Myndigheten för delaktighets analys av delmålen. Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken

Transkript

1 Myndigheten för delaktighets analys av delmålen Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken Myndigheten för delaktighet 2016

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Analysram... 6 Sammanfattande slutsatser om delmålens utveckling Myndighet Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Boverket Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna (Statens Skolverk, Statens Skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten) Socialstyrelsen Statens Kulturråd Trafikverket Transportstyrelsen

3 Inledning Myndigheten för delaktighets uppdrag Inom ramen för uppdraget om ett samlat uppföljningssystem gav regeringen Myndigheten för delaktighet (MFD, tidigare Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam) i uppdrag att med utgångspunkt i de strategiska myndigheternas årliga rapporter sammanställa och analysera utvecklingen och resultaten av myndigheternas arbete med de av regeringen beslutade delmål. MFD fick också i uppdrag att beskriva hur myndigheters och andra aktörers samråd med funktionshindersorganisationer och personer med olika typer av funktionsnedsättning utvecklar sig. 1 MFD har tidigare publicerat sammanställningar och analyser av myndigheternas arbete i myndighetens serie Hur är läget? I enlighet med uppdraget om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken ska MFD senast den 30 juni 2016 inkomma till Regeringskansliet (Socialdepartementet) med en samlad utvärdering och analys av utvecklingen av funktionshinderspolitiken i förhållande till inriktningsmålen och de nationella målen för funktionshinderspolitiken. 6 1 S2011/1107/FST (delvis) Uppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken 2 Myndigheten för delaktighet (2015) Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken. Hur är läget? Myndigheten för delaktighet 3 Myndigheten för delaktighet (2014) Hur är läget 2014? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Myndigheten för delaktighet 4 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning (2013) Hur är läget 2013? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Handisam. 5 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning (2012) Hur är läget 2012? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Handisam. 6 S2011/1107/FST (delvis) Uppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken 3

4 Strategiska myndigheters uppdrag I En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken fick 19 strategiska myndigheter ett särskilt uppdrag att utveckla delmål med syfte att uppnå de av regeringen utsatta inriktningsmålen 8. År 2012 fick ytterligare tre myndigheter uppdrag som strategiska myndigheter inom en strategi för funktionshinderspolitiken I myndigheternas uppdrag ingick att årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till Regeringskansliet. Den årliga rapporten skulle innehålla en redovisning av hur myndigheten arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. Rapporten skulle även redovisa de samråd som myndigheten haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Den första rapporten skulle innehålla nollvärden, dvs. en beskrivning av hur situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. Där så var möjligt skulle kvantitativa värden anges. Myndigheten skulle även redovisa hur måluppfyllelse ska mätas S En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (delvis) 9 S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken ) 11 S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

5 Inför slutredovisningen ska varje strategisk myndighet lämna en slutlig resultatredovisning till Regeringskansliet och MFD. Redovisningen ska innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen för det område inom vilket myndigheten verkar S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

6 Analysram Bedömning av strategiska myndigheters arbete för att uppnå delmål och inriktningsmål Ett syfte med slutredovisningen av uppdraget om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken är att utvärdera strategins effekt på funktionshinderspolitiken. Syftet är således att analysera hur myndigheternas arbete med delmålen och inriktningsmålen har fungerat som ett verktyg att nå de nationella målen. Ett första steg i en sådan analys är att granska delmålens utveckling under strategiperioden. Utgångspunkten för MFD:s bedömning av strategiska myndigheters arbete mot delmålen och inriktningsmålen inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken har varit myndigheternas slutredovisningar till Regeringskansliet och MFD. Till grund för bedömningarna av de individuella myndigheternas arbete mot delmålen är: myndighetens egen mätning av måluppfyllelse, genomförda insatser och hur myndigheterna har arbetat för att uppnå sina delmål samt bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmål. Syftet med bedömningen av myndigheternas mätning och insatser är att kunna utvärdera strategin som metod för genomförande av funktionshinderspolitiken. Det är bedömningen och analysen av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmål som bör vara i huvudsakligt fokus i relation till de enskilda strategiska myndigheternas arbete under strategiperioden. 6

7 Med hjälp av de kriterier som beskrivs nedan har MFD bedömt delmålen enligt följande: : uppnått delmål : måluppfyllelsen kan ej bedömas då tillräcklig mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. :delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utifrån de resultat som myndigheterna presenterar i relation till respektive delmål gör MFD en analys av delmålens koppling till inriktningsmålet och inriktningsmålets uppfyllelse. Som framgår i huvudrapporten till denna bilaga skiljer sig myndigheternas delmål åt både avseende typ och omfattning. Vid analysen av myndigheternas mätning, insatser och delmålsuppfyllelse bör detta tas i beaktning. Mätning av utveckling av arbetet med funktionshinderspolitiken I regeringsuppdraget till myndigheterna anges att kvantitativa värden ska användas där så är möjligt Där kvantitativa värden inte har angetts har MFD analyserat utvecklingen mot delmålen och inriktningsmålen utifrån den mätning som finns att tillgå i myndighetens rapportering. 14 S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

