Myndigheten för delaktighets analys av delmålen. Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheten för delaktighets analys av delmålen. Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016"

Transkript

1 Myndigheten för delaktighets analys av delmålen Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken Myndigheten för delaktighet 2016

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Analysram... 6 Sammanfattande slutsatser om delmålens utveckling Myndighet Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Boverket Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna (Statens Skolverk, Statens Skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten) Socialstyrelsen Statens Kulturråd Trafikverket Transportstyrelsen

3 Inledning Myndigheten för delaktighets uppdrag Inom ramen för uppdraget om ett samlat uppföljningssystem gav regeringen Myndigheten för delaktighet (MFD, tidigare Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam) i uppdrag att med utgångspunkt i de strategiska myndigheternas årliga rapporter sammanställa och analysera utvecklingen och resultaten av myndigheternas arbete med de av regeringen beslutade delmål. MFD fick också i uppdrag att beskriva hur myndigheters och andra aktörers samråd med funktionshindersorganisationer och personer med olika typer av funktionsnedsättning utvecklar sig. 1 MFD har tidigare publicerat sammanställningar och analyser av myndigheternas arbete i myndighetens serie Hur är läget? I enlighet med uppdraget om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken ska MFD senast den 30 juni 2016 inkomma till Regeringskansliet (Socialdepartementet) med en samlad utvärdering och analys av utvecklingen av funktionshinderspolitiken i förhållande till inriktningsmålen och de nationella målen för funktionshinderspolitiken. 6 1 S2011/1107/FST (delvis) Uppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken 2 Myndigheten för delaktighet (2015) Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken. Hur är läget? Myndigheten för delaktighet 3 Myndigheten för delaktighet (2014) Hur är läget 2014? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Myndigheten för delaktighet 4 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning (2013) Hur är läget 2013? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Handisam. 5 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning (2012) Hur är läget 2012? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Handisam. 6 S2011/1107/FST (delvis) Uppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken 3

4 Strategiska myndigheters uppdrag I En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken fick 19 strategiska myndigheter ett särskilt uppdrag att utveckla delmål med syfte att uppnå de av regeringen utsatta inriktningsmålen 8. År 2012 fick ytterligare tre myndigheter uppdrag som strategiska myndigheter inom en strategi för funktionshinderspolitiken I myndigheternas uppdrag ingick att årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till Regeringskansliet. Den årliga rapporten skulle innehålla en redovisning av hur myndigheten arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. Rapporten skulle även redovisa de samråd som myndigheten haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Den första rapporten skulle innehålla nollvärden, dvs. en beskrivning av hur situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. Där så var möjligt skulle kvantitativa värden anges. Myndigheten skulle även redovisa hur måluppfyllelse ska mätas S En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (delvis) 9 S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken ) 11 S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

5 Inför slutredovisningen ska varje strategisk myndighet lämna en slutlig resultatredovisning till Regeringskansliet och MFD. Redovisningen ska innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen för det område inom vilket myndigheten verkar S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

6 Analysram Bedömning av strategiska myndigheters arbete för att uppnå delmål och inriktningsmål Ett syfte med slutredovisningen av uppdraget om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken är att utvärdera strategins effekt på funktionshinderspolitiken. Syftet är således att analysera hur myndigheternas arbete med delmålen och inriktningsmålen har fungerat som ett verktyg att nå de nationella målen. Ett första steg i en sådan analys är att granska delmålens utveckling under strategiperioden. Utgångspunkten för MFD:s bedömning av strategiska myndigheters arbete mot delmålen och inriktningsmålen inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken har varit myndigheternas slutredovisningar till Regeringskansliet och MFD. Till grund för bedömningarna av de individuella myndigheternas arbete mot delmålen är: myndighetens egen mätning av måluppfyllelse, genomförda insatser och hur myndigheterna har arbetat för att uppnå sina delmål samt bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmål. Syftet med bedömningen av myndigheternas mätning och insatser är att kunna utvärdera strategin som metod för genomförande av funktionshinderspolitiken. Det är bedömningen och analysen av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmål som bör vara i huvudsakligt fokus i relation till de enskilda strategiska myndigheternas arbete under strategiperioden. 6

7 Med hjälp av de kriterier som beskrivs nedan har MFD bedömt delmålen enligt följande: : uppnått delmål : måluppfyllelsen kan ej bedömas då tillräcklig mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. :delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utifrån de resultat som myndigheterna presenterar i relation till respektive delmål gör MFD en analys av delmålens koppling till inriktningsmålet och inriktningsmålets uppfyllelse. Som framgår i huvudrapporten till denna bilaga skiljer sig myndigheternas delmål åt både avseende typ och omfattning. Vid analysen av myndigheternas mätning, insatser och delmålsuppfyllelse bör detta tas i beaktning. Mätning av utveckling av arbetet med funktionshinderspolitiken I regeringsuppdraget till myndigheterna anges att kvantitativa värden ska användas där så är möjligt Där kvantitativa värden inte har angetts har MFD analyserat utvecklingen mot delmålen och inriktningsmålen utifrån den mätning som finns att tillgå i myndighetens rapportering. 14 S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

