Kvinnors företagande så kan det ta fart

Transkript

1 Kvinnors företagande så kan det ta fart april 2007

2 Sammanfattning Jämfört med många andra länder är det relativt få i Sverige som försörjer sig som företagare. Under en lång följd av år har svenska regeringar, från båda blocken, försökt att stimulera s företagande. Den enda positiva effekten som kunnat påvisas är att andelen företag som leds av är högre bland de nystartade företagen än i den totala företagsstocken. Detta leder ofta till den felaktiga slutsatsen att även om utvecklingen går långsamt så går den åt rätt håll. Men i denna rapport visas att andelen av Sveriges företagare har sjunkit under de senaste 20 åren. En av de främsta orsakerna till detta är att nästan hälften av de företag som startas av startas parallellt med en anställning. Dessa blir sällan företagare utan de fortsätter att vara anställda och har företaget som en sidoverksamhet. Få är beredda att lämna sin anställning för att satsa helhjärtat på företagande. En bidragande orsak till det är att trygghetssystemen är väl utbyggda för anställda, men de kan sällan utnyttjas av företagare. Den stora utmaningen för att stimulera s företagande ligger därför i att förändra socialförsäkringssystemet på ett sätt som gör det mer attraktivt för att lämna sina anställningar. Samtidigt visar vi i denna rapport att det låga företagande bland inte enbart beror på statliga lagar och regler. en som är företagare skiljer sig markant mellan olika kommuner. I vissa kommuner är nästan 10 procent av de vuxna na företagare. I andra är det enbart 2 procent. Det finns flera orsaker till de lokala variationerna. Bland annat beror det på vilken företagartradition som finns på orten. I orter där många är företagare finns det ofta också relativt många företagande. Vi kan också visa på ett samband mellan hur stor del av utbildning, vård och omsorg som kommunerna upphandlar och andelen kvinnliga företagare. Det är uppenbart att ökad offentlig upphandling och större möjligheter för entreprenörer inom tidigare offentliga verksamheter ökar s företagande. Inom vård och utbildning finns det nästan lika många kvinnliga som manliga företagare. Men i dessa branscher finns det för få företagare för att det ska ge något betydande genomslag på den totala andelen företagare. Ett annat problem är att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige. I denna sektor är också andelen kvinnliga företagare hög och skulle den växa skulle nas företagande öka. Svenska s företagande släpar efter Historiskt sett har företagande varit grunden till de flesta stora ekonomiska innovationerna i Sverige. Det är också företagande som byggt upp stora familjeförmögenheter och skapat nya maktcentra. Även om få företagare kommer att bli en ny LM Ericsson har företagare historiskt sett skapat stora värden för Sverige, och gett miljoner svenskar arbete. I längden betyder därför ett lägre företagande bland att resurser och makt systematiskt förskjuts bort från. Så länge antalet med praktisk erfarenhet av företagande är relativt litet kommer det att drabba jämställdheten i hela näringslivet. Därför skulle ökat entreprenörskap bland svenska kunna öka både jämställdhet och välstånd i Sverige. I de flesta länder driver företag i mindre utsträckning än. Men i Sverige är situationen ännu mer bekymmersam än i andra länder. en som driver företag är bara drygt en tredjedel så stor som andelen av nen som är företagare. I t.ex. Finland är företagarfrekvensen bland hälften så stor som bland.

3 Utvecklingen går åt fel håll Under ett antal år har svenska regeringar från båda blocken försökt att öka företagandet bland. Det har skett genom bland annat satsningar på forskning i ämnet, affärsrådgivning för och särskilda lån riktade till för att förbättra tillgången på kapital. Det finns några positiva tecken. Enligt ITPS startas 35 procent av företagen av medan endast 25 procent av företagarna är. Detta leder ofta till den felaktiga slutsatsen att jämställdheten i företagandet långsamt förbättras. Men enligt SCB har andelen bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. Trots alla insatser var na viktigare för företagandet 1987 än

4 Det kan tyckas förvånande att s andel av de nya företagen är relativt hög jämfört med andelen för samtliga företag, samtidigt som andelen kvinnliga företagare sjunker. Förklaringen ligger i att en stor del av företagen som startas av inte leder till att na blir företagare. Istället startas de som hobbyprojekt vid sidan om en anställning. Här finns en stor skillnad mellan och. Närmare hälften av na behåller sin anställning när de startar företag, medan detta bara gäller en tredjedel av nen. Detta är sannolikt en av anledningarna till att färre av nas företag kan räknas som tillväxtföretag 1. 1 ITPS, Uppföljning av 2001 års nystartade företag,

