Beräkningsbilaga. industri. Produktionskostnadsvärderad. Fastighetstaxering. När används produktionskostnadsmetoden. Byggnader med olämplig

Transkript

1 Beräkningsbilaga Fastighetstaxering Industri Produktionskostnadsvärderad industri Här följer en kort beskrivning av den värderingsmodell som används vid taxering av produktionskostnadsvärderad industri. I övrigt hänvisas till broschyren Du deklarerar Industri (RSV 381 utgåva 3). När används produktionskostnadsmetoden Normalt värderas industribyggnader enligt avkastningsmetoden. I följande fall ska emellertid produktionskostnadsmetoden användas. Bensinstationsbyggnader. Andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion. Byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader (s.k. skräddarsydda byggnader). Valet av värderingsmetod avkastningsmetod eller produktionskostnadsmetod är inte fritt. Är byggnationen av den art som sägs ovan ska produktionskostnadsmetoden användas. I annat fall ska avkastningsmetoden användas. Bensinstationsbyggnader Till bensinstationsbyggnad räknas byggnad som är inrättad för försäljning av drivmedel samt tillhörande anläggningar som tvätt- och smörjhallar och liknande. Bensinstationsbyggnader indelas vid fastighetstaxeringen normalt som övrig byggnad. I vissa fall utgör dock byggnaden hyreshus om annan verksamhet som t.ex. butik och/eller restaurang överväger. 1 Byggnader med olämplig utformning Till byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion räknas som regel industribyggnader och övriga byggnader med följande karaktäristiska utformning: Komplicerad planlösning med små rum och trånga gångar. Olika golvnivåer. För normal produktion olämplig disposition av lokalytorna (t.ex. för stor eller olämpligt placerad lageryta i förhållande till produktionslokalerna). Många bärande innerväggar. Många låsningar i byggnadskroppen, såsom trapphus, avloppsstammar, skorstenar. Låsta kommunikationsvägar inom byggnaden. Mycket små ombyggnadsmöjligheter. Byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus Med byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus avses t.ex. cistern, bergrum, bro, brygga, kabelkran och dylikt. I vissa undantagsfall kan, inom en och samma byggnad, både avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden komma till användning. Det gäller då närmast i fråga om byggnad som är inrättad för väsentligt olika ändamål.