8 För att analysera mätning av delmålen har MFD använt följande kriterier: Genomförde myndigheten nollmätningar, det vill säga nulägesanalyser, vid strategiperiodens början? Finns mätningar av alla myndighetens delmål? Är mätningarna ändamålsenlig för delmålet? Vilken kvalitet håller mätningarna? Finns uppföljande mätningar? Finns en analys eller ett resonemang av mätningarnas resultat? I samband med de strategiska myndigheternas första rapportering 2012 tog Handisam fram en analysmodell för bedömning av myndigheternas delmålsarbete. Modellen har sedan legat till grund för samtliga analyser av mätning och insatser under strategiperioden. Modellen innebär att myndigheternas mätning poängsätts på en skala från ett till nio där ett är låg mätning och nio är mycket god mätning utifrån ovanstående kriterier. Genomförda insatser I enlighet med regeringsuppdraget till de strategiska myndigheterna ska myndigheterna redovisa de insatser som utförts i syfte att uppnå delmålen. Myndigheterna ska även redovisa en lägesbedömning. Inför slutredovisningen ska myndigheterna även redovisa resultat och effekter av insatserna i relation till delmålen och inriktningsmålen S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

9 De frågeställningar som MFD utgår från i sin bedömning av myndigheternas insatser är: Är de genomförda insatserna kopplade till delmålen? Hur stor är omfattningen av insatserna? Är insatserna tydligt kopplade till/baserade på det resultat eller den effekt som delmålens mätning visar? Finns en lägesbedömning utifrån insatserna? I enlighet med den ovannämnda analysmodellen poängsätts myndigheternas insatser på en skala från ett till nio där ett är låg nivå på insatser och nio är mycket hög nivå på insatser utifrån ovanstående kriterier. Samråd med funktionshinderspolitiken Enligt uppdraget till de strategiska myndigheterna ska myndigheterna i de årliga redovisningarna till Regeringskansliet och i slutredovisningen redogöra för de samråd som myndigheterna har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde I bedömningen av myndigheternas arbete med funktionshinderspolitiken beaktar MFD myndighetens samråd med funktionshindersorganisationer och andra relevanta aktörer. Samråd poängsätts inte. Barn- och jämställdhetsperspektiv De nationella målen inom funktionshinderspolitiken är: En samhällsgemenskap med mångfald som grund, Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, 18 S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

10 Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. 20 Med de nationella målen för funktionshinderspolitiken som utgångspunkt ska även barn- och jämställdhetsperspektivet beaktas i bedömningen av myndigheternas arbete med funktionshinderspolitiken. Att myndigheterna har tagit hänsyn till barn- och jämställdhetsperspektivet i sitt funktionshinderspolitiska arbete och problematiserat kring de två perspektiven i sin redovisning diskuteras särskilt. Hur myndigheterna har beaktat barn- och jämställdhetsperspektivet poängsätts inte. 20 Prop. 1999/200:79 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 10

11 Sammanfattande slutsatser om delmålens utveckling Vid strategiperiodens slut är 43 procent av delmålen uppfyllda. För 13 procent av delmålen bedömer MFD att en positiv utveckling mot måluppfyllelse har skett under strategiperioden men att utvecklingen inte har gått tillräckligt långt för att delmålen ska kunna bedömas vara uppfyllda. För 11 procent av delmålen har varken positiv eller negativ utveckling skett under strategiperioden. Ett delmål, vilket motsvarar en procent, har utvecklats i negativ riktning under strategiperioden. Insatserna för att nå målen har ökat under senare delen av strategiperioden då fler insatser genomförts. Samtidigt uppvisar myndigheterna en ökad medvetenhet kring strategin och kopplar på ett tydligare sätt an delmålsarbetet till den egna verksamheten. Hur pass tydligt kopplade insatserna är till delmålen varierar däremot mellan myndigheterna. En tydlig koppling mellan insatser och delmål är väsentlig för att myndigheternas arbete med strategin ska kunna mätas. Syftet med mätningarna är dels att visa insatsernas framgång och belysa de områden inom vilka riktade insatser kan vara nödvändiga för att delmålen ska uppnås. Dessutom skapar mätningarna av delmålen möjlighet att utvärdera strategins effekt i genomförandet av funktionshinderspolitiken. För majoriteten av delmålen har mätningarna förbättrats under strategiperioden. Analysen visar dock att en stor del av myndigheterna har haft svårigheter med mätningarna och för flera delmål saknas mätning helt. Orsakerna till bristande eller avsaknad av mätning varierar. Det kan exempelvis handla om att formuleringarna av delmålen har lett till att de är svåra att mäta, att endast en nollmätning gjorts utan uppföljande mätningeller att mätningarna inte kopplar an till delmålen. Avsaknad av mätningar leder till att det inte går att bedöma om delmålen har utvecklats i positiv riktning. I analysen av myndigheternas slutrapporteringar bedömer MFD att det inte går att bedöma utvecklingen för 32 procent av delmålen. 11

12 De fem följande diagrammen visar den årliga utvecklingen av de strategiska myndigheternas delmålsarbete med mätning och insatser under strategiperioden. Diagrammen visar att samtliga myndigheter har förbättrat sin position avseende både mätning och insatser under perioden. 12

13 Diagram 1: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2012 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV Arbetsmiljöverket BoV BrOM DOM Fohm KAM KuR MigV Boverket Domstolsverket Kammarkollegiet Statens Kulturråd Migrationsverket PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket 13

14 Diagram 2: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2013 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Arbetsmiljöverket Boverket Domstolsverket Försäkringskassan Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Kammarkollegiet Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

15 Diagram 3: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2014 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Arbetsmiljöverket Domstolsverket Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Boverket Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

16 Diagram 4: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2015 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Arbetsmiljöverket Boverket Domstolsverket Försäkringskassan Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

17 Diagram 5: Samtliga strategiska myndigheters mätning och insatser 2016 Förkortningar på strategiska myndigheter AF Arbetsförmedlingen AV Arbetsmiljöverket BoV BrOM DOM FK Fohm KAM KoV KuR MigV Boverket Domstolsverket Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Statens Kulturråd Migrationsverket Myh PolM PTS RAÄ SjöV Skol SoS TRS TRV Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Transportstyrelsen Trafikverket

