Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling

Transkript

1 Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling Sammanfattning Bakgrund Projektet uppkom då utvecklingsgrupper runtomkring i byarna i Älvdalens Kommun ville jobba för att kunna behålla service och kunna påverka för en fortsatt utveckling av landsbygden. Man hade även god erfarenhet av Global Grants, Eu-medel som tidigare kommit till användning i olika små projekt runtom i kommunen. Problemet i Älvdalens Kommun liksom i andra glesbygdskommuner är den nedrustning av service som sker. De människor som vill bo kvar måste själva ta initiativ till, och skapa förutsättningar för att nya arbetstillfällen ska komma till stånd och att viss service kan behållas. Människor på landsbygden är ofta kreativa och har ideèr om hur de vill utveckla landsbygden men saknar oftast resurser i form av kontanta medel för att förverkliga ideèrna. Detta är en del i varför projektet kom igång. Det smartaste sättet för att få igång projektet var att Älvdalens Kommun blev huvudman, då kunde projektet snabbt komma igång om redan befintlig personal kunde lägga sin tid i projektet. EU- samordnaren och kommunkanslisten tillsattes som projektledare och administrerande personal. Projektet har finansierats av Eu-medel från regionala fonden, Älvdalens Kommun har finansierat med kontanter och arbetstid, Älvdalens Besparingsskog med kontanter och underprojekten har stått för den ideella tiden. Den ursprungliga tidsplanen för projektet var mellan juni 2001 juni Tidsplanen har hållits verksamhetsmässigt och kostnadsmässigt, men en förlängning på två månader har sökts och beviljats då en del projekt hade markarbeten som skulle slutföras efter att tjälen gått ur marken. När projektet beviljats stöd tog det tid att organisera arbetet, utse beslutsgrupp, bilda styrgrupp och arbetsgrupp. Beslutsgruppen bestod av fem förtroendevalda i kommunstyrelsens arbetsutskott som fattade de slutliga besluten om projektstöd. Styrgruppen bestod av Herbert Halvarsson, kommunalrådet, Börje Jansson, ordf i Älvdalens Jordägare, Stig Arbin, ordf i Kommunbyarådet samt Agnetha Larsson, projektledare och Inger Björk, administratör. Styrgruppen har deltagit i det löpande arbetet med projektet, granskat projektansökningar och lagt förslag till beslutsgruppen. Arbetsgruppen bestod av Agnetha Larsson och Inger Björk. När det var gjort gick vi ut med information i annonser och på Internet. Vi har även genomfört 4 informations- och erfarenhetsträffar där deltagande föreningar har berättat om sina projekt och utbytt erfarenheter. Vi har även haft deltagare från Länsstyrelsen och kommunen, ex vis jämställdhetsdirektören och kommunens miljöchef, som informerat om respektive verksamhet. Se bil Inbjudan 1. Dessutom har projektledaren under hela projekttiden besökt de olika projektgrupperna och bistått med råd och hjälp. De första delprojekten som fick stöd från tom fick söka kr för förstudier eller kortare projekt. När projekttiden är slut har 60 projekt fått stöd. Se bil 2.

2 Projektbeskrivning Syfte Projektets syfte har varit att öka landsbygdens attraktionskraft genom åtgärder som förbättrar livsmiljön och tillgodose de lokala behov som funnits. Genom projektet har föreningar och organisationer ute i kommunen getts möjlighet att öka bygdens attraktionskraft genom att utveckla sina verksamheter. Mål Målsättningen har varit att stärka landsbygdsbefolkningens självkänsla och möjliggöra deras engagemang för den egna bygden, vilket skapar förutsättningar för en levande landsbygd och fler invånare. Genom ramprogrammet har det gjorts möjligt att genomföra små och större projekt i utvecklingsgrupperna. De som kommit längst i utvecklingsgrupperna har börjat tänka i nya banor där en entreprenörsanda sakta men säkert växer fram. Målgrupper Befintliga ideella föreningar ex vis idrottsföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygdsföreningar. Byaråd och lokala byagrupper. Ekonomiska föreningar. Kooperativ. Dessutom har det bildats tillfälliga organisationer genom samarbete mellan företag. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten har till övervägande del bestått av stöd till projekten. Personer från föreningar och organisationer har besökt projektledaren eller velat att man skulle komma ut till dem. De har haft ideèr om vad de velat göra för att utveckla och göra sin by eller sin verksamhet attraktivare. Tillsammans med projektledaren har man gått igenom de kriterier som gällt inom ramprogrammet och hur man skall gå till väga när man arbetar med projekt. Projektexempel 1. Som exempel kan nämnas Badhusföreningen i Lövnäs som bjöd in projektledaren och kallade byborna till informationsmöte om ramprogrammet. Av 50 invånare i byn kom omkring 20 st. Man hade från början tänkt söka pengar för att rusta upp en kvarn. Det visade sig efter att man när man tillsammans med projektledaren inventerat alla attraktiviteter i byn, att byborna hade många förslag på förbättringar som kunde göras för att göra byn mer attraktiv och locka turister året om. Mitt i byn finns en exotisk trädgård som tar emot besökare från stora delar av Sverige och och i samband med dessa besök ordna servering i bystugan, som förövrigt också var i behov av upprustning. Under projekttiden har man förbättrat marken omkring ett gammalt sågverk, gjort parkeringsplatser och rustat upp badet. Detta har gjorts på ideèll basis och till att rusta kvarnen, som är en attraktion vid byns aktiviteter, har man anlitat ett företag. I år ordnades en sommaraktivitet där man lät alla inkomster gå till upprustning av bystugan och detta gav kr.