2 Skräddarsydda byggnader Utdrag ur Handbok för fastighetstaxering 2000 (RSV 312 utgåva 4) Då en industribyggnad såväl tekniskt som funktionellt har anpassats till maskiner eller annan utrustning som finns i byggnaden så att det är uppenbart att byggnaden med denna utrustning inte är annat än (åtminstone) begränsat användbar inom annan industriell verksamhet än den aktuella, brukar man tala om en skräddarsydd byggnad. I dessa fall liksom i ett fall då byggnaden endast utgör ett i sig tämligen värdelöst skal runt större industriella anordningar utgör maskinerna och utrustningen byggnadstillbehör och inte industritillbehör. Som exempel på skräddarsydda industribyggnader har brukat nämnas följande. Utpräglat lätta byggnader som är att hänföra till skal och är vanliga vid processindustri (petrokemi, massa- och pappersframställning, tegel- och cement produktion, större smältugnar och gruvdrift). Tyngre byggnader med avvikande utformning (kraftverk, glasbruk, anrikningsverk, elektrokemisk industri, delar av pappersbruk, delar av vissa bryggerier och delar av skeppsvarv). Över huvud taget är den industriella utrustningen så skiftande och utvecklingen på detta område så snabb att det ter sig olämpligt att söka dra en gräns direkt efter den yttre anknytningen. Det avgörande är om en maskin eller dylikt är ägnad för stadigvarande bruk för en viss byggnad. För att en byggnad ska vara skräddarsydd bör byggnaden i princip ha samma livslängd som verksamheten på platsen. Den omständigheten att viss utrustning på grund av förslitning, moderniseringsbehov eller dylikt kan komma att bytas under byggnadens livstid eller att vissa maskiner skulle ha kunnat uppställas i en byggnad som varit användbar för industriell verksamhet i allmänhet förändrar inte bedömningen att hela den utrustning i en skräddarsydd byggnad, som medverkar i den produktion för vilken byggnaden är inrättad, ska utgöra tillbehör till byggnaden. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har vidare medfört att omfattande och komplexa processmaskiner, processlinjer och annan utrustning, som ofta fordrat särskild grundläggning och som utgjort del av skräddarsydd byggnad, dvs. varit byggnadstillbehör, numera kan monteras ned och försäljas. Synsättet att skräddarsydd byggnad och byggnadstillbehören till sådan byggnad är särskilt starkt sammanfogade och har samma livslängd förändras därför i de fall byggnaden tillförs ny utrustning som vidmakthåller byggnadens karaktär av skräddarsydd byggnad. En följd härav är således att en äldre byggnad, i vilken tillbehör av ovan nämnd art monterats ned och förts bort kan efter eventuella kompletterande grundläggningsåtgärder och viss ombyggnad ånyo utrustas för samma ändamål som tidigare eller annat ändamål och åter få karaktär av skräddarsydd byggnad. 2 Riksskatteverket (RSV) har i sina rekommendationer ansett att följande tre krav bör ställas på en skräddarsydd byggnad. 1. Det är uppenbart att byggnaden med de maskiner och annan utrustning som finns i byggnaden inte är annat än (åtminstone) begränsat användbar inom annan industriell verksamhet än den aktuella. De tillbehör (maskiner och annan utrustning) som byggnaden försetts med ska ha en omfattning och komplexitet som gör att de svårligen kan flyttas från byggnaden. 2. Byggnadens användning för det ändamål för vilken den är utrustad ska förväntas bestå under avsevärd tid och dess livslängd beräknas vara densamma som verksamheten på platsen. 3. Värdet av maskinerna och utrustningen ska vara betydande och väsentligen överstiga värdet av själva byggnaden. Detta torde leda till att vissa av de byggnader som används för processindustri (sinterverk, koksverk, masugnar, timmerinmätningsstationer, såghus, torkar, massa- och papperstillverkning, viss kemisk industri, vatten- och värmekraftverk m.m.) normalt får anses vara skräddarsydda liksom övriga slag av industribyggnader som nämnts ovan som exempel på skräddarsydda byggnader. Värdefaktorer Innan värdet kan beräknas ska följande värdefaktorer (egenskaper) bestämmas och deklareras. Återanskaffningskostnad Ålder (värdeår) Byggnadskategori Ortstyp Återanskaffningskostnad (Å) Återanskaffningskostnaden bestäms antingen med stöd av industribyggnadens faktiska byggnadskostnader eller med stöd av erfarenhetstal. Se Du deklarerar Industri sidorna 8 9. Beräknas återanskaffningskostnaden med ledning av erfarenhetstal behöver någon omräkning till 1998 års nivå inte göras eftersom denna är angiven i 1998 års nivå. Beräknas däremot återanskaffningskostnaden med hjälp av faktisk nyproduktionskostnad och därefter gjorda investeringar i byggnaden sker en beräkning av total återanskaffningskostnad i 1998 års nivå enligt tablån på nästa sida.

3 År för Nyproduktionskost- Omräkningstal enligt Beräknad investering investering nad/investering (tkr) IO-tabell på sidan 6 i 1998 års nivå Summa: Å Ålder (värdeår) För beräkning av värdefaktorn ålder (värdeår) se sidan 10 i broschyren Du deklarerar Industri. Byggnadskategori Med byggnadskategori menas byggnadens karaktär och konstruktion. Följande sex kategorier förekommer. 1. Oljeraffinaderi eller petrokemiska industrier. 2. Massa- eller pappersbruk. 3. Järn- eller stålindustrier eller metallsmältverk. 4. Cement- eller kalkindustrier eller industrier för framställning av industrimaterial. 5. Spannmålssilor. 6. Annan verksamhet än som framgår av punkt 1 5. Som exempel på industribyggnader och övriga byggnader som tillhör byggnadskategori sex kan nämnas t.ex. asfaltsverk, betongstationer, bryggerier och cisterner. Ortstyp Ortstyp bestäms med hänsyn till inom vilken kommun byggnaden är belägen, se sidorna