18 Tabell 1: Strategiska myndigheters mätning och insatser 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 Myndighet Mätning 2012 Insatser 2012 Mätning 2013 Insatser 2013 Mätning 2014 Insatser 2014 Mätning 2015 Insatser 2015 Mätning 2016 Insatser 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Boverket Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan x x Kammarkollegiet Konsumentverket x x Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan x x Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Statens Kulturråd Trafikverket Transportstyrelsen

19 Samråden med funktionshindersrörelsen har utvecklats MFD kan genom analysen av de strategiska myndigheternas årliga rapporter konstatera att majoriteten av myndigheterna har etablerat samråd med funktionshindersrörelsen under strategiperioden. Vid strategiperiodens slut bedömer MFD att 19 av de 22 strategiska myndigheterna har ett strukturerat samråd med funktionshindersorganisationer. MFD bedömer också utifrån rapporterna att kvaliteten på samråden förbättrats, särskilt med avseende på samrådens struktur. Samtidigt saknar MFD information om hur funktionshindersorganisationerna upplevt samråden. Barn- och jämställdhetsperspektivet saknas ofta Överlag bedömer MFD att de strategiska myndigheterna sällan problematiserat sina aktiviteter och insatser ur ett barnperspektiv. Det är också kring barn MFD bedömer att den största avsaknaden av uppföljning finns. Särskilt saknas enligt MFD uppföljning av barns egna upplevelser och uppfattningar på effektnivå. Myndigheterna brister även i att ta ett jämställdhetsperspektiv i beaktande. De problematiserar sällan sina insatser ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett flertal av de strategiska myndigheterna har under strategiperioden redovisat uppföljning av delmål som baseras på individstatistik. I flera fall saknar dock MFD könsuppdelad statistik vilket omöjliggör jämställdhetsanalyser och synliggörande av eventuella könsskillnader. 19

20 Arbetsförmedlingen Sammanfattning MFD gör bedömningen att ett av Arbetsförmedlingens fyra delmål är uppfyllt. Det uppnådda delmålet avser att krav på att tillgänglighet alltid ska ställas i förfrågningsunderlag vid upphandling av arbetspolitisk verksamhet och finnas med i avtal. Andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som får anställning eller utbildning årligen har inte ökat under strategiperioden. Bland unga i denna grupp, de under 30 år, har en negativ utveckling skett under strategiperioden. Arbetsförmedlingen har förkortat tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad från till 232 dagar i december Arbetsförmedlingen har dock inte nått sin ambition att minska antalet dagar till 180 dagar. Eftersom andelen personer med funktionsnedsättning som får anställning eller utbildning årligen inte har ökat under strategiperioden gör MFD bedömningen att Arbetsförmedlingens arbete med delmålen inte bidragit till någon positiv utveckling mot inriktningsmålen för arbetsmarknadsområdet. Tabell 2: Utveckling av Arbetsförmedlingens delmål under strategiperioden Delmål Utveckling Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 20

21 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. :delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmål under strategiperioden Delmål 1: Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. MFD bedömer att delmål 1 inte är uppnått och att varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. I december 2011 var nollvärdet, det vill säga andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som årligen går till anställning eller utbildning, 5,4 procent. Andelen var oförändrad i december Arbetsförmedlingen anser att resultaten för delmål 1 och 2 inte ligger inom myndighetens kontroll. Delmål ett och två är, enligt Arbetsförmedlingen, till betydande del beroende av omvärldsfaktorer såsom konjunktur och politiska reformer. Delmål 2: Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. MFD gör bedömningen att delmål 2 inte är uppnått och att negativ utveckling har skett under strategiperioden. Nollvärdet vid den första mätningen 2011 visar att 7,1 procent av ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning har fått en anställning eller påbörjat en utbildning är utfallet 6,9 procent vilket innebär en minskning på 0,2 procentenheter under strategiperioden. 21

22 Delmål 3: Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med ca 10 dagar per år under perioden Den genomsnittliga tiden ska minska från 230 dagar år 2009 till 180 dagar MFD:s bedömning är att delmålet inte är uppnått men att en positiv utveckling har skett under strategiperioden. Arbetsförmedlingen har i sin rapportering under strategiperioden ändrat detta delmål till att den genomsnittliga tiden ska minska med 10 dagar per år under perioden och där nollvärdet är 270 dagar. Arbetsförmedlingen menar själva att delmålet uppnåtts med undantag för Samtidigt anger det beslutade delmålet i strategin att tiden ska minska till 180 dagar Mätningen från december 2015 visar ett utfall på 232 dagar. MFD anser därför att delmålet inte är uppnått men att det utvecklats i positiv riktning. Delmål 4: Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. MFD bedömer att delmål 4 är uppnått. Enligt Arbetsförmedlingens mätning inkluderas tillgänglighet i kvalitetskontrollerna av all upphandlad verksamhet och i alla myndighetens förfrågningsunderlag och avtal. Utveckling av inriktningsmål Inriktningsmål 1: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Delmål 1 och 2 kopplar tydligt an till inriktningsmålet. Utifrån statistik som visar andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga kan MFD och Arbetsförmedlingen göra bedömningen att varken positiv eller negativ utvecklingen har skett under strategiperioden. 22

