Analys av Plattformens funktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av Plattformens funktion"

Transkript

1 Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer och slutsatser som presenteras. SWECO STRATEGY

2 Innehåll 1. Inledning Målstruktur Framtagande av nya målsättningar Bedömning av måluppfyllelse Plattformsmötenas funktion Plattformens deltagande hur många har deltagit? Plattformens deltagande Vilka aktörer har deltagit? Vilken additionalitet ger plattformsmötena? Rekommendationer för framtiden ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

3 1. Inledning Sweco har fått i uppdrag att utvärdera plattformen för hållbar stadsutveckling. Bakgrunden till uppdraget är att regeringen i februari 2014 gav Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för frågor kring hållbar stadsutveckling. Plattformen är tänkt att bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Arbetet inom ramen för plattformen ska vidare vara ett stöd för de insatser som görs inom de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Föregångaren till dagens plattform är den satsning som gjordes genom Delegationen för hållbara städer mellan åren 2008 och Utvärderingens övergripande syfte är att presentera en analys av plattformens förutsättningar för måluppfyllelse enligt regeringsuppdraget samt det övergripande mål de samverkande myndigheterna gemensamt tagit fram. Det andra syftet med utvärderingen är en förutsättning för att kunna bedöma måluppfyllelsen. Det är att mäta och redovisa de resultat som plattformen har lett till samt att bistå myndigheterna i metodutveckling avseende redovisning av resultat. Dessa två analyser ska mynna ut i rekommendationer för hur plattformens genomförande kan förbättras. I denna delrapport, som är den första inom ramen för uppdraget, beskrivs plattformens arbete under Delrapporten består av två huvudsakliga kapitel: Det första kapitlet fokuserar på målstruktur och bedömning av plattformens måluppfyllelse. Det andra kapitlet handlar framförallt om plattformens funktion, det vill säga vilka som plattformen nått ut till och huruvida deltagarna upplever att plattformsmötena bidragit till ny kunskap. ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 3

4 2. Målstruktur En grundläggande svårighet i arbetet med att utvärdera plattformsarbetet är att de mål som satts i regeringsuppdraget är abstrakta och enbart indikerar förändring. Uppdraget enligt regeringsuppdraget är att plattformen ska syfta till ökad samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och verka tills vidare. Plattformen ska även utgöra ett processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Utöver detta vill regeringen att den tvärsektoriella samverkan ska öka för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Detta görs genom att plattformen erbjuder befintliga och nya mötesplatser. Detta görs genom att plattformen erbjuder befintliga och nya mötesplatser. De fem resultatområdena som formulerats är: Samverkan, Samordning, Kunskapsutveckling, Kunskapsspridning och Erfarenhetsutbyte inom området hållbar stadsutveckling. Målsättningarna med plattformen indikerar enbart förändring på så sätt att man vill att exempelvis samverkan ska öka men inte med hur mycket. Avsaknaden av mätbara mål togs upp tidigt i utvärderingsprocessen och Sweco konstaterade att utan mätbara mål går det inte att mäta måluppfyllelse. Avsaknad av tydlig målbild skapar även svårigheter för Sweco att kunna ge strategiska råd om inriktningen på insatsen. Trots detta finns det ett flertal andra företeelser som går att mäta utan en tydlig målstruktur. Dessa är additionalitet, kundnöjdhet, resultat och effekter. Dessa begrepp förklaras kortfattat nedan. Additionalitet som går att mäta även utan tydliga mål genom kontrafaktiska metoder. Genom att till exempel fråga deltagare på plattformsmötena om de hade träffats övriga deltagare i andra forum går det att skatta huruvida plattformen bidrar till att öka erfarenhetsutbyte på så sätt att deltagarna anser att en ny mötesarena har uppkommit genom plattformsarbetet. Detta har vi mätt genom att inkludera frågor i de enkäter som har skickats ut efter varje plattformsmöte. De frågor som har ställts är: - Fick du genom ditt deltagande på plattformsmötet ny kunskap som du inte hade fått om du inte hade deltagit? - Har du genom deltagandet på plattformsmötet fått en ökad förståelse för andra aktörers och organisationers roll i arbetet med att skapa hållbara städer? Kundnöjdhet: Något som också kunnat undersökas trots avsaknad av mätbara mål är huruvida deltagarna på plattformsmötena uppfattar aktiviteten. Datainsamling till detta har också tagits från de enkäter som har skickats ut efter de fyra plattformsmötena. Den fråga som har ställts är: - Vad är helhetsintrycket av dagen? Resultat går att mäta i form av antal besökare på hemsidan, plattformsmötena, konvent med mera. Vi kan även uttala oss om effekter av insatsen i form av nya nätverk, nya samarbetsformer etc. men tidsaspekten i utvärderingen försvårar utvärdering eftersom dessa företeelser kan uppstå långt efter vår utvärdering avslutas. 2.1 Framtagande av nya målsättningar De ovan beskrivna problemet med avsaknad av mätbara och konkreta mål gjorde att Sweco och M-gruppen samlades för en två-dagarsworkshop i augusti Syftet med workshopen var att konkretisera plattformens målsättningar, vilket skulle kunna ge inspel till aktiviteter under ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

