Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Transkript

1 BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Under ska etapp 2 av nätet åtgärdas. Det prioriterade nätet för båttrafiken täcker in trafiken till och från Gotland samt skärgårdstrafiken för åretruntboende i Stockholms och Göteborgs skärgårdar. Ansvaret för att genomföra tillgänglighetsåtgärder vid bytespunkter i form av terminaler och bryggor i det prioriterade nätet för kollektivtrafik åligger respektive infrastrukturägare. Infrastrukturägare i dessa fall kan t.ex. vara regionala kollektivtrafikmyndigheter, privata aktörer, kommuner eller landsting vilket ställer krav på att samverkan är utbredd (delmål 2). Förbättring av bytespunkterna förutsätter att utpekade tillsynsmyndigheter samt infrastrukturägare är medvetna om sitt ansvar. Ansvarsfrågan är inte solklar vilket Sjöfartsverket redogjort för i avsnittet Vissa ansvarsmässiga frågor inom sjöfartssektorn i denna redovisning. I rapporteringen för 2011 och 2012 föreslog Sjöfartsverket att de upprättade åtgärdslistorna i rapporten Koll framåt Prioriterat nät 2010 Inventering av de i det prioriterade nätet ingående båtlinjerna betraktas som de nollvärden utifrån vilken förbättring på berörda båtlinjer, terminaler och bryggor kan påbörjas. Åtgärder och ytterligare inventering kan mycket väl ha genomförts av infrastrukturägarna själva utan att dessa har skyldighet att rapportera in detta till en aktör med ett utpekat ansvar att hålla sådana uppgifter och utföra tillsyn. Trafikverket rapporterade 2012 att myndigheten under året inventerat egna allmänna bryggor varav nio ingår i det prioriterade nätet i Stockholms skärgård, så arbete pågår men ännu inte på ett samordnat sätt. Delmål 2 Samverkan mellan berörda aktörer inom transportsektorn ska öka och effektiviseras för att uppnå inriktningsmålet. Under 2013 har Sjöfartsverket fört en fortsatt dialog med Trafikverket, Transportstyrelsen och myndigheterna har träffats regelbundet. Under 2012 initierade myndigheterna ett arbete tillsammans med en konsult med syfte att skapa en samverkansmodell för hur arbetet kan bedrivas för att uppnå delmål 2. Förebilden är den modell som trafiksäkerhetsområdet framgångsrikt utvecklat och tillämpat i många år. Förslag på mål och indikatorer togs fram för att vara Besöksadress Telefon Organisationsnummer Östra Promenaden Postadress E-post Norrköping sjofartsverket@sjofartsverket.se

2 BILAGA 1 2 (8) utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Vad gäller sjöfart och delmål 1 (bytespunkter), så är exempel på indikatorer s.k. läkurer (väderskydd) som har trappsteg som behöver överbryggas med en kort ramp och att kontrastmarkeringar längs bryggkanterna saknas eller är bortnötta. Detta i enlighet med underlag som Sjöfartsverket bidragit med och som redovisas i rapporten Koll framåt Prioriterat nät 2010 Inventering av de i det prioriterade nätet ingående båtlinjerna under delmål 1. Samråd med Handisam Inför återrapporteringen av insatserna som genomförts under 2013 hade Sjöfartsverket, tillsammans med Trafikverket och Transportstyrelsen, ett samrådsmöte med Handisam den 5 februari Handisam betonade att samordningsansvaret för genomförandet av strategin är otydligt. Samråd med RTAF Sjöfartverket har under året deltagit i arbetet som genomförs i Trafikverkets nationella råd för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning (RTAF). Färdplan för kollektivtrafikens roll i en hållbar samhällsutveckling I september 2013 deltog Sjöfartsverket i en workshop som arrangerades inom ramen för arbetet med Färdplan för kollektivtrafikens roll i en hållbar samhällsutveckling. Färdplanen ska skapa förutsättningar för ett ökat samarbete mellan kollektivtrafikbranschen och universitet/högskolor/forskningsinstitut. Syftet är att identifiera strategiskt viktiga insatsområden där det krävs konkreta åtgärder av branschen, samhället, forskningen och industrin för att öka kollektivtrafikens marknadsandel och minska koldioxidutsläppen Detta och annan trafikslagsövergripande samordning skulle kunna påskynda möjligheterna att utnyttja vattenvägar för att komplettera kollektivtrafiksystemet och göra det mer tillgängligt. 15 kritiskt viktiga insatsområden identifierades tillsammans med förslag till konkreta åtgärder. Nedan är exempel på några områden som direkt återkopplar till detta regeringsuppdrag. Kollektivtrafikens bytespunkter måste vidareutvecklas så att de betydligt bättre än i dag kan bidra till att öka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft (delmål 1). Samverkan med resenärerna måste utvecklas så att de ska kunna göra sin röst hörd och påverka utvecklingen (delmål 2). Statistik för analys och uppföljning av kollektivtrafikens utveckling måste vara enhetlig och tillförlitlig (delmål 3).

