1,08% Tål Sverige så här lite invandring?

Transkript

1 1,08% Tål Sverige så här lite invandring? Antalet personer som flyttade till Sverige andra länder under 2012 motsvarade 1,08 procent av Sveriges befolkning vid årets slut. Det var personer som landade i våra 290 kommuner. Hur spreds dessa personer? Vilka kommuner blev hemvist för flest människor, och vilka för minst? Faktumet som är slående och som är skälet till rapporten du läser nu, är att det bara var 73 av 290 kommuner som blev hem för ett antal inflyttare andra länder motsvarande minst 1,08 procent av s befolkning. Att det är så få, och vad detta kan få för konsekvenser på olika nivåer, är vad vi finner intressant. Mer än vilka kommuner det är som hamnar på toppen eller botten. Men listan ger en helhetsbild som är viktig för det fortsatta samtalet. Invånare Sverige ,08% MIKLO hjälper myndigheter och kommuner att lyckas i Sveriges miljonprogram. Den här rapporten har gjorts av Carlos Rojas i september 2013 med data SCB 31/

2 Invånare i 1 Uppvidinge ,06% 2 Filipstad ,84% 3 Ljusnarsberg ,64% 4 Hultsfred ,49% 5 Botkyrka ,41% 6 Åsele ,23% 7 Södertälje ,15% 8 Strömstad ,11% 9 Malmö ,10% 10 Töreboda ,05% 11 Storfors ,05% 12 Sorsele ,02% 13 Eda ,00% 14 Boden ,98% 15 Högsby ,97% 16 Solna ,92% 17 Lessebo ,91% 18 Gullspång ,90% 19 Sundbyberg ,86% 20 Borgholm ,86% 21 Burlöv ,81% 22 Vingåker ,79% 23 Lindesberg ,79% 24 Alvesta ,79% 25 Sigtuna ,78% 26 Stockholm ,78% 27 Flen ,77% 28 Haparanda ,77% 29 Huddinge ,76% 30 Älmhult ,76% 31 Valdemarsvik ,72% 32 Kiruna ,65% 33 Danderyd ,64% 34 Laxå ,64% 35 Lund ,63% 36 Årjäng ,52% 37 Bengtsfors ,49% 38 Dorotea ,47% 39 Göteborg ,46% 40 Haninge ,46% 41 Hagfors ,45% 42 Landskrona ,41% 43 Gällivare ,40% 44 Ragunda ,39% 45 Järfälla ,39% 46 Eksjö ,34% 47 Dals-Ed ,33% 48 Sollentuna ,30% 49 Hällefors ,30% 50 Aneby ,30% Möjlig konsekvens 1 Sverige åldras mycket med den här mängden invandring SCB:s prognos för Sveriges befolkningsutveckling räknar med att vi åldras i Sverige. En enkel bild att förhålla sig till är faktumet att prognosen säger att vi år 2060 nästintill har dubblat befolkningsandelen som är över 80 år. Inte dubblat antalet åttioplussare, utan dubblat andelen åttioplussare. Från att i år utgöra 5,2 procent av vår a befolkning, till att år 2060 utgöra 9,6 procent. Regeringsrapporten Sverige i en åldrande värld (Lindh 2008) slår fast att det är invandringen som håller vår befolkning ung och ser till att vi har en någorlunda stabil reproduktion av invånare i arbetsför ålder. Utan invandring åldras vi helt enkelt ännu mer. Så de 73 kommuner som tar emot minst lika stor andel inflyttare andra länder, som Sverige i snitt, kan räkna med att inte trilla över en tiondel åttioplussare. Men om de 227, som inte når upp till genomsnittet idag, fortsätter hålla samma tempo - kommer de förstås att ha ett segment åttioplussare år Ett segment som mer än dubblats, som blivit fler än en tiondel av befolkningen. 2