5 Workshoppen gick till så att fem grupper bildades i vilka de fem resultatområdena diskuterades. Inledningsvis togs målsättningar fram för var och en av resultatområdena. Dessa prioriterades sedan av deltagarna tills det enbart fanns ett fåtal målsättningar kopplat till varje resultatområde kvar. Därefter diskuterades möjliga insatser för att nå målsättningarna. Den andra dagen inleddes med en redogörelse av resultatet av den första dagen. Därefter utvecklades målen vidare för respektive resultatområde. Nedan presenteras de målsättningar som togs fram tillsammans med de aktiviteter som bör göras för att nå målen och indikatorer. Resultatområde Målsättning Aktiviteter Indikatorer Kunskapsspridning 1. Plattformen ska fungera som en mötesplats i Sverige för att sprida kunskap kring hållbar stadsutveckling 2. Plattformens målgrupper ska uppleva att de genom plattformen får användbar och relevant kunskap inom hållbar stadsutveckling. Detta gäller även spridning av kunskap mellan kommuner, regionala organ, universitet, högskolor och andra aktörer. Plattformsmöten Den gemensamma webbplatsen Hållbar stad Dialogforum både i Plattformens regi och via andra Dialog med kunskapsproducerande aktörer Enkät till relevanta representanter hos alla kommuner som frågar om de känner till plattformen och om de använder den och på vilket sätt. Samordning 3. Plattformen ska öka och effektivisera samordningen mellan plattformsmyndigheter na, mellan plattformsmyndigheter na och regeringskansliet, samt nyttja synergier inom verksamheterna. Plan för kontinuerlig avstämning med regeringskansliet bland annat via IDA-gruppen Skapa informell arbetsbetsform för remisser och andra utredningsuppdrag Skapa en arbetsform för informationsutbyte för respektive myndighets pågående och planerade utvecklingsprojekt Ta fram gemensam verksamhetsplan för Plattformen (inklusive persontid och budget/ekonomiska resurser) Antal möten med IDA-gruppen. Antal besvarade remisser som har stämts av i Plattformen Nyttja webbplatsen för effektiv kunskapsdelning mellan Plattformsmyndighete rna Framtagen VP 2016 Plattformens myndigheter ska identifiera uppdrag, aktiviteter och nätverk där synergier och samverkansfördelar mellan myndigheterna utvecklas ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 5

6 Erfarenhetsutbyte 4. Plattformen erbjuder mötesplatser för dialog om erfarenheter som stödjer kommuner, regioner och andra aktörer i arbetet med hållbar stadsutveckling 5. Plattformen ska synliggöra erfarenheter nationellt såväl som internationellt Plattformen erbjuder dialogbaserade möten där olika aktörer utbyter erfarenheter tematiskt. Plattformen kartlägger information som aktörer inom hållbar stadsutveckling behöver. Detta kan gälla information om finansieringsmöjligheter, metoder och verktyg samt stöd för uppföljning och utvärdering. Plattformen erbjuder tillgång på inspirerande exempel på hållbar stadsutveckling via webbplatsen Hållbar stad. Antal och kategori av deltagare Enkäter eller intervjuer Har ny kunskap och nya kontakter anskaffats tack vare mötet? Kvalitativa intervjuer kring huruvida det dialogbaserade mötet lett till förändringar av deltagarens organisation och om man implementerat nya lärdomar tack vare deltagande på mötet. Kunskapsutveckling 6. Plattformens myndigheter ska genom dialog med finansiärer och andra utvecklingsmiljöer synliggöra kunskapsutvecklingsb ehov 7. Myndigheterna ska ta initiativ till att etablera och utveckla en mötesplats för dialog om kunskapsutvecklingsb ehov mellan plattformsmyndigheter na Dialogen kring kunskapsutveckling som sker mellan plattformsmyndigheterna ska komma fram till en bedömning av kunskapsluckor samt ett gemensamt förslag till handlingsplan för att hantera kunskapsluckorna. Plattformen ska verka för att dialogernas resultat kommer med i FoU-finansiärers program. 6 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