8 För att analysera mätning av delmålen har MFD använt följande kriterier: Genomförde myndigheten nollmätningar, det vill säga nulägesanalyser, vid strategiperiodens början? Finns mätningar av alla myndighetens delmål? Är mätningarna ändamålsenlig för delmålet? Vilken kvalitet håller mätningarna? Finns uppföljande mätningar? Finns en analys eller ett resonemang av mätningarnas resultat? I samband med de strategiska myndigheternas första rapportering 2012 tog Handisam fram en analysmodell för bedömning av myndigheternas delmålsarbete. Modellen har sedan legat till grund för samtliga analyser av mätning och insatser under strategiperioden. Modellen innebär att myndigheternas mätning poängsätts på en skala från ett till nio där ett är låg mätning och nio är mycket god mätning utifrån ovanstående kriterier. Genomförda insatser I enlighet med regeringsuppdraget till de strategiska myndigheterna ska myndigheterna redovisa de insatser som utförts i syfte att uppnå delmålen. Myndigheterna ska även redovisa en lägesbedömning. Inför slutredovisningen ska myndigheterna även redovisa resultat och effekter av insatserna i relation till delmålen och inriktningsmålen S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

9 De frågeställningar som MFD utgår från i sin bedömning av myndigheternas insatser är: Är de genomförda insatserna kopplade till delmålen? Hur stor är omfattningen av insatserna? Är insatserna tydligt kopplade till/baserade på det resultat eller den effekt som delmålens mätning visar? Finns en lägesbedömning utifrån insatserna? I enlighet med den ovannämnda analysmodellen poängsätts myndigheternas insatser på en skala från ett till nio där ett är låg nivå på insatser och nio är mycket hög nivå på insatser utifrån ovanstående kriterier. Samråd med funktionshinderspolitiken Enligt uppdraget till de strategiska myndigheterna ska myndigheterna i de årliga redovisningarna till Regeringskansliet och i slutredovisningen redogöra för de samråd som myndigheterna har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde I bedömningen av myndigheternas arbete med funktionshinderspolitiken beaktar MFD myndighetens samråd med funktionshindersorganisationer och andra relevanta aktörer. Samråd poängsätts inte. Barn- och jämställdhetsperspektiv De nationella målen inom funktionshinderspolitiken är: En samhällsgemenskap med mångfald som grund, Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, 18 S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

10 Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. 20 Med de nationella målen för funktionshinderspolitiken som utgångspunkt ska även barn- och jämställdhetsperspektivet beaktas i bedömningen av myndigheternas arbete med funktionshinderspolitiken. Att myndigheterna har tagit hänsyn till barn- och jämställdhetsperspektivet i sitt funktionshinderspolitiska arbete och problematiserat kring de två perspektiven i sin redovisning diskuteras särskilt. Hur myndigheterna har beaktat barn- och jämställdhetsperspektivet poängsätts inte. 20 Prop. 1999/200:79 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 10

11 Sammanfattande slutsatser om delmålens utveckling Vid strategiperiodens slut är 43 procent av delmålen uppfyllda. För 13 procent av delmålen bedömer MFD att en positiv utveckling mot måluppfyllelse har skett under strategiperioden men att utvecklingen inte har gått tillräckligt långt för att delmålen ska kunna bedömas vara uppfyllda. För 11 procent av delmålen har varken positiv eller negativ utveckling skett under strategiperioden. Ett delmål, vilket motsvarar en procent, har utvecklats i negativ riktning under strategiperioden. Insatserna för att nå målen har ökat under senare delen av strategiperioden då fler insatser genomförts. Samtidigt uppvisar myndigheterna en ökad medvetenhet kring strategin och kopplar på ett tydligare sätt an delmålsarbetet till den egna verksamheten. Hur pass tydligt kopplade insatserna är till delmålen varierar däremot mellan myndigheterna. En tydlig koppling mellan insatser och delmål är väsentlig för att myndigheternas arbete med strategin ska kunna mätas. Syftet med mätningarna är dels att visa insatsernas framgång och belysa de områden inom vilka riktade insatser kan vara nödvändiga för att delmålen ska uppnås. Dessutom skapar mätningarna av delmålen möjlighet att utvärdera strategins effekt i genomförandet av funktionshinderspolitiken. För majoriteten av delmålen har mätningarna förbättrats under strategiperioden. Analysen visar dock att en stor del av myndigheterna har haft svårigheter med mätningarna och för flera delmål saknas mätning helt. Orsakerna till bristande eller avsaknad av mätning varierar. Det kan exempelvis handla om att formuleringarna av delmålen har lett till att de är svåra att mäta, att endast en nollmätning gjorts utan uppföljande mätningeller att mätningarna inte kopplar an till delmålen. Avsaknad av mätningar leder till att det inte går att bedöma om delmålen har utvecklats i positiv riktning. I analysen av myndigheternas slutrapporteringar bedömer MFD att det inte går att bedöma utvecklingen för 32 procent av delmålen. 11