3 Möjlig konsekvens 2 När vi pratar om invandring är det alltid uti att den är hög och hur vi ska klara av den År 1993 hade Expressen en löpsedel som löd "Kör ut dem!", ett löp som hänvisade till en undersökning som Expressen genomfört och som enligt dem visade att svenska folket menade att de ville ha ut de invandrade. År 2012 ställer SVT Agendas programledare frågan "Hur mycket invandring tål Sverige?" Två nedslag som ramar in tjugo år av samtal runt fikabord och i offentligheten som kretsat kring huruvida Sverige bör minska sin invandring, baserat på antagandet att vi idag har en förhållandevis hög invandring. I år, 2013, svarar 45 procent i den årligen genomförda Somundersökningen gällande attityder om flyktingar att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Det kan ses som en fingervisning på hur svenskar förhåller sig generellt till att det flyttar in personer andra länder till Sverige. Attityden understryks av en Yougov-undersökning januari samma år, där 75,5 procent tycker att Sverigedemokraterna bäst driver frågan om invandringspolitiken, vilket kan tolkas på flera sätt. Det offentliga samtalet om Sveriges invandring fortsätter, med dessa och besläktade allmänna uppfattningar som utgångspunkt för journalister och politiker. Samtalet vänds inte mer än undantagsvis till den enda intelligenta frågeställningen som givet omständigheterna finns: "Hur mycket behöver vi öka invandringen till Sverige och hur gör vi det på bästa sätt?" Vad blir konsekvensen av att den frågan sällan eller aldrig ställs? Invånare i 51 Uppsala ,29% 52 Helsingborg ,28% 53 Fagersta ,26% Upplands 54 Väsby ,25% 55 Östra Göinge ,25% 56 Bräcke ,25% 57 Hedemora ,24% 58 Nacka ,22% 59 Älvsbyn ,22% 60 Söderhamn ,19% 61 Sävsjö ,19% 62 Lysekil ,19% 63 Båstad ,18% 64 Jokkmokk ,18% 65 Ljusdal ,18% 66 Överkalix ,17% 67 Lidingö ,17% 68 Strömsund ,14% 69 Säffle ,14% 70 Åstorp ,13% 71 Perstorp ,13% 72 Upplands-Bro ,11% 73 Olofström ,09% 74 Åre ,07% 75 Mellerud ,06% 76 Ronneby ,05% 77 Övertorneå ,05% 78 Mönsterås ,05% 79 Bjuv ,04% 80 Hylte ,04% 81 Munkfors ,02% 82 Tibro ,01% 83 Tjörn ,01% 84 Borås ,01% 85 Ljungby ,01% 86 Ludvika ,00% 87 Skellefteå ,00% 88 Kungsör ,00% 89 Gnosjö ,99% 90 Kristianstad ,97% 91 Eskilstuna ,96% 92 Linköping ,95% 93 Markaryd ,95% 94 Sollefteå ,94% 95 Tingsryd ,94% 96 Lycksele ,92% 97 Degerfors ,92% 98 Härjedalen ,92% 99 Timrå ,92% 100 Örebro ,92% 3