7 8. Plattformen ska bidra Nyttja samrådspartnerna som en Antal möten till förbättrad samverkan över sektorer för att förbättra helhetssynen och tydliggöra prioriteringar och resurs i arbetet. Skapa och driva en webbplats som fungerar som ett forum som sammanlänkar aktörer på olika nivåer. Antal deltagare fördelat på nivå, funktion och geografi Antal uppdrag och aktiviteter som utmaningar inom Samverka genom plattformsmöten, genomförts Samverkan hållbar stadsutveckling. konvent, M- och IDA-grupp. Årligen uppdatera målgruppsanalysen. gemensamt. Antal besök på webbplatsen (det finns Få inspiration från liknande plattformssamarbete i andra länder. redan idag en plan för hur webbplatsen ska utvärderas) Plattformen ska identifiera synergier mellan myndigheternas uppdrag, befintliga nätverk och forum för effektivare samverkan. 2.2 Bedömning av måluppfyllelse Då detta skrivs i december 2015 har ännu inte verksamhetsplanen för 2016 färdigställts. Detta innebär att det är för tidigt att säga om den nya målstrukturen har gett genomslag i genomförandet av plattformen. Utifrån de aktiviteter som har genomförts under 2015 så är det dock möjligt att göra en baslinjebedömning av hur pass långt plattformen har kommit i förhållande till de åtta mål som listades ovan. 1. Plattformen ska fungera som en mötesplats i Sverige för att sprida kunskap kring hållbar stadsutveckling Vår undersökning av deltagandet på plattformsmötena pekar på att plattformen fungerar som en mötesplats kring hållbar stadsutveckling. Sammanlagt har plattformen nått ut till över 900 personer under de fyra plattformsmötena samt konventet. 2. Plattformens målgrupper ska uppleva att de genom plattformen får användbar och relevant kunskap inom hållbar stadsutveckling. Detta gäller även spridning av kunskap mellan kommuner, regionala organ, universitet, högskolor och andra aktörer. De aktörer som har deltagit på mötena upplever generellt att de har fått användbar och relevant kunskap. Dock har det framkommit att näringslivet inte figurerar i någon större utsträckning i plattformssammanhang och således inte nås av den kunskap som genereras. 3. Plattformen ska öka och effektivisera samordningen mellan plattformsmyndigheterna, mellan plattformsmyndigheterna och Regeringskansliet, samt nyttja synergier inom verksamheterna. Genom att myndigheterna samarbetar kring plattformen sker en kontinuerlig förbättring av förståelsen för varandras verksamhet. De enskilda plattformsmötena har dock arrangerats av endast en myndighet, vilket gör att potential för ännu bättre samordning eventuellt går förlorad. 4. Plattformen erbjuder mötesplatser för dialog om erfarenheter som stödjer kommuner, regioner och andra aktörer i arbetet med hållbar stadsutveckling ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 7

8 Denna målsättning uppfylls genom de plattformsmöten och konvent som hållits under Som nämnts ovan och som utvecklas mer i kommande avsnitt har andra aktörer som näringslivet inte deltagit i plattformsarbetet i någon högre utsträckning. 5. Plattformen ska synliggöra erfarenheter nationellt såväl som internationellt Att plattformen kan bidra till att sprida exempel på framgångsrik hållbar stadsutveckling är det flertalet deltagare på plattformsmötena som har poängterat. Webbplatsen används redan till att sprida exempel och den synliggör redan idag även erfarenheter från utlandet. 6. Plattformens myndigheter ska genom dialog med finansiärer och andra utvecklingsmiljöer synliggöra kunskapsutvecklingsbehov Den aktivitet som togs fram för denna och nästföljande målsättning är att det ska tas fram en plan för hur en dialog kan föras. En plan för detta har inte tagits fram under Myndigheterna ska ta initiativ till att etablera och utveckla en mötesplats för dialog om kunskapsutvecklingsbehov mellan plattformsmyndigheterna Denna målsättning har inte adresserats direkt under Plattformen ska bidra till förbättrad samverkan över sektorer för att förbättra helhetssynen och tydliggöra prioriteringar och utmaningar inom hållbar stadsutveckling. Plattformen har under 2015 verkat för att förbättra samverkan mellan olika sektorer genom att skapa en helhetssyn av hållbar stadsutveckling. Detta har skett genom plattformsmötena, konventet och webbplatsen. Inom de aktiviteter som listades för att nå denna målsättning fanns att plattformen skulle utnyttja samrådspartners i högre utsträckning än idag. Detta har inte varit i fokus under ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