23 Inriktningsmål 2: Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Utifrån mätningen kan inriktningsmålet om matchning främst bedömas utifrån resultaten av delmål 1 och 2, det vill säga om andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som varje år gått till anställning eller utbildning förändrats. Arbetsförmedlingen har inte brutit ut effekten av matchningsarbetet i relation till andra orsaker till utvecklingen. Effekten av arbetet mot delmålen kan således inte bedömas kring inriktningsmålet. Barn- och jämställdhetsperspektiv Inget barnperspektiv finns med i slutrapporteringen. Ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv har beaktats då statistik presenteras för kvinnor och män samt in- eller utrikesfödda separat. Samråd med funktionshindersrörelsen Arbetsförmedlingen har sedan 2014 samråd med Lika Unika och HSO. Grunden för samrådet är Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. MFD ser positivt på att intresseorganisationerna även finns med i andra relevanta sammanhang som KUR-projektet (Kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning) och RAR (Rådet för arbetsinriktad rehabilitering). 23

24 Diagram 6: Mätning och insatser Arbetsförmedlingen, 2012, 2013, 2014, 2015 och

25 Arbetsmiljöverket Sammanfattning MFD gör bedömningen att fem av Arbetsmiljöverkets sex delmål uppnåtts under strategiperioden. Arbetsmiljöverket har under strategiperioden bland annat utvecklat föreskriftsarbetet, genomfört tillsynsaktiviteter där tillgänglighetsperspektivet ingår, genomfört kompetensutveckling bland personalen och tagit fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet. Många av de insatser som genomförts är dessutom långsiktiga och MFD gör bedömningen att de kan bidra till att funktionshindersperspektivet integreras i Arbetsmiljöverkets organisation. Exempelvis har myndigheten tagit fram en egen strategi för det egna tillgänglighetsarbetet MFD gör bedömningen att det har skett en positiv utveckling av delmål 2 om att Arbetsmiljöverket aktivt ska bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet under strategiperioden men att delmålet inte är uppnått. Andelen handläggare som beaktar tillgänglighet i standardiseringen är fortsatt låg. Arbetsmiljöverkets delmål har endast en svag koppling till det första inriktningsmålet inom arbetsmarknadspolitiken: sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Trots avsaknad av uppföljning gör MFD bedömningen att Arbetsmiljöverkets aktiviteter troligtvis bidragit till att genom en förbättrad arbetsmiljö skapa förutsättningar för en ökad sysselsättningsgrad. MFD gör bedömningen att inget av delmålen har koppling till det andra inriktningsmålet om att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. 25

26 Tabell 3: Utveckling av Arbetsmiljöverkets delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 Delmål 5 Delmål 6 Utveckling : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. :delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmålen under strategiperioden Delmål 1: I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas. MFD bedömer att delmålet är uppnått. Delmålet är i grunden aktivitetsbaserat och beskriver att konsekvenser för tillgänglighetsfrågor ska analyseras, uppmärksammas och beaktas. Arbetsmiljöverket har brutit ned delmålet och följer upp aktiviteten och innehållet genom en enkät riktad till anställda som arbetar med föreskrifter inom myndigheten. Det finns också ett nolläge att utgå ifrån vilket gör det möjligt att följa utvecklingen mot delmålet. Arbetsmiljöverket har kvantifierat delmålet genom att redogöra för antal föreskrifter med integrerat tillgänglighetsperspektiv. Trots att insatserna kan komma att ge effekt först på längre 26

27 sikt kan Arbetsmiljöverket konstatera att tillgänglighetsarbetet har ökat myndighetens medvetande om behov för personer med funktionsnedsättning. Delmål 2: Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet. MFD och Arbetsmiljöverket anser att positiv utveckling av delmålet har skett under strategiperioden men att delmålet inte är uppnått. Under perioden genomförde Arbetsmiljöverket en enkät till handläggarna på myndigheten. Enkäten möjliggör uppföljning av antal handläggare som bevakar tillgänglighetsperspektivet i arbetet med olika standarder. Arbetsmiljöverket har påbörjat ett utvecklingsarbete inom området och har tagit fram nya kriterier för deltagandet i standardiseringsarbete, där tillgänglighet ingår som ett av kriterierna. Delmål 3: Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden MFD bedömer att delmål 3 är uppnått. Delmål 3 är aktivitetsbaserat och Arbetsmiljöverket har valt att bryta ned delmålet i ett antal konkreta delar för att underlätta mätningen. All personal på Arbetsmiljöverket har under haft en halvdags seminarium kring funktionshinder och tillgänglighet. Vidare får alla nyanställda gå en introduktionskurs där tillgänglighet och jämställdhet finns med som en naturlig del i myndighetens uppdrag. Delmål 4: Minst en årlig nationell eller regional tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår ska genomföras från verksamhetsåret MFD bedömer att delmål 4 är uppnått. Arbetsmiljöverket har genomfört en rad insatser för att uppnå delmålet. Arbetsmiljöverket har inkluderat funktionshinder i myndighetens förrättningsprotokoll och sedan 2013 inkluderas funktionshinder och tillgänglighet i myndighetens årliga tillsynsaktiviteter. Arbetsmiljöverket har utvecklat ett samarbete med Statens Skolinspektion för att klargöra vissa avgränsningar. MFD ser positivt på detta samarbete vilket bland att har bidragit till att Skolinspektionen nu inkluderar tillgänglighetsperspektivet vid skolinspektioner. 27