3 BILAGA 1 3 (8) Färdplanen ska kunna utgöra underlag för diskussion och debatt och den ska kunna inspirera branschens aktörer när de sätter upp egna mål och tar fram handlingsplaner för att utveckla kollektivtrafiken på hemmaplan. Det gäller inte minst de regionala kollektivtrafikmyndigheterna när de efterhand ska uppdatera de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Därför är det viktigt att färdplanen sprids till alla intressenter och att diskussionen fortsätter både lokalt, regional och nationellt 1. En uppföljning av hur långt arbetet kommit i genomförandet av färdplanen planeras till hösten Samverkanforum för kollektivtrafik på urbana vägar Sjöfartsverket är en av de nationella parterna i Samverkanforum för kollektivtrafik på urbana vägar. Samverkansforumet samverkan inom ramen för forsknings- och innovationsprojektet Koll på vatten. Syftet med projektet är att korsbefrukta expertkunskap med de övergripande samhällsplaneringsperspektiven. Även Trafikverket och Transportstyrelsen liksom Trafikanalys utgör nationella parter i Koll på vatten. Planer för tillgänglighet i Stockholms läns landstings sjötrafik När Sjöfartsverket under 2013 fick kännedom om att snabba och miljövänliga, nya pendelbåtslinjer till Stockholm planerades tog vi kontakt med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting (SLL) för att höra i vilken mån tillgänglighet beaktades vid upphandlingen. Det planeras nya båtlinjer mellan Ulvsunda - Södersjukhuset, Ekerö - innerstan och eventuellt mellan Norr Mälarstrand och Klara Mälarstrand. Det besked vi fick var att det planeras för att ställa hårdare krav på tillgänglighet framöver enligt nedan 2 :.att inleda det strategiska arbetet för en framtida upphandling av ett modernt pendelbåtstonnage med miljövänlig framdrivning och att ta fram förslag på hur bytesmöjligheter och resenärsinformation kan förbättras. Resultat av samerkan under 2013 Arbetet med delmål 2 har inte fullföljts enligt den ambitiösa handlingsplan som togs fram i början av året. Trafikverket tog initialt på sig ett samordningsansvar för det gemensamma regeringsuppdraget men har inte haft möjlighet att fullgöra det. Hösten 2013 påbörjade Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket en gemensam omstart av arbetet med inriktningen att tydligare precisera vad som ska göras och att myndigheterna har lika ansvar för uppdraget. Sjöfartsverket önskar dock påpeka att detta fortfarande gäller inom ramen för respektive trafikmyndighets ansvarsområde. Sjöfartsverket föreslår att det fortsatta arbetet även omfattar att områden där ansvaret är otydligt identifieras och att lösningar föreslås där så är fallet. Följden av detta är att det dessvärre saknas mätbara resultat från arbetet med delmål 2 under Färdplanen finns att ladda ner via följande länk: 2 Enligt mailkontakt mellan Ylva Preutz Papantoni, SLL och Ulrika Borg Sjöfartsverket