9 3. Plattformens funktion I följande avsnitt beskrivs plattformens funktion, det vill säga hur många deltagare som har närvarat vid plattformsmötena, vilka typ av deltagare som har närvarat 1, samt huruvida deltagarna upplever att plattformsmötena har bidragit till ny kunskap och förståelse Plattformens deltagande hur många har deltagit? Under året 2015 har cirka 990 aktörer deltagit på plattformens olika aktiviteter. På den första plattformsträffen i Göteborg, deltog sammantaget 91 personer. På det andra plattformsmötet i Umeå deltog sammantaget 76 personer och på plattformsmöte 3 och 4 deltog 118 personer på respektive möte. Konventet som hölls i Stockholm under december är den aktivitet som lockat flest deltagare. Sammantaget deltog ca 590 deltagare under de två plattformsdagarna. Figur 1) Antal deltagare på de olika plattformsmötena, samt plattformens konvent. Figur 2) Andel deltagare på de olika plattformsmötena, samt plattformens konvent % 400 8% % % 12% 0 Plattformsmöte 1 Plattformsmöte 2 Plattformsmöte 3 Plattformsmöte 4 Konventet 3.2 Plattformens deltagande Vilka aktörer har deltagit? Majoriteten av deltagarna på plattformens möten kommer från myndigheter. Detta gäller för samtliga plattformsmöten, bortsett från konventet där kommuner utgjorde den största andelen och myndigheter var den näst största aktörsgruppen. I genomsnitt har representanter från myndigheter utgjort ca procent av det totala antalet som deltagit på träffarna. Kommuner har varit den näst största gruppen, men har haft en något större 1 För att kunna göra en övergripande bedömning av vilka som deltagit på plattformsmötena har en analys gjorts utifrån deltagarlistorna från samtliga plattformsmöten. Aktörerna har kategoriserats i sju kategorier: Akademi och forskning, departement, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter, privata aktörer, regionala aktörer. 2 Detta baseras på en sammanställning av de enkäter som skickats ut till deltagare efter respektive plattformsmöte ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 9

10 spridning sett till antalet deltagare per möte. På det tredje plattformsmötet (tvärsamverkan för nya urbana synergier) som hölls i Stockholm, var endast 16 procent av deltagarna från kommuner. På konventet i Stockholm som hölls i december var däremot hela 37 procent av deltagarna från kommuner. Konventet är även det möte som har haft störst geografisk spridning när det kommer till vilken typ av kommuner som har deltagit. Till skillnad från konventet tenderade de fyra plattformsmötena som anordnades runt om i Sverige framförallt att besökas av kommuner i respektive region där mötet ägde rum. De kommuner som deltog på plattformsmötet i Umeå var exempelvis främst kommuner från Västerbotten. Plattformsmötet i Malmö besöktes framförallt av kommuner i Skåne osv. Figur 3) Adel deltagare på respektive plattformsmöte, kategoriserade i olika grupper baserade på aktörstyp 3 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Plattformsmöte 1 Plattformsmöte 2 Plattformsmöte 3 Plattformsmöte 4 Konventet Privata aktörer har deltagit i plattformen i viss utsträckning. På första plattformsmötet var 7 procent av deltagarna från näringslivet. Under andra och tredje plattformsmötet vad dock 3 Inom Akademi och forskning återfinns universitet samt forskningsinstitut och samverkansorganisationer inom forskning och utveckling. Även forskningsstiftelser såsom Mistra Urban Futures ingår i denna kategori. Departement avser regeringskansliet samt de olika departementen. Intresseorganisationen avser ideella föreningar eller olika typer av organisationer inom branschen. Privata aktörer avser näringsliv, fastighetsbolag och konsultbolag. Inom gruppen regionala aktörer återfinns regioner och regionförbund. Notera att Länsstyrelser inom respektive län återfinns i gruppen Myndigheter. 1 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