5 En av orsakerna till att många inte släpper sina anställningar när de startar företag kan vara att de är oroliga för att tappa skyddet från socialförsäkringarna. Kvinnor använder socialförsäkringarna i högre grad än. De har högre sjukfrånvaro och tar ut en större del av föräldraförsäkringen. Företagare kan i teorin också få ett ekonomiskt skydd av dessa försäkringar, men i praktiken kan de oftast inte utnyttja dem. Orsaken är att frånvaro från arbetet blir alltför kostsamt för företagare. Ersättningen från socialförsäkringen bygger på den lön som företagaren tar ut. Men därutöver ska andra fasta kostnader som lokalhyror, leasingavtal och räntor betalas. Dessutom riskerar företagare att förlora kunder om de är frånvarande från arbetet. Jämfört med anställda har därför kvinnliga företagare betydligt lägre frånvaro. Trots att företagare tvingas finansiera socialförsäkringarna på samma sätt som anställda kan de ändå inte utnyttja det skydd som försäkringarna ger. Kvinnliga anställda med småbarn tar ut nästan dubbelt så lång föräldraledighet som småbarnsmammor med företag. När det gäller vård av barn och egen sjukfrånvaro är de kvinnliga anställdas frånvaro nästan 80 procent högre. 5

6 En reformering av socialförsäkringarna så att de passar även för företagare skulle därför sannolikt kunna öka s företagande väsentligt. Det kan göras antingen genom att företagare får möjlighet att stå utanför försäkringarna och själva spara till sina trygghetslösningar, eller genom att de kan få använda de pengar de tjänat in till att exempelvis betala andra för att vårda deras barn. Det finns goda utsikter för att i högre grad skulle våga lämna sina anställningar för att satsa på företagande om trygghetssystemen ändrades. Bland ungdomar är nas intresse för företagande relativt högt. I en undersökning från sade 27 procent av na mellan 18 och 30 år att de helst skulle vilja vara företagare, jämfört med 40 procent av nen. Om relationen mellan vilja och faktiskt företagande varit densamma bland både och skulle mer än dubbelt så många vara företagare i Sverige i dag. Branschstrukturen en delförklaring till s låga företagande en kvinnliga företagare varierar kraftigt mellan olika branscher. Det går att identifiera tre verksamhetsområden där andelen kvinnliga företagare bland de sysselsatta ligger nära andelen manliga företagare. Det gäller personliga tjänster, forskning och utbildning samt hälso- och sjukvård. Bland dessa tre kategorier är det bara inom personliga tjänster som en relativt stor andel av de sysselsatta idag är företagare. Att den totala andelen företagare inom utbildning och hälsooch sjukvård är så pass låg får stor påverkan på den totala andelen kvinnliga företagare i ekonomin. Nästan hälften av alla sysselsatta arbetar inom dessa två områden. 2 Nuteks företagarbarometer,

7 Även när det gäller nyföretagandet är det inom vård och utbildning som s företagande har störst betydelse. Men eftersom företagandet inom dessa sektorer är så lågt får det inget stort genomslag på det totala företagandet. En ökning av andelen företagare inom områden där många i dag arbetar skulle därför kunna öka graden av s företagande kraftigt. Detta gäller särskilt områden med låg företagandefrekvens, som utbildning och sjukvård. 7

8 Om andelen företagare inom utbildning och vård var lika hög som i resten av ekonomin skulle antalet kvinnliga företagare nästan fördubblas. Skillnaden mellan andelen av nen som är företagare jämfört med andelen av na skulle samtidigt krympa från nio till fem procentenheter. För att öka andelen kvinnliga entreprenörer i dessa eller andra yrkesgrupper måste byta från anställning till företagande, eller gå från arbetslöshet till företagande. Stora lokala skillnader i s företagande Utöver branschmässiga skillnader finns det också i dag stora skillnader i hur stor andel av na som driver eget i Sveriges olika kommuner. Även relationen mellan s och s företagande varierar kraftigt över landet. Den kommun där störst andel av den kvinnliga befolkningen driver eget företag är Borgholm, där över 9 procent av na är företagare. Kommunerna där störst andel av den kvinnliga befolkningen är företagare Företagare Län Kommun av manlig befolkning av kvinnlig befolkning Kalmar Borgholm 25% 9% Skåne Båstad 18% 9% Västerbottens Bjurholm 18% 8% Skåne Simrishamn 17% 8% Jämtlands Åre 16% 7% Stockholms Danderyd 11% 7% Jämtlands Härjedalen 15% 7% Skåne Sjöbo 16% 7% Östergötlands Ydre 18% 7% Jämtlands Berg 18% 7% 8