12 De fem följande diagrammen visar den årliga utvecklingen av de strategiska myndigheternas delmålsarbete med mätning och insatser under strategiperioden. Diagrammen visar att samtliga myndigheter har förbättrat sin position avseende både mätning och insatser under perioden. 12

13 Diagram 1: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2012 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV Arbetsmiljöverket BoV BrOM DOM Fohm KAM KuR MigV Boverket Domstolsverket Kammarkollegiet Statens Kulturråd Migrationsverket PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket 13

14 Diagram 2: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2013 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Arbetsmiljöverket Boverket Domstolsverket Försäkringskassan Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Kammarkollegiet Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

15 Diagram 3: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2014 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Arbetsmiljöverket Domstolsverket Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Boverket Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

16 Diagram 4: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2015 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Arbetsmiljöverket Boverket Domstolsverket Försäkringskassan Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

17 Diagram 5: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2016 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV Arbetsmiljöverket BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Boverket Domstolsverket Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

18 Tabell 1: Strategiska myndigheters mätning och insatser 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 Myndighet Mätning 2012 Insatser 2012 Mätning 2013 Insatser 2013 Mätning 2014 Insatser 2014 Mätning 2015 Insatser 2015 Mätning 2016 Insatser 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Boverket Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan x x Kammarkollegiet Konsumentverket x x Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan x x Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Statens Kulturråd Trafikverket Transportstyrelsen

19 Samråden med funktionshindersrörelsen har utvecklats MFD kan genom analysen av de strategiska myndigheternas årliga rapporter konstatera att majoriteten av myndigheterna har etablerat samråd med funktionshindersrörelsen under strategiperioden. Vid strategiperiodens slut bedömer MFD att 19 av de 22 strategiska myndigheterna har ett strukturerat samråd med funktionshindersorganisationer. MFD bedömer också utifrån rapporterna att kvaliteten på samråden förbättrats, särskilt med avseende på samrådens struktur. Samtidigt saknar MFD information om hur funktionshindersorganisationerna upplevt samråden. Barn- och jämställdhetsperspektivet saknas ofta Överlag bedömer MFD att de strategiska myndigheterna sällan problematiserat sina aktiviteter och insatser ur ett barnperspektiv. Det är också kring barn MFD bedömer att den största avsaknaden av uppföljning finns. Särskilt saknas enligt MFD uppföljning av barns egna upplevelser och uppfattningar på effektnivå. Myndigheterna brister även i att ta ett jämställdhetsperspektiv i beaktande. De problematiserar sällan sina insatser ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett flertal av de strategiska myndigheterna har under strategiperioden redovisat uppföljning av delmål som baseras på individstatistik. I flera fall saknar dock MFD könsuppdelad statistik vilket omöjliggör jämställdhetsanalyser och synliggörande av eventuella könsskillnader. 19

20 Arbetsförmedlingen Sammanfattning MFD gör bedömningen att ett av Arbetsförmedlingens fyra delmål är uppfyllt. Det uppnådda delmålet avser att krav på att tillgänglighet alltid ska ställas i förfrågningsunderlag vid upphandling av arbetspolitisk verksamhet och finnas med i avtal. Andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som får anställning eller utbildning årligen har inte ökat under strategiperioden. Bland unga i denna grupp, de under 30 år, har en negativ utveckling skett under strategiperioden. Arbetsförmedlingen har förkortat tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad från till 232 dagar i december Arbetsförmedlingen har dock inte nått sin ambition att minska antalet dagar till 180 dagar. Eftersom andelen personer med funktionsnedsättning som får anställning eller utbildning årligen inte har ökat under strategiperioden gör MFD bedömningen att Arbetsförmedlingens arbete med delmålen inte bidragit till någon positiv utveckling mot inriktningsmålen för arbetsmarknadsområdet. Tabell 2: Utveckling av Arbetsförmedlingens delmål under strategiperioden Delmål Utveckling Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 20