4 Invånare i 101 Berg ,91% 102 Hofors ,91% 103 Finspång ,91% 104 Österåker ,91% 105 Tranemo ,91% 106 Växjö ,90% 107 Surahammar ,90% 108 Vaxholm ,90% 109 Orsa ,89% 110 Pajala ,89% 111 Hörby ,89% 112 Ulricehamn ,88% 113 Sotenäs ,88% 114 Avesta ,88% 115 Täby ,88% 116 Vetlanda ,87% 117 Hallstahammar ,87% 118 Arvika ,86% 119 Norsjö ,86% 120 Trollhättan ,86% 121 Torsås ,86% 122 Torsby ,86% 123 Tyresö ,86% 124 Karlshamn ,85% 125 Vimmerby ,85% 126 Nässjö ,84% 127 Ekerö ,84% 128 Umeå ,84% 129 Sandviken ,84% 130 Karlskrona ,84% 131 Osby ,83% 132 Sundsvall ,83% 133 Borlänge ,82% 134 Västerås ,82% 135 Grums ,82% 136 Storuman ,82% 137 Gislaved ,81% 138 Kristinehamn ,81% 139 Svenljunga ,81% 140 Nordmaling ,81% 141 Örkelljunga ,81% 142 Norrköping ,80% 143 Kalmar ,80% 144 Klippan ,80% 145 Hässleholm ,80% 146 Höganäs ,79% 147 Oskarshamn ,79% 148 Salem ,79% 149 Ockelbo ,79% 150 Bollnäs ,78% Möjlig konsekvens 3 Vi stigmatiserar de områden som blir hem för vår invandrade befolkning De kommuner som idag tar emot en proportionerligt större del av Sveriges invandring än vad de skulle behöva, blir inte erkända - tvärtom. Visst finns det ekonomiskt stöd och medel att få för allt mottagande, till utbildning, till boende, med mera, för den första perioden i de invandrades liv i. Men kommunernas större mottagande ofta till att deras status minskar. Många gånger är det dessutom mindre enheter i dessa kommuner som sjunker i status - en skola eller ett enskilt bostadsområde, till exempel. Kring skolvalet har forskningen redan visat hur svenska föräldrar byter skola för sina barn när det sker en tillströmning av elever som invandrat (till exempel Skawonious 1998 och Rothstein & Blomqvist 2000). Det har i några år också pågått forskning på Uppsala universitet som börjar visa hur bostadsområden på åttiotalet dränerades på europeiskbördiga invånare när befolkningen i området som hade rötter utanför Europa översteg en viss, rätt så låg, andel. Medieforskning har visat hur områden med hög invandring omskrivs oproportionerligt ofta i negativa termer (bland annat Nord & Nygren 2002 och Molina, Ristilammi & Ericsson 2000). Men även utan forskning kan nog många känna igen det faktum att områden med mycket invandring på olika sätt misstänkliggörs och blir tillskrivna negativa värden. En kommun med hög invandring får ofta se invånare som ägnat sina första Sverigeår där flytta till en kommun med högre status när de får jobb och blir skattebetalare. Detta eftersom många av individerna som utgör befolkningen lokalt och nationellt ofta bidrar till detta genom att stigmatisera och förakta, helt enkelt tala illa om, de områden som tar ansvar för att Sveriges befolkning överhuvudtaget har en framtid i andra områden. Politiker och makthavare likväl som medborgare av alla dess slag. Vad blir konsekvensen? 4

5 Invånare i Invånare i 151 Mölndal ,78% 201 Robertsfors ,64% 152 Nynäshamn ,78% 202 Ydre ,64% 153 Uddevalla ,78% 203 Orust ,64% 154 Halmstad ,78% 204 Skara ,63% 155 Trelleborg ,76% 205 Vallentuna ,63% 156 Nordanstig ,76% 206 Bromölla ,63% 157 Gävle ,75% 207 Ystad ,63% 158 Svalöv ,75% 208 Askersund ,63% 159 Skinnskatteberg ,75% 209 Höör ,62% 160 Katrineholm ,75% 210 Kumla ,62% 161 Åmål ,75% 211 Sunne ,62% 162 Karlskoga ,74% 212 Mora ,62% 163 Vellinge ,74% 213 Ängelholm ,62% 164 Falköping ,73% 214 Älvdalen ,62% 165 Karlsborg ,73% 215 Sölvesborg ,61% 166 Eslöv ,73% 216 Vännäs ,61% 167 Hallsberg ,73% 217 Tomelilla ,60% 168 Tanum ,73% 218 Krokom ,60% 169 Vilhelmina ,72% 219 Knivsta ,60% 170 Älvkarleby ,72% 220 Ovanåker ,60% 171 Forshaga ,72% 221 Norrtälje ,60% 172 Jönköping ,71% 222 Malå ,59% 173 Luleå ,70% 223 Vansbro ,59% 174 Färgelanda ,70% 224 Sjöbo ,58% 175 Köping ,70% 225 Kramfors ,58% 176 Arvidsjaur ,70% 226 Ödeshög ,58% 177 Hudiksvall ,69% 227 Alingsås ,58% 178 Lomma ,69% 228 Emmaboda ,56% 179 Skövde ,68% 229 Tierp ,56% 180 Vänersborg ,68% 230 Falun ,55% 181 Leksand ,68% 231 Kalix ,55% 182 Trosa ,68% 232 Västervik ,55% 183 Staffanstorp ,67% 233 Motala ,54% 184 Karlstad ,67% 234 Herrljunga ,54% 185 Munkedal ,67% 235 Kil ,53% 186 Värmdö ,67% 236 Örnsköldsvik ,53% 187 Östersund ,67% 237 Falkenberg ,53% 188 Mariestad ,67% 238 Enköping ,53% 189 Bjurholm ,66% 239 Ånge ,53% 190 Strängnäs ,66% 240 Partille ,52% 191 Malung-Sälen ,66% 241 Mark ,52% 192 Simrishamn ,66% 242 Kinda ,52% 193 Grästorp ,66% 243 Skurup ,52% 194 Härnösand ,66% 244 Sala ,52% 195 Arjeplog ,65% 245 Tidaholm ,52% 196 Arboga ,65% 246 Nora ,51% 197 Värnamo ,65% 247 Laholm ,50% 198 Gnesta ,65% 248 Håbo ,50% 199 Nyköping ,64% 249 Kävlinge ,50% 200 Oxelösund ,64% 250 Varberg ,50% 5