11 andelen privata aktörer 17 procent. Under det fjärde plattformsmötet, som hade temat näringslivets betydelse för ett bättre liv i staden, var cirka 12 procent av deltagarna från näringslivet. Det är framförallt konsulter inom branschen som besökt mötena, endast ett fåtal av deltagarna kommer från fastighetsbolag. Även regionala aktörer (regioner och regionförbund) har deltagit i plattformen till viss utsträckning. Deltagandet var som störst under det fjärde plattformsmötet som ägde rum i Malmö (12 procent). På konventet i Stockholm deltog en relativt liten andel regionala aktörer. Övriga aktörer som deltagit på mötena kommer från akademin, forskningsinstitut, departement samt olika typer av intresseorganisationer. Företrädare från akademin och forskning har deltagit på samtliga möten. Däremot var deltagandet på plattformens fjärde möte relativt lågt. 3.3 Vilken additionalitet ger plattformsmötena? Ett sätt att utvärdera plattformens funktion är att studera vilka resultat och mervärden som plattformsmötena ger. Det kan exempelvis handla om huruvida deltagarna upplever att insatserna (plattformsmötena) har varit givande och bidragit till ny kunskap och inspiration. Genom att anlägga ett kontrafaktiskt perspektiv går det att fånga upp och bedöma insatsernas additionalitet. Det vill säga om deltagarna hade kunnat få samma kunskap, inspiration och kontakter - även om de inte hade deltagit i plattformsaktiviteterna? Enligt den enkätundersökning som gjorts med deltagare i plattformsmötena 4, uppger de allra flesta (61 procent) att de har ett bra helhetsintryck av plattformsdagarna. Figur 4 nedan visar deltagarnas helhetsintryck av plattformsdagarna. Av deltagarna upplever 1 procent att plattformsdagarna varit dåliga, och 8 procent svarar att plattformsdagarna varit mindre bra. Av samtliga svarande uppger 30 procent att det dagarna varit mycket bra. De övergripande positiva svaren i enkätundersökningen visar på att plattformsdagarna upplevs som givande av de flesta som deltagit. Figur 4 Vad är helhetsintrycket av dagen? 5 70% 60% 50% 40% 30% 61% 20% 10% 0% 30% 8% 1% Dåligt Mindre bra Bra Mycket bra 4 Enkätundersökningen bygger på en sammanställning av enkätsvaren från de fyra plattformsmötena 5 Denna enkätfråga bygger på svar från 141 stycken deltagare ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 1

12 Figur 5 nedan visar deltagarnas svar på frågan huruvida de upplever att deltagandet på plattformsmötet bidragit till ny kunskap som de inte hade fått om de inte deltagit. Majoriteten (79 procent) av de som svarat på enkäten uppger att plattformsmötena har gett dem ny kunskap, och 18 procent av de som svarat uppger att de inte har fått ny kunskap från deltagandet på mötena. Av deltagarna svarar 3 procent vet ej. Mönstret i enkätsvaren ger vissa indikationer till plattformens genererade värden och additionalitet. Bland annat visar enkätresultatet att plattformsmötena till stor utsträckning bidragit till ny kunskap, samt att deltagarna eventuellt inte skulle fått denna kunskap om det inte deltagit. Några av kommentarerna i de öppna svaren i enkäten vittnar även om att plattformsmötena har bidragit till möjligheter för deltagarna att knyta nya kontakter. Figur 5 Fick du genom ditt deltagande på plattformsmötet ny kunskap som du inte hade fått om du inte hade deltagit? 6 3% 18% 79% Ja Nej Vet ej Figur 6 Har du genom deltagandet på plattformsmötet fått en ökad förståelse för andra aktörers och organisationers roll i arbetet med att skapa hållbara städer? 7 6 Denna enkätfråga bygger på svar från 135 stycken deltagare 7 Denna enkätfråga bygger på svar från 82 stycken deltagare 1 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