21 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. :delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmål under strategiperioden Delmål 1: Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. MFD bedömer att delmål 1 inte är uppnått och att varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. I december 2011 var nollvärdet, det vill säga andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som årligen går till anställning eller utbildning, 5,4 procent. Andelen var oförändrad i december Arbetsförmedlingen anser att resultaten för delmål 1 och 2 inte ligger inom myndighetens kontroll. Delmål ett och två är, enligt Arbetsförmedlingen, till betydande del beroende av omvärldsfaktorer såsom konjunktur och politiska reformer. Delmål 2: Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. MFD gör bedömningen att delmål 2 inte är uppnått och att negativ utveckling har skett under strategiperioden. Nollvärdet vid den första mätningen 2011 visar att 7,1 procent av ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning har fått en anställning eller påbörjat en utbildning är utfallet 6,9 procent vilket innebär en minskning på 0,2 procentenheter under strategiperioden. 21

22 Delmål 3: Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med ca 10 dagar per år under perioden Den genomsnittliga tiden ska minska från 230 dagar år 2009 till 180 dagar MFD:s bedömning är att delmålet inte är uppnått men att en positiv utveckling har skett under strategiperioden. Arbetsförmedlingen har i sin rapportering under strategiperioden ändrat detta delmål till att den genomsnittliga tiden ska minska med 10 dagar per år under perioden och där nollvärdet är 270 dagar. Arbetsförmedlingen menar själva att delmålet uppnåtts med undantag för Samtidigt anger det beslutade delmålet i strategin att tiden ska minska till 180 dagar Mätningen från december 2015 visar ett utfall på 232 dagar. MFD anser därför att delmålet inte är uppnått men att det utvecklats i positiv riktning. Delmål 4: Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. MFD bedömer att delmål 4 är uppnått. Enligt Arbetsförmedlingens mätning inkluderas tillgänglighet i kvalitetskontrollerna av all upphandlad verksamhet och i alla myndighetens förfrågningsunderlag och avtal. Utveckling av inriktningsmål Inriktningsmål 1: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Delmål 1 och 2 kopplar tydligt an till inriktningsmålet. Utifrån statistik som visar andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga kan MFD och Arbetsförmedlingen göra bedömningen att varken positiv eller negativ utvecklingen har skett under strategiperioden. 22

23 Inriktningsmål 2: Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Utifrån mätningen kan inriktningsmålet om matchning främst bedömas utifrån resultaten av delmål 1 och 2, det vill säga om andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som varje år gått till anställning eller utbildning förändrats. Arbetsförmedlingen har inte brutit ut effekten av matchningsarbetet i relation till andra orsaker till utvecklingen. Effekten av arbetet mot delmålen kan således inte bedömas kring inriktningsmålet. Barn- och jämställdhetsperspektiv Inget barnperspektiv finns med i slutrapporteringen. Ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv har beaktats då statistik presenteras för kvinnor och män samt in- eller utrikesfödda separat. Samråd med funktionshindersrörelsen Arbetsförmedlingen har sedan 2014 samråd med Lika Unika och HSO. Grunden för samrådet är Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. MFD ser positivt på att intresseorganisationerna även finns med i andra relevanta sammanhang som KUR-projektet (Kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning) och RAR (Rådet för arbetsinriktad rehabilitering). 23

24 Diagram 6: Mätning och insatser Arbetsförmedlingen, 2012, 2013, 2014, 2015 och

25 Arbetsmiljöverket Sammanfattning MFD gör bedömningen att fem av Arbetsmiljöverkets sex delmål uppnåtts under strategiperioden. Arbetsmiljöverket har under strategiperioden bland annat utvecklat föreskriftsarbetet, genomfört tillsynsaktiviteter där tillgänglighetsperspektivet ingår, genomfört kompetensutveckling bland personalen och tagit fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet. Många av de insatser som genomförts är dessutom långsiktiga och MFD gör bedömningen att de kan bidra till att funktionshindersperspektivet integreras i Arbetsmiljöverkets organisation. Exempelvis har myndigheten tagit fram en egen strategi för det egna tillgänglighetsarbetet MFD gör bedömningen att det har skett en positiv utveckling av delmål 2 om att Arbetsmiljöverket aktivt ska bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet under strategiperioden men att delmålet inte är uppnått. Andelen handläggare som beaktar tillgänglighet i standardiseringen är fortsatt låg. Arbetsmiljöverkets delmål har endast en svag koppling till det första inriktningsmålet inom arbetsmarknadspolitiken: sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Trots avsaknad av uppföljning gör MFD bedömningen att Arbetsmiljöverkets aktiviteter troligtvis bidragit till att genom en förbättrad arbetsmiljö skapa förutsättningar för en ökad sysselsättningsgrad. MFD gör bedömningen att inget av delmålen har koppling till det andra inriktningsmålet om att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. 25

