se figur 10. Vid en jämförelse mellan åren 2005 och 2010 har till exempel antalet arbetsställen i branschen utvinning av mineral ökat något i regiontypen gles landsbygd och minskat i alla andra kategorier av stad och land. Antalet arbetsställen i branscherna el, gas, värme och vatten samt finansiell verksamhet har under perioden minskat något i gles landsbygd, men ökat i de andra regiontyperna. Antalet arbetsställen i branschen fiske har minskat i alla typer av regioner förutom storstadsområden. Antalet arbetsställen i branscherna jordbruk, jakt och skogsbruk och hotell och restaurang har ökat i alla regiontyper. För flera branscher kan den största tillväxten observeras för regiontypen storstadsområden. För branscherna jordbruk, jakt och skogsbruk och fiske sker dock förändringen från en låg nivå. 23

24 Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Tillverkning El, gas, värme och vatten Byggverksamhet Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Partihandel och detaljhandel etc Hotell och restaurang Transport och kommunikation Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Finansiell verksamhet Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Offentlig förvaltning och försvar Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Utbildning Hälso- och sjukvård; soc tjänster Samhäll och personliga tjänster Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden % Figur 10. Procentuell förändring av arbetsställen per bransch och regiontyp åren Källa: raps, egen bearbetning 24

25 2.2 Skillnad mellan arbetsställens fördelning i branscher i stad och land Arbetsställens fördelning i branscher skiljer sig mellan stad och land. Enligt vedertagen ekonomisk teori stimuleras tillväxt av täthet, mångfald och tillgänglighet till befolkning och ekonomisk aktivitet. Detta sker genom ett ömsesidigt förstärkande utvecklingsförlopp där stora marknader har konkurrensfördelar eftersom de lockar till sig företag vars produktion kännetecknas av skalfördelar. Skalfördelar innebär att den genomsnittliga kostnaden beror på storleken av marknaden. Hushåll och arbetskraft i sin tur lockas av den variationsrikedom i utbud som större marknader erbjuder. Trängseleffekter, i form av exempelvis höga fastighetspriser, kan urholka attraktionskraften hos större marknader. 8 Att företag har skalfördelar på stora marknader förklarar varför allt fler arbetsställen och arbetstillfällen finns i städer. Det är inte optimalt för alla företag att lokalisera sig i städer. Landsbygden erbjuder ett alternativ för företag där nyttan av att befinna sig i en stad inte kompenserar de kostnader som uppstår på grund av trängseleffekter. Vidare erbjuder landsbygden resurser i form av skog, jordbruksmark, vatten, mineraler och natur- och kulturmiljöer. Landsbygden kan därför erbjuda en attraktiv produktionsmiljö för näringar som drar nytta av landsbygdens resurser och låga lokalkostnader. 9 En kommuns specialisering inom en särskild bransch visar på vilka branscher som är vanliga i kommunen. De mönster som ses i tabell 10 är vad man kan förvänta sig från ekonomisk teori. Stadskommuner har en konkurrensfördel i sektorer där den lokala marknaden är av stor betydelse som finansiell verksamhet och fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster. För dessa sektorer har regiontyperna stads-och storstadsområden en högre andel företag inom branschen än genomsnittet i Sverige. Här har landsbygden en lägre andel företag inom branschen än genomsnittet. Tabell 10. Branscher med hög respektive låg specialisering, per regiontyp 2010 a Hög specialisering b Låg specialisering c Gles landsbygd Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Partihandel och detaljhandel El, gas, värme och vatten Finansiell verksamhet Offentlig förvaltning och försvar Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Hälso- och sjukvård; sociala tjänster Samhälls- och personliga tjänster Landsbygd Jordbruk, jakt och skogsbruk Finansiell verksamhet Utvinning av mineral Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster El, gas, värme och vatten Offentlig förvaltning och försvar Stadsområden Fiske Storstadsområden Finansiell verksamhet Jordbruk, jakt och skogsbruk Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster Utvinning av mineral El, gas, värme och vatten a Specialiseringskvoter för alla branscher, per regiontyp, finns i bilaga b Specialiseringskvoter över 1,3. c Specialiseringskvoter under 0,7. Källa: raps, egen bearbetning 8 Krugman (1991) 9 Jordbruksverket (2012) 25

