Slutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:

Transkript

1 Slutrapport Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1 Projekttid: Projektledare: Malin Gustafsson Styrgrupp: Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad Annika Andersson, Leader Sjuhärad Susann Gustafson, Tranemo kommun Bakgrund: Besökare som gästar de olika kommunernas turistinformationsställen efterfrågar allt oftare gårdsbutiker av olika slag. De vill veta vilka gårdsbutiker som finns och i vilka olika områden dessa finns, samt har ett uttalat behov av att kunna handla i gårdsbutikerna. Man har sett ett tydligt önskemål vid bland annat bussresor. Många efterfrågar här en en samlad övergripande information över gårdsbutiker, och här ser besökaren inte några kommungränser. I takt med att besöksnäringen i vårt område ökat, i kombination med att begreppet gårdsbutik är otydligt, gör det att fler aktörer använder sig av begreppet. Detta resulterar i att det tidigare innehållet i definitionen förändras något och gör att begreppet spretar. Problemet som uppstår i och med det är att turistpersonal alltmer saknar kunskap om vilka gårdsbutiker som finns. Det behövs en samlad bild kring begreppet både bland aktörerna själva och hos turistpersonal. Från några gårdsbutiksinnehavare har det tydligt framkommit ett behov av nätverk, samarbete samt stöd för utveckling vilket skulle ge samordningsvinster. Även aktörer inom övrig besöksnäring ser ett behov av att kunna samordna verksamhet av olika slag, fyllt med upplevelser, mat och boende, för att på så sätt erbjuda besökaren ett paket. Då det finns en avsaknad av en samlad övergripande information kring gårdsbutiker, och i vissa fall dålig kunskap om vilka som finns i respektive områden, ingår sällan gårdsbutiker i dessa paket.

2 Nuläge: Idag finns bristande kunskap kring vilka gårdsbutiker som finns i Sjuhärad. Inte heller finns det en gemensam definition kring vad som är en gårdsbutik. Det finns ett behov hos besökare/turister att handla i en gårdsbutik, och då gärna produkter som är närproducerade. Någon samordning eller annat övergripande nätverk kring Sjuhärads gårdsbutiker finns inte. Syfte: Syftet med Fas 1 är att undersöka om det finns behov och förutsättningar för att utveckla en gemensam strategi kring affärsutveckling och samordning gällande gårdsbutiker i Sjuhärad. Om behov och förutsättningar finns går projektet vidare i Fas 2 där man i ett första steg bjuder in till ett möte/seminarium för att diskutera förslag till fortsatt samverkan. Därefter arbetar man fram och ger förslag till gemensam marknadskommunikation, samt utbildningspaket inom affärsutveckling. Om behov finns bildar man även delregionala och branschvisa nätverk, samt en gemensam intresseorganisation. Mål: Uppsatta mål i Fas 1 är följande: Genom en omvärldsanalys ta reda på vad som gjorts gällande utvecklingsarbete kring gårdsbutiker i Sverige Inventera och kartlägga gårdsbutikerna i Sjuhärad Skapa kategorier och kategorisera gårdsbutikerna i Sjuhärad Genomföra en geografisk kartläggning för respektive kommun Utröna om behovet finns för ett utvecklingsprojekt Genomförande: Vi började med att se om det gjorts liknande inventering och kartläggning redan, dels nationellt och dels gällande Sjuhärad. På nationell nivå kan man hitta gårdsbutiker och producenter i databasen Gårdsnära, mobilappen Gårdsbutiker 2013 samt boken Matarvet som fanns till försäljning inför sommaren Vi har varit i kontakt med LRF som meddelar att man under hösten 2013 skall ha en nationell kartläggning av gårdsbutiker klar. Vad gäller att definiera begreppet gårdsbutik är det ett arbete de planerar att genomföra först under år På sjuhäradsnivå genomfördes inför sommaren 2011 en guide vid namn Smultronställen i Sjuhärad, men någon uppdatering av guiden har därefter inte gjorts.

3 Tidigt diskuterade vi även vad som bör ligga inom ramarna för att vara en gårdsbutik. Vi konstaterade att många gårdsbutiker producerar samt förädlar produkter inom livsmedel, men vi fann det intressant att även fånga upp gårdsbutiker som har andra erbjudanden, såsom hantverk, konst, inredning, kläder, antikviteter, secondhand m m. Då det inte finns någon fastställd benämning kring vad som är en gårdsbutik, arrangerade vi på Rådde Gård en workshop i syfte att komma närmare en definition. De åtta personer som deltog i workshopen var personer från gårdsbutiker samt representanter inom turism- och landsbygdsutveckling. Samtliga av deltagarna verkar i Sjuhärad. Utifrån de diskussioner man hade kunde fyra rubriker fastställas. Rubrikerna definierar vad som bör ligga inom ramarna för att benämnas som gårdsbutik. Dessa fyra rubriker är: Öppettider / Bemanning Geografisk placering Placerad på en gård/landet Varans genuitet Värdskapet / Det personliga mötet Inventering och kartläggning av gårdsbutiker har till stor del genomförts genom att söka på internet, men också genom att tala med personer/organisationer som gjort viss tidigare kartläggning och/eller ingår i lokala nätverk som har relevans till projektet. Här nedan är listat varifrån vår inventering kommer från: Västsvenska Turistrådet Broschyrer/foldrar från turistinformationen Gårdsnära Lokalproducerat i Väst Mobilappen Gårdsbutiker 2013 Guiden Smultronställen i Sjuhärad Matarvet Sjuhäradsmat Konsthantverksrundan Lokaltidningarnas annonser/reportage samt tillhörande sommarbilagor När vi arbetade med inventeringen och dess kartläggning, så fann vi en mängd aktörer som benämns, eller kan benämnas, som gårdsbutiker. I dagsläget är det oklart huruvida samtliga aktörer vi identifierat ligger inom ramarna för denna benämning, men det är något som får diskuteras ytterligare om projektet går in i Fas 2. Totalt har vi inom Sjuhärad identifierat 95 aktörer. Väljer man dock att utgå från ovan fyra nämnda kriterier vi fastställde internt, så kan cirka 50 av dessa aktörer gå under benämningen gårdsbutik.