4 BILAGA 1 4 (8) Analys och fortsatt arbete med delmål 2 För det fortsatta arbetet har Trafikverket meddelat att man tar på sig ett s.k. sammankallandeansvar som omfattar utskick av dagordning och kallelser till möten. Även referensgrupp och processtöd ställer Trafikverket upp med initialt tills arbetet funnit sina nya former. Den handlingsplan för delmål 2 som togs fram i början av året håller på att revideras. Den reviderade planen kommer att innefatta även andra berörda aktörers planerade åtaganden och avsikter. Alla inblandade parter är överens om att fokusera på ett fåtal målområden och avgränsa till områden där så stor effekt som möjligt av samarbetet bedöms kunna uppnås. Arbetet med delmål 2 och kopplingarna till resultaten som uppnåtts i arbetet med delmål 3 förväntas dock ge ännu bättre förutsättningar och draghjälp för det fortsatta arbetet med delmål 2. Delmål 3 Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har möjlighet att använda transportsystemet ska öka. Under 2013 har Sjöfartsverket, tillsammans med Trafikverket och Transportstyrelsen, arbetat med uppföljningsarbetet enligt nedan. Modell för uppföljning av kollektivtrafikens användbarhet Trafikanalys har under 2013 arbetat vidare med en ny modell för mätning av användbarheten i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Modellen har utvecklats gemensamt av Trafikanalys, Transportstyrelsen, Trafikverket samt Sjöfartsverket och syftar till att fånga kollektivtrafikens förändringar gällande användbarhet över tid. Tillämpningen av modellen påbörjades under 2013 som en följd av ett samarbete som initierades 2012 med Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket (Trafikanalys diarienummer Utr 2013/11). En första mätning genomfördes hösten Användbarhet definieras här såsom möjligheten att på ett ändamålsenligt, tillfredsställande och effektivt sätt nyttja kollektivtrafik, vilket mäts med hjälp av ett stort antal variabler som tagits fram i samråd med intresseorganisationerna för ett antal funktionsnedsättningar. De funktionsnedsättningar som representeras i studien är nio till antalet och utgörs av synnedsatta och blinda, hörselnedsatta och döva, rörelsenedsatta, mage och tarmsjuka, astmatiker och allergiker, personer med diagnosen ADHD, utvecklingsstörning, dyslektiker samt personer med olika typer av ångest- och orossyndrom. Alla trafikslag inkluderas d.v.s. buss, tåg, tunnelbana, spårvagn, färja och flyg. För att få en representativ bild av användbarheten i hela landet har observationer genomförts på fem orter av varierande storlek där Stockholm, Göteborg och

5 BILAGA 1 5 (8) Malmö ingår som de tre största orterna. Utöver det har observationer genomförts i två medelstora städer som inte namnges i denna redovisning. I den regionala trafiken ingår pendeltåg, tunnelbana, stadsbuss, spårväg och sjötrafik. I den långväga trafiken ingår buss, tåg, färja och inrikesflyg (delindexet långväga kollektivtrafik). Trafikslaget färja förekommer som s.k. upphandlad lokal (kortväga) kollektivtrafik framför allt i Göteborg. På grund av den begränsade omfattningen förekommande i Stockholm, utelämnas trafikslaget som upphandlad lokal kollektivtrafik i det länet. Däremot inkluderas färja som s.k. långväga kollektivtrafik i Stockholms län vilket i detta fall innebär resa med Gotlandsbolagets linje från Nynäshamnterminalen. I Stockholm har därutöver en observation gjorts på s.k. upphandlad lokal kollektivtrafik som bedrivs på vatten. Resultat av uppföljning av kollektivtrafikens användbarhet 2013 Delrapporten, Modell för kontinuerlig uppföljning av kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning (PM 2013:5), finns att ladda ner på Trafikanalys hemsida ( Resultat av den första mätningen hösten 2013 ger värdet 47 på totalindexet gällande användbarheten i långväga och kortväga kollektivtrafiken 3 (figur 1). Sett till de olika resmomenten blir den högsta användbarheten för köp av biljett/resecentrum och planering av resa. Sämst är användbarheten ombord på färdmedlet. Långväga transporter (endast med buss, tåg och färja) samt hållplats/station ligger också lågt. Figur 1. Delindex per resmoment, långväga resor, samt totalindex (ovägt genomsnitt). 3 Långväga och regionala resor är här inte viktade med avseende på hur vanliga de är. Flygresor och övriga långväga resor är inte heller viktade. Det innebär att Totalindex med flera delindex kan komma att revideras i senare rapporter.