26 Statistik över antal besöksnätter visar att det främst är fjällvärlden och kust områdena som attraherar besökare utanför storstäderna. För branscherna jordbruk, jakt och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral, el, gas, värme och vatten är landsbygdens resurser av stor betydelse. I dessa branscher har landsbygden en högre andel företag inom branschen än genomsnittet i Sverige och staden en lägre andel företag inom branschen än genomsnittet. Inom vissa branscher finns inget som visar på några konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar för stads- och landsbygdskommuner. Detta är fallet för tillverkning, byggverksamhet, hotell och restaurang, samt transport och kommunikation. Andelen arbetsställen inom byggverksamhet är likartad i de fyra regiontyperna. Regiontyperna storstadsområden och gles landsbygd har en högre andel företag inom branschen hotell och restaurang än genomsnittet i Sverige och de övriga två regiontyperna har en andel under genomsnittet. Det kan bero på att både storleken av den lokala marknaden och de resurser som finns i gles landsbygd påverkar var arbetsställen i sektorn lokaliseras. Statistik över antal besöksnätter visar att det främst är fjällvärlden och kustområdena som attraherar besökare utanför storstäderna Jordbruksverket (2012) 26

27

28 3 Antalet anställda per arbetsställe Det finns ungefär lika stor andel arbetsplatser av olika storlekar i regiontyperna. De flesta arbetsställena har inga eller få anställda. Generellt har antalet arbetsställen procentuellt ökat i alla anställningsklasser för både land och stad. Stad har en högre tillväxt än landsbygden, förutom för anställningsklassen 0 anställda och i anställningsklassen 250 eller fler anställda. Det finns en tydlig trend på landsbygden att arbetsställen med minskande antal sysselsatta har en hög andel sysselsatta kvinnor samtidigt som arbetsställen med ökande antal sysselsatta har en låg andel sysselsatta kvinnor. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

29 Fördelningen av andelen arbetsställen per anställningsklass var likartad i stad och land, år Figur 11 visar att andelen arbetsställen med 0 anställda är jämförelsevis hög på landsbygden. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda 250 eller fler anställda Andel arbetsställen (%) Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 11. Andel arbetsställen per anställningsklass och respektive regiontyp 2010 Källa: raps, egen bearbetning Andelen arbetsställen per anställningsklass har också en likartad fördelning inom olika branscher, men fördelningen kan variera mellan branscherna. Jordbruk, jakt och skogsbruk och fastighets- och uthyrningsverksamhet inklusive företagstjänster är två branscher där de flesta arbetsställen har få eller inga anställda, se figur 12. Hur arbetsställen är fördelade mellan olika anställningsklasser i olika branscher skiljer sig inte mycket från hur fördelningen ser ut i landet. Tillväxten är högst inom anställningsklassen 1 4 anställda, en ökning med nästan 22 procent eller arbetsställen. 29

30 Jordbruk, jakt och skogsbruk Tillverkning 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda 50 eller fler anställda 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda 50 eller fler anställda Partihandel och detaljhandel etc Fastighet, uthyrning och ftg-tjänster 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda 50 eller fler anställda 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda 50 eller fler anställda Andel arbetsställen (%) Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 12. Andel arbetsställen per anställningsklasser i fyra branscher, per regiontyp 2010 Källa: raps, egen bearbetning Generellt har antalet arbetsställen ökat procentuellt i alla anställningsklasser för både land och stad mellan åren 2005 och 2010, se figur 13. Städer har en högre tillväxt än landsbygder, förutom för anställningsklassen 0 anställda och i anställningsklassen 250 eller fler anställda. I dem har landsbygd respektive gles landsbygd en högre tillväxttakt än storstadsområden. Tillväxten har varit högst i storstadsområden inom alla anställningsklasser, förutom i anställningsklassen 250 eller fler anställda. Tillväxten är högst inom anställningsklassen 1 4 anställda, en ökning med nästan 22 procent eller arbetsställen. Tillväxten har varit lägst för gles landsbygd i alla klasser, förutom i anställningsklassen 250 eller fler anställda där en ökning med över 16 procent representerar en ökning av antal arbetsställen från 18 till 21 stycken. I samma anställningsklass observerar vi att antalet arbetsställen har minskat på landsbygden med cirka 3 procent eller 11 arbetsställen. I anställningsklassen anställda har antalet arbetsställen minskat under perioden med nästan 2 procent, vilket motsvarar 7 arbetsställen. 30

31 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda 250 eller fler anställda % Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 13. Procentuell förändring av antalet arbetsställen per anställningsklass och respektive regiontyp Källa: raps, egen bearbetning 31