9 Det ska jämföras med bottenkommunen Upplands-Bro, där bara två procent av na mellan 18 och 64 år driver eget. Kommunerna där lägst andel av den kvinnliga befolkningen är företagare Företagare Län Kommun av manlig befolkning av kvinnlig befolkning Värmland Forshaga 6% 3% Västernorrland Timrå 7% 3% Norrbottens Luleå 7% 3% Götaland Trollhättan 6% 3% Stockholm Salem 7% 3% Södermanland Oxelösund 5% 2% Västerbotten Umeå 6% 2% Stockholm Botkyrka 7% 2% Värmland Hammarö 5% 2% Stockholm Upplands- Bro 4% 2% Att enbart studera andelen av och som är företagare över hela befolkningen i arbetsför ålder innebär samtidigt att åldersstruktur, pendling, arbetslöshet på orten, studenter, och andra faktorer som påverkar arbetsmarknadsdeltagandet får stort genomslag i statistiken. Studerar vi istället andelen företagare enbart bland dem som förvärvsarbetar förändras bilden något. Företagare Län Kommun av av Stockholm Vaxholm 26% 15% Skåne Vellinge 31% 14% Skåne Sjöbo 28% 14% Kalmar Borgholm 38% 13% Stockholm Lidingö 22% 13% Skåne Båstad 22% 12% Stockholm Värmdö 30% 12% Östergötland Ydre 30% 12% Stockholm Ekerö 28% 12% Örebro Lekeberg 35% 12% Vaxholm är den kommun där störst andel av de na är företagare. Av kommunens är 15 procent företagare. Företagare Län Kommun av av Stockholm Södertälje 9% 4% Kalmar Oskarshamn 8% 3% Stockholm Sigtuna 7% 3% Örebro Karlskoga 8% 3% 9

10 Götaland Skövde 8% 3% Norrbotten Luleå 8% 3% Västerbotten Umeå 8% 3% Götaland Trollhättan 6% 3% Götaland Mölndal 10% 3% Stockholm Solna 6% 2% Samtidigt är Solna den kommun där lägst andel av de na driver eget företag. Enbart drygt två procent av kommunens driver eget. Även sett till jämställdheten i företagandet finns stora skillnader mellan kommunerna. Jämställdhet definieras här som relationen mellan andelen och andelen som driver eget i kommunens befolkning. Om 10 procent av nen i arbetsför ålder är företagare i en kommun jämfört med 5 procent av na blir alltså jämställdhetsvärdet 50 procent. Med denna metod blir resultatet att Danderyd uppvisar den mest jämställda näringslivsstrukturen, då s företagande i Danderyd uppgår till 65 procent av nens. Län Kommun "Jämställdhetsindex" Stockholm Danderyd 65% Stockholm Lidingö 62% Stockholm Vaxholm 56% Stockholm Nacka 54% Värmland Grums 53% Skåne Höganäs 52% Västmanland Surahammar 51% Skåne Ystad 50% Götaland Åmål 50% Stockholm Stockholm 49% Minst jämställt är samtidigt Tanum i Götaland. Kvinnors företagande i Tanum är bara 26 procent av nens. Upphandlingens påverkan Vi nämnde i inledningen att en större öppenhet för offentlig upphandling av tjänster inom vård, skola och omsorg kan vara en väg till ökat kvinnligt företagande. Finns det då i praktiken ett mätbart samband mellan å ena sidan en större roll för privat företagande inom vård och omsorg och å andra sidan högre grad av kvinnligt företagande? Statistiska Centralbyrån tillhandahåller ett mått på graden av entreprenadverksamhet inom vård, utbildning och omsorg, dvs. kommunens köp av verksamhet som andel av den totala kostnaden för verksamhetsområdet. När detta mått jämförs med andelen företagare i kommunen visar det sig att det finns ett robust och mycket signifikant samband mellan andelen av en kommuns verksamhet som upphandlas och andelen av de na i kommunen som är företagare. Sambandet finns även för andelen av den manliga arbetskraften som är företagare, men det är betydligt svagare. 10

11 Samband mellan offentlig upphandling och andelen som är företagare 16% 14% företagare bland 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% upphandlat i kommun av vård, utbildning & omsorg Variabel företagare bland företagare bland inköpt verksamhet Adj. R2 : 0,0728 p: 1,87E-06 Adj. R2 : 0,139 p: 1,75E-11 Det finns även ett signifikant, men svagare, positivt samband mellan inköp av tjänster och den totala andelen av den vuxna kvinnliga befolkningen som är företagare. Något sådant signifikant samband finns inte för. Variabel företagare bland i yrkesverksam ålder företagare bland i yrkesverksam ålder inköpt verksamhet Adj. R2 : 0,00299 p: 0,173 Adj. R2 : 0,0354 p: 0, Det går inte att dra säkra slutsatser om de underliggande orsakssambanden bakom dessa uppmätta korrelationer, men de ger en indikation om att ett öppnare kommunalt förhållningssätt till alternativa verksamhetsformer inom vården, skolan och omsorgen underlättar s företagande. Sambandet mellan s och s företagande är samtidigt mycket starkt. I de kommuner där en stor andel av nen driver eget driver också en relativt stor andel av na eget. Detta kan förklaras av att större delen av de möjliga faktorer som påverkar den lokala variationen i företagandet, som lokalt näringsklimat, näringslivsstruktur, tradition, etc. påverkar både och. 11