6 Invånare i 251 Gagnef ,49% 252 Kungsbacka ,49% 253 Lidköping ,47% 254 Vaggeryd ,46% 255 Vadstena ,46% 256 Öckerö ,46% 257 Stenungsund ,46% 258 Mjölby ,45% 259 Vara ,45% 260 Lilla Edet ,45% 261 Gotland ,44% 262 Mörbylånga ,43% 263 Hammarö ,43% 264 Vindeln ,43% 265 Vårgårda ,43% 266 Nykvarn ,42% 267 Nybro ,42% 268 Härryda ,42% 269 Säter ,41% 270 Tranås ,41% 271 Smedjebacken ,41% 272 Norberg ,41% 273 Lerum ,41% 274 Ale ,41% 275 Götene ,40% 276 Mullsjö ,40% 277 Åtvidaberg ,39% 278 Heby ,39% 279 Kungälv ,39% 280 Piteå ,39% 281 Svedala ,38% 282 Bollebygd ,38% 283 Essunga ,35% 284 Rättvik ,34% 285 Hjo ,32% 286 Boxholm ,29% 287 Östhammar ,27% 288 Lekeberg ,26% 289 Habo ,26% 290 Söderköping ,25% Möjlig konsekvens 4 Kommuner med historiskt låg invandring tror att det ligger i deras och de invandrades natur Många kommuner tror att de inte har en chans att få personer som invandrat att välja just dessa kommuner som sina hem. Efter att vi på Miklo studerat detta fenomen under flera år (se bla "Miljonprogrammets utflyttare som en resurs för Sveriges landsbygder") har vi konstaterat att kommunerna som har denna inställning inte baserar sig på fakta. Skälen till vidareflyttandet är ofta fler och andra än kommunernas politiker, tjänstemän och journalister lyfter. En vanlig myt är exempelvis att man inte trivs om det inte finns andra eller tillräckligt många andra som kommer samma kultur i. Det är såklart en fördel om det finns folk som kan dela ens rötter eller historia på ett mer genuint sätt, men det som spelar roll är förstås vilket mottagande du får av invånarna och myndigheterna i, oavsett vilka rötter dessa har. Och, förstås, är det viktigaste att du har en chans att få ett jobb, en chans som du är informerad om. Vi har härlett vidareflyttningar till brister i framförallt det sistnämnda. Vad händer om en kommuns ledare istället för att se till fakta om vad som behövs för att få invandrade dit och få dessa att stanna, baserar sin inflyttningspolitik på lösa antaganden om att det ligger i de invandrades natur att inte vilja bo där? 6