32 3.1 Kvinnors arbetsplatser försvinner på landsbygden Det finns en tydlig trend på lands bygden att arbetsställen där antalet sysselsatta minskar har en hög andel sysselsatta kvinnor. Efter 2005 har generellt antalet anställda i nya arbetsställen varit högre än tidigare sysselsatta i nedlagda arbetsställen, se figur 14. Generellt under hela perioden, , har andelen sysselsatta i nya arbetsställen i relation till sysselsatta i nedlagda varit högre i städer, jämfört med i landsbygder. En förklaring till detta är att det skapas fler nya arbetsställen jämfört med hur många arbetsställen som lägger ner i städer, se avsnitt Kvot sysselsatta, nya/nerlagda 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1, År Gles Landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 14. Antalet sysselsatta i nya arbetsställen i relation till antalet sysselsatta i nedlagda arbetsställen åren , per regiontyp Källa: raps, egen bearbetning Andelen sysselsatta kvinnor i relation till totalt antal sysselsatta i nya och nedlagda arbetsställen är lägre på landsbygden, se tabell 11. Det finns en tydlig trend på landsbygden att arbetsställen där antalet sysselsatta minskar har en hög andel sysselsatta kvinnor. Samtidigt har arbetsställen där antalet sysselsatta ökar en lägre andel sysselsatta kvinnor. Andelen varierar dock stort mellan kommuner och inte minst inom region typerna, se figur 15. Bland de fem kommuner med lägst andel sysselsatta kvinnor i nya arbetsställen finns två kommuner i regiontypen stadsområden, Grästorp och Habo. Grästorp har den lägsta andelen i Sverige, 18 procent, se tabell 12. De resterande tre kommunerna, Åsele, Bjurholm och Älvdalen, finns i gles landsbygd. Bland de fem kommuner med högst andel sysselsatta kvinnor i Sverige finns kommuner i regiontyperna landsbygd och storstadsområden. Högst andel har Vadstena, 54 procent. 32

33 Tabell 11. Andel kvinnor av sysselsatta i nya, nedlagda och kvarvarande arbetsställen med ökande eller minskande antal sysselsatta år 2010, i procent Nya % Nedlagda % Kvarvarande, ökande % Kvarvarande, minskande % Gles Landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Källa: raps, egen bearbetning Figur 15. Andel kvinnor av sysselsatta i nya arbetsställen år 2010, procent Källa: raps, egen bearbetning Tabell 12. Tio kommuner med högst/lägst andel sysselsatta kvinnor vid nya arbetsställen, 2010 Kommun Regiontyp Andel kvinnor (%) Grästorp Stadsområden 18 Åsele Gles Landsbygd 20 Bjurholm Gles Landsbygd 21 Habo Stadsområden 21 Älvdalen Gles Landsbygd 22 Leksand Landsbygd 49 Sundbyberg Storstadsområden 49 Stenungsund Storstadsområden 49 Höganäs Landsbygd 51 Vadstena Landsbygd 54 Källa: raps, egen bearbetning 33

34 4 Omsättning och arbetsställen Omsättning per arbetsställe ökade mest på landsbygden under perioden Omsättningen per arbetsställe som redovisar moms är högre i stadsområden än på landsbygden. Detta gäller i alla anställningsklasser förutom i kategorierna 0 anställda och 250 eller fler anställda. Bland annat anställningsklass gör att omsättning per arbetsställe varierar både inom och mellan de olika regiontyperna under perioden Endast i anställningsklasserna anställda och anställda ökar omsättning per arbetsställe i alla typer av regioner. Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.

35 Omsättningen per arbetsställe som redovisar moms är högre i stad än på landsbygden. Högst är omsättningen per arbetsställe i storstadsområden och lägst i gles landsbygd, se figur 16. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden Omsättning per arbetsställe (mkr) Figur 16. Omsättning per arbetsställe a som redovisar mervärdesskatt, i respektive regiontyp 2010 a Omsättning per arbetsställe är här beräknat genom att dividera total omsättning i en given region med antalet arbetsställen som redovisar mervärdesskatt i samma region. Källa: raps, egen bearbetning Omsättningen per arbetsställen som redovisar moms är högre i stad än på landsbygden. Samma mönster finns inom alla anställningsklasser förutom i anställningsklassen 250 eller fler anställda och 0 anställda, se figur 17. I dessa anställningsklasser har landsbygd en högre omsättning per arbetsställe än stadsområden. 35