12 Samband mellan s och s företagande 26% 24% 22% av manliga bef. som är företagare 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% av kvinnliga bef. som är företagare Finns det då något som tyder på att ökad öppenhet för upphandling särskilt gynnar? Om hänsyn tas till att s och s företagande tenderar att samvariera kommun för kommun kvarstår en signifikant korrelation mellan graden av upphandling och andelen som driver företag, både vad gäller andel av befolkningen och andelen av de. Variabler upphandlat (β = 0,056) ftg. av (β = 0,31) kv. ftg. bland p: 2,03E-07 p: 4,27E-87 Variabler upphandlat (β = 0,024) ftg. av (β = 0,36) kv. ftg. bland p: 9,19E-06 p:1,58e-91 Tillsammans med konstaterandet att sambandet mellan upphandling och företagande är betydligt starkare för jämfört med bekräftar detta bilden av att relationen mellan upphandling och företagande är starkare för än för. 12

13 Praktiska åtgärder Sammantaget finns flera åtgärder som skulle kunna öka s företagande i Sverige. Åtgärd ett: Reformera socialförsäkringarna för företagare Företagare måste finansiera socialförsäkringarna precis som anställda, men deras praktiska möjligheter att utnyttja försäkringarna är starkt begränsade. Eftersom är mer beroende av dessa försäkringar än är det inte förvånande att färre lämnar sina anställningar för att bli företagare. Den kanske viktigaste åtgärden för att öka s företagande är därför att förändra reglerna för socialförsäkringarna. Det kan göras genom att låta företagare slippa de sociala avgifterna för att istället spara till sina egna trygghetslösningar. Ett annat alternativ är att i högre grad ge företagarna möjlighet att överlåta sina försäkringspengar på andra. Åtgärd två: Stärk tjänstesektorn i Sverige Det område i den privata sektorn där kvinnliga företagare i dag har klart starkast ställning är personliga tjänster, det vill säga alla tjänster som inte säljs till företag. Samtidigt är just denna sektor särskilt outvecklad i Sverige. Det beror i sin tur till stor del på politiska faktorer, i synnerhet skatteregler. Problemet i denna sektor är inte en obalans mellan andelen kvinnliga anställda och företagare, snarare att tjänstesektorn i Sverige helt enkelt är för liten. De höga skattekilarna gör att det blir särskilt svårt att skapa en fungerande marknad för personliga tjänster. I regel krävs att den som utför en tjänst är procent så effektiv som beställaren för att det ska bli lönsamt att köpa tjänsten. Denna problematik gäller i stort sett alla privata tjänster, men blir synlig där alternativet är eget obetalt arbete eller svartarbete. Skattekilarna krymper tjänstemarknaden, och resulterar istället i betydligt mer obetalt hemarbete och svartarbete. Företagarna har i rapporten Professionalisera hushållsarbetet lagt fram flera förslag som syftar till att expandera tjänstesektorn. Om tjänstesektorn tilläts växa och ta in arbetslösa i större utsträckning skulle sannolikt detta leda till en betydande ökning av andelen kvinnliga företagare i ekonomin. Därför är det viktigt att de nu aviserade reformerna på dessa områden inte fördröjs ytterligare och att problemen med F-skattesedelns regler omedelbart kan lösas. De utlovade sänkningarna av arbetsgivaravgifterna inom tjänstesektorn bör tidigareläggas om regeringen menar allvar med att öka s företagande. Åtgärd tre: Öka möjligheterna till företagande inom områden som i dag domineras av statliga monopol. Redan i dag verkar fler som företagare inom vårdsektorn än i hotell- och restaurangbranschen. Även på utbildningsområdet har en stark närvaro. På båda dessa områden finns dessutom en mycket stor grupp som i dag är anställda, och som har rätt utbildning och erfarenhet för att starta och driva egna företag inom forskning, sjukvård och utbildning. I denna rapport kan vi också visa att det finns ett signifikant samband mellan hur mycket kommunerna upphandlar inom vård, skola och omsorg och andelen kvinnliga företagare. Därför anser vi att det är viktigt att fortsätta expandera möjligheterna att driva eget företag inom vård, skola och omsorg. En sådan utveckling ger mycket stora möjligheter att på samma gång öka både den totala andelen företagare och andelen kvinnliga företagare. 13

14 14

15 Källor: RAMS Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (SCB, 2007 uppgifter för 2005) AKU Arbetskraftsundersökningen (SCB, 2007) SCB - Kommunens köp av verksamhet som andel av kommunens kostnad för verksamheten efter region och verksamhetsområde. (2007 uppgifter för 2005) GEM Global Entrepreneurship monitor. (2006) EUROSTAT / Nutek Nuteks årsbok 2007, s. 54 (2007) Nutek Entreprenörskapsbarometern (2006) ITPS Officiella nyföretagandestatistiken (2006) 15