4 Beräkning av riktvärde för byggnad Riktvärdet för byggnad beräknas genom att återanskaffningskostnaden i 1998 års kostandsnivå nedräknas med hänsyn till åldern (värdeåret) på byggnaden. Nedräkningsfaktorn beaktar även den marknadsanpassning som gjorts för den bransch respektive den byggnadskategori som den är hänförlig till och för läget. Beräkningen sker enligt följande. Återanskaffningskostnaden Å hämtas från beräkningstablån på sidan 3. Byggnadsvärde 0,75 Å N Värde: Nedräkningsfaktorn N hämtas från IN-tabellen på sidorna För att kunna avläsa tabellen måste ortstypen avlästs på sidorna 7 13 och värdeåret ha beräknats. Avrunda nedåt till närmaste 1000-tal kr. Om värdet överstiger 5 miljoner, avrunda nedåt till jämna tal kr. Överstiger värdet 25 miljoner kr, avrunda nedåt till jämna miljontal. 4

5 Beräkning av riktvärde för mark Riktvärdet för mark beräknas på samma sätt som för mark till avkastningsvärderad industri. Beräkning sker enligt följande. Obs! Börja med att föra över de förtryckta uppgifterna från sidan 2 i blanketten hit. Saknas uppgifterna kan du inte följa den här uträkningen för att få fram ditt basvärde. Kontakta i så fall ditt skattekontor. kostnad er år under Särskilda u lysningar å sidan 3. 2 Normala 3 Högklassiga 2 Enkla 3 Normala 5 Högklassiga Myndighetens anteckningar om gällande riktvärden Markvärdeområde Byggnadsvärdeområde nr IH-tabell I-nivåfaktor nr tomtareal, kr/m 2 byggrätt, kr/m 2 BTA A B C D E F Markvärde B eller C x Tomtareal/Byggrätt Värde: Fyll i det värde som gäller. Uppgiften hämtas från ruta B eller C beroende på vilken uppgift som är förtryckt, antingen kr/m 2 tomtareal eller kr/m 2 byggrätt (BTA). Uppgiften finns på sidan 2 i blanketten. Har värdet i ruta B förtryckts, fyll i tomtareal i m 2. Har värdet i ruta C förtryckts, fyll i byggrätt ovan mark. Uppgiften hämtas på sidan 1 i blanketten. Avrunda nedåt till närmaste 1000-tal kr. Om värdet överstiger 5 miljoner, avrunda nedåt till jämna tal kronor. Överstiger värdet 25 miljoner kronor, avrunda nedåt till jämna miljontal. Byggnadsvärde: Summera samtliga värden som beräknats för avkastnings- och produktionskostnadsvärderade byggnader. Markvärde: Basvärde: Summera samtliga värden som beräknats för tomtmark till dessa byggnader. Byggnadsvärde Markvärde. Justering för säregna förhållanden Se sidan 11 i broschyren Du deklarerar Industri. 5

6 IO-tabell Omräkningsfaktor för industribyggnader och värmekraftverk (för omräkning av faktiska byggkostnader till 1998 års kostnadsnivå). Byggnadsår / investeringsår Omräkningsfaktor Byggnadsår / investeringsår Omräkningsfaktor Före , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