28 Delmål 5: Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till MFD bedömer att delmål 5 är uppnått. Inom ramen för detta aktivitetsbaserade delmål har Arbetsmiljöverket valt att konkretisera målet genom att dela upp det i fyra konkreta delar. Mätning av detta delmål har framförallt skett genom att se till de aktiviteter som genomförts. Arbetsmiljöverket har tagit fram en kommunikationsplan, reviderat den årligen och följt upp aktiviteterna om tillgänglighet. Delmål 6: Arbetsmiljöverket ska i MFD:s (Handisam) myndighetsenkät poängmässigt befinna sig i den övre kvartilen senast Arbetsmiljöverket befinner sig 2016 poängmässigt i den övre kvartilen i MFD:s myndighetsenkät och delmålet är därmed uppnått. Utveckling av inriktningsmål Inriktningsmål 1: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. MFD:s bedömning är att Arbetsmiljöverkets delmål endast har begränsad koppling till inriktningsmål 1. En tillgänglig arbetsmiljö är en av förutsättningarna för en ökad sysselsättningsgrad. Arbetsmiljöverkets delmål avser dock endast aktiviteter som kan bidra till en tillgängligare arbetsmiljö. Myndigheten redovisar ingen mätning av den faktiska arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser. Mot den bakgrunden kan MFD konstatera att Arbetsmiljöverkets aktiviteter troligtvis bidragit till att skapa förutsättningar för en ökad sysselsättningsgrad men att uppföljning saknas. Inriktningsmål 2: Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. MFD gör bedömningen att inget av Arbetsmiljöverkets delmål har koppling till inriktningsmålet. Barn- och jämställdhetsperspektiv Arbetsmiljöverket beaktar jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. Myndigheten inkluderar jämställdhetsperspektivet i flera av 28

29 myndighetens verksamhetsområden såsom föreskriftsarbetet och utbildningen för nyanställda. Arbetsmiljöverkets arbete utifrån ett barnperspektiv har varit mindre tydligt. Utöver sitt samarbete med Statens Skolinspektion beskrivs inte hur barnperspektivet tas i beaktning i myndighetens övriga arbete. Samråd med funktionshindersrörelsen Arbetsmiljöverket har haft regelbundna samråd, tre till fyra gånger per år, med funktionshindersorganisationer sedan Arbetsmiljöverket beskriver samråden som meningsfulla. Diagram 7. Mätning och insatser Arbetsmiljöverket, 2012, 2013, 2014, 2015 och

30 Boverket Sammanfattning MFD bedömer att Boverket har uppnått ett av sina fem delmål. Kring tre av delmålen saknar MFD tillräcklig mätning för att delmålens utveckling ska kunna bedömas. Avsaknaden av mätning gör också att det är svårt att bedöma vilken effekt Boverkets insatser har haft på inriktningsmålet. Tabell 4. Utveckling av Boverkets delmål under strategiperioden Delmål Utveckling Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 Delmål 5 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. 30

31 Utveckling av delmål under strategi perioden Delmål 1: En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs. MFD anser att utvecklingen av delmålet inte går att bedöma då nollmätning saknas. För att kunna bedöma delmålets utveckling hade återkommande uppföljning av kommunernas tillsynsarbete varit nödvändig. Delmål 2: En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Boverket bedömer själva att de inte kan dra några slutsatser kring utvecklingen under strategiperioden och MFD instämmer i detta. Den uppföljning av tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder som Boverket planerat för har successivt skjutits fram och inte genomförts under strategiperioden. Delmål 3: Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. MFD bedömer att delmålet är uppnått. Även om mätningen, som sker genom Bostadsmarknadsenkät, har förändrats från 2014 är det tydligt att Boverket genom sina insatser åstadkommit stor förändring kring andelen kommuner som inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Delmål 4: Funktionshindersperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av MFD anser att utvecklingen av delmålet inte kan bedömas. Den mätning som gjordes kring funktionshindersperspektivet i kommunernas fysiska planering 2012 har inte följts upp vilket omöjliggör en bedömning av utvecklingen under strategiperioden. Delmål 5: Senast 2016 ska kommunerna utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet. MFD bedömer att Boverkets mätningar av delmålet sammantaget varken visar på en positiv eller negativ förändring under strategiperioden. Den mätning som gjorts bland de 33 granskade kommunerna visar på en positiv utveckling medan inga skillnader i hanteringen kan urskiljas i mätningen av alla kommuner. Dessutom har andelen beslut som ändrats 31

32 i förvaltningsrätten ökat något sedan 2011, vilket indikerar en negativ utveckling. Utveckling av inriktningsmål Inriktningsmål 1. Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. MFD bedömer att samtliga delmål, men framförallt delmål 1-4 har stark koppling till inriktningsmålet även om delmålen avser förutsättningar för ökad fysisk tillgänglighet. Boverket anser själva att det är svårt att bedöma om myndighetens arbete med delmålen har bidragit till ökad fysisk tillgänglighet enligt inriktningsmålet. MFD bedömer att detta främst beror på avsaknad av mätning kring flera av delmålen. MFD saknar särskilt resultatmätningar av utvecklingen kring enkelt avhjälpta hinder. Sammanfattningsvis bedömer MFD att Boverkets insatser kring flera av delmålen bidragit till att skapa förutsättningar för ökad fysisk tillgänglighet men att effekterna av arbetet inte kan bedömas. Barn- och jämställdhetsperspektiv MFD bedömer att Boverket saknar ett barnperspektiv i sin rapportering. Barnperspektivet hade enligt MFD kunnat användas och problematiserats vid uppföljning av enkelt avhjälpta hinder och fysisk planering. Däremot bedömer MFD att Boverket redogör för jämställdhetsperspektivet i sin rapportering genom könsindelad statistik kring hanteringen av bostadsanpassningsbidraget. Samråd med funktionshindersrörelsen: Det är positivt att Boverket redogör för ett strukturerat och systematiskt samråd med funktionshindersrörelsen under strategiperioden. Det är särskilt positivt att också SKL och Länsstyrelserna ingår i samrådet. 32