16 Appendix 1 företagandet län för län Källa: SCB / RAMS (2007) Uppgifterna avser år 2005 Blekinge Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Dalarna Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Gotland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

17 Gävleborg Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Halland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Jämtland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

18 Jönköping Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Kalmar Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Kronoberg Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

19 Norrbotten Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Skåne Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Stockholm Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

20 Södermanland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Uppsala Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Värmland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

21 Västerbotten Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Västernorrland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Västmanland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

22 VGL Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Örebro Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg Östergötland Byggverksamhet Ej specifierad verksamhet Energi, vatten & avfall företagstjänster Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Offentlig förvaltning Personliga och kulurella tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning och forskning Vård och omsorg

23 Appendix II företagande kommun för kommun Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Stockholms Vaxholm 56% 26% 15% 11% 6% Skåne Vellinge 47% 31% 14% 12% 5% Skåne Sjöbo 43% 28% 14% 16% 7% Kalmar Borgholm 37% 38% 13% 25% 9% Stockholms Lidingö 62% 22% 13% 10% 6% Skåne Båstad 48% 22% 12% 18% 9% Stockholms Värmdö 43% 30% 12% 12% 5% Östergötlands Ydre 38% 30% 12% 18% 7% Stockholms Ekerö 45% 28% 12% 12% 5% Örebro Lekeberg 38% 35% 12% 14% 5% Skåne Hörby 41% 30% 12% 16% 6% Skåne Tomelilla 39% 26% 12% 17% 7% Västerbottens Bjurholm 41% 32% 11% 18% 8% Stockholms Österåker 43% 29% 11% 11% 5% Skåne Skurup 43% 28% 11% 12% 5% Hallands Laholm 43% 24% 11% 15% 7% Stockholms Vallentuna 42% 26% 11% 11% 5% Skåne Höganäs 52% 22% 11% 11% 6% Södermanlands Gnesta 46% 31% 11% 13% 6% Skåne Simrishamn 44% 25% 11% 17% 8% Östergötlands Valdemarsvik 39% 24% 11% 17% 7% Stockholms Nacka 54% 19% 11% 10% 5% Östergötlands Söderköping 39% 24% 10% 12% 5% Uppsala Knivsta 39% 28% 10% 10% 4% Götalands Grästorp 41% 32% 10% 14% 6%

24 Skåne Lomma 46% 21% 10% 9% 4% Jämtlands Krokom 39% 25% 10% 14% 6% Jämtlands Åre 46% 21% 10% 16% 7% Östergötlands Ödeshög 46% 22% 10% 12% 6% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Örebro Askersund 49% 19% 10% 11% 5% Skåne Kävlinge 43% 22% 10% 10% 4% Skåne Höör 43% 25% 9% 12% 5% Skåne Staffanstorp 38% 21% 9% 9% 4% Jämtlands Berg 38% 25% 9% 18% 7% Stockholms Täby 48% 18% 9% 11% 5% Kalmar Mörbylånga 36% 26% 9% 15% 5% Uppsala Håbo 39% 25% 9% 10% 4% Västmanlands Heby 36% 24% 9% 13% 5% Värmlands Kil 46% 20% 9% 9% 4% Götalands Orust 36% 24% 9% 14% 5% Götalands Hjo 39% 24% 9% 13% 5% Skåne Svalöv 36% 26% 9% 12% 4% Götalands Tjörn 42% 27% 9% 12% 5% Stockholms Norrtälje 43% 22% 9% 13% 6% Södermanlands Trosa 46% 21% 9% 11% 5% Dalarna Rättvik 44% 23% 9% 14% 6% Jämtlands Härjedalen 47% 19% 9% 15% 7% Kalmar Torsås 38% 18% 9% 14% 5% Jämtlands Bräcke 39% 25% 9% 14% 6% 24

25 Stockholms Nykvarn 33% 25% 9% 10% 3% Östergötlands Kinda 35% 26% 9% 16% 6% Västmanlands Norberg 37% 23% 9% 11% 4% Götalands Öckerö 30% 36% 9% 14% 4% Gävleborgs Nordanstig 41% 22% 9% 12% 5% Jämtlands Ragunda 45% 19% 9% 15% 7% Stockholms Tyresö 36% 22% 9% 9% 3% Uppsala Tierp 40% 19% 9% 13% 5% Östergötlands Boxholm 34% 18% 8% 12% 4% Jämtlands Strömsund 42% 21% 8% 15% 6% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Jönköpings Aneby 41% 19% 8% 13% 5% Hallands Kungsbacka 41% 24% 8% 11% 5% Skåne Ystad 50% 18% 8% 12% 6% Uppsala Östhammar 45% 16% 8% 12% 5% Gävleborgs Ljusdal 43% 18% 8% 14% 6% Västmanlands Sala 39% 23% 8% 13% 5% Skåne Klippan 45% 16% 8% 11% 5% Västerbottens Vindeln 40% 19% 8% 14% 6% Dalarna Leksand 48% 17% 8% 12% 6% Gävleborgs Ockelbo 48% 21% 8% 11% 5% Kronobergs Alvesta 40% 17% 8% 13% 5% Skåne Osby 40% 19% 8% 12% 5% Götalands Essunga 34% 23% 8% 14% 5% 25