6 BILAGA 1 6 (8) För inrikesflyg ensamt blir det ett delindex på 60. Detta relativt höga värde skulle kunna förklaras av att flygresor har en mycket likartad process oavsett plats i landet, med bland annat incheckning och säkerhetskontroll, och med samma restriktioner. De förberedelsemoment som krävs inför flygresor, samt flygplatsernas tillhandahållande av ledsagning kan förklara den relativt höga användbarheten. Om man ser till den geografiska fördelningen är det Göteborg med omland som har högst användbarhet i kollektivtrafiken. De övriga regionerna/orterna ligger på ungefär samma inbördes nivå (figur 2). Figur 2. Delindex för användbarhet per ort. Användbarheten varierar med olika funktionsnedsättningar (figur 3), om man bara ser till den regionala kollektivtrafiken. Man kan konstatera att för dessa resor har personer med rörelsenedsättning, ADHD, astma/allergi samt ångest/oro lägst index. Högst användbarhet har hörselnedsättning/dövhet, medan dyslexi, utvecklingsstörning, synnedsättning/blindhet och mag-/tarmsjukdom hamnar i en kategori däremellan. Figur 3. Delindex för funktionsnedsättningar.

7 BILAGA 1 7 (8) Analys av resultatet och fortsatt arbete med modellen redovisas nedan. Den nationella resvaneundersökningen (RVU) Den nationella resvaneundersökningen, RVU 2012, har - av Trafikverket - analyserats och jämförts med resultaten från RVU 2011 och RES 2005/06. När det gäller val av färdmedel så är personbil som förare det mest frekventa färdsättet och därnäst gående till fots för samtliga, inklusive personer med funktionsnedsättning. Först därefter kommer kollektiva färdmedel (buss, tåg, spårvagn, t-bana) och personbil som passagerare. Resvaneundersökning, RES 2012 jämfört med tidigare mätningar 2005/06 och 2011 visar inga signifikanta skillnader eller förändringar över åren. Vad avser sjöfart inkluderas det i övriga färdsätt, vilket innebär att det ur RVU inte går att få fram hur vanligt det är med sjöfart som transportsätt. För ytterligare information om resultatet av RVU hänvisas till Trafikverkets rapportering för Analys och fortsatt arbete med delmål 3 Den första genomförda mätningen av användbarheten i kollektivtrafiken under hösten 2013 kommer att vara utgångsvärde för kommande mätningar som planeras 2014, 2015 och preliminärt även Sammantaget kan det konstateras att det finns delar inom kollektivtrafiken som har en lägre grad av användbarhet än andra delar. Användbarheten beror på resmoment, funktionsnedsättning och färdsätt, samt om resan är långväga eller i den regionala kollektivtrafiken. Avgörande för användbarheten tycks vara graden av komplexitet i den fysiska och kognitiva miljön. Ombord på fordon, där användbarheten tycks vara låg, behöver olika delar vara anpassade till varandra för att kunna säkerställa en god användbarhet. Andra exempel på åtgärder som skulle förbättra användbarheten är tydlighet i symboler på skyltar och i den fysiska miljön, till exempel belysning och verbal information. Vidare ska fordonet framföras på ett bra sätt, och det ska finnas tillgång på platser som är anpassade till den aktuella belastningen på linjen. Flygresor är komplexa, men också bättre tillgodosedda på grund av höga säkerhetskrav och bemanning/ledsagning, vilket torde förklara ett högre värde på användbarhetsindex. Det identifierade behovet av anpassning av den fysiska miljön stämmer väl överens med resultatet av Sjöfartsverkets inventering av bryggor som nämns i denna redovisning under delmål 1.

8 BILAGA 1 8 (8) Under 2014 kommer det att finnas möjlighet för trafikmyndigheterna att en andra gång delta i Handisams undersökningspanel och ställa samma frågor om trafikslagsövergripande kollektivtrafik som För att kunna följa hur enskilda individer upplever sina levnadsvillkor och hur olika insatser som genomförs inom politiken påverkar den enskilde i dess vardag har Handisam ett samarbete med Post och Telestyrelsen (PTS) och Hjälpmedelsinstitutet (Hi) kring en panel bestående av personer med funktionsnedsättning. Hösten 2012 genomfördes en undersökning och Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket gavs möjlighet att bidra med frågor. Handisam har ännu inte publicerat resultat från undersökningen 2012 men den ska troligen följas upp under En indikation på möjliga förbättringsområden kan läsas ur av det prelimnära resultatet. Panelen önskar tydligare information (51%), bättre tillgänglighet på hållplatser/perronger (39%), bättre service och bemötande (33%) och lättare att köpa biljetter (32%).