7 Tabeller för ortstyp Vid bestämmande av värdefaktorn ortstyp indelas na eller församlingarna enligt följande. För byggnadskategori: 1. Oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier. 2. Massa- eller pappersbruk. 3. Järn- eller stålindustrier eller metallsmältverk och 4. Cement- eller kalkindustrier eller industrier för framställning av industrimineral. Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 AB Stockholm Österåker Upplands-Väsby Södertälje Värmdö Vallentuna Nacka Ekerö Järfälla Norrtälje Haninge Huddinge Nynäshamn Täby Botkyrka Danderyd Salem Sundbyberg Tyresö Solna Upplands-Bro Lidingö Vaxholm Sollentuna Sigtuna Nykvarn C Älvkarleby Håbo Uppsala Östhammar Tierp Enköping D Nyköping Strängnäs Vingåker Oxelösund Gnesta Flen Katrineholm Eskilstuna Trosa E Norrköping Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby F G H Mörbylånga Torsås Högsby Mönsterås Borgholm Hultsfred Kalmar Emmaboda Oskarshamn Nybro Västervik Vimmerby I Gotland K Karlskrona Olofström Ronneby Karlshamn Sölvesborg Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 M Kävlinge Vellinge Svalöv Malmö Lomma Staffanstorp Landskrona Bromölla Burlöv Helsingborg Båstad Östra Göinge Höganäs Simrishamn Örkelljunga Ystad Bjuv Trelleborg Kristianstad Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Tomelilla Osby Perstorp Klippan Åstorp Lund Eslöv Ängelholm Hässleholm N Halmstad Hylte Falkenberg Laholm Varberg Kungsbacka O Stenungsund Öckerö Härryda Tjörn Ale Partille Sotenäs Orust Dals-Ed Göteborg Munkedal Färgelanda Lysekil Tanum Lerum Uddevalla Gullspång Vårgårda Strömstad Lilla Edet Bollebygd Götene Grästorp Kungälv Essunga Vänersborg Karlsborg Trollhättan Tranemo Åmål Bengtsfors Mariestad Lidköping Mellerud Mark Svenljunga Herrljunga Vara Tibro Töreboda Mölndal Alingsås Borås Ulricehamn Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Tabellen fortsätter på nästa sida 7

8 Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 S Hammarö Kil Grums Eda Karlstad Torsby Kristinehamn Storfors Munkfors Forshaga Årjäng Sunne Filipstad Hagfors Arvika Säffle T U Västerås Skinnskatteberg Köping Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Sala Fagersta Arboga W Nordanstig Ockelbo Gävle Hofors Söderhamn Ovanåker Hudiksvall Ljusdal Sandviken Bollnäs Y Timrå Örnsköldsvik Ånge Härnösand Sollefteå Sundsvall Kramfors Z AC Nordmaling Bjurholm Umeå Vindeln Skellefteå Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Lycksele BD Kalix Arvidsjaur Luleå Arjeplog Piteå Jokkmokk Haparanda Överkalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Boden Kiruna 8

9 För byggnadskategori: 5. Spannmålssilor Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 AB Stockholm Österåker Upplands-Väsby Värmdö Vallentuna Ekerö Järfälla Haninge Huddinge Tyresö Botkyrka Täby Salem Danderyd Upplands-Bro Södertälje Sollentuna Nacka Sigtuna Sundbyberg Nykvarn Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Nynäshamn C Håbo Uppsala Älvkarleby Enköping Tierp Östhammar D Nyköping Vingåker Oxelösund Gnesta Strängnäs Flen Katrineholm Eskilstuna Trosa E Norrköping Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby F G H Torsås Högsby Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Vimmerby Västervik Borgholm I Gotland K Karlskrona Olofström Ronneby Karlshamn Sölvesborg Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 M Helsingborg Vellinge Svalöv Kävlinge Staffanstorp Lomma Burlöv Båstad Östra Göinge Malmö Örkelljunga Landskrona Bjuv Höganäs Svedala Ystad Skurup Trelleborg Sjöbo Kristianstad Hörby Simrishamn Höör Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Lund Eslöv Ängelholm Hässleholm N Halmstad Hylte Falkenberg Laholm Varberg Kungsbacka O Uddevalla Öckerö Härryda Stenungsund Partille Tjörn Dals-Ed Orust Färgelanda Sotenäs Lerum Munkedal Vårgårda Tanum Bollebygd Ale Grästorp Gullspång Essunga Lilla Edet Karlsborg Götene Tranemo Göteborg Bengtsfors Kungälv Mellerud Lysekil Mark Strömstad Svenljunga Vänersborg Herrljunga Trollhättan Vara Åmål Tibro Mariestad Töreboda Lidköping Mölndal Alingsås Borås Ulricehamn Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping S Hammarö Kil Grums Eda Karlstad Torsby Kristinehamn Storfors Munkfors Forshaga Årjäng Sunne Filipstad Hagfors Arvika Säffle Tabellen fortsätter på nästa sida 9