26 Södermanlands Flen 41% 18% 8% 12% 5% Blekinge Sölvesborg 40% 19% 8% 14% 5% Götalands Vara 38% 16% 8% 16% 6% Gotlands Gotland 41% 19% 8% 14% 6% Skåne Svedala 38% 18% 8% 10% 4% Götalands Lerum 41% 25% 8% 9% 4% Götalands Tidaholm 41% 17% 8% 12% 5% Götalands Mellerud 36% 22% 8% 14% 5% Götalands Falköping 43% 17% 8% 13% 6% Skåne Örkelljunga 38% 19% 8% 14% 5% Kalmar Mönsterås 47% 14% 8% 10% 5% Götalands Svenljunga 37% 20% 8% 14% 5% Götalands Bollebygd 32% 19% 8% 10% 3% Södermanlands Strängnäs 42% 17% 8% 10% 4% Västerbottens Robertsfors 36% 24% 8% 14% 5% Götalands Ulricehamn 34% 21% 8% 14% 5% Götalands Töreboda 33% 20% 8% 14% 5% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Östergötlands Vadstena 36% 18% 8% 14% 5% 26

27 Uppsala Enköping 38% 21% 8% 12% 5% Götalands Sotenäs 41% 19% 8% 14% 6% Västerbottens Sorsele 41% 19% 8% 15% 6% Kalmar Vimmerby 48% 14% 8% 12% 6% Stockholms Salem 35% 28% 8% 7% 3% Östergötlands Åtvidaberg 34% 21% 8% 12% 4% Dalarna Säter 39% 24% 7% 11% 4% Norrbottens Arjeplog 45% 16% 7% 13% 6% Götalands Munkedal 32% 23% 7% 14% 5% Skåne Ängelholm 47% 17% 7% 11% 5% Kronobergs Uppvidinge 42% 15% 7% 15% 6% Dalarna Orsa 40% 20% 7% 10% 4% Kalmar Högsby 35% 26% 7% 13% 5% Värmlands Sunne 39% 17% 7% 13% 5% Dalarna Smedjebacken 40% 15% 7% 9% 4% Örebro Nora 41% 18% 7% 10% 4% Skåne Östra Göinge 41% 15% 7% 11% 4% Jönköpings Habo 40% 16% 7% 10% 4% Götalands Herrljunga 38% 17% 7% 14% 5% Jönköpings Sävsjö 35% 19% 7% 14% 5% Götalands Tanum 26% 26% 7% 20% 5% Skåne Eslöv 39% 17% 7% 11% 4% Västerbottens Åsele 34% 21% 7% 15% 5% Stockholms Nynäshamn 35% 23% 7% 10% 4% Västmanlands Kungsör 36% 19% 7% 12% 4% Hallands Falkenberg 36% 19% 7% 15% 5% Götalands Färgelanda 32% 24% 7% 13% 4% 27

28 Götalands Partille 34% 18% 7% 9% 3% Örebro Degerfors 41% 15% 7% 8% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Kalmar Hultsfred 43% 15% 7% 11% 5% Norrbottens Jokkmokk 36% 19% 7% 14% 5% Stockholms Upplands-Bro 40% 13% 7% 4% 2% Värmlands Årjäng 38% 20% 7% 14% 5% Skåne Trelleborg 39% 17% 7% 10% 4% Götalands Bengtsfors 48% 15% 7% 10% 5% Örebro Ljusnarsberg 45% 16% 7% 9% 4% Västerbottens Nordmaling 41% 17% 7% 10% 4% Dalarna Vansbro 40% 15% 7% 13% 5% Götalands Gullspång 31% 21% 7% 14% 4% Götalands Ale 39% 19% 7% 8% 3% Värmlands Säffle 39% 16% 7% 12% 5% Västerbottens Storuman 38% 18% 7% 13% 5% Västernorrlands Kramfors 43% 15% 7% 11% 5% Stockholms Danderyd 65% 14% 7% 11% 7% Dalarna Älvdalen 42% 17% 7% 12% 5% Kalmar Västervik 45% 15% 7% 10% 5% Kalmar Emmaboda 48% 10% 7% 9% 5% Västmanlands Skinnskatteberg 44% 14% 7% 9% 4% Norrbottens Överkalix 39% 18% 6% 12% 5% 28