33 Diagram 8. Mätning och insatser Boverket, 2012, 2013, 2014, 2015 och

34 Brottsoffermyndigheten Sammanfattning MFD:s bedömning är att Brottsoffermyndigheten (BrOM) har uppnått två av sina fem delmål under strategiperioden och att två av delmålen inte uppnåtts men utvecklats i positiv riktning. För ett av delmålen anser MFD att det av mätningen inte går att utläsa om delmålet är uppnått eller ej. Samtliga delmål har stark koppling mot inriktningsmålet att kompetensen hos myndigheten kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättnings ska stärkas ytterligare. Då två av delmålen är uppnådda och myndigheten gjort framsteg inom ytterligare två gör MFD bedömningen att Brottsoffermyndighetens arbete bidragit till en positiv utveckling mot inriktningsmålet. Arbete kvarstår dock för myndigheten. Ansträngningar har gjorts för att integrera ett miljörelativt perspektiv i verksamheten och för att öka kunskapen om att minska hinder för personer med funktionsnedsättning inom rättsväsendet. Det framgår dock av myndighetens redovisning att flera av de utbildningar som organiserats inom ramen för arbetet med funktionshinderspolitiken har haft ett diagnosperspektiv och att en problematisering kring rättigheter för personer med funktionsnedsättning har saknats. Tabell 5: Utveckling av Brottsoffermyndighetens delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Utveckling Delmål 2 Delmål 3 Delmål 4 Delmål 5 34

35 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmål under strategiperioden Delmål 1: BrOM ska öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. MFD bedömer att delmålet är uppnått. Ett stort antal varierande utbildningsinsatser har skett. De senaste två åren har myndigheten utfört en självuppskattad mätning av kompetens som har visat en kunskapsökning. Delmål 2: BrOM ska öka kunskapen om vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur hindren kan motverka deltagande i och tillgång till rättsväsendet på lika villkor som andra i vårt samhälle. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet som utbildas av BrOM inom ramen för ordinarie verksamhet. MFD:s bedömning är att tillräcklig mätning saknas för att måluppfyllelsen av delmålet ska kunna bedömas. Mätningar har skett rörande antal utbildningstillfällen och deltagandet i dessa men effektmätning rörande ökad kunskap saknas. Delmål 3: BrOM ska säkerställa att brottsoffer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet till myndighetens verksamhet. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet, som utbildas av BrOM inom ramen för ordinarie verksamhet. MFD bedömer att delmålet inte är uppnått men att en positiv utveckling mot delmålet har skett under strategiperioden. Brottsoffermyndigheten 35

36 har fokuserat arbetet med delmålet på att säkerställa tillgängligheten till myndighetens verksamhet. För att uppnå delmålet krävs även säkerställande av att personer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande vd kontakt med myndigheten. MFD gör ändå bedömningen att arbetet med delmål 3 har gått framåt under strategiperioden genom att tillgängligheten till myndighetens verksamhet förbättrats. Delmål 4: De kunskaper som BrOM förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid BrOMs externa arrangemang. MFD gör bedömningen att delmål 4 är uppnått. Brottsoffermyndigheten redogör på ett tydligt sätt hur myndigheten lyft in kunskaperna som förvärvats vid externa arrangemang. Delmål 5: Vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare ska särskilt få kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta tillvara sina rättigheter i kontakter med polis- och domstolsväsendet. MFD bedömer att delmål 5 inte är uppnått men att en positiv utveckling har skett under strategiperioden. Utbildningskonferenser riktade till brottsoffersamordnare har anordnats under strategiperioden. Utbildningarna har främst fokuserat på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätningarna av insatserna har skett av antal tillfällen, deltagare, utbildningstimmar och deltagarnas självskattade kunskap. Mätningarna visar att en självskattad kunskapsökning har skett under strategiperioden och att drygt 60 procent av samordnarna har fått utbildning om funktionsnedsättning och funktionshinder genom Brottsoffermyndigheten. MFD bedömer därför att arbete med att uppnå delmålet återstår. Uppfyllelse av delmål och inriktningsmål Inriktningsmål 1: Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. Samtliga delmål har tydlig koppling till inriktningsmålet då de varit kunskapsmål. MFD bedömer delmål 1 och 4 som uppfylla. Brottsoffermyndigheten har nått viss framgång med delmål 3 och 5 för vilka utvecklingen har gått framåt under strategiperioden men MFD 36

37 bedömer att dessa delmål ännu inte är helt uppfyllda. Mätning saknas för delmål 2 och därför går det inte att redovisa om målet är uppnått. Brottsoffermyndigheten har utfört ett stort antal utbildningsinsatser under strategiperioden. MFD kan konstatera att Brottsoffermyndigheten har gjort vissa ansträngningar för att integrera ett miljörelativt perspektiv i verksamheterna. Trots detta kan MFD konstatera att fokus på de utbildningar som Brottsoffermyndigheten organiserat i syfte att öka medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning och brottsoffer med funktionsnedsättning tycks ha legat på diagnoser av funktionsnedsättningar och att ett rättighetsperspektiv har saknats. Barn- och jämställdhetsperspektiv Brottsoffermyndigheten har inkluderat både barn- och jämställdhetsperspektiv i sitt arbete med att funktionshinderspolitiken. Detta gäller särskilt för myndighetens arbete med delmål 2 där föreläsningar bland annat har fokuserat på förhör och intervjuer med barn och unga med diagnoser och hur rättsväsendet bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution. Samråd med funktionshindersrörelsen Brottsoffermyndigheten ingår sedan 2015 i en nationell samrådsgrupp tillsammans med Domstolsverket och Polismyndigheten med representanter från funktionshindersrörelsen. 37