10 Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 T U Västerås Skinnskatteberg Köping Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Sala Fagersta Arboga W Nordanstig Ockelbo Gävle Hofors Söderhamn Ovanåker Hudiksvall Ljusdal Sandviken Bollnäs Y Timrå Ånge Härnösand Sollefteå Sundsvall Kramfors Örnsköldsvik Z AC Nordmaling Bjurholm Umeå Vindeln Skellefteå Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Lycksele BD Kalix Arvidsjaur Luleå Arjeplog Piteå Jokkmokk Haparanda Överkalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Boden Kiruna 10

11 För byggnadskategori: 6. Annan verksamhet än som framgår av punkterna 1 5. Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Ortstyp 4 Ortstyp 5 AB Stockholm Täby Upplands-Väsby Danderyd Vallentuna Sollentuna Österåker Södertälje Värmdö Nacka Järfälla Sundbyberg Ekerö Solna Huddinge Lidingö Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Nykvarn C Uppsala Håbo Älvkarleby Enköping Tierp Östhammar D Gnesta Vingåker Nyköping Flen Oxelösund Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa E Linköping Finspång Ödeshög Norrköping Söderköping Ydre Motala Kinda Mjölby Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Vadstena F Jönköping Gnosjö Aneby Gislaved Mullsjö Vaggeryd Habo Nässjö Sävsjö Värnamo Vetlanda Eksjö Tranås G Växjö Ljungby Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd H Kalmar Mönsterås Oskarshamn Torsås Västervik Mörbylånga Borgholm Vimmerby Hultsfred Högsby Nybro Emmaboda I Gotland Tabellen fortsätter på nästa uppslag 11

12 Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Ortstyp 4 Ortstyp 5 K Karlskrona Sölvesborg Ronneby Olofström Karlshamn M Staffanstorp Vellinge Svalöv Burlöv Bjuv Östra Göinge Lomma Kävlinge Örkelljunga Malmö Landskrona Svedala Lund Höganäs Skurup Helsingborg Eslöv Sjöbo Ystad Hörby Trelleborg Höör Kristianstad Ängelholm Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Simrishamn Hässleholm N Halmstad Falkenberg Hylte Kungsbacka Varberg Laholm O Härryda Öckerö Tjörn Partille Stenungsund Orust Göteborg Ale Sotenäs Mölndal Lerum Munkedal Kungälv Bollebygd Tanum Lilla Edet Dals-Ed Uddevalla Färgelanda Vänersborg Vårgårda Trollhättan Grästorp Alingsås Essunga Borås Karlsborg Ulricehamn Gullspång Mariestad Tranemo Lidköping Skövde Bengtsfors Mellerud Mark Svenljunga Herrljunga Vara Götene Tibro Töreboda Lysekil Strömstad Åmål Skara Hjo Tidaholm Falköping S Karlstad Kil Eda Storfors Torsby Hammarö Munkfors Forshaga Hagfors Grums Årjäng Sunne Kristinehamn Filipstad Arvika Säffle 12

13 Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Ortstyp 4 Ortstyp 5 T Örebro Kumla Lekeberg Hällefors Laxå Ljusnarsberg Hallsberg Degerfors Askersund Karlskoga Nora Lindesberg U Västerås Hallstahammar Surahammar Skinnskatteberg Köping Heby Norberg Kungsör Sala Fagersta Arboga W Borlänge Gagnef Vansbro Leksand Malung Mora Rättvik Falun Orsa Säter Älvdalen Hedemora Smedjebacken Avesta Ludvika Gävle Ockelbo Ovanåker Sandviken Hofors Nordanstig Söderhamn Ljusdal Bollnäs Hudiksvall Y Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Härnösand Kramfors Sollefteå Z Östersund Åre Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Berg Härjedalen AC Umeå Skellefteå Nordmaling Bjurholm Robertsfors Vindeln Vännäs Norsjö Vilhelmina Malå Lycksele Storuman Sorsele Dorotea Åsele BD Luleå Kalix Arvidsjaur Piteå Gällivare Arjeplog Boden Jokkmokk Kiruna Överkalix Övertorneå Pajala Älvsbyn Haparanda 13