26 Tabell 3: Utveckling av Arbetsmiljöverkets delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 Delmål 5 Delmål 6 Utveckling : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. :delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmålen under strategiperioden Delmål 1: I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas. MFD bedömer att delmålet är uppnått. Delmålet är i grunden aktivitetsbaserat och beskriver att konsekvenser för tillgänglighetsfrågor ska analyseras, uppmärksammas och beaktas. Arbetsmiljöverket har brutit ned delmålet och följer upp aktiviteten och innehållet genom en enkät riktad till anställda som arbetar med föreskrifter inom myndigheten. Det finns också ett nolläge att utgå ifrån vilket gör det möjligt att följa utvecklingen mot delmålet. Arbetsmiljöverket har kvantifierat delmålet genom att redogöra för antal föreskrifter med integrerat tillgänglighetsperspektiv. Trots att insatserna kan komma att ge effekt först på längre 26

27 sikt kan Arbetsmiljöverket konstatera att tillgänglighetsarbetet har ökat myndighetens medvetande om behov för personer med funktionsnedsättning. Delmål 2: Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet. MFD och Arbetsmiljöverket anser att positiv utveckling av delmålet har skett under strategiperioden men att delmålet inte är uppnått. Under perioden genomförde Arbetsmiljöverket en enkät till handläggarna på myndigheten. Enkäten möjliggör uppföljning av antal handläggare som bevakar tillgänglighetsperspektivet i arbetet med olika standarder. Arbetsmiljöverket har påbörjat ett utvecklingsarbete inom området och har tagit fram nya kriterier för deltagandet i standardiseringsarbete, där tillgänglighet ingår som ett av kriterierna. Delmål 3: Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden MFD bedömer att delmål 3 är uppnått. Delmål 3 är aktivitetsbaserat och Arbetsmiljöverket har valt att bryta ned delmålet i ett antal konkreta delar för att underlätta mätningen. All personal på Arbetsmiljöverket har under haft en halvdags seminarium kring funktionshinder och tillgänglighet. Vidare får alla nyanställda gå en introduktionskurs där tillgänglighet och jämställdhet finns med som en naturlig del i myndighetens uppdrag. Delmål 4: Minst en årlig nationell eller regional tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår ska genomföras från verksamhetsåret MFD bedömer att delmål 4 är uppnått. Arbetsmiljöverket har genomfört en rad insatser för att uppnå delmålet. Arbetsmiljöverket har inkluderat funktionshinder i myndighetens förrättningsprotokoll och sedan 2013 inkluderas funktionshinder och tillgänglighet i myndighetens årliga tillsynsaktiviteter. Arbetsmiljöverket har utvecklat ett samarbete med Statens Skolinspektion för att klargöra vissa avgränsningar. MFD ser positivt på detta samarbete vilket bland att har bidragit till att Skolinspektionen nu inkluderar tillgänglighetsperspektivet vid skolinspektioner. 27

28 Delmål 5: Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till MFD bedömer att delmål 5 är uppnått. Inom ramen för detta aktivitetsbaserade delmål har Arbetsmiljöverket valt att konkretisera målet genom att dela upp det i fyra konkreta delar. Mätning av detta delmål har framförallt skett genom att se till de aktiviteter som genomförts. Arbetsmiljöverket har tagit fram en kommunikationsplan, reviderat den årligen och följt upp aktiviteterna om tillgänglighet. Delmål 6: Arbetsmiljöverket ska i MFD:s (Handisam) myndighetsenkät poängmässigt befinna sig i den övre kvartilen senast Arbetsmiljöverket befinner sig 2016 poängmässigt i den övre kvartilen i MFD:s myndighetsenkät och delmålet är därmed uppnått. Utveckling av inriktningsmål Inriktningsmål 1: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. MFD:s bedömning är att Arbetsmiljöverkets delmål endast har begränsad koppling till inriktningsmål 1. En tillgänglig arbetsmiljö är en av förutsättningarna för en ökad sysselsättningsgrad. Arbetsmiljöverkets delmål avser dock endast aktiviteter som kan bidra till en tillgängligare arbetsmiljö. Myndigheten redovisar ingen mätning av den faktiska arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser. Mot den bakgrunden kan MFD konstatera att Arbetsmiljöverkets aktiviteter troligtvis bidragit till att skapa förutsättningar för en ökad sysselsättningsgrad men att uppföljning saknas. Inriktningsmål 2: Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. MFD gör bedömningen att inget av Arbetsmiljöverkets delmål har koppling till inriktningsmålet. Barn- och jämställdhetsperspektiv Arbetsmiljöverket beaktar jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. Myndigheten inkluderar jämställdhetsperspektivet i flera av 28