29 Västmanlands Arboga 39% 14% 6% 10% 4% Götalands Mark 35% 20% 6% 12% 4% Götalands Strömstad 35% 20% 6% 15% 5% Gävleborgs Ovanåker 35% 15% 6% 12% 4% Dalarna Hedemora 37% 16% 6% 12% 5% Dalarna Gagnef 41% 18% 6% 9% 4% Norrbottens Älvsbyn 48% 15% 6% 9% 4% Stockholms Sollentuna 42% 14% 6% 9% 4% Kronobergs Tingsryd 31% 19% 6% 15% 5% Östergötlands Mjölby 34% 15% 6% 11% 4% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Skåne Bjuv 40% 13% 6% 8% 3% Götalands Götene 37% 14% 6% 13% 5% Hallands Varberg 37% 16% 6% 13% 5% Skåne Hässleholm 38% 15% 6% 12% 4% Värmlands Torsby 44% 16% 6% 11% 5% Götalands Karlsborg 35% 17% 6% 11% 4% Västerbottens Vännäs 42% 15% 6% 9% 4% Skåne Åstorp 41% 13% 6% 9% 4% Gävleborgs Bollnäs 39% 16% 6% 11% 4% Västernorrlands Ånge 37% 15% 6% 12% 5% Stockholms Haninge 35% 14% 6% 8% 3% 29

30 Stockholms Järfälla 40% 12% 6% 8% 3% Västerbottens Dorotea 47% 13% 6% 10% 5% Götalands Tranemo 33% 12% 6% 12% 4% Götalands Lysekil 39% 14% 6% 10% 4% Dalarna Malung 33% 17% 6% 15% 5% Götalands Åmål 50% 12% 6% 9% 4% Götalands Vårgårda 32% 16% 6% 13% 4% Gävleborgs Söderhamn 42% 14% 6% 9% 4% Götalands Lidköping 39% 13% 6% 11% 4% Kronobergs Markaryd 40% 11% 6% 11% 5% Södermanlands Katrineholm 46% 13% 6% 9% 4% Södermanlands Vingåker 29% 19% 6% 12% 4% Örebro Laxå 42% 11% 6% 10% 4% Västerbottens Vilhelmina 33% 20% 6% 13% 4% Götalands Alingsås 42% 16% 6% 10% 4% Värmlands Grums 53% 9% 6% 6% 3% Jönköpings Vetlanda 37% 13% 6% 12% 4% Örebro Lindesberg 40% 14% 6% 10% 4% Skåne Landskrona 44% 12% 6% 8% 3% Västerbottens Malå 44% 12% 6% 10% 4% Skåne Helsingborg 47% 11% 6% 9% 4% Företagandemått Län Kommun "Jämställdhetsindex"* företagare 30

31 Jönköpings Tranås 41% 13% 6% 11% 4% Västmanlands Surahammar 51% 10% 6% 6% 3% Gävleborgs Hudiksvall 41% 13% 6% 10% 4% Uppsala Älvkarleby 45% 11% 6% 6% 3% Norrbottens Övertorneå 37% 18% 6% 10% 4% Värmlands Hagfors 45% 12% 6% 8% 4% Götalands Dals-Ed 33% 17% 6% 12% 4% Götalands Stenungsund 36% 12% 6% 10% 4% Västernorrlands Timrå 35% 13% 6% 7% 3% Götalands Kungälv 36% 16% 6% 10% 4% Skåne Perstorp 45% 9% 6% 9% 4% Götalands Lilla Edet 31% 20% 6% 10% 3% Götalands Tibro 29% 18% 6% 12% 3% Upplands Väsby 39% 13% 6% 14% 5% Stockholms Jönköpings Vaggeryd 33% 14% 6% 12% 4% Götalands Härryda 38% 15% 6% 9% 4% Stockholms Botkyrka 30% 17% 5% 7% 2% Värmlands Kristinehamn 38% 12% 5% 9% 3% Värmlands Forshaga 42% 16% 5% 6% 3% Dalarna Avesta 42% 11% 5% 9% 4% Västernorrlands Sollefteå 38% 16% 5% 11% 4% Skåne Kristianstad 41% 14% 5% 10% 4% Stockholms Stockholm 49% 10% 5% 11% 5% Blekinge Ronneby 42% 11% 5% 8% 4% Blekinge Karlshamn 45% 13% 5% 9% 4% 31