14 IN-tabeller Nedräkningsfaktorer för industribyggnader värderade enligt produktionskostnadsmetoden. Byggnadskategori 1 Återstående ekonomisk Värdeår Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 livslängd < 5 år ,10 0,06 0,02 > 5 år ,15 0,10 0, ,15 0,10 0, ,15 0,10 0, ,15 0,10 0, ,15 0,10 0, ,15 0,10 0, ,18 0,12 0, ,21 0,15 0, ,24 0,17 0, ,27 0,20 0, ,30 0,22 0, ,33 0,25 0, ,36 0,27 0, ,39 0,30 0, ,42 0,32 0, ,45 0,35 0, ,48 0,37 0, ,51 0,40 0, ,54 0,42 0, ,57 0,45 0, ,60 0,47 0, ,63 0,50 0, ,66 0,52 0, ,69 0,55 0, ,72 0,57 0, ,75 0,60 0,45 Byggnadskategori 2 4 Återstående ekonomisk Värdeår Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 livslängd < 5 år ,20 0,12 0,05 > 5 år ,30 0,20 0, ,32 0,22 0, ,34 0,24 0, ,37 0,27 0, ,39 0,29 0, ,41 0,31 0, ,44 0,34 0, ,46 0,36 0, ,48 0,38 0, ,51 0,41 0, ,53 0,43 0, ,55 0,45 0, ,58 0,48 0, ,60 0,50 0, ,62 0,52 0, ,65 0,55 0, ,67 0,57 0, ,69 0,59 0, ,72 0,62 0, ,74 0,64 0, ,77 0,67 0, ,79 0,69 0, ,82 0,72 0, ,84 0,74 0, ,87 0,77 0, ,90 0,80 0,70 14

15 Byggnadskategori 5 Återstående ekonomisk Värdeår Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 livslängd < 5 år ,20 0,12 0,05 > 5 år ,30 0,20 0, ,32 0,20 0, ,34 0,20 0, ,37 0,20 0, ,39 0,20 0, ,41 0,20 0, ,44 0,20 0, ,46 0,22 0, ,48 0,24 0, ,51 0,27 0, ,53 0,29 0, ,55 0,32 0, ,58 0,34 0, ,60 0,37 0, ,62 0,39 0, ,65 0,42 0, ,67 0,44 0, ,69 0,47 0, ,72 0,50 0, ,74 0,52 0, ,77 0,55 0, ,79 0,58 0, ,82 0,61 0, ,84 0,64 0, ,87 0,67 0, ,90 0,70 0,50 Byggnadskategori 6 Återstående ekonomisk Värdeår Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Ortstyp 4 Ortstyp 5 livslängd < 5 år ,20 0,16 0,12 0,08 0,05 > 5 år ,30 0,25 0,20 0,15 0, ,32 0,25 0,20 0,15 0, ,34 0,25 0,20 0,15 0, ,37 0,25 0,20 0,15 0, ,39 0,28 0,20 0,15 0, ,41 0,30 0,20 0,15 0, ,44 0,33 0,20 0,15 0, ,46 0,35 0,22 0,15 0, ,48 0,38 0,24 0,15 0, ,51 0,40 0,27 0,15 0, ,53 0,43 0,29 0,18 0, ,55 0,45 0,32 0,20 0, ,58 0,48 0,34 0,23 0, ,60 0,50 0,37 0,26 0, ,62 0,53 0,39 0,29 0, ,65 0,55 0,42 0,31 0, ,67 0,58 0,44 0,34 0, ,69 0,60 0,47 0,37 0, ,72 0,63 0,50 0,40 0, ,74 0,65 0,52 0,42 0, ,77 0,68 0,55 0,45 0, ,79 0,70 0,58 0,48 0, ,82 0,73 0,61 0,51 0, ,84 0,75 0,64 0,54 0, ,87 0,78 0,67 0,57 0, ,90 0,80 0,70 0,60 0,50 15

16 INFORMATION FRÅN Skattemyndigheten RSV 387 utgåva 1. Utgiven av Riksskatteverket i september