29 myndighetens verksamhetsområden såsom föreskriftsarbetet och utbildningen för nyanställda. Arbetsmiljöverkets arbete utifrån ett barnperspektiv har varit mindre tydligt. Utöver sitt samarbete med Statens Skolinspektion beskrivs inte hur barnperspektivet tas i beaktning i myndighetens övriga arbete. Samråd med funktionshindersrörelsen Arbetsmiljöverket har haft regelbundna samråd, tre till fyra gånger per år, med funktionshindersorganisationer sedan Arbetsmiljöverket beskriver samråden som meningsfulla. Diagram 7. Mätning och insatser Arbetsmiljöverket, 2012, 2013, 2014, 2015 och

30 Boverket Sammanfattning MFD bedömer att Boverket har uppnått ett av sina fem delmål. Kring tre av delmålen saknar MFD tillräcklig mätning för att delmålens utveckling ska kunna bedömas. Avsaknaden av mätning gör också att det är svårt att bedöma vilken effekt Boverkets insatser har haft på inriktningsmålet. Tabell 4. Utveckling av Boverkets delmål under strategiperioden Delmål Utveckling Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 Delmål 5 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. 30

31 Utveckling av delmål under strategi perioden Delmål 1: En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs. MFD anser att utvecklingen av delmålet inte går att bedöma då nollmätning saknas. För att kunna bedöma delmålets utveckling hade återkommande uppföljning av kommunernas tillsynsarbete varit nödvändig. Delmål 2: En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Boverket bedömer själva att de inte kan dra några slutsatser kring utvecklingen under strategiperioden och MFD instämmer i detta. Den uppföljning av tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder som Boverket planerat för har successivt skjutits fram och inte genomförts under strategiperioden. Delmål 3: Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. MFD bedömer att delmålet är uppnått. Även om mätningen, som sker genom Bostadsmarknadsenkät, har förändrats från 2014 är det tydligt att Boverket genom sina insatser åstadkommit stor förändring kring andelen kommuner som inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Delmål 4: Funktionshindersperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av MFD anser att utvecklingen av delmålet inte kan bedömas. Den mätning som gjordes kring funktionshindersperspektivet i kommunernas fysiska planering 2012 har inte följts upp vilket omöjliggör en bedömning av utvecklingen under strategiperioden. Delmål 5: Senast 2016 ska kommunerna utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet. MFD bedömer att Boverkets mätningar av delmålet sammantaget varken visar på en positiv eller negativ förändring under strategiperioden. Den mätning som gjorts bland de 33 granskade kommunerna visar på en positiv utveckling medan inga skillnader i hanteringen kan urskiljas i mätningen av alla kommuner. Dessutom har andelen beslut som ändrats 31

32 i förvaltningsrätten ökat något sedan 2011, vilket indikerar en negativ utveckling. Utveckling av inriktningsmål Inriktningsmål 1. Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. MFD bedömer att samtliga delmål, men framförallt delmål 1-4 har stark koppling till inriktningsmålet även om delmålen avser förutsättningar för ökad fysisk tillgänglighet. Boverket anser själva att det är svårt att bedöma om myndighetens arbete med delmålen har bidragit till ökad fysisk tillgänglighet enligt inriktningsmålet. MFD bedömer att detta främst beror på avsaknad av mätning kring flera av delmålen. MFD saknar särskilt resultatmätningar av utvecklingen kring enkelt avhjälpta hinder. Sammanfattningsvis bedömer MFD att Boverkets insatser kring flera av delmålen bidragit till att skapa förutsättningar för ökad fysisk tillgänglighet men att effekterna av arbetet inte kan bedömas. Barn- och jämställdhetsperspektiv MFD bedömer att Boverket saknar ett barnperspektiv i sin rapportering. Barnperspektivet hade enligt MFD kunnat användas och problematiserats vid uppföljning av enkelt avhjälpta hinder och fysisk planering. Däremot bedömer MFD att Boverket redogör för jämställdhetsperspektivet i sin rapportering genom könsindelad statistik kring hanteringen av bostadsanpassningsbidraget. Samråd med funktionshindersrörelsen: Det är positivt att Boverket redogör för ett strukturerat och systematiskt samråd med funktionshindersrörelsen under strategiperioden. Det är särskilt positivt att också SKL och Länsstyrelserna ingår i samrådet. 32

33 Diagram 8. Mätning och insatser Boverket, 2012, 2013, 2014, 2015 och

34 Brottsoffermyndigheten Sammanfattning MFD:s bedömning är att Brottsoffermyndigheten (BrOM) har uppnått två av sina fem delmål under strategiperioden och att två av delmålen inte uppnåtts men utvecklats i positiv riktning. För ett av delmålen anser MFD att det av mätningen inte går att utläsa om delmålet är uppnått eller ej. Samtliga delmål har stark koppling mot inriktningsmålet att kompetensen hos myndigheten kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättnings ska stärkas ytterligare. Då två av delmålen är uppnådda och myndigheten gjort framsteg inom ytterligare två gör MFD bedömningen att Brottsoffermyndighetens arbete bidragit till en positiv utveckling mot inriktningsmålet. Arbete kvarstår dock för myndigheten. Ansträngningar har gjorts för att integrera ett miljörelativt perspektiv i verksamheten och för att öka kunskapen om att minska hinder för personer med funktionsnedsättning inom rättsväsendet. Det framgår dock av myndighetens redovisning att flera av de utbildningar som organiserats inom ramen för arbetet med funktionshinderspolitiken har haft ett diagnosperspektiv och att en problematisering kring rättigheter för personer med funktionsnedsättning har saknats. Tabell 5: Utveckling av Brottsoffermyndighetens delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Utveckling Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 Delmål 5 34