38 Diagram 9. Mätning och insatser Brottsoffermyndigheten, 2012, 2013, 2014, 2015 och

39 Domstolsverket Sammanfattning MFD:s bedömning är att Domstolsverket har arbetat mot inriktningsmålet att ytterligare stärka kompetensen kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar. Trots detta har inget av de två delmålen uppnåtts inom strategiperioden. För att ha uppnått delmålen krävs en tydligare koppling mellan mätning och insatser men även ett problematiserande kring utvecklingen under strategiperioden. Genom att problematisera resultatet skulle Domstolsverket exempelvis kunna rikta satsningar mot specifika yrkesgrupper för att effektivisera arbetet med att uppnå resultat. Det är tydligt att kännedomen om innehållet i både Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och Diskrimineringslagen (2008:567) är fortsatt låg. Exempelvis är det anmärkningsvärt att två av tio domare uppger att de har kunskap om innehållet i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen domare uppger att de har god kunskap om konventionen. I redovisningen av delmål 2 saknar MFD en tydlig redogörelse av hur utbildningarna väger in förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar. Tabell 6: Utveckling av Brottsoffermyndighetens delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Utveckling Delmål 2 39

40 : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. Utveckling av delmål under strategiperioden Delmål 1: All personal i Sveriges Domstolar ska genom e-utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Delmålet har inte uppnåtts. Mätningen visar en självuppskattad ökning i kunskap hos vissa personalgrupper. Genom att problematisera resultatet ytterligare skulle Domstolsverket exempelvis genom riktade satsningar nå de personalgrupper som ännu inte nåtts av utbildningen. Delmål 2: I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in. Delmålet saknar mätning. MFD saknar även ett redovisat problematiserande kring hur förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning integrerats i utbildningarna. Därför gör MFD bedömningen att delmålet inte har uppnåtts. Utveckling av inriktningsmål: Inriktningsmål 1. Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. Båda delmålen har bra koppling till inriktningsmålen då de syftar till att öka kunskap och kompetens om förutsättningar och behov för personer med funktionsnedsättning i hela Domstolsverkets ansvarsområde inom rättskedjan. 40

41 I sin redovisning visar Domstolsverket en självskattad ökning av vissa personalgruppers kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Domstolsverket skulle här kunna problematisera kring resultatet. Genom att tydligt definiera vilka personalgrupper man nått skulle Domstolsverket ha kunnat rikta sina satsningar för att nå målet. Mätningen av ökad kunskap syftar till personalens självskattning av ökad kunskap. Kvantitativ mätning för delmål 2 saknas och för att kunna bedöma utvecklingen av delmålet skulle Domstolsverket ha behövt analysera chefsutbildningarna och kurserna i bemötande för att redovisa huruvida förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar integrerats. Redovisningen visar låg kunskap om innehållet i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och MFD:s tolkning av utbildningarna är att fokus främst ligger på diagnoser av funktionsnedsättningar. Mer arbete krävs för att identifiera hinder personer med funktionsnedsättning kan möta i sin kontakt med Domstolsverket och hur Domstolsverket ska kunna arbeta för att undanröja dessa hinder. Barn- och jämställdhetsperspektiv Både barn- och jämställdhetsperspektiv saknas i rapporteringen av arbetet med funktionshinderspolitiken. Av rapporteringen framgår att barn- och jämställdhetsperspektivet inte har tagits i beaktning i e- utbildningen. Resultaten kring delmål 1 redovisas inte könsuppdelat. Samråd med funktionshindersrörelsen Domstolsverket har genomfört samråd i samarbete med Polismyndigheten och Brottsoffermyndigheten. Samrådet träffas regelbundet och Domstolsverkets bedömning är att samrådet fungerar väl och är användbart i arbetet med funktionshinderspolitiken. 41

42 Diagram 10. Mätning och insatser Domstolsverket, 2012, 2013, 2014, 2015 och

43 Folkhälsomyndigheten Sammanfattning Folkhälsomyndighetens båda delmål handlar om att genomföra uppföljning vilket myndigheten har gjort. MFD bedömer därför båda delmålen som uppnådda. MFD konstaterar att delmål 2 om uppföljning av hälsofrämjande insatser hade kunnat utvecklas ytterligare genom uppföljning av regionala och nationella insatser. I och med att Folkhälsomyndighetens delmål är desamma som inriktningsmålen för folkhälsopolitiken bedömer MFD att Folkhälsomyndighetens arbete med delmålen också gjort att inriktningsmålen är helt eller delvis uppnådda. Tabell 7: Utveckling av Folkhälsomyndigheten delmål under strategiperioden Delmål Delmål 1 Delmål 2 Utveckling : uppnått delmål : mätning saknas : d elm ålet är in te u p pn ått m en p ositiv u tveck lin g av d elm ålet h ar sk ett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och varken positiv eller negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. : delmålet är inte uppnått och negativ utveckling av delmålet har skett under strategiperioden. 43

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Funktionshinderpolitiken Socialdepartementet samordnar Ansvarigt statsråd Barn- och

Läs mer

Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.

Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam. Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk strategi 2011-2016 Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.se 08-6008445 Historik 1990-2011 Från patient till medborgare FN:s konvention om

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Kulturarv för alla 2012

Kulturarv för alla 2012 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012

Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam Serie

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2014

Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2014 Datum 12 mars 2014 Vår beteckning 2011/101361 Er beteckning S2011/8810/PST Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2014 En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Uppdrag angående information om digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och hemsjukvård

Uppdrag angående information om digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och hemsjukvård Regeringsbeslut II:16 2014-12-18 S2014/1398/FST S2014/8960/FST Socialdepartementet Myndigheten för delaktighet Box 1210 172 24 Sundbyberg Uppdrag angående information om digitala tjänster och teknik inom

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna

Läs mer

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80 Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2012:80 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2012 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. delrapport 2

Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. delrapport 2 Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin delrapport 2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationen 2015-06-02. Från funktionshindersorganisationerna:

Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationen 2015-06-02. Från funktionshindersorganisationerna: 2015-07-02 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Emelie Lindahl Telefon 08 405 91 74 E-post emelie.lindahl@regeringskansliet.se Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationen

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, Socialdepartementet genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde.

till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, Socialdepartementet genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Regeringsbeslut II:2 Socialdepartementet 2012-08-30 S2011/8810/FST (delvis) Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad S2012/2288/SF S2012/ 5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning

Läs mer

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola Kvalitetsanalys Bikupans förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 5 Övriga

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen

Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Återrapportering regleringsbrev budgetåret 2007 Handisam, Myndigheten för handikappolitisksamordning, 2007 Titel: Struktur för uppföljning

Läs mer

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-10-22 nr II:5 Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Överenskommelse för åren 2015 och 2016 mellan staten

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Statlig myndighet med uppdrag att Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Information

Läs mer

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 BILAGA 1 1(6) 3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 Handläggare. direkttelefon Ulrika Borg, +46 104784904 Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2014 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Workshop för framtagande av handlingsplaner Karin Bengtsson och Mikael Almén

Workshop för framtagande av handlingsplaner Karin Bengtsson och Mikael Almén Workshop för framtagande av handlingsplaner Karin Bengtsson och Mikael Almén Mål för dagen Gå igenom mall för skrivande av handlingsplan Erbjuda metoder för arbetet med planen Påbörja arbetet med planerna

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige

Läs mer

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) 2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Hur kan arbetet med jämställdhetsintegrering motverka och förebygga våld mot kvinnor?

Hur kan arbetet med jämställdhetsintegrering motverka och förebygga våld mot kvinnor? Hur kan arbetet med jämställdhetsintegrering motverka och förebygga våld mot kvinnor? Lillemor Dahlgren Verksamhetsansvarig för JiM och Jämställ.nu Na

Läs mer

Röster från fältet. En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14. Hanna Garellick

Röster från fältet. En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14. Hanna Garellick Röster från fältet En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14 Hanna Garellick Innehåll En rapport om tillgänglighet i ESF projekt s.1 Syfte s.1 Bakgrund s.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Grundläggande värden - från teori till praktik

Grundläggande värden - från teori till praktik Grundläggande värden - från teori till praktik Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Innehåll Grundläggande

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Myndigheter enligt bilaga. 1 bilaga

Myndigheter enligt bilaga. 1 bilaga -e`) 6>r(1M REGERINGEN Regeringsbeslut1 vid regeringssammanträde 2016-02- 04 A2016/00216/A Arbetsmarknadsdepartementet Myndigheter enligt bilaga Uppdragtill statligamyndigheteratt ta emotpersonermed funktionsnedsättningsommedförnedsattarbetsförmågaför

Läs mer

Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel

Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU19 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Boverkets delmål för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Martin Hedenmo Lena Viberg Larsson Sarah Hassib

Boverkets delmål för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Martin Hedenmo Lena Viberg Larsson Sarah Hassib Boverkets delmål för genomförandet av funktionshinderspolitiken Martin Hedenmo Lena Viberg Larsson Sarah Hassib Funktionshinderspolitik Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Brottsofferjouren Sverige (nedan kallad Brottsofferjouren) ser positivt på de författningsförslag

Läs mer

Praktik i staten 2016-2018 FAQ

Praktik i staten 2016-2018 FAQ Praktik i staten 2016-2018 FAQ Denna FAQ är ett levande dokument som återfinns i samma utformning på Statskontoret, Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingens respektive hemsidor. Dessa tre myndigheter

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Regeringens skrivelse 2002/03:25

Regeringens skrivelse 2002/03:25 Regeringens skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken Skr. 2002/03:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Harpsund den 19 december 2002.

Läs mer

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare Språngbräda för ny plan- och bygglag Kerstin Hugne, projektledare Fakta om Boverket 200 medarbetare med kompetens inom bland annat samhällsplanering, teknik, arkitektur, juridik och ekonomi. Miljödepartementet

Läs mer

Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16

Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Arbetet med att strukturera och systematisera tillgänglighetsarbetet går framåt i Trelleborgs kommun. Som ett led i arbetet har detta målprogram för tillgänglighet tagits

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Dnr UUE 2014/25 Mänskliga rättigheter Övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om mänskliga rättigheter för statsanställda Avdelningen för uppdragsutbildning, Uppsala den 15 februari 2015

Läs mer

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912 Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Funktionsnedsättning inget hinder

Funktionsnedsättning inget hinder . Funktionsnedsättning inget hinder Lindesbergs kommun förbättrar tillgängligheten 2013-2016 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

L-- Den praktik som erbjuds ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens. ordinarie arbete med att anvisa till arbetspraktik. Arbetsförmedlingen

L-- Den praktik som erbjuds ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens. ordinarie arbete med att anvisa till arbetspraktik. Arbetsförmedlingen praktik. 1 bilaga 2018 m.m. Dnr 2016 -p2-12 STATSKONRET Arbetsmarknadsdepartementet Myndigheter enligt bilaga vid regeringssammanträde Regeringsbeslut 1 funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Sektorsansvaret på webben

Sektorsansvaret på webben Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Den svenska regeringens åttonde och nionde periodiska rapporter. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Den svenska regeringens åttonde och nionde periodiska rapporter. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1 Den svenska regeringens åttonde och nionde periodiska rapporter om åtgärder för genomförande av Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Ratificeringsinstrumentet deponerades

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Våld i nära relationer Barn som bevittnat våld Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnofrid i Värmland - Kartläggning

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016

Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016 FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016 Råd för funktionshindersfrågor FH-råd Riitta-Leena Karlsson

Läs mer

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn

Läs mer

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,

Läs mer