4 Nedan har vi listat hur de 95 aktörerna är fördelade i respektive kommun: Bollebygd 2 st Borås 13 st Herrljunga 11 st Mark 28 st Svenljunga 7 st Tranemo 15 st Ulricehamn 16 st Vårgårda 3 st Vidare har vi, utifrån hur deras erbjudanden ser ut, delat in aktörerna i olika kategorier. En stor del av aktörerna faller inom flera av dessa kategorier. Indelningen ser ut som följer: Inredning, hantverk & konst 12 st Antikt, loppis & secondhand 6 st Kläder 8 st Kött, mejeri & ägg 39 st Frukt & grönt 35 st Saft, sylt & sånt 41 st Mjöl, bröd & bageri 15 st Kafé & mat 21 st Det skall tilläggas att kategorin kafé & mat inte är en enskild kategori. Ingen aktör erbjuder endast detta och kallar sig gårdsbutik, utan man erbjuder i så fall det utöver någon av de ovanstående kategorierna. För att på ett bra sätt utröna om behov för ett samordningsprojekt finns har vi fört en dialog med butiksinnehavarna själva. Det primära var att ta reda på om deras behovsbild överensstämmer med den vi skapat oss. Samtal och/eller fysiska besök har genomförts med cirka 50 av aktörerna. Slutsats och rekommendationer: Intresset för någon form av samordning har varit enormt stort hos de aktörer vi varit i kontakt med. De flesta upplever idag att någon sådan inte finns och att det på många sätt vore gynnsamt både för deras interna och externa arbete. I vissa kommuner/områden finns existerande nätverk där man på olika sätt syns tillsammans med andra närliggande aktörer och gör gemensamma aktiviteter, men man efterfrågar även ett nätverk i större omfattning där man kan arbeta tillsammans med de övriga gårdsbutikerna i Sjuhärad. En gemensam guide, där de kan marknadsföra sig, har visat sig ha ett enormt intresse.

5 Många av gårdsbutikerna inom samma område har bristande kunskap om varandra och hur deras erbjudanden ser ut. De ser att det måste ske en förändring kring det. Genom att få kunskap om varandras erbjudanden kan man på ett bättre sätt hitta sin egen USP och tillsammans med de andra erbjuda bättre variation, både i sitt närområde men även inom regionen i stort. Man ser varandra som kollegor och har gemensamma visioner som i stort handlar om att återerövra landsbygden och på bra sätt bearbeta både turister och lokalbefolkning. Man efterfrågar också i större utsträckning ett erfarenhetsutbyte gårdsbutikerna sinsemellan för att kunna bolla praktiska problemställningar, jobba med attityder och arbeta fram gemensamma strategier. På det sättet kan de tillsammans stärka sina argument till slutkund. Det finns hos aktörerna ett behov av att arbeta med management, där kompetensutveckling inom områden som bl a värdskap, prissättning, butikskommunikation och marknadsföring efterfrågas. Många av de gårdsbutiker vi varit i kontakt med deltog år 2011 i guiden Smultronställen i Sjuhärad. Samtliga vi talat med som deltog i guiden har bara positiva erfarenheter och kunde se att antalet besökare ökade under perioden. Guiden var proffsigt och smakfullt framställd, vilket gjorde att besökare kom med den i handen och berättade entusiastiskt att de åkte guiden runt och prickade av de ställen man besökte. Att göra en guide enligt den här modellen har hos de flesta framställts som ett tydligt önskemål. Vi ser att det finns goda förutsättningar för ett samordnings- och utvecklingsprojekt och rekommenderar att man går in i Fas 2, då behovet hos gårdsbutikerna på ett tydligt sätt framkommit. Det har dessutom visat sig att det hos många finns ett oerhört driv och stark entreprenörsanda, vilket främjar för att i Fas 2 ha en fortsättningsplan på agendan. Denna fortsättningsplan syftar till att man efter projektets slut har skapat en modell för hur gårdsbutikerna själva driver projektet vidare. Som ett första steg i Fas 2 rekommenderar vi att man bjuder in till ett seminarium för att diskutera förslag till fortsatt samverkan. Utifrån det arbetar man fram modeller för gemensam marknadskommunikation, utbildningspaket inom affärsutveckling, samt en gemensam intresseorganisation.