35 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmål under strategiperioden Delmål 1: BrOM ska öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. MFD bedömer att delmålet är uppnått. Ett stort antal varierande utbildningsinsatser har skett. De senaste två åren har myndigheten utfört en självuppskattad mätning av kompetens som har visat en kunskapsökning. Delmål 2: BrOM ska öka kunskapen om vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur hindren kan motverka deltagande i och tillgång till rättsväsendet på lika villkor som andra i vårt samhälle. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet som utbildas av BrOM inom ramen för ordinarie verksamhet. MFD:s bedömning är att tillräcklig mätning saknas för att måluppfyllelsen av delmålet ska kunna bedömas. Mätningar har skett rörande antal utbildningstillfällen och deltagandet i dessa men effektmätning rörande ökad kunskap saknas. Delmål 3: BrOM ska säkerställa att brottsoffer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet till myndighetens verksamhet. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet, som utbildas av BrOM inom ramen för ordinarie verksamhet. MFD bedömer att delmålet inte är uppnått men att en positiv utveckling mot delmålet har skett under strategiperioden. Brottsoffermyndigheten 35

36 har fokuserat arbetet med delmålet på att säkerställa tillgängligheten till myndighetens verksamhet. För att uppnå delmålet krävs även säkerställande av att personer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande vd kontakt med myndigheten. MFD gör ändå bedömningen att arbetet med delmål 3 har gått framåt under strategiperioden genom att tillgängligheten till myndighetens verksamhet förbättrats. Delmål 4: De kunskaper som BrOM förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid BrOMs externa arrangemang. MFD gör bedömningen att delmål 4 är uppnått. Brottsoffermyndigheten redogör på ett tydligt sätt hur myndigheten lyft in kunskaperna som förvärvats vid externa arrangemang. Delmål 5: Vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare ska särskilt få kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta tillvara sina rättigheter i kontakter med polis- och domstolsväsendet. MFD bedömer att delmål 5 inte är uppnått men att en positiv utveckling har skett under strategiperioden. Utbildningskonferenser riktade till brottsoffersamordnare har anordnats under strategiperioden. Utbildningarna har främst fokuserat på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätningarna av insatserna har skett av antal tillfällen, deltagare, utbildningstimmar och deltagarnas självskattade kunskap. Mätningarna visar att en självskattad kunskapsökning har skett under strategiperioden och att drygt 60 procent av samordnarna har fått utbildning om funktionsnedsättning och funktionshinder genom Brottsoffermyndigheten. MFD bedömer därför att arbete med att uppnå delmålet återstår. Uppfyllelse av delmål och inriktningsmål Inriktningsmål 1: Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. Samtliga delmål har tydlig koppling till inriktningsmålet då de varit kunskapsmål. MFD bedömer delmål 1 och 4 som uppfylla. Brottsoffermyndigheten har nått viss framgång med delmål 3 och 5 för vilka utvecklingen har gått framåt under strategiperioden men MFD 36

37 bedömer att dessa delmål ännu inte är helt uppfyllda. Mätning saknas för delmål 2 och därför går det inte att redovisa om målet är uppnått. Brottsoffermyndigheten har utfört ett stort antal utbildningsinsatser under strategiperioden. MFD kan konstatera att Brottsoffermyndigheten har gjort vissa ansträngningar för att integrera ett miljörelativt perspektiv i verksamheterna. Trots detta kan MFD konstatera att fokus på de utbildningar som Brottsoffermyndigheten organiserat i syfte att öka medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning och brottsoffer med funktionsnedsättning tycks ha legat på diagnoser av funktionsnedsättningar och att ett rättighetsperspektiv har saknats. Barn- och jämställdhetsperspektiv Brottsoffermyndigheten har inkluderat både barn- och jämställdhetsperspektiv i sitt arbete med att funktionshinderspolitiken. Detta gäller särskilt för myndighetens arbete med delmål 2 där föreläsningar bland annat har fokuserat på förhör och intervjuer med barn och unga med diagnoser och hur rättsväsendet bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution. Samråd med funktionshindersrörelsen Brottsoffermyndigheten ingår sedan 2015 i en nationell samrådsgrupp tillsammans med Domstolsverket och Polismyndigheten med representanter från funktionshindersrörelsen. 37