13 100% 80% 60% 40% 79% 20% 0% 11% 10% Nej Ja, i viss utsträckning Ja, i hög utsträckning Ett av plattformens övergripande syften är att bidra till ökad samverkan och samordning. Utöver detta vill regeringen att den tvärsektoriella samverkan ska öka för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Av enkätundersökningen framgår även att plattformsmötena har bidragit till en ökad förståelse för andra aktörers och organisationer roll i arbetet med att skapa hållbara städer. Av samtliga svarande har 79 procent svarat att de anser att plattformen har bidragit till detta i viss utsträckning. Sammantaget anser 10 procent att plattformsmötena har bidragit till en ökad förståelse för andra aktörer och organisationers roll i hög utsträckning. Ett antal svarande, 11 procent, menar att de inte fått ökade förståelse för andra aktörer och organisationers roll i arbetet med skapandet av hållbara städer. 4. Reflektioner för framtiden Utifrån Swecos observationer under 2015 har vi tagit fram ett antal reflektioner kring det fortsatta arbetet. Näringslivets deltagande Sedan plattformen för hållbar stadsutveckling startade har fyra plattformsmöten samt ett konvent ägt rum. Sett till analysen av de som deltagit på plattformens aktiviteter har plattformen framförallt nått ut till myndigheter och kommuner. På samtliga av plattformens möten har representanter från myndigheter och kommuner utgjort den största andelen av deltagare. I samtal med deltagare på plattformsmöten har det framförts kommentarer att fastighetsbolag och näringsliv i större utsträckning bör finnas närvarande på plattformsmötena, eftersom de också är centrala aktörer i skapandet av hållbara städer. Om målet är att näringslivet ska vara närvarande i större utsträckning kan det diskuteras hur denna grupp i fortsättningen ska nås av plattformens arbete. Det finns idag andra forum där näringslivet är huvudmålgruppen. Fastighetsägarnas Business Arena är ett sådant exempel. Kanske skulle en möjlig väg för plattformen vara att i framtiden samverka med andra forum för att på så sätt nå ut till en ännu bredare målgrupp? Lokal eller nationell? Under året har fyra plattformsmöten ägt rum på fyra olika platser i landet: Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö. I analysen av vilka som deltagit på mötena är det tydligt att de lokala plattformsmötena framförallt besöktes av kommuner i respektive region där mötet ägde rum. Konventet avviker från detta mönster då deltagande kommuner på konventet kom från många olika delar av landet. Även om det är en utmaning att uppnå en geografisk spridning på de lokala möten, kan det vara positivt att anordna möten i olika delar av landet. Det är troligt att vissa lokala aktörer annars inte skulle ha deltagit. Det är därmed även troligt att den ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO 1

14 tematiska inriktningen blir sekundär och den geografiska lokaliseringen blir primär. Framförallt för kommunerna. Om plattformsmötena kommer att ha tematiska inriktningar även i fortsättningen ska eventuellt samma tema hållas på flera olika möten för att fånga upp aktörer på olika platser runt om i landet. Presentationer av goda exempel efterfrågas Från deltagare på plattformsmötena är det tydligt att goda exempel är något som röner stort intresse. Då det är något som efterfrågas och kan stimulera till samarbete mellan exempelvis kommuner som är föregångare och kommuner som vill bli inspirerade bör plattformsmötena innehålla denna typ av inslag. Även hemsidan bör vara central i spridandet av goda exempel. En permanent plattform? I regeringsuppdraget stipuleras att plattformen ska drivas tills vidare och det har under året kommit förslag på att permanenta plattformen genom att till exempel skapa ett institut. Sweco ser det som centralt att man börjar fundera på hur plattformen ska kunna drivas på längre sikt. I nuläget sätts aktiviteter för ett år i taget vilket gör att det är svårt för M-gruppen och andra intressenter att lyfta blicken och se vad som ska göras på exempelvis fem års sikt. Att utöka planeringshorisonten skulle tvinga plattformens intressenter att fundera på hur en långsiktig lösning kan skapas. För det fortsatta arbetet framhåller alltså Sweco vikten av långsiktighet. Stadsutveckling är en långsiktig process och således bör plattformen utgå ifrån de målsättningar som tagits fram under 2015 för att kunna vara långsiktigt stringenta i de satsningar som initieras. De målsättningar som sattes i augusti 2015 kan fungera som bas för det fortsatta arbetet och öka kännedomen om var man är på väg. Det kräver dock att målsättningarna används aktivt i formulerandet av nya aktivitetsplaner. 1 ANALYS AV PLATTFORMENS FUNKTION SWECO

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen.

Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen. För kommande verksamhetsår, 2012-2013, föreslås att skall arbeta med huvudinriktning enligt denna verksamhetsplan. Förbundets båda kommittéer, alpint och längd, är de delar av förbundets organisation som

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN

JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN 2013-05-22, Tillväxtverket Vad har länsstyrelserna för uppdrag? Vad gör länsstyrelserna? En utvecklingssatsning Länsstyrelsens uppdrag Jämställdhetspolitiska mål Jämställdhetsintegrering

Läs mer

455 61 Dingle. Hotel Lab

455 61 Dingle. Hotel Lab Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet

Läs mer

- Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2012

- Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2012 2012-06-20 Dnr 011-2011-5066 Förslag på hur Tillväxtverket kan ge stöd i förenklingsarbetet på myndigheter med omfattande verksamhet riktad till företag. - Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Välkommen till konvent om plattform för hållbar stadsutveckling!

Välkommen till konvent om plattform för hållbar stadsutveckling! Välkommen till konvent om plattform för hållbar stadsutveckling! 4 december Nalen Stockholm Dagens program Konvent om Plattformen för hållbar stadsutveckling 09.00 Välkommen! Att skapa och förvalta en

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10, Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för

Läs mer

Sommarjobb 2015 Stockholms stad

Sommarjobb 2015 Stockholms stad Sommarjobb 2015 Stockholms stad UTVÄRDERINGSRAPPORT SWECO STRATEGY Förord Under våren 2015 fick konsultföretaget Sweco Strategy i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att genomföra

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29 2016-03-29 Maria Larsson Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring Jag brinner för att skapa samhällen och organisationer som bidrar till ekologisk hållbarhet och livskvalitet.

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (13) Datum 2012-01-26 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvecklingsområde: Fordon och Förare 1 februari 2012 Transportstyrelsen Transportregisteravdelningen 701 88 Örebro Besöksadress Tunnlandsgatan

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013 SJÖBO KOMMUN Lokal arbetsplan Centrums förskoleenhet Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013 Lokala arbetsplanen är en övergripande beskrivning av Centrums förskoleenhet och våra mål för 2013.

Läs mer

Att vara ledamot i en rådgivande delegation

Att vara ledamot i en rådgivande delegation Att vara ledamot i en rådgivande delegation Inledning Regeringens delegering av arbetsgivaransvaret inom staten ställer som villkor att arbetsgivarna ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE

UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE Avsedd för Hållbar Mobilitet Skåne Dokumenttyp Rapport Datum September, 2011 UTVÄRDERING HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE [Dubbelklicka för att infoga bild (storlek 18,6 cm x 10,1 cm) eller radera detta fält] UTVÄRDERING

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten SKRIVELSE Utbildningschefsnätverket 2016-04-22 ÄRENDE 7 Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten Inledning Den här konsekvensanalysen har tagits fram för att synliggöra olika aspekter som

Läs mer

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Projektet Afrovadå vadå afrofobi? utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Syfte Projektet är planerat som ett treårigt projekt med övergripande mål att motverka och

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 BILAGA 1 1(6) 3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 Handläggare. direkttelefon Ulrika Borg, +46 104784904 Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2014 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014 -03-04 Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Demokratiberedningens uppdrag... 3 3 Mål och syfte... 3 4 Aktiviteter...

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 för VästKom Beslutad i styrelsen den 28 november 2014 1 1. Inledning VästKoms verksamhetsplan beskriver huvuddragen i de verksamheter och aktiviteter som vi ser framför oss för 2015.

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2012-02-14 Diarienummer Kommunledningskontoret Handläggare Gerd Olofsson 0910-73 59 68 Utvärdering av kommunsamarbetet 2011 Sammanfattning Som ett led i arbetet med att formulera mätbara

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER

Läs mer

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Utvärderingsrapport 7 + 8 av Lust H projektet Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Varberg 23 mars Gullbranna 21 april 2005 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2005-08-16 1. Bakgrund I mars och april

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19. Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:

Slutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19. Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp: Slutrapport Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1 Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19 Projektledare: Malin Gustafsson Styrgrupp: Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad Annika Andersson, Leader Sjuhärad Susann Gustafson,

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14 1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om

Läs mer