7 Möjliga konsekvenser av konsekvenserna... Det är inte bara att vi tar in färre inflyttare andra länder än vi skulle behöva som får konsekvenser som vi tvingas kalla möjliga eftersom vi ännu inte vet. Kanske höjer vi om ett par år vårt barnafödande till rekordnivå och löser allt på det sättet. Men det ger också konsekvenser för de som ändå kommer hit, och kommunerna de kommer till, nu. Inte minst när det gäller det många kommuner uttrycker och som vi nämner i konsekvens fyra - att många av de som invandrat väljer att flytta vidare. Skulle kommunernas ledare, förvaltare och befolkning vara helt på det klara med att man går under utan personerna som faktiskt väljer att bosätta sig där, är det mycket möjligt att man skulle agera på ett sätt som fick folk att stanna. Politiskt, strukturellt och mellanmänskligt. Enskilda summor i vinster och förluster åt olika håll kan lätt förflytta fokus det som är det viktigaste för oss att få fram: hur vi än dividerar tål inte Sverige så här lite invandring. De som passerat åttiosträcket, som nämns under konsekvens ett, är den mest kostsamma gruppen för ett samhälle, och kostnadsutjämningssystemet täcker inte detta bara sådär. Att invandring kostar pengar är självklart, likaså att det genererar pengar. Divisionerna är näst intill omöjliga att göra exakta uträkningar på, men OECD:s rapporter visar varje gång att det över tid ger en vinst. De som är de mest angelägna om att få siffror som bevisar att invandringen är en samhällskostnad får det ofta genom att begränsa sig till att räkna på de som invandrat och dessas barn - medan det är i princip omöjligt att se att det och med "tredje generationen" inte har blivit en vinst. Vi har 2013 cirka 1,4 miljoner invånare som invandrat till Sverige och dessa har i sin tur genererat cirka 1 miljon barn. Hur många barnbarn som kan läggas till dessa siffror vet ingen. Men det är ingen kärnfysik att räkna ut att vår befolkning hade varit tre fjärdedelar av det den är idag om inte invandringen, som tog fart för ett drygt halvsekel sedan, hade välkomnats. Och då har ändå många av de som kommit också hunnit flytta vidare eller tillbaka, i regel över tio procent av alla "kullar" som kommit till Sverige. 7

8 Att lyfta de strukturella konsekvenserna är på ett sätt också en väg att visa hur absurt det allmänna samtalet och diskussionen om att minska invandringen är. Hur ska det gå till? Det går inte. Problematisera invandringen, visst, diskutera mottagande, introduktion, diskriminering, samhällsattityder, mediebild - kort sagt hur vi gör för att på bästa sätt bli en bra plats för de personer som bosätter sig här. Men diskussionen måste föras uti ett annat anslag: "Så här mycket kommer vi behöva öka invandringen, hur ska vi åstadkomma detta på bästa sätt?" Och det är nu vi också tar av oss professorshatten och blir till kött och blod, själ och tankar: vi behöver väl inte siffror eller ekonomiska formler för att tycka att det är rätt rimligt att en av hundra bland oss är en person som i år kommit till oss ett annat land? Eller två personer? Tar vi på filosofihatten följer självklart också frågan: vart går då gränsen? Det är svårt att prata kring, men gränsen går definitivt inte vid en av hundra för de allra flesta, inräknat de stora andelar som i olika undersökningar är emot en ökad invandring. Siffrorna vi uppmärksammar i den här rapporten är ett sätt att också säga att hur mycket man än är emot invandring så går det inte att minska. Om du hör till gruppen som tycker att inte ens en av hundra går an kan du ändå inte bygga ett samhälle som håller över tid den här perioden i historien med den linjen. Vi är säkra på att politiker och tjänstemän i de 223 kommuner som inte kommer upp i det där givna genomsnittet, i sin absoluta majoritet, inte skulle identifiera sig som tillhörande den gruppen. Men deras ledning och förvaltning utmynnar ändå i att skapa ett sådant samhälle. Något som förstås kan ändras av just dessa, som vid närmare eftertanke vill något annat. Lösningen handlar många gånger om enkla beräkningar och små insatser. Det handlar ofta om med invånare som hade 111 personer som flyttade in andra länder 2012 och som skulle behöva ta emot ytterligare 54 personer för att komma upp i 165 t och då ligga på 1,08 % och växa i takt med Sverige istället för att sakta men säkert tyna bort... När det är så lite som ska till - vad blir konsekvensen om alla dessa som behöver göra så lite inte gör det? Kan vi överhuvudtaget acceptera att risken att detta inte görs existerar? 8