38 Diagram 9. Mätning och insatser Brottsoffermyndigheten, 2012, 2013, 2014, 2015 och

39 Domstolsverket Sammanfattning MFD:s bedömning är att Domstolsverket har arbetat mot inriktningsmålet att ytterligare stärka kompetensen kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar. Trots detta har inget av de två delmålen uppnåtts inom strategiperioden. För att ha uppnått delmålen krävs en tydligare koppling mellan mätning och insatser men även ett problematiserande kring utvecklingen under strategiperioden. Genom att problematisera resultatet skulle Domstolsverket exempelvis kunna rikta satsningar mot specifika yrkesgrupper för att effektivisera arbetet med att uppnå resultat. Det är tydligt att kännedomen om innehållet i både Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och Diskrimineringslagen (2008:567) är fortsatt låg. Exempelvis är det anmärkningsvärt att två av tio domare uppger att de har kunskap om innehållet i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen domare uppger att de har god kunskap om konventionen. I redovisningen av delmål 2 saknar MFD en tydlig redogörelse av hur utbildningarna väger in förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar. Tabell 6: Utveckling av Brottsoffermyndighetens delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Utveckling Delmål 2 39

40 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmål under strategiperioden Delmål 1: All personal i Sveriges Domstolar ska genom e-utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Delmålet har inte uppnåtts. Mätningen visar en självuppskattad ökning i kunskap hos vissa personalgrupper. Genom att problematisera resultatet ytterligare skulle Domstolsverket exempelvis genom riktade satsningar nå de personalgrupper som ännu inte nåtts av utbildningen. Delmål 2: I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in. Delmålet saknar mätning. MFD saknar även ett redovisat problematiserande kring hur förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning integrerats i utbildningarna. Därför gör MFD bedömningen att delmålet inte har uppnåtts. Utveckling av inriktningsmål: Inriktningsmål 1. Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. Båda delmålen har bra koppling till inriktningsmålen då de syftar till att öka kunskap och kompetens om förutsättningar och behov för personer med funktionsnedsättning i hela Domstolsverkets ansvarsområde inom rättskedjan. 40

41 I sin redovisning visar Domstolsverket en självskattad ökning av vissa personalgruppers kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Domstolsverket skulle här kunna problematisera kring resultatet. Genom att tydligt definiera vilka personalgrupper man nått skulle Domstolsverket ha kunnat rikta sina satsningar för att nå målet. Mätningen av ökad kunskap syftar till personalens självskattning av ökad kunskap. Kvantitativ mätning för delmål 2 saknas och för att kunna bedöma utvecklingen av delmålet skulle Domstolsverket ha behövt analysera chefsutbildningarna och kurserna i bemötande för att redovisa huruvida förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar integrerats. Redovisningen visar låg kunskap om innehållet i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och MFD:s tolkning av utbildningarna är att fokus främst ligger på diagnoser av funktionsnedsättningar. Mer arbete krävs för att identifiera hinder personer med funktionsnedsättning kan möta i sin kontakt med Domstolsverket och hur Domstolsverket ska kunna arbeta för att undanröja dessa hinder. Barn- och jämställdhetsperspektiv Både barn- och jämställdhetsperspektiv saknas i rapporteringen av arbetet med funktionshinderspolitiken. Av rapporteringen framgår att barn- och jämställdhetsperspektivet inte har tagits i beaktning i e- utbildningen. Resultaten kring delmål 1 redovisas inte könsuppdelat. Samråd med funktionshindersrörelsen Domstolsverket har genomfört samråd i samarbete med Polismyndigheten och Brottsoffermyndigheten. Samrådet träffas regelbundet och Domstolsverkets bedömning är att samrådet fungerar väl och är användbart i arbetet med funktionshinderspolitiken. 41

42 Diagram 10. Mätning och insatser Domstolsverket, 2012, 2013, 2014, 2015 och

43 Folkhälsomyndigheten Sammanfattning Folkhälsomyndighetens båda delmål handlar om att genomföra uppföljning vilket myndigheten har gjort. MFD bedömer därför båda delmålen som uppnådda. MFD konstaterar att delmål 2 om uppföljning av hälsofrämjande insatser hade kunnat utvecklas ytterligare genom uppföljning av regionala och nationella insatser. I och med att Folkhälsomyndighetens delmål är desamma som inriktningsmålen för folkhälsopolitiken bedömer MFD att Folkhälsomyndighetens arbete med delmålen också gjort att inriktningsmålen är helt eller delvis uppnådda. Tabell 7: Utveckling av Folkhälsomyndigheten delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Delmål 2 Utveckling : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. 43