3 2. Ett annat bra projektexempel är bystugeföreningen i Gördalen som med medel ur ramprogrammet rustat bystugan och därmed ökat möjligheterna för lokal utveckling i bygden. Flera viktiga verksamheter kan nu bedrivas i bystugan. Den har för övrigt bl a målats utvändigt med ideèll arbetskraft. 3. Evertsbergs Gammelgårdsförening driver flera projekt och i ett av dem har man sökt ramprogramspengar för att dokumentera Tunnbrödsbaket. Man skall göra ett häfte där man beskriver baket samt historik och tradition. Ett litet provhäfte är tills vidare gjort som används när man levererar bröd. Se bil 2 4. Musikalen Oderwais har sökt och fått medel ur ramprogrammet. Se bil 3

4 5. Idre Turistförening sökte och beviljades medel ur ramprogrammet för att göra Idre by attraktivare. Man förbättrade området runt Kvalptjärn genom att bl a asfaltera en slinga runt delar av tjärnen och dra el till belysning Östängs samfällighet har i ett projekt med stöd från ramprogrammet renoverat en sågdamm och på så vis gjort Östäng en attraktivitet rikare.

5 8. Älvdalens hemslöjd sökte medel för att göra en Förstudie för att bevara och utveckla Älvdalens hantverk och hemslöjd Man har gjort en omfattande enkätundersökning i hela kommunen samt samlat hantverkare till föreläsningar. Projektet blev antagligen för stort för att genomföras så det avbröts. Ut ur det projektet kom i stället ett annat där Älvdalens kvinnliga slöjdklubb sökte medel ur ramprogrammet för att dokumentera Älvdalsdräkten. Det arbetet är nu gjort och man söker nu medel för att trycka upp det samlade materialet. Styrgruppen har dessutom genomfört en studieresa till Skottland, som angivits i ansökan. Se bil 4 Indikatorer Med arbetstillfällen avser vi inte helårsarbeten utan projekten har bidragit till att skapa möjlighet till arbetstillfällen som komplement till andra försörjningsmöjligheter. Projektens arbetstillfällen har givit möjlighet att tillsammans med andra inkomster få en försörjning och framförallt att kunna bo kvar i sin bygd. Landsbygdens ekonomi bygger i regel inte på heltidsarbete på helårsbasis. För att uppnå en försörjning måste man syssla med många olika saker vid olika tidpunkter, säsongsarbeten. Det är därför inte möjligt att precisera antalet helårsarbeten som skapats av projekten. Vad som framkommit vid kontakter med projekten är att de tänker sig att inom en tidsram på 1 5 år skapa och bevara följande arbetstillfällen. Nya/skapade arbetstillfällen (2) män kvinnor Lomkällan, Särna Skogsmuseum Fulufjällsguidning 3 Fjällbondens marknad 2?