32 Värmlands Arvika 42% 12% 5% 9% 4% Värmlands Eda 33% 18% 5% 10% 3% Kronobergs Lessebo 31% 16% 5% 10% 3% Värmlands Storfors 37% 15% 5% 7% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Kalmar Nybro 38% 12% 5% 10% 4% Örebro Kumla 40% 13% 5% 8% 3% Jönköpings Gislaved 37% 12% 5% 11% 4% Norrbottens Pajala 30% 20% 5% 12% 4% Jönköpings Mullsjö 35% 14% 5% 8% 3% Jönköpings Nässjö 37% 12% 5% 10% 4% Örebro Hallsberg 41% 9% 5% 9% 4% Hallands Hylte 35% 13% 5% 11% 4% Götalands Skara 35% 14% 5% 11% 4% Örebro Hällefors 45% 10% 5% 7% 3% Götalands Mariestad 41% 12% 5% 9% 4% Kronobergs Ljungby 35% 13% 5% 11% 4% Skåne Malmö 44% 10% 5% 8% 4% Västernorrlands Örnsköldsvik 42% 11% 5% 9% 4% Norrbottens Boden 41% 12% 5% 7% 3% Dalarna Mora 46% 10% 5% 9% 4% Norrbottens Arvidsjaur 33% 15% 5% 11% 4% Stockholms Sundbyberg 41% 10% 5% 8% 3% 32

33 Norrbottens Haparanda 42% 13% 5% 7% 3% Östergötlands Motala 36% 13% 5% 9% 3% Jämtlands Östersund 41% 11% 5% 9% 4% Hallands Halmstad 37% 12% 5% 9% 3% Västerbottens Norsjö 29% 14% 5% 12% 4% Västmanlands Hallstahammar 41% 11% 5% 7% 3% Norrbottens Piteå 43% 11% 5% 7% 3% Skåne Bromölla 37% 10% 5% 7% 3% Dalarna Ludvika 48% 9% 5% 7% 4% Götalands Vänersborg 36% 14% 5% 9% 3% Södermanlands Nyköping 36% 13% 5% 9% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Västmanlands Köping 36% 11% 5% 9% 3% Södermanlands Eskilstuna 40% 11% 4% 8% 3% Uppsala Uppsala 38% 12% 4% 8% 3% Jönköpings Gnosjö 33% 11% 4% 12% 4% Värmlands Munkfors 40% 10% 4% 9% 3% Östergötlands Norrköping 36% 11% 4% 8% 3% Jönköpings Eksjö 36% 14% 4% 12% 4% Västmanlands Fagersta 46% 8% 4% 8% 4% Värmlands Hammarö 40% 10% 4% 5% 2% Västernorrlands Härnösand 38% 12% 4% 8% 3% Kronobergs Älmhult 38% 10% 4% 10% 4% Östergötlands Finspång 38% 9% 4% 8% 3% 33

34 Västmanlands Västerås 39% 10% 4% 8% 3% Skåne Burlöv 32% 9% 4% 9% 3% Dalarna Falun 37% 12% 4% 9% 3% Västerbottens Lycksele 33% 12% 4% 9% 3% Götalands Göteborg 41% 9% 4% 8% 3% Norrbottens Kalix 37% 12% 4% 8% 3% Stockholms Huddinge 33% 14% 4% 9% 3% Kalmar Kalmar 37% 11% 4% 9% 3% Norrbottens Kiruna 44% 9% 4% 7% 3% Kronobergs Växjö 37% 10% 4% 9% 3% Norrbottens Gällivare 44% 9% 4% 7% 3% Gävleborgs Sandviken 42% 8% 4% 7% 3% Jönköpings Värnamo 32% 12% 4% 11% 4% Värmlands Filipstad 39% 11% 4% 7% 3% Gävleborgs Hofors 47% 8% 4% 6% 3% Blekinge Karlskrona 41% 10% 4% 7% 3% Östergötlands Linköping 41% 9% 4% 7% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Götalands Uddevalla 35% 13% 4% 9% 3% Blekinge Olofström 37% 6% 4% 8% 3% Skåne Lund 48% 8% 4% 7% 3% Gävleborgs Gävle 39% 9% 4% 7% 3% Borås 34% 12% 4% 9% 3% 34

35 Götalands Västerbottens Skellefteå 34% 10% 4% 8% 3% Örebro Örebro 35% 10% 4% 8% 3% Värmlands Karlstad 39% 9% 4% 8% 3% Västernorrlands Sundsvall 35% 10% 4% 9% 3% Södermanlands Oxelösund 48% 5% 4% 5% 2% Jönköpings Jönköping 35% 10% 4% 8% 3% Dalarna Borlänge 38% 8% 4% 7% 3% Stockholms Södertälje 38% 9% 4% 8% 3% Kalmar Oskarshamn 39% 8% 3% 7% 3% Stockholms Sigtuna 41% 7% 3% 8% 3% Örebro Karlskoga 41% 8% 3% 7% 3% Götalands Skövde 37% 8% 3% 8% 3% Norrbottens Luleå 37% 8% 3% 7% 3% Västerbottens Umeå 38% 8% 3% 6% 2% Götalands Trollhättan 41% 6% 3% 6% 3% Götalands Mölndal 31% 10% 3% 9% 3% Stockholms Solna 39% 6% 2% 9% 4% 35