36 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda eller fler anställda Omsättning per arbetsställe (mkr) Gles landsbygd Stadsområden Landsbygd Storstadsområden Figur 17. Omsättning per arbetsställe a som redovisar mervärdesskatt år 2010, i respektive regiontyp och anställningsklass a Omsättning per arbetsställe är här beräknat genom att dividera total omsättning i en given region med antalet arbetsställen som redovisar mervärdesskatt i samma region. Källa: raps, egen bearbetning Notera att de fyra regiontyperna inte är lika vad gäller omsättning per arbetsställe, se figur 18. Figur 18. Omsättning per arbetsställe i Sveriges kommuner år 2010 (mkr) Källa: raps, egen bearbetning 36

37 4.1 Störst ökad omsättning på landsbygden Omsättningen per arbetsställe som redovisar moms har ökat i alla regiontyper, under perioden , se figur 19. Högst procentuell förändring kan observeras för landsbygden och regiontypen gles landsbygd. Lägst är den procentuella förändringen i stadsområden. Gles landsbygd Landsbygd Stadsområden Storstadsområden % Figur 19. Procentuell förändring av omsättning i mkr per arbetsställe a som redovisar mervärdesskatt , i respektive typ av region a Omsättning per arbetsställe är här beräknat genom att dividera total omsättning i en given region med antalet arbetsställen som redovisar mervärdesskatt i samma region. Källa: raps, egen bearbetning Omsättning per arbetsställe varierar under perioden inom och mellan anställningsklasser för de olika regiontyperna, se figur 20. Endast i anställningsklasserna anställda och anställda ökar omsättning per arbetsställe i alla regiontyper. Anställningsklassen anställda ökar mest i regiontypen gles landsbygd medan klassen 0 anställda minskar. Landsbygd ökar mest i anställningsklassen 0 anställda och minst i kategorin 1-4 anställda. Regiontyperna stadsområden och storstadsområden ökar mest under perioden i anställningsklasserna anställda och 0 anställda. Omsättning per arbetsställe minskar i anställningsklasserna 1-4 anställda och 5-9 anställda för storstadsområden. I anställningsklassen 250 eller fler anställda minskar omsättning per arbetsställe i stadsområden. 37

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16 Länsstyrelsebeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Antalet beslut av länsstyrelsen i ärenden om dispens från strandskyddet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde Resebyråtjänster 2011-2 Antagna leverantörer i rangordning per Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Resecity i Huddinge AB 5563662997 4 Arvidsjaur kommun Askersunds kommun Resecity

Läs mer

Parametrar i den demografiska modellen

Parametrar i den demografiska modellen Parametrar i den demografiska modellen I den demografiska modellen används ett antal parametrar i beräkningarna av de viktiga förändringar som påverkar beräkningen av befolkningen som - Fruktsamhet - Dödlighet

Läs mer

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut Dnr 8.1.2-2015:45 1 (7) Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut om ansökan Skolverket har med stöd i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk

Läs mer

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Ny statistik från BIL Sweden visar att mer än varannan ny bil i Norrbottens län är en dieselbil, vilket gör Norrbotten till det län som har den högsta

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2015:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2015-02-06 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009

Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Publicerad 2009-08-03 Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. For mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

www.villaagarna.se 1/5 2015-06-23

www.villaagarna.se 1/5 2015-06-23 Aneby E.ON 7 236 kr 7 172 kr 6 620 kr 616 kr 9% 770 kr 9% 64 kr 0,9% 80 kr 0,9% Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 6 512 kr 2 088 kr 32% 2 610 kr 32% 376 kr 4,6% 470 kr 4,6% Arvidsjaur Vattenfall 8

Läs mer

Kvinnors företagande så kan det ta fart

Kvinnors företagande så kan det ta fart Kvinnors företagande så kan det ta fart april 2007 Sammanfattning Jämfört med många andra länder är det relativt få i Sverige som försörjer sig som företagare. Under en lång följd av år har svenska regeringar,

Läs mer

Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16 Kommunbeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om dispens (exklusive avslag 1 ) från strandskyddet enligt 7

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands Väsby 31,85 37 517 12,95 - Fortum Värme, AB 769 Graninge Elnät AB 35,6 Vallentuna 31,45 26 889 13,93 11,01 Vallentuna Närvärme AB 710 Elverket Vallentuna AB 33,3 Österåker

Läs mer

Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne

Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne 2011-07-14 Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juni visar att andelen dieslar av nyregistrerade personbilar i Skåne län