6 Evertsbergs-Dysbergs Byaråd Förundersökning för kooperativ affär 2 och kooperativt dagis 1? 1? Bevarade arbetstillfällen (2) män kvinnor Evertsbergs Gammelgårdsförening Bagarstuga/ häfte för tunnbrödsbakning 1 1 Älvdalens Kvinnliga Slöjdklubb Inventering för älvdalsdräkten 1 Wäsabergets aktivitetscenter 1 Aktivitetshöjande åtgärder Älvdalens Ridklubb 1 Utveckling av ridskola och lägerverksamhet Antal nya företag (2) män kvinnor Gördalens Bystuga 1 Café/Lunchrestaurang(Catering Grövelsjön s Turistförening 1? Spårbolag Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna Miljöförändrade insatser, bevarat kulturarv Projekten har enbart haft positiv påverkan. Vi har vid informationsträffar informerat om miljökriterier och miljöpåverkan. De flesta av våra projekt har tagit som syfte att bevara och lyfta fram bygdens kulturarv, dokumentera, bevara och renovera byggnader, återskapa landskap. Exempel på miljö- och kulturbevarande projekt är: Elfdalens Hembygdsförening Utveckla Pilgrimsleden/Romboleden Evertsbergs-Dysbergs Byaråd Vandringsled till kulturhistoriskt intressanta lämningar vid Dödåsen Evertsberg Gammelgårdsförening Baktraditioner Lövnäs Badhusförening Upprustning av kvarnbyggnad Älvdalens Dragspelsklubb Dokumentation av spelmansmusik

7 Gröveldalens Byaråd Fjällbondegård Jämställdhetsinsatser Vid ansökningstillfällena i projektet har vi lagt vikt vid att föreningarna preciserat jämställdhetsaspekten i sitt projekt. Vid en av våra träffar deltog Britt-Marie Hedlöf, jämställdhetsdirektör vid Länsstyrelsen och informerade. Vid en senare träff deltog Barbara Friberg-Eklund och berättade om ett jämställdsprojekt hon genomför inom ramen för Drömmen om Framtiden i Idre. Hon visade även ett jämställdhetsspel som tagits fram i detta projekt. Internationalisering Många av delprojekten har internationella såväl som nationella besökare som målgrupper. Det övergripande syftet i dessa projekt är att sprida kunskap om bygden och dess attraktionskraft och därmed öka antalet besökare. Exempel: Fulufjällsringen Lomkällan, Särna Skogsmuseum Idre Turism AB, fiskeguide Älvdalens Fiskecenter Styrgruppen har även gjort en studieresa till Skottland och knutit kontakter med byagrupper och projekt i Skottland. Se bilaga 3. IT-projekt Vi har använt oss av IT för att sprida information om Ramprogrammet. Därmed har vi ökat vår IT-användning och IT-kompetens. Även föreningarna har skickat ansökningar, redovisningar och andra meddelanden om projekten via e-post. Många föreningar har även byggt upp sina hemsidor för att informera om sin verksamhet. Projektets övriga resultat och erfarenheter Projektet har gett oss en inblick i vilken resurs befolkningen på landsbygden är och vilken stor kreativitet och iderikedom de innehar. Vi har träffat många olika konstellationer i samarbete i projekten som har gett avtryck och skapande av arbetstillfällen. I Gröveldalen bildade företagen ett spårbolag som ska ha en anställd person som sköter skidspår och vandringsleder i området. Detta har företagen tidigare fått bekosta och själva utföra arbetet. Efter att man fått ramprogramspengar och gjort en enkätundersökning till alla husägare i området, har man ändrat priset till en nivå anpassad till uthyrda bäddar. Detta gör att fler känner sig delaktiga och bidrar till utvecklingen som gynnar alla besökare i området.

8 I Evertsberg gjordes en förstudie omkring att starta kooperativ lanthandel och barn/äldreomsorg. Sedan februari finns lanthandeln med två heltidsanställda och efter nyår startar ett föräldrakooperativ för barnomsorg. Resultatspridning samt skyltning Vi har delat ut dekaler från EU till de olika föreningarna för att skylta upp sina projekt. Även arbetsgruppen har skyltat Här pågår ett EU-projekt. Vi har annonserat om projektets verksamhet och även haft information på kommunens hemsida. EU-skyltning har förekommit i alla annonser och brev i projektet. I Näringslivskontorets informationsblad som skickas till alla hushåll i hela kommunen har vi skrivit om några av de olika projekten som pågått och vad de resulterat i. Se bilaga 4. Styrgruppen har haft fortlöpande träffar och fått ta del av resultaten. Slutredovisningen kommer att ges till såväl besluts- som styrgruppen och även läggas ut på hemsidan. Kopplingen till andra projekt Ingen direkt koppling har skett med andra projekt. Vissa kontakter och erfarenhetsutbyte har förekommit med projektet Ramprogram för Landsbygdsutveckling i Mora, Orsa, Malungs och Vansbro kommuner.