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms Stockholms län Ekerö Ekerö Energi AB 5676 5901 4% Stockholm Fortum Distribution AB, Stockholm 5780 5825 1% Norrtälje Norrtälje Energi AB 5383 5768 7% Solna Vattenfall Sveanät AB, Huvudsta 4991 5745 15%

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Stöd och service till funktionshindrade

Stöd och service till funktionshindrade Stöd och service till funktionshindrade den 1 juni 1999 1 Inledning Regeringen uppdrog i maj 1999 åt Socialstyrelsen att ta fram en individbaserad statistik om insatser enligt lagen (1993:387) om stöd

Läs mer

Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013.

Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013. Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013. Förklaringar: Län Sortering SKL:s kommuntyp (1-10) Befolkningsg rupp Intern samordning

Läs mer

Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län

Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län Kommun/län Andel av de riktade statsbidragen, landstingsbidrag Stockholms län 1 847 308 983 - Andel av de riktade statsbidragen, kommunbidrag Botkyrka -

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018 1(13) Stadsledningsförvaltningen Näringslivs- och utvecklingsenheten Lars Ekberg Uppdaterad 2016-04-12 Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Läs mer

I ARBETE. UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 ÅNGEHOLMS 2015-09- 36/2015/364. Enligt sändlista Dnr:

I ARBETE. UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 ÅNGEHOLMS 2015-09- 36/2015/364. Enligt sändlista Dnr: DELEGATIONEN FOR UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 I ARBETE beslut Delegi tionen för Unga till arbete 2015-09-03 A 2014 ÅNGEHOLMS KO!> MUNS17 06 2015-09- Enligt sändlista Dnr: 36/2015/364 C.OMMUN RELSEN

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner

Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner En fullständig förklaring till hur vi gjort rankningen finns i slutet på detta dokument, SKL, SCB, Arbetsförmedlingen / Bearbetat av Dagens Samhälle # Kommun

Läs mer

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Arbetsmarknadens utveckling 2003 2013,

Läs mer

Avropsberättigade parter

Avropsberättigade parter Fabs AB Alvesta Kommun Aneby Kommun Aneby Miljö & Vatten AB (AMAQ) Arboga Kommun Arvidsjaur Energi AB Arvidsjaurhem AB Arvidsjaurs Kommun Askersunds Kommun Askersundsbostäder AB Avesta Industristad Aktiebolag

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands-Väsby 29,90 85 9,37 - Brista Kraft AB 586 Graninge Elnät AB,Upplands-Väsby 22,4 Vallentuna 28,00 100 12,70 10,05-0 Vallentuna Elverk AB 29,8 Österåker 29,85 99 18,48 - -

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Bilaga Avropsberättigade

Bilaga Avropsberättigade Bilaga Avropsberättigade Licensförsörjning 2010 1 (8) Avropsberättigade i ramavtalsområde Licensförsörjning 2010 Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015

Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015 2016 Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015 31 % ekologiskt under 2015! 2016-05-30 EkoMatCentrum Informationscentrum för Ekologiska Produkter har samlat in statistisk för att kartlägga inköpen av ekologiska

Läs mer

Återvinningen av elprodukter fortsätter öka

Återvinningen av elprodukter fortsätter öka Pressmeddelande 2015-02-17 Återvinningen av elprodukter fortsätter öka 2014 återvann svenskarna 147 500 ton elektronik. Det motsvarar vikten av 15 Eiffeltorn eller drygt 15 kilo per person. Totalt återvann

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag kr per MWh Elnätföretag och pris i öre/kwh Stockholms län Upplands Väsby 29,90 100 9,37 - Brista Kraft AB 551 Graninge Järfälla Elnät AB 35,9 Vallentuna 28,00 100 12,66 8,40 #Saknas! 0 Vallentuna

Läs mer

Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag

Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag 1 Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Outhyrda

Läs mer

1,08% Tål Sverige så här lite invandring?

1,08% Tål Sverige så här lite invandring? 1,08% Tål Sverige så här lite invandring? Antalet personer som flyttade till Sverige andra länder under 2012 motsvarade 1,08 procent av Sveriges befolkning vid årets slut. Det var 103 059 personer som

Läs mer

Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning

Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning Pressmeddelande 2016-02-15 Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning Producenternas nationella insamlingssystem El-Kretsen har tillsammans med landets kommuner samlat in nästan 